Sök i Ratio Lex

Stats-Vtslcottets Utlåtande N:o 89

1868-04-23 · 16 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 16 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1868:89, Stats-Vtslcottets Utlåtande N:o 89

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Stats-Vtslcottets Utlåtande N:o 89.

1

X:o 89.

Ank. till Riksri Kansli d. 74 April 1868. kl. 7 e. m.

Utlåtande, i anledning aj Kongl. Majits nådiga Proposition med förslag till

Tullverkets ulgiftsslater att gälla från början af år 1869.

(2alra U. A.)

Sedan vid den år 1865 verkställda revision af Statsverkets in. fl. allmänna

fonders förvaltning fråga väckts derom, att Tullverkets utgiftsstater, livilka dittills

pröfvats och fastställts af Kong!. Maj:t allena, dädanefter borde framläggas till pröfning

jemväl af Riksdagen samt Rikets Ständer, uti underdånig skrifvelse den 19

Juni 1866, instämmande uti den af Revisorerne uttalade åsigt, anhållit, att förslag

till utgiftsstater för lull verket måtte i sammanhang med den öfriga statsreglerin

gen till Riksdagen afgifvas för att underkastas behörig pröfning och fastställelse,

så har, efter det General-tullstyrelsen, uti underdånig skrifvelse den 2 nästlidne

December, jemte ingifvande af förslag till Tullverkets utgiftsstater för 1868, att af

Kongl. Maj:t definitivt pröfvas, tillika öfverlemnat förslag till sådana stater för år

1869, att efter föregången nådig granskning framläggas för Riksdagen, Kongl. Maj:t,

som den 24 sistlidne Januari med några jemkningar fastställt förstnämnda förslag,

att under nu innevarande år lända till efterrättelse, beträffande Tullverkets utgiftsstater

för påföljande år, i enlighet med Rikets Ständers ofvan omförmälda anhållan,

den 31 i samma månad afgifvit nådig Proposition, införd under N:o 23 i första

samlingen af Bibanget till Riksdagens protokoll.

Af General-tullstyrelsens nyssberörda underdåniga skrifvelse inhemtas, bland

annat, att Tullverkets embets- och tjensteman hittills i allmänhet uppburit sin aflöning

under två särskilda hufvudrubriker, nemligen dels såsom lön eller arfvode och dels

såsom tjenstgöringspenningar eller uppbördsprovision; att detta löneinkomsternas särBih.

till Rikad. Prof. 1868. 4 Sand. 1 Åfd. 43 Höft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

iStats-Utskottets Utlåtande N:o 89.

skiljande hufvudsakligen blifvit vidtaget för att begränsa de för verkets embets- och

tjensteman medgifna pensionsförmåner inom billiga och lämpliga ansedda belopp; men

att härutinnan enligt Styrelsens åsigt först och främst den förändring borde göras, att, då

pensionsrätt beräknades såväl efter arfvode som efter lön, och för de till pension berättigade

tjenstemännen icke heller i öfrigt den ena af dessa benämningar medförde något

företräde framför den andra, den särskilda benämningen “arfvode" borde upphöra

och de slags arfvoden, med Indika pensionsrätt vore förenad, upptagas såsom lön,

men de åter, som icke berättigade till sådan förmån, uppföras såsom tjenstgöringspenningar,

hvarjemte Styrelsen, på anförda skäl, (se Kongl. Maj:ts Proposition sid.

6—9) tillstyrkt borttagandet af det sedan en längre tid tillbaka följda och småningom

allt mer utsträckta aflöningssättet genom s. k. uppbördsprovision samt införande

af sådant fast aflöningssätt, som i allmänhet egde rum för Statens öfrige

tjenare.

Sedan General-tullstyrelsen, i fråga om den vid Styrelsen eller dess kansli

och kontor anställda personal samt dess aflöning, föreslagit allenast några mindre

väsendtliga jemkningar i nu gällande bestämmelser, hade Tullstyrelsen vidare för

distriktcheferne tillstyrkt aflöningar till belopp, för chefen i vestra distriktet af

8,000 R:dr och för den i södra tulldistriktet af 7,500 Rall''; för packhusföreståndarne

i Stockholm och Göteborg föreslagit i lön, åt den förste eller öfverinspektoren

7,000 R:dr och åt den andre, hvars hittills nuvarande benämning af inspektor

ansetts böra utbytas mot tullförvaltare, 6,000 R:dr; för öfrige i Stockholm och

Göteborg varande tullförvaltare, hvilken benämning likaledes funnits böra tilläggas

inspektorerne vid dervarande nederlagsinspektioner, hvilka åter synts lämpligare

kunna kallas nederlagskontor, äfvensom för tullförvaltarne i Malmö och Norrköping

tillstyrkt 5,500 R:dr i årlig aflöning hvardera; för cheferne vid hamnbevakningsinspektionerna

här och i Göteborg samt för tullförvaltarne i Gefle, Calmar och Helsingborg

(då de boställslägenheter, som tillkomme den förstnämnde och den sistnämnde

af dessa, beräknats i värde till 500 R:dr) föreslagit aflöning med 5,000 R:dr samt

för tullförvaltare i rikets öfriga städer ansett lönebeloppen böra bestämmas till respektive

4,500, 4,000, 8,500, 3,000, 2,500 och 2,000 R:dr, allt efter orternas större

eller mindre betydenhet som tullplatser; varande likväl rese-anslag eller häst- och

båtlega, de der endast innefattade godtgörelse för med tjenstgöringen förenade kostnader,

i de anförda summorna icke inbegripna; och hade för andra verkets tjensteman

och betjente aflöningsbeloppen blifvit föreslagna i härefter samt med förenadt

afseende på behofvet och förut innehafda inkomster lämpligt ansedt förhållande,

så att de, efter hand nedgående, skulle komma att utgöra för den lägsta vaktmästaregraden

600 R:dr samt för roddarne vid hamn- och kustbevakningarne minst

500 R:dr, allt på sätt som närmare utvisades af det utaf Styrelsen för år 1869

uppgjorda förslag till normalstat.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 89.

