Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckta motioner, angående ändringar i indelningsverket m. rn.

1868-04-23 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1868:87, Utlåtande, i anledning af väckta motioner, angående ändringar i indelningsverket m. rn.

Dokumentets text

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 87.

organisation af rikets försvarsväsende till lands icke kunna förr än till nästa riksdag

framläggas; och då den fullständiga och tillförlitliga utredning, som för bedömande

af motionärens förslag är af nöden, således nu icke är för Utskottet tillgänglig

eller kan åstadkommas, har Utskottet ansett sig böra hemställa.

att Herr Sven Nilssons ifrågavarande motion icke må till någon

Riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 23 April 1868.

På Stats-Utskottets vägnar:

Arv. Fr:son Pos se.

Mo 87.

Ank. till Riksd. Kansli d. 23 April 1868, kl. 11 f. m.

Utlåtande, i anledning af väckta motioner, angående ändringar

i indelningsverket m. rn.

(I. A.)

Inom Riksdagens båda Kamrar hafva flera motioner blifvit väckta, åsyftande

dels en allmän omreglering af indelningsverket, dels partiela lindringar i rotering,

rustning eller båtsmanshåll för vissa provinser. Dessa motioner, hvilka blifvit till

8tats-Utskottet hänvisade, innehålla hufvudsakligen följande förslag:

a) i afseende å indelningsverket i allmänhet:

Herr O. F. Brunbergs i Andra Kammaren väckta motion, N:o 284: att Riksdagen

ville för sin del besluta sådan befrielse från indelningsväsendet eller förändring

deri för jordbrukarne, som med rätt och billighet öfverensstämde; och

s. 3 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 87.

3

Herr L. Öhlins inom samma. Kammare väckta motion, N:o 109; att hvarje

infanterirote vid indelta arméen från och med 1869 årligen må af statsmedel tilldelas

ett understöd af 50 R:dr; att Staten från och med samma tid öfvertoge anskaffning

och underhåll af indelta kavalleriets beklädnads- samt beväringspersedel- och detta

jemväl vid de afsutna kavalleri-regementena; att Staten jemväl från samma tid åtoge

sig anskaffning och underhåll af indelta båtsmännens utrednings- och beklädnadspersedlar;

att till betäckande af de ökade utgifter, Staten finge vidkännas, derest

motionärens förslag antoges, ett belopp, motsvarande hälften af den personliga skyddsafgiften,

under namn af försvarsskatt påfördes hvarje mantalsskrifven person, samt

att, hvad derutöfver kunde erfordras till behofvets fyllande, under enahanda benämning

uttaxerades i förhållande till den en hvar påförda bevillning enligt 2:dra och 3:dje

Artiklarne i Bevillningsstadgan, äfvensom att alla militieboställen, så snart sådant

författningsenligt kunde ske, måtte indragas och för Statsverkets räkning utarrenderas

samt att befäl och civile tjensteman vid regementena kunde förses med kontanta

löner, som qvartaliter utföllo till belopp motsvarande dem, som vore upptagna

i nu gällande stat.

b) angående lindring i rustning och rotering för provinsen Småland:

Herr Daniel Danielssons inom Andra Kammaren väckta motion, N:o 181: att

Riksdagen ville låta utreda och föreslå i hvad mån lindring kunde beredas rustoch

rotehållare i den alltför hårdt tryckande rust- och roteringsbördan samt att

skälig lindring måtte tillerkännas de rust- och roteringsskyldige inom den Småländska

provinsen;

Herr P. Peterssons inom samma Kammare väckta motion, N:o 165, hvari

Herr J. Jonasson instämt: att den del af Smålands Husar-regemente, som vore nödsakad

hålla häst med tillhörande munderingspersedlar, måtte derifrån befrias, emot

erläggande af vakansafgift;

Herr C. I. Bengtssons äfvenledes inom samma Kammare väckta motion,

N:o 97: att det emellan Kronan samt rusthållarne vid Smålands Gtrenadier-bataljon

upprättade, intill 1871 års slut gällande kontrakt, måtte få på ytterligare 30 års

tid prolongeras;

Herr A. W. Wigardts jemväl inom Andra Kammaren väckta motion, N;o 170:

att, i likhet med hvad föregående motionär föreslagit, kontrakten emellan Kronan

och rusthållarne vid Smålands Grenadier-bataljon måtte på nu gällande grunder få

förnyas, eller, om sådant ej finge ske, att tidpunkten för ändring i nu gällande bestämmelser

framflyttades till dess frågan om den nya arméorganisationen blifvit

definitivt afgjord;

