Sök i Ratio Lex

Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N;o 5) Utlåtande N:o /J

1869-02-23 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

AK 5TU 1869:13, Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N;o 5) Utlåtande N:o /J

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N;o 5) Utlåtande N:o /J

5

N:o 13.

Ank. till Riksd. Kansli d. 24 Febr. 1869, kl. 10 f. m,

Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 5) Utlåtande N:o 6, med anledning

af väckt förslag om förändring i nu gällande Jagtstadga.

Uti afgifven motion, Nio 51, har Herr C. J. Kjéllman på anförda skäl hemställt

: «att Riksdagen måtte ingå till Kongl. Maj:t med anhållan, att, såsom

tillägg till nu gällande jagtstadga, förbud med betydligt vite måtte stadgas för den

eller dem, som i skog och mark utsätter snaror eller giller till villebråds fångande

alla tider af året.»

Med anledning af en under sista riksdagen inom Andra Kammaren väckt

motion, aflat Riksdagen under den 13 Maj sistlidne år underdånig skrifvelse, N:o 61,

till Kongl. Maj:t, deruti Riksdagen bland annat anhöll, att sista mom. i 16 §

af Kongl. Jagtstadgan den 21 Oktober 1864 måtte erhålla följande förändrade lydelse:

“Finare giller och snaror må icke för det vildas fångande begagnas utom

Norrland och Dalarne och der endast under för jagt lofgifven tid“, och enligt den

upplysning, som blifvit Utskottet af Kongl. Finans-departementet meddelad, har

Kongl. Maj:t redan i nåder beslutat en sådan förändring af nämnde mom. af 16

§ i jagtstadgan, att «finare giller eller snaror icke må för fångande af vildt användas

annorstädes än i Norrland och Dalarne, och derstädes endast under tiden

från och med den 11 Augusti till och med den 15 Mars», samt att nådig Kun
görelse

härom oförtöfvadt utkommer.

Då förbud för snarors och gillers begagnande till fångst af villebråd, annorstädes

än i Norrland och Dalarne, sålunda inom kort är att förvänta, och då

förbudet svårligen kan eller bör utsträckas till nämnde landsdelar, hvarest är en

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 5) U''/låtande N:o 14.

rikare tillgång på vildt, än i öfriga delar af riket, och der dettas fångande utgör

en af innevånarnes vigtigare binäringar, så anser sig Utskottet böra hemställa,

att den nu väckta motionen icke må till någon Riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 23 Februari 1869.

Å Utskottets vägnar:

Gast. E. Widell.

N:o 14.

Ank. till Riksd. Kansli d. 24 Febr. 1869, kl. 10 f. m.

Andra. Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o ii) Utlåtande N:o 7, i anledning

af Herr P. Olssons från Helsingborg motion, N:o 53, om

underdånig skrifvelse till Kongl. Maj.t, rörande befrielse för

Skånska och Danska färjemans-båtar, icke öfverstigande nio

nyläster, samt andra Svenska och Danska båtar och fartyg,

däckade eller odäckade, icke öfverstigande tolf nyläster, all, då

de användas till sjöfart emellan Svenska och Danska orter vid

Öresund, taga lots eller erlägga lotspenningar.

Till stöd för sin framställning har motionären anfört, att samfärdseln

emellan de Svenska och Danska hamnarne vid Öresund vore, i sammanhang med

det Svenska jernvägsnätets vidare utveckling, i stark tillväxt; att den sålunda uppkomna

godstrafiken i Sundet till större delen bestriddes af mindre fartyg, dock öfverstigande

tre nylästers drägtighet, hvilka i hög grad betungades af skyldigheten

att erlägga lotspenningar, hvilka för hvarje tur till och ifrån utländsk hamn uppgingo

under sommarmånaderna till 7 R:dr 60 öre och under vintermånaderna till

9 R:dr 60 öre, under det att större fartyg om sextio å hundra läster icke betalade

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.