3

För att ett sådant nytt aflöningssätt som det af Generaltullstyrelsen nu

föreslagna, derest det blefve af Kongl. Maj:t och Riksdagen gilladt, skulle kunna

vinna tillämpning på dem bland nuvarande tjensteinnehafvare, som sina befattningar

eller den dem tillagda uppbördsprovision undfått utan föreläggande att åtnöjas

med framdeles skeende annan lönereglering, erfordrades att äfven de derpå ingingo;

och med afseende härpå samt då det icke borde få bero på tjensteman att först

vid annalkandet af pensionsåldern öfvergå från den ena till den andra löneregleringen,

hade Styrelsen hemställt, att i sammanhang med normalstatens fastställande

det måtte föreskrifvas, att den som icke före 1868 års utgång hos General-tullstyrelsen

anmält sig vilja på sagde stat ingå, sedermera skulle hafva förlorat all rättighet

dertill och vara pligtig att för framtiden, så länge han förblefve vid då

innehafvande tjenst, åtnöjas med de löneinkomster och den pensionsrätt, hvartill

1868 års stat föranledde.

Efter uppräknande af de tjensteman och betjente vid Tullverket, som för

närvarande egde rättighet till s. k. ålderstillägg samt redogörelse för grunderna och

föreskrifterna för dessa förmåners tillgodonjutande, hade General-tullstyrelsen, som

ansett ålderstilläggs-aflöning i allmänhet böra äfven efter ingången af år 1869 bibehållas

och i sådant afseende föreslagit några jemkningar af derom nu gällande

bestämmelser, bland annat, att ålderstillägget för kammarskrifvarne vid lokal-tullförvaltningarne

i Stockholm och Göteborg, hvilket hittills utgått med eu förhöjd

uppbördsprovision, måtte, derest Styrelsens hemställan om sådan provisions fullständiga

afskaffande bifölles, i stället få utgå med dubbla beloppet af tjenstgöringspenningarne,

beträffande förevarande ämne, vidare af uppgifna orsaker (se Kongl.

Propositionen sid. 12 och 13) funnit mest lämpligt, om för lönetillägg en till passande

rundt tal afjemnad summa blefve såsom förslagsanslag ställd till Styrelsens

disposition, hvilket anslag borde omfatta ej allenast de löneförbättringar, hvilka

hittills uttryckligen benämnts “ålderstillägg”, utan äfven det till natur och ändamål

lika slag af löneförbättring, hvilken utginge såsom tillökning i “tjenstgöringspenningar"

till de kammarskrifvare vid General-tullstyrelsens kammar- och revisionskontor,

som uppnått derför stadgad ålder; och hade Styrelsen slutligen, med afseende

såväl å denna tillökning i ålderstilläggsutgiften, som å den, hvilken komme

att föranledas deraf, att de kammarskrifvare vid lokal-tullförvaltningarne i Stockholm

och Göteborg, hvilkas ålderstillägg nu utginge medelst förhöjd uppbördsprovision,

skulle med år 1869 godtgöras derför med fixa belopp och således af dertill

särskildt anslagna medel, och under antagande att sistnämnde tjensteman allmänt

ingå på den nya aflöningsstaten, hemställt, att då enligt 1868 års stat ålderstilläggsutgiften

nämnda år uppginge till 88,230 R:dr, det till bestridande af berörda

utgift för år 1869 ifrågaställda förslagsanslag måtte bestämmas i jemnt tal till

98,000 R:dr.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 89.

Beträffande dernäst indragningsstaten ansåge sig Styrelsen böra hemställa,

om ej enahanda förfarande som för ålderstilläggsstaten föreslagits, kunde äfven med

indragningsstaten få ega rum, så att lämpligt, i enahanda ordning bestämdt förslagsanslag

beviljades jemväl för den sednare, och sådant desto heldre, som Styrelsen

i regeln icke kunde vara i tillfälle att, före ingången af ett nytt år, afgifva

förslag till indragningsstat för det efterföljande, som i någon mån afveke från den,

hvilken afsåge det föregående året; hvarföre ock General-tullstyrelsen för anslaget

till 1869 års indragningsstat föreslagit samma belopp, som för 1868 beräknats, med

tillägg endast åt ordinarie lönerna för åtskillige tjensteman och betjente i Stockholms

skärgård och vid stationen Hättan, i afseende å hvilka Styrelsen tillstyrkt,

att deras befattningar skulle vid 1868 års slut ovilkorligen indragas.

Jemväl i fråga om pensionsstaterna dels för afskedade embets- och tjensteman

samt betjente vid Tullverket och dels för deras i fattigdom efterlemnade enkor

och barn hade General-tullstyrelsen hemställt, att, i betraktande af de förändringar

dessa staters slutsummor kunde under loppet af statsregleringsåret undergå,

de belopp, som på grund af förhållandena under året näst före det, då staten

fastställdes, kunde anses vara erforderliga, måtte i runda tal anvisas såsom förslagsanslag.

Hvad slutligen anginge omkostnadsstaten, så funnes derå för närvarande ett

belopp af 175,000 R:dr, förslagsvis upptaget under titel “uppbördsprovision“. Huru

stort belopp, som för 1869 under denna titel behöfdes, berodde på nuvarande till

uppbördsprovision berättigade, högre och lägre tulltjenstemäns benägenhet att öfvergå

till den nya staten; och ehuru Styrelsen ville förmoda, att de timligen allmänt

skulle finnas dertill villige, ansåge Styrelsen dock, att, under afvaktan på erfarenhetens

vittnesbörd härutinnan, summan för år 1869 icke borde nedsättas till lägre

belopp än 50,000 R:dr.

Det “till rese- och traktamentskostnader" å omkostnadsstaten nu förslagsvis

anvisade belopp, 60,000 R:dr, ansåg Styrelsen kunna nedsättas till 44,000 R:dr,

enär utgifterna under denna titel de 3 sednaste åren i medeltal uppgått till omkring

nämnda belopp; upplysande Styrelsen derjemte, att äfven öfriga å omkostnadsstaten

förekommande anslag, som utgjorde rena förslagsanslag, nemligen anslagen

till arfvoden för handläggning af tullmål, till tullhusbyggnader och reparationer

samt hushyror och tomtören, till ved, ljus och lyktors underhåll, till skrifmaterialier

samt boktrycknings- och bokbindningskostnader, till postporto, till utbetalande af

aftjenad begrafningshjelp och begrafningsgratialer och till diverse utgifter, blifvit i

det af Styrelsen uppgjorda statsförslaget upptagna till de belopp, hvartill utgifterna

från dessa anslag, enligt sednare årens erfarenhet, i verkligheten uppgått.