Herr A. J. Sandstedts likaledes inom samma Kammare väckta motion, N:o

312: att Riksdagen ville för sin del medgifva sådan nedsättning i den föreslagna

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 87.

förhöjningen af hästvakansafgiften för Smålands Grenadier-bataljon, att denna förhöjning

bestämdes antingen till 9 kubikfot 5 kannor, hvadan och då den nuvarande

hästvakansafgiften utgjorde 44 kubikfot 1 kanna, eller 7 tunnor, densamma komme

att uppgå till 53 kubikfot 6 kannor eller 8^ tunnor spanmål, hälften råg och hälften

korn, eller ock till 6 kubikfot 3 kannor för hvarje rusthåll, som i augmentsränta icke

åtnjöte fullt 100 R:dr eller deremot svarande spanmål; till 8 kubikfot 5 kannor för de

rusthåll, som hade sådan ränta af värde från och med 100 till och med 120 R:dr,

samt till 12 kubikfot 6 kannor för de rusthåll, som tillgodonjöte mera än 120 R:dr

i augmentsränta, så att hästvakansafgiften för nämnda bataljon komme att utgå

efter graderad skala med 8, 8| tunnor spanmål.

c) angående anstånd med de afsabla kavalleri-regementenas uppsättning:

Herr O. P Rylanders inom Andra Kammaren väckta motion, N:o 90: att

med afgörandet af frågan om de afsutna kavalleri-regementenas uppsättning måtte

uppskjutas intill dess förslaget om rust- och roteringsskyldighetens skiljande från

jordbruket och införande af en allmän värnepligt blifvit afgjordt, eller att sådant

uppskof må för någon viss tid beviljas och de rustningsskyldige under tiden erlägga

hästvakansafgift med enahanda belopp som hittills.

d) beträffande rustningen vid Westgöta regemente:

Herr Johannes Anderssons äfvenledes inom Andra Kammaren väckta motion,

N:o 30: att hästvakansspanmålen för nämnda regemente framdeles måtte få utgöras

med samma belopp som hittills, eller att de rusthållen anslagna augmentsräntor finge

till Kronan indragas, emot det Kronan öfvertoge rustningen, samt att regementet

finge roteras som infanteri med 11 å lf mantal för hvarje soldat.

e) i fråga om båtsmanshåll et i Blekinge län:

Herr N. S. von Kochs inom Första Kammaren väckta motion, N:o 66: att, derest,

oberoende af eller i sammanhang med utsträckning af värnepligten, lindring andra

landskaps rust- eller rotehållare beviljades, Blekinge rust- och rotehållare äfven

måtte sådan förunnas; att, i alla händelser, måtte noga undersökas och utredas om

icke, genom en tidsenligare organisation, exempelvis genom värfvadt, sig åt sjömansyrket

och varfsarbeten ständigt egnande manskap, genom aftal med verkliga sjömän

tillhörande handelsflottan, eller kustfarare och fiskarebefolkningen, eller annorledes,

båtsmanshållet i Blekinge kunde alldeles eller till en del afskaffas, mot

det vakansafgifter erlades, så att rikets försvar ändock icke lede, men rust- och

rotehållares jemte fattigvårdens bördor lättades; och att, jemväl om värnepligten,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 87.

5

såsom önskligt vore, utsträcktes, äfven Blekinge måtte erhålla en inom dess alla

kommuner förlagd och fördelad, närgränsande indelta regementen tillhörande eller

sjelfständig stamtrupp, med åliggande, bland annat, att i skolorna och sedermera

till inträdet uti beväringsåldern leda de uppväxande ynglingarnes öfningar för kroppsutveckling

och derefter vapens bruk, på det de måtte blifva i möjligaste måtto

skickliga till fäderneslandets försvar, utan att behöfva uppoffra allt för mycken tid

på vapenöfningar efter det de uppnått myndighetsåldern och valt sitt lefnadsyrke;

och slutligen

Herr P. Anderssons inom Andra Kammaren väckta motion, N:o 273: att af

indelta båtsmännen i Blekinge åtminstone j:del eller 500 stycken tills vidare måtte

få indragas, emot erläggande af vakansafgift efter någon billig grund, exempelvis

att utgå med 7 tunnor eller 44 kubikfot spanmål, hälften råg och bälften korn samt

lösas efter tioårigt medelmarkegångspris för länet; att de rusthållare, bvilka inom

viss förelagd tid sig derom anmälte, finge, när ledighet sig yppade, erlägga vakansafgift

i stället för att hålla båtsman, och att, derest flere anmälte sig än som kunde

erhålla en sådan fördel, rusthållare inom socknar, der, i förhållande till båtsmännens

antal, vakansafgift för ett jemförelsevis färre antal erlades, borde ega företräde

till erläggande af vakansafgift, h vilket företräde sedermera genom lottning eller

annan af Kongl. Maj:t gillad grund finge bestämmas.