Vidare förekomme å omkostnadsstaten, nu med nedannämnda belopp, tre

särskilda till beloppet begränsade extra anslag, nemligen:

s. 5 Kontrollera mot PDF

Stats-ötskottets Utlåtande N:o 89.

5

a) fond till gratifikationer åt krono- och lots- samt kanalbetjente, som

utmärka sig genom nitisk tillsyn och kontroll mot öfverträdelse!’ af tullförfatt
-

ningarne..................R:dr 750; _

b) extra medelsfonden........... ( 26,250: _

c) hemliga utgiftsfonden...........v 9,000: _

och ehuru ingendera af dessa poster på de sednare åren till fullo medtagits, vore

likväl, enligt General-tullstyrelsens åsigt, desto mindre skäl för handen att dem för

år 1869 nedsätta, som den aflägsnare tidpunkt, då dessa anslag komme att tagas i

anspråk, möjligen kunde föranleda nu icke förutsedda utgifter.

Utom berörda anslagssummor hade varit anvisade och hittills i den ordinarie

aflöningsstaten upptagna två anslagsposter å tillhopa 26,000 R:dr för att användas

till provisorisk förstärkning af kustbevakningen i södra delen af rikets vestra

kuster; men då, enligt Styrelsens förmenande, det vore olämpligt, att berörda anslag

i eu normalstat upptoges bland de ordinarie löneposterna samt anslaget vore

ai hufvudsakligen samma natur som “extra medelsfonden“, hemställde Styrelsen, att

det finge med denna sammanslås och derigenom blifva såsom ett förslagsanslag i

inskränktare mening, nemligen sådant som ej finge till beloppet öfverskridas, uti

omkostnadsstaten uppfördt, dervid summan af dessa båda anslag, nu uppgående till

52,250 R-dr, ansåges böra bestämmas i jemnt tiotusental till 50,000 R:dr.

I sammanhang härmed och enär dessutom åtskilliga andra, till beloppen begränsade

mindre extra anslag hittills haft sin plats uti aflöningsstaten, men följdrigtigheten

fordrade jemväl deras förflyttande till omkostnadsstaten, hade Styrelsen

derstädes upptagit dem med de belopp, som för år 1869 ansetts behöfliga, nemligen

:

a) anslaget till arfvoden åt extra biträden vid General-tullstyrelsens kansli

och kontor..................R:dr 4)5oo.

b) dito till dito åt extra bevakningsbiträden vid hamnbevak
nings-inspektionen

i Stockholm............R:dr 5,000.

c) dito, dito, dito i Göteborg..........R:dr 5,000.

General-tullstyrelsen hade härefter uppställt en jemförelse emellan hufvudsummorna

dels i de under år 1867 tillämpade staterna, dels i de stater, hvilka

Styrelsen för 1868 föreslagit och Kongl, Maj:t, utan ändring i afseende på berörda

summor, fastställt samt dels i förevarande af Styrelsen för år 1869 föreslagna normalstat,

hvilken jemförelse utvisade följande förhållande:

Den föreslagna

''867 års stat. 1868 års stat. normalstateu för 1869-

Ordinarie aflöningsstaten .... 1,263,515: — 1,226,855: — 1,362,015: —

Staten för ålderstillägg .... 82,070: — 88.230: — 98,000: —

Indragninsgstaten...... 86,406: — 97,291: — 111,000: —

Transport 1,431,991: — 1,412,376: — 1,571,015:

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Stats-Vtskottets Utlåtande N:o 89.

Transport 1,431,991: — 1,412,376: —

Pensionsstaten för afskedade tjensteman

och betjente..... 155,246: 25. 158,957: 50.

Pensionsstaten för aflidne tjenstemäns

och betjentes i fattigdom efterlem
nade

enkor och barn, tillsammans 29,982: 15. 30,134: 55.

Omkostnadsstaten...... 364,250: — 364,250: —

1,571,015: —

159,000: —

30,200: —

250,500 —

S:ma R:dr 1,981,469: 40. 1,965,718: 05. 2,010,715: —

Af denna jemförelse framginge val, att på det hela staten för år 1869 öfverstege

det belopp, hvartill 1868 års stat uppginge, med 44,996 R:dr 95 öre, men

då den summa af 50,000 R:dr, som ansetts möjligen kunna erfordras och blifvit

såsom förslagsanslag begärd för tillhandahållande af uppbördsprovision åt dem

bland tullpersonalen, hvilka ej inom föreskrifven tid öfverginge på förstnämnda

stat, i allmänhet redan hade sin motsvarighet i den del af de i denna stat uppförda

nya lönerna, som i mån deraf komme att inbesparas och sålunda rätteligen

vore att betrakta såsom till dubbla beloppet upptagen, så borde ock, enligt General-tullstyrelsens

åsigt, för att en rätt jemförelse emellan begge årens stater skulle

kunna göras, detta förslagsanslag, hvaraf följaktligen något behof icke skulle förefinnas,

om 1869 års stat kunde antagas skola genast gå i verkställighet och som

alldeles upphörde när sådant inträffat, frånräknas totalbeloppet af 1869 års stat,

hvarigenom detta komme att något understiga den för 1868 beräknade utgiftssumman,

under det på samma gång Tullverkets nu alltför svagt aflönade lägre

tjenstemän och betjente blifvit med en för deras utkomst nödig och med hänsigt

till uppbördsbefattningar ur allmän synpunkt betryggande löneförbättring tillgodosedde.

Vid föredragning af detta ärende har Kongl. Maj:t, lika med General-tullstyrelsen,

ansett, att det för en del af tullpersonalen hittills brukliga afiöningssätt

medelst uppbördsprovision, eller en tjenstemännen tillagd viss andel af tulluppbörden,

för framtiden borde utbytas emot deras aflönande medelst fasta, till siffran i

staten utsatta aflöningsbelopp, hvilka lämpligen kunde, på sätt General-tullstyrelsen

föreslagit, fördelas i lön och tjenstgöringspenningar så, att för hvarje tjensteman

uppfördes under förstnämnda titel så stor del af den honom bestådda aflöning,

som han ansåges böra få, efter erhållet afsked, åtnjuta i pension, hvaremot återstoden

upptoges under titeln tjenstgöringspenningar.

Vidkommande dernäst det af General-tullstyrelsen, med tillämpning af dessa

grundsatser, upprättade förslag till Tullverkets aflöningsstat för 1869 och dervid

törst den af Styrelsen för gen era J-tulldir ektören, i öfverensstämmelse med hittills

gällande förhållande, föreslagna aflöning af 9,000 R:dr i lön och 2,000 R:dr i tjenst
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Stats-Utakottets Utlåtande N:o 89.

7

göringspenningar, eller tillsammans 11,000 R:dr, så har Kongl. Maj:t ansett, att

denna aflöning efter nuvarande innehafvarens tjenstetid, under hvilken någon minskning

af de med embetet vid dess tillträdande förenade förmåner icke kunde ifrågakomma,

borde nedsättas till 8,000 R:dr i lön och 1,000 R:dr i tjenstgöriugspenningar,

eller tillhopa 9,000 R:dr, så att densamma ej öfverstege den för presidenter

i Rikets kollegier bestådda aflöning och bragtes i närmare öfverensstämmelse

med de aflöningar, som utgå till öfrige general-direktörer, samt att följaktligen

dessa sistnämnda belopp borde i normalstaten uppföras; kommande General-tulldirektören

Bennich att, så länge han innehade detta embete, på Tullverkets indragningsstat

uppbära skilnaden emellan sin nuvarande aflöning och den i normalstaten

upptagna.

Enär Kongl. Maj:t för närvarande, (se Propositionen sid. 19) icke funnit

sig kunna godkänna de af Generaltullstyrelsen föreslagna förändringar i bevakningsanordningarne

vid inloppen till Stockholm, Nyköping, Norrköping, Söderköping,

Uddevalla och Kongelf äfvensom i viss mån till Göteborg, i följd hvaraf bland

annat åtskillige tjensteman och betjente i Stockholms skärgård och vid stationen

Hättan i Marstrands tullkammaredistrikt skolat med ordinarie löner till belopp af

13,750 R:dr redan vid 1868 års utgång öfverföras på indragningsstat, har Kongl.

Maj:t ansett, att de i 1868 års stat rörande bevakningspersonalen å ifrågavarande

orter förekommande bestämmelser höra i Tullverkets aflöningsstat oförändrade bibehållas.

Med undantag af dels nu omförmälda punkter, dels väckta förslag om sådan

förändring i aflöningen för åtskillige embets- och tjensteman inom Tullverket,

att lönerna skulle ökas men tjenstgöringspenningarne med motsvarande belopp nedsättas,

hvilka förslag Kongl. Maj:t ej funnit skäl godkänna, har General-tullstyrelsens

förslag till 1869 års aflöningsstat i allt öfrigt blifvit af Kongl. Maj:t gillad,

hvarjemte Kongl. Maj:t äfven funnit skäligt godkänna Styrelsens förslag om att i

sammanhang med normalstatens fastställande borde föreskrifvas, att den tjensteman,

som icke före 1868 års utgång hos General-tullstyrelsen anmält sig vilja ingå

på de beträffande hans innehafvande tjenst i berörda stat upptagna bestämmelser,

skulle hafva förlorat all rättighet dertill och vara pligtig att för framtiden, så

länge han förblefve vid samma tjenst, åtnöjas med de löneinkomster och den pensionsrätt,

hvartill 1868 års stat föranledde.

Hvad derefter anginge den tilläggsaflöning, som efter viss ålder i tjensten

nu utgår till kämmarskrifvarne vid General-tullstyrelsens kammar- och revisionskontor

samt vid lokal-tullförvaltningarne i Stockholm och Göteborg äfvensom till

öfver- och under-tullbetjente å eu del orter, så har Kongl. Maj:t, som ansett en

sådan ålderstiiläggsaflöning böra äfven för framtiden bibehållas, gillat de af Generaltullstyrelsen

i afseende derå föreslagna, i viss mån förändrade eller nya bestämmelser,

hvaribland, utom andra, förekomma följande föreskrifter, nemligen dels att

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Siats-Utskottets Utlåtande N:o 89.

från och med 1869 det efter tio års tjenstgöring utfallande första ålderstillägget

för de kustsergeanter, som vore till sådant tillägg berättigade, skulle fördelas med

200 R:dr på lönen och 100 R:dr på tjenstgöringspenningarne, dels att det såväl

bemälde kustsergeanter som visse andra öfver- och under-tullbetjente efter sammaulagdt

tjugu års tjenstgöring tillkommande andra ålderstillägget skulle med hela

beloppet tillhöra tjenstgöringspenningarne, och dels att ålderstillägget för kammarskrifvarne

vid lokal-tullförvaltningarne i Stockholm och Göteborg, hvilket nu utginge

genom en till dubbla beloppet förhöjd uppbördsprovision, skulle i stället från

och med 1869 utgå medelst förhöjning till dubbla beloppet af deras tjenstgöringspenningar;

och har Kong], Maj:t, som likaledes delat General-tullstyrelsens åsigt

om lämpligheten af att utgifterna för samtliga de särskilda slagen af ålderstilläggsaflöning

skulle bestridas medelst ett dertill i normalstaten anvisadt förslagsanslag,

icke heller funnit anledning till anmärkning emot det belopp å berörda anslag

för år 1869, som General-tullstyrelsen, på sätt här ofvan förmäles, föreslagit.