I anledning af flera vid nästlidna års riksdag i ämnet väckta motioner,

bvilka då, såsom bekant är, behandlades af ett Särskildt Utskott, hvars utlåtande i

flesta punkter af Riksdagens båda Kamrar gillades, under det åter i afseende å

andra full samstämmighet emellan Kamrarne icke kunde ernås, afläts till Kongl.

Maj:t under den 13 Maj 1867 underdånig skrifvelse, upptagande de punkter angående

landtförsvarets ordnande, hvarom båda Kamrarne kunde sig förena. Då för

ett fullständigt ordnande af rikets försvarsväsende en väsendtligt utsträckt allmän

värnepligt utan tvifvel vore af behofvet påkallad, men möjligen icke kunde med bibehållande

af indelningsverket i dess nuvarande form genomföras, anhöll Riksdagen

bland annat, att Kongl. Maj:t täcktes låta utreda och vid uppgörande af nådigt

förslag till arméens organisation taga i öfvervägande, om och på hvad vilkor det

nu på rote- och rusthållare hvilande besvär må kunna lindras eller aflösas

samt jemväl på öfriga samhällsklasser fördelas. Enligt hvad Utskottet inhemtat

har, efter det vederbörande regements- och korps-chefer samt Kongl. Maj:ts

Befallningshafvande fått sig anbefaldt att med åtskilliga, för den begärda utredningen

erforderliga uppgifter inkomma, Kongl. Maj:t under den 8 sistlidne Oktober

i nåder förordnat dels ledamöter af Riksdagens begge Kamrar, dels andra

sakkunnige män att sammanträda för att med chefen för Kongl. Landtförsvarsdepartementet

och under hans ledning rådpläga rörande den af Riksdagen gjorda

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 87.

framställning om lindring i det nu på rote- och rusthållare hyllande besvär samt

att förslag till sådan lindring uppgöra. I anseende till den tidsutdrägt, som med

ifrågavarande arbete vore förenad, hade Kongl. Maj:t, på sätt Riksdagen uti nådig

Skrifvelse den 24 nästlidne Mars fått sig meddeladt, funnit förslag till förändrad

organisation af rikets försvarsväsende till lands icke kunna förr än till nästa riksdag

framläggas; och då det icke kan vara lämpligt att de mer eller mindre omfattande

förslag motionärerne nu framställt i frågor, som röra försvarsverket till lands,

behandlas annorledes än i sammanhang med den nådiga framställning i ämnet,

som Riksdagen sålunda har att förvänta, hemställer Utskottet,

a) att motionärernes framställningar i denna del nu icke må till

någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Beträffande åter de framställda förslagen angående lindring i båtsmanshållet

och andra försvarsverket till sjös rörande frågor; så enär enahanda skäl, som blifva

anförda för lindring af roterings- och rustningsbesväret i allmänhet, jemväl tala

för en sådan lindring i den särskilda rustning och rotering, som kallas båtsmanshåll,

men, enligt hvad Utskottet inhemtat, den utredning, som under ledning af

chefen för Kongl. Landtförsvars-departementet af sakkunnige män nu verkställes

angående det på rote- och rusthållare hvilande besvär, icke omfattar båtsmanshållet,

får Utskottet, som i saknad af utredning nu icke kan understödja motionärernes öfriga,

med båtsmanshållet gemenskap egande framställningar, hemställa,

b) att Riksdagen ville uti underdånig skrifvelse anhålla, det Kongl.

Maj:t täcktes låta utreda, om och på hvad vilkor det nu på

rote- och rusthållare hvilande båtsmanshållet må kunna lindras

eller ock aflösas samt jemväl på öfriga samhällsklasser fördelas,

äfvensom att, i sammanhang med det förslag, Kongl.

Maj:t kan komma att till Riksdagen aflåta, i fråga om lindring

eller aflösning af rustnings- och roteringsbesväret i allmänhet,

Kongl. Maj:t täcktes föreslå åtgärder, ledande dertill att likställighet

med de öfrige rust- och rotehållare i detta hänseende

må de båtsmanshållsskyldige beredas.

Stockholm deh 23 April 1868.

På Utskottets vägnar:

Arv. Fr:son Posse.

Stockholm 1868. Associations-Tryckeriet.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.