Beträffande indragnings- och pensionsstaterna har Kongl. Maj:t ansett någon

annan ändung af hvad General-tullstyrelsen i afseende å dessa stater hemställt,

icke vara erforderlig, än att, i följd af Kongl. Maj:ts beslut i fråga om generaltulldirektörens

aflöning och om bevakningsanordningarne å åtskilliga inloppsorter,

det- af Generaltullstyrelsen tillstyrkta belopp å förslagsanslaget till förstnämnda

stat för 1869, 111,000 R:dr, borde å ena sidan förhöjas med de 2,000 R:dr, som

General-tulldii aktör en Bennich egde att årligen uppbära utöfver den för honom i

aflöningsstaten upptagna aflöning, men deremot å andra sidan minskas med 13,750

R:dr eller summan af ordinarie lönerna för de i Stockholms skärgård och vid stationen

Hättan anställde tulltjensteman och betjente, hvilkas befattningar Generaltullstyrelsen

föreslagit till indragning, men Kongl. Maj:t funnit böra i 1869 års

aflöningsstat bibehållas, och syntes på grund häraf indragningsstatens anslagssumma

kunna uppföras i jernnt hundratal med 99,300 R:dr.

I afseende slutligen å omkostnadsstaten har Kongl. Maj:t godkänt General-tullstyrelsens

åtgäid att a denna stat uppföra, jemte derstädes nu förekommande

anslag, äfven de för närvarande i aflöningsstater upptagna anslag till arfvoden

dels för extra biträden vid General-tullstyrelsens kansli och kontor och dels

för extra bevakningsbiträden vid hamnbevakningsinspektionerna i Stockholm och

Göteborg, äfvensom att med den så kallade extra medelsfonden sammanslå de

nu i aflöningsstaten förekommande tvänne anslagen till provisorisk förstärkning af

kustbevakningen i södra delen af rikets vestra kuster, hvarjemte Kongl. Maj:t i

fråga om det belopp och den olika natur af förslagsanslag eller fast anslag, som

lämpligen borde för hvar och eu af omkostnadsstatens särskilda anslagsposter bestämmas,

icke funnit skäl att afvika från hvad General tullstyrelsen i sådant hänseende

tillstyrkt.

Med

s. 9 Kontrollera mot PDF

Ståts-Utskottets Utlåtande A:o 83.

9

Med iakttagande af hvad Kongl. Maj:t sålunda funnit i förevarande ämne

ändamålsenligt hade på Kongl. Maj:ts befallning den af General-tullstyrelsen förslagsvis

upprättade 1869 års normalstat för Tullverket blifvit i erforderliga delar

omarbetad; innefattande den sålunda omarbetade normalstaten följande hufvudsum
-

mor, nemligen:

Ordinarie aflöningsstaten.............R;dr 1,362,115:

Dito dito ålderstillägg, förslagsanslag ........ 98,000:

Indragningsstaten, förslagsanslag........... 99,300:

Pensionsstaten för afskedade tjensteman och betjente, förslagsanslag 159,000:

Pensionsstaterna för aflidne tjenstemäns och betjentes i fattigdom

efterlemnade enkor och barn, förslagsanslag, tillsammans . . 30,200:

Omkostnadsstaten, deraf 176,250 R:dr äro förslagsanslag . . ._950,500:

S:ma R:dr 1,999,115.

Och har Kongl. Maj:t med öfverlemnande af denna normalstat föreslagit,

att densamma må fastställas till efterrättelse från början af år 1869 äfvensom att

till förebyggande af möjliga olägenheter deraf, att inträffande behof af förändringar

i staten hädanefter måste för hvarje fall pröfvas nära ett helt år, innan förändringen

kan komma att tillämpas, Riksdagen ville förklara att, när inträffade

förändringar i förhållandena påkallade inrättande af nya tullplatser eller förökande

eller förändringar af personalen vid en eller annan förutvarande tullplats, arfvoden

till enahanda belopp, som för motsvarande befattningar funnes i stat uppförda, måtte

under tiden, intilldess förändringen efter Riksdagens pröfning hunne att i staten

införas, få af tullmedlen utgå till de personer, som erhölle förordnanden att dylika

nya tjenster bestrida.

Efter pröfning af förevarande nådiga Proposition, som blifvit till Stats-Utskottet

remitterad, har Utskottet icke kunnat annat än instämma uti hvad som blifvit

anfördt till stöd för borttagande af den hittills utgående s. k. uppbördsprovisionen

samt förorda den af General-tullstyrelsen föreslagna och af Kongl. Maj:t godkända

förändring i bestämmelserna rörande aflöningssättet för Tullverkets embetsoch

tjensteman, hvarigenom uppbördsprovisionen komme att upphöra och aflöningsförmånerna

i stället fördelas uti fasta löner och tjenstgöringspenningar.

För att ett sådant nytt aflöningssätt skall kunna vinna tillämpning fordras

emellertid att nuvarande tjensteinnehafvare äfven derpå ingå. General-tullstyrelsen

har, enligt hvad i den nådiga Propositionen finnes anfördt, visserligen uttalat den

förhoppning, att tullpersonalen skulle med få undantag finnas benägen att öfvergå

på den nya staten. Men då för ett tillförlitligt bedömande, i hvad mån den föreBili.

till Riksd. Prut. 1868. 4 Sami. 1 Afd. 43 Håft. 2

%

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 89.

slagna löneregleringen stall kunna genomföras, visshet i detta afseende torde vara

erforderlig, har Utskottet ansett, att tjenstemännen först borde höras, huruvida de

vilja derpå ingå, och resultatet häraf föreläggas Riksdagen, innan löneregleringen

varder slutligen fastställd. Med anledning häraf och då ifrågakommen omarbetning

af tullstadgan torde föranleda förenklingar i varubehandlingen och bevakningsåtgärderna

samt alltså jemväl minskning i personalen, borde, enligt Utskottets åsigt, den

af Kongl. Maj:t nu framlagda staten med de förändringar, Utskottet här nedan föreslagit,

sålunda endast antagas för år 1869, då Riksdagen, efter tagen kännedom

af nyssnämnda förhållanden, komme i tillfälle att taga den vigtiga och vidt omfattande

löneregleringsfrågan under förnyad ompröfning.

Enär flera tjenster inom Tullverket äro åtföljda af sportler, såsom lösen för

vissa af General-tullstyrelsens resolutioner, auktionsprocent vid försäljning af konfiskeradt

och sjöskadadt gods, afgift för uppmätning af fartyg m. fl., om hvilkas belopp

uppgifter saknas i Kongl. Maj:ts nådiga Proposition, synes en utredning äfven

i detta afseende böra åvägabringas för att kunna afgöra, huruvida icke sportlerna

hora till Statsverket ingå eller ock att motsvarande afdrag å de i den blifvande

staten upptagna lönebeloppen må ega rum.

Då inom Utskottet tvekan uppstått rörande lämpligheten af nuvarande styrelseorganisation

med departementschefer, ställde emellan den allena beslutande Generaldirektören

å ena sidan samt cheferne för kansliet och de särskilda kontoren

å den andra, har Utskottet, med fästadt afseende dessutom å vigten deraf, att den

ifrågasatta omorganisationen af de centrala embetsverken, hvilken utgör föremål för

Särskildt Utskotts behandling, på allt sätt underlättas, funnit välbetänkt, om, derest

ledighet skulle yppas bland departementscheferne och inom General-tullstyrelsens

kansli, kammar- och revisions-kontor, dessa tjenster endast tillsvidare och på förordnande

tillsättas.

Hvad de för embets- och tjensteman vid Tullverket föreslagna löner angår,

har Utskottet icke haft anledning att för år 1869 föreslå några ändringar i de uti

det framlagda förslaget till normalstat upptagna belopp, men i afseende å tjenstgöringspenningarne

har Utskottet trott sig kunna föreslå någon nedsättning för de

högst aflönade tjenstemännen. Utskottet har nemligen föreställt sig, att, då Kongl.

Maj:t ansett att sammanlagda beloppet af General-tulldirektörens lön och tjenstgöringspenningar

ej må öfverstiga den för presidenterne i rikets Kollegier bestådda

aflöning, löneförmånerna för departementscheferne och sekreteraren hos Generaltullstyrelsen,

i förslaget upptagna till 5,500 R:dr för de förre och 4,500 R.dr för

den sednare, äfven böra bringas i närmare öfverensstämmelse med de aflöningar,

som utgå till deras vederlikar inom Kollegierna. Med anledning häraf och då de

äldre råden inom nämnda embetsverk åtnjuta 5,000 R:dr samt sekreterarne 3,500

R:dr, har Utskottet ansett, att de för departementscheferne och sekreteraren hos

General-tullstyrelsen föreslagna tjenstgöringspenningar böra nedsättas till 1,000 R:dr

s. 11 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 89.

11

för dem hvardera, hvarigenom de förres aflöning komme att uppgå till 5,000 R:dr

och den sednares till 4,000 R:dr. Ehuru sistnämnda aflöningsbelopp något öfverstiger

sekreterarnes i Kollegierna, torde en sådan skilnad vara med billighet öfverensstämmande

i betraktande deraf, att sekreteraren i General-tullstyrelsen är skyldig

att utan särskild godtgörelse inträda i departementschefernas ställe, då desse af en

eller annan orsak hafva laga förfall. Hvad vidare angår distriktcheferne samt öfverinspektorerne

vid Stockholms och Göteborgs packhus, så, ehuru någon jemförelse

med Kollegierna här icke kan ega rum, synas dock, med hänseende till nedsättningen

i general-tulldirektörslönen, deras afiöningsförmåner skäligen kunna bestämmas

till något lägre belopp, än som blifvit i den nådiga Propositionen föreslagna; och

har Utskottet ansett nämnde tjenstemäns afiöningsförmåner böra nedsättas, för distriktchefen

i vestra tulldistriktet ifrån 8,000 R:dr till 7,000 Rall- och för den i

södra distriktet från 7,500 R:dr till 6,000 R:dr samt för öfverinspektorerne från

7.000 R:dr till 6,000 R:dr för dem hvardera. Enär vidare, beträffande tullförvaltarne,

den åsigt inom Utskottet gjort sig gällande, att deras aflöning icke bör öfverstiga

den, som här ofvan blifvit för departementscheferne föreslagen, torde lönebeloppen

för tullförvaltarne vid Stockholms och Göteborgs sjötullkamrar, uppbördskontor,

packhusinspektioner och nederlagskontor samt för tullförvaltarne i Malmö

och Norrköping, hvilka samtliga blifvit i den föreslagna staten uppförda med 5,500

R:dr, böra i staten upptagas till 5,000 R:dr. I sammanhang härmed och med fästadt

afseende å den af Kongl. Maj:t följda klassificering af tullkamrarne efter orternas

större eller mindre betydenhet såsom tullplatser, har Utskottet, som funnit

en mot sistberörda nedsättning svarande jemkning skäligen kunna vidtagas i afseende

å aflöningen vid åtskilliga andra tjenstebefattningar, ansett att löneförmånerna, oberäknadt

föreslagen godtgörelse för båt- och hästlega samt resekostnader, böra nedsättas

för tullförvaltarne i Gefle och Calmar från 5,000 till 4,750 R:dr, i Halmstad

från 4,000 till 3,750 R:dr, i Söderhamn från 3,500 till 3,000 R:dr, i Marstrand från

3.000 till 2,500 Rall’, för kontrollören vid tullkammaren i Norrköping från 4,500 till

4.000 R:dr samt för kontrollörerne i Gefle och Calmar från 4,000 till 3,750 R:dr. Hvad

angår Kong!. Maj:ts nådiga framställning i öfrig!, har Utskottet dervid ej funnit anledning

till erinran; men, derest de af Utskottet ifrågasatta nedsättningarne i aflöningsstaten

vinna Riksdagens godkännande, torde skilnaden emellan de i statsförslaget

upptagna lönebeloppen för departementscheferne och sekreteraren hos Generaltullstyrelsen

och de af Utskottet föreslagna böra med tillhopa 1,500 R:dr å indragningsstaten

uppföras, hvaremot de belopp, som i öfrigt motsvara de föreslagna nedsättningarne,

böra, derest de komma att för nuvarande innehafvare qvarstå, utgå af

förslagsanslaget till uppbördsprovision, hvithet torde utan förhöjning derför lemna

tillgång. Dessutom synes den omständigheten, att i det nu föreliggande förslaget

de fästa lönerna i allmänhet blifvit förhöjda, böra föranleda föreskrift om skyldighet

för dem, som komma att dessa förhöjda löner tillträda, att underkasta sig de

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 8D.

förändrade stadganden i afseende på tullstatens pensionering, som kunna varda

meddelade.

De af Utskottet bär ofvan ifrågasatta nedsättningar i tjenstgöringsarfvoden,

nemligen, för:

2 departementschefer i General-tullstyrelsén med 500 R:dr för hvardera . 1,000 R:dr

Sekreteraren derstädes med.............. 500 —

Tullförvaltaren vid Stockholms sjötullkammare med...... 500 —

Tullförvaltaren vid uppbördskontoret i Stockholm....... 500 —

D:o vid Stockholms packhusinspektion.......... 1,000 —

Öfver-inspektoren vid dito.............. 1,000 —

Tullförvaltaren å nederlagskontoret i Stockholm ....... 500 —

D:o i Gefle................... 250 —

Kontrollören i dito......... 250 —

Distriktchefen i vestra distriktet........... . 1,000 •—

Tullförvaltaren vid Göteborgs sjötullkammare........ 500 —

D:o vid Göteborgs uppbördskontor ........... 500 —

Öfver-inspektoren vid packhusinspektionen i Göteborg ...... 1,000 —

Tullförvaltaren vid dito dito............. 1,000 —

D:o vid nederlagskontoret i dito............ 500 —

D:o i Marstrand ................. 500 —

D:o i Halmstad................. 250 —

Distriktchefen i södra distriktet............1,500

Tullförvaltaren i Malmö............... 500 —

Dito i Calmar............... 250 —

Kontrollören i dito............... 250 —

Tulförvaltaren i Norrköping.............. 500 —

Kontrollören i dito................ 500 —

Tullförvaltaren i Söderhamn............. 500 —

uppgå till ett sammanräknadt belopp af 14,750 R:dr,

hvadan statens hufvudsummor, enligt Utskottets förslag, skulle komma att utgöra:

Ordinarie aflöningsstaten............. 1,347,365 Rdr.

D:o d:o ålderstillägg, förslagsanslag.......... 98,000 —

Indragningsstaten, förslagsanslag........... 100,800 —

Pensionsstaten för afskedade tjensteman och betjente, förslagsanslag . 159,000 —

Pensionsstaterna för aflidne tjensteman^ och betjentes i fattigdom

efterlemnade enkor och barn, förslagsanslag .... 30,200 —

Omkostnadsstaten, deraf 176,250 äro förslagsanslag..... 250,500 —-

Summa R:dr 1,985,865.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o Sfi.

13

Slutligen bär Utskottet med afseende derå, att flera mindre tullkammare

förekomma, hvarest uppbörden på långt när ej motsvarar förvaltningskostnaderna,

ansett att flera dylika förtullningsplatser möjligen kunna indragas, och har Utskottets

uppmärksamhet i sammanhang härmed fästats derå, att från utrikes orter till

Gotland inkommande tullpligtiga varor få lossas och ''tullbehandlas uti icke mindre

än åtta särskilda landthamnar under det att dylik rättighet icke är medgifven vid någon

annan landthamn i riket,

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt och efter öfvervägande af Herr

Ola Bosson Olssons i motion inom Andra Kammaren (N:o 215) framställda förslag

om aflåtande till Kongl. Maj:t af eu underdånig skrifvelse med anhållan det alla

tulldistriktchefsembeten måtte, i mån af inträffande ledigheter, indragas och deras

löner åt Statsverket besparas, får Utskottet hemställa:

Uo) att Riksdagen, utan förändring i de föreslagna fasta lönerna eller i ersättningarne

för båt- och hästlega samt resekostnader, måtte tillsvidare,

och intill dess annorlunda kan blifva beslutadt, bestämma aflöningsförmånerna

för nedannämnde tjensteman vid Tullverket till följande belopp,

nemligen för:

General-tullsty
-

a) Departementscheferne

relsen, hvardera.......

b) Sekreteraren hos General-tullstyrelsen .

c) Distriktchefen i vestra distriktet

cl) Distrikt chefen i södra distriktet

e) Öfverinspektorerne vid Stockholms och

Göteborgs packhusinspektioner, hvardera

f) Tullförvaltarne vid Stockholms och Göteborgs

packhusinspektioner, hvardera .

c/) Tullförvaltarne vid Stockholms och Göteborgs

sjötullkammare, uppbördskontor

och nederlägskontor samt tullförvaltarne

i Malmö och Norrköping, hvardera

h) Tullförvaltarne i Gefle och Calmar,

hvardera .........

i) Tullförvaltaren i Halmstad ....

k) Tullförvaltaren i Söderhamn

V) Tullförvaltaren i Marstrand ....

in)

Norr
-

Kontrollören vid tullkammaren i

köping..........

och n) Kontrollörerne vid tullkamrarne i Gefle

och Calmar, hvardera.....

Lön

Tjenstgö- ri löspen- ningar.

Summa

Ii: dr.

4,000.

1,000.

5,000.

3,000.

1,000.

4,000.

4,000.

3,000.

7,000.

4,000.

2,000.

6,000.

3,500.

2,500.

6,000.

3,000.

2.000.

5,000.

3,500.

1,500.

5,000.

3,000.

1,750.

4,750.

2,500.

1,250.

3,750.

2,500.

500.

3,000.

2,000.

500.

2,500.

2,500.

1,500.

4,000.

2,500.

1,250.

3.750.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Stats-Utskottets Utlåtande iV:o Hd.

2:o) att Kongl. Maj:ts olvanberörda nådiga förslag till stat för Tullverket, efter

iakttagande af de i nästföregående punkt omnämnda förändringar,

måtte i allt öfrigt af Riksdagen godkännas att gälla för år 1869;

3:o) att Riksdagen måtte förklara, att när inträffade förändringar i förhållandena

påkalla inrättande åt nya tullplatser eller förökande eller förändring

af personalen vid en eller annan förutvarande tullplats, arfvoden

till enahanda belopp, som för motsvarande befattningar finnas i stat uppförda,

må under tiden, intill dess förändringen efter Riksdagens pröfning

hinner att i staten införas, få af tullmedlen utgå till de personer, som

erhålla förordnande att dylika nya tjenster bestrida;

4:o) att Riksdagen måtte i underdånighet anhålla:

a) att, sedan de bland Tullverkets tjensteman, som sina befattningar

eller den dem tillagda uppbördsprovision undfått utan

föreläggande att åtnöjas med framdeles skeende annan lönereglering,

blifvit hörde, huruvida de på de i nästföljande punkt

intagna vilkor vilja ingå på den af Riksdagen för år 1869

godkända stat, och sedan utredning skett, huruvida tjenstemännens

vid Tullverket sportler inå kunna till Statsverket indragas,

Kongl. Maj:t täcktes för nästa Riksdag åter framlägga förslag

till normalstat för nämnda verk, med de förändringar deruti,

som af nedanstående framställningar eller i öfrigt kunna föranledas;
b)

att Kongl. Maj:t måtte i nåder besluta, att, derest intill

nästa riksdag ledighet skulle yppas bland departementscheferne,

distriktcheferne eller inom General-tullstyrelsens kansli, kammaroch

revisionskontor, dessa tjenster må endast på förordnande

och tillsvidare tillsättas; och

c) att Kongl. Maj:t täcktes förordna, att vid tillsättande af

öfriga vid Tullverket ledigblifvande tjänstebefattningar tjenstemännen

må tillförbindas underkasta sig den lönereglering, som

genom antagande af en normalstat för detta verk framdeles

kan varda af Riksdagen beslutad;

5:o) att Riksdagen må besluta,

a) att den tjensteman, som icke före 1868 års utgång hos General-tullstyrelsen

anmält sig vilja ingå på de, beträffande hans

innehafvande tjenst i 1869 års stat upptagna bestämmelser, och

underkasta sig de nya eller förändrade stadganden, hvilka i

fråga om rättighet till pension af Statens medel framdeles kunna

varda i vederbörlig ordning till allmän efterrättelse meddelade,

samt afsåga sig alla anspråk på sportelersättning, om nuvarande

s. 15 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 89.

15

sportler skulle komma att upphöra, skall vara pligtig att för

framtiden, sålänge han förblifver vid samma tjenst, åtnöjas med

de löneinkomster och den pensionsrätt, hvartill 1868 års stat

föranleder;

b) att, derest de förändringar i aflöningssättet, som följa af tilllämpningen

utaf 1869 års stat, icke för framtiden vinna fastställelse,

de tjensteman, som förklarat sig vilja på berörda stat

ingå, må, om de så önska och icke åtnöjas med de löneförmåner,

som i den blifvande normalstaten bestämmas, vara berättigade

att såväl för år 1869 som framgent åtnjuta de löneinkomster

och den pensionsrätt, hvartill 1868 års stat föranleder;

c) att godkännandet af 1869 års stat icke må anses medföra någon

förändring i de vilkor i öfrigt, hvarunder tulltjenstemännen

innehafva sina tjenster, eller minskning i rättigheten att dem

förflytta vare sig till annan ort eller på pensionsstat, som styrelsen

nu tillkommer; samt

6:o) att Riksdagen må i underdånighet anhålla, det Kongl. Maj:t täcktes i

nåder tillse, om och på hvilka orter indragning af smärre förtullningsplatser

må kunna ega rum.

Stockholm den 23 April 1868.

På Utskottets vägnar:

Arv. Frison Posse.

Reservationer:

af'' Grefve A. Fr:son Posse, som ansåg att, då Utskottet, med undanskjutande

af den hufvudsakliga pröfningen af Tullverkets lönereglering, hemställt det

Riksdagen måtte hos Kongl. Maj:t anhålla, att, efter det vissa uppgifna omständigheter

blifvit utredda, förslag till sådan reglering måtte varda ånyo framlagdt, Utskottet

vid sådant förhållande saknat giltig anledning att, på sätt som skett, nu

tillstyrka för år 1869 partiela ändringar i den af Kongl. Maj:t föreslagna lönestat.

af Grefve L. af Ugglas: “Emot de af Utskottet föreslagna förändringar

uti den lönestat, Kongl. Maj:ts nådiga Proposition upptager — förändringar, som,

enligt min förmening, icke på nöjaktiga skäl grunda sig, — anmäler jag härmedelst

min reservation."

af Herr C. F. Wcern emot Utskottets förslag till framställning om indragning

af Tulldistrikt-chefstjensterna.

af Friherre F. A. Funclc.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 89.

af Friherre N. A. Silf''verschiöld: “Ehuru jag lika med Utskottets majori
tet

ansett lönebeloppen för eu del af de högst aflönade tulltjenstemännen kunna

nedsättas, har jag likväl ej kunnat finna skäl för nedsättning af lönerna för öfverinspektorerne

vid packhusen, ej heller deltagit i nedsättningarne af tjenstgöringspenningarne

för tullförvaltarne i Halmstad, Marstrand och Söderhamn, enär jag ej

ansett lämpligt förändra den löneklassifikation emellan tullförvaltarne, som af General-tullstyrelsen

föreslagits, och för utbrytandet ur sina löneklasser af dessa tre

tullförvaltare ej funnit några skäl lemnade. Emot förslaget att indraga distriktcheferne

i Göteborg och Skåne får jag mig ock reservera, enär efter min åsigt

så väl eu chef för tullförvaltningen i Göteborg, som kontrollerar der inflytande

uppbörd och både å platsen samt i skärgården stationerade talrika tulltjensteman,

som ock en chef för den rörliga kustbevakningen i Skåne äro oumbärliga för handhafvande

af god ordning och noggrann'' kontroll, samt genom deras indragning Staten

ofelbart skulle tillskyndas förluster, mångdubbelt öfverstigande det belopp, som

genom indragning af deras löner besparas.“

Friherre C. Beck-Fr iis och Herr -J. M. Björnstjerna anmälde, att de vid

ärendets afgörande hos Utskottet icke varit tillstädes.

STOCKHOLM, tryckt hos A L. Norman, 1868.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.