Sök i Ratio Lex

Banko-Utskottets Memorial N:o 10

1869-04-23 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,4 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1869:10, Banko-Utskottets Memorial N:o 10

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Memorial N:o 10.

1

!ST:o lO.

Ant. till Riksd. Kansli d. 23 April 1869, kl. 2 e. m.

Memorial, angående ändringar i l:sta, 2:dra och 3:dje artiklarne af

Banko-reglementet.

Efter granskning af stadgandena i Banko-reglementets Första artikel, om Bankens

verksamhet, dess grundfond och reservfond, Andra artikel, om metalliska kassan,

invexlingen af sedlar, utmyntningen och Bankens sedelstock, samt Tredje artikel, om

depositions- och postvexelrörelserna, äfvensom af de rörande dessa ämnen vid riksdagen

gjorda framställningar, får Utskottet härmed afgifva de yttranden och förslag, som

vid berörda granskning funnits angående nämnda delar af reglementet påkallade.

I första artikeln erfordras allenast ändring af den del utaf § 4, som handlar

om utbetalning till Riksgälds-kontoret af banko vinstmedel; i h vilket afseende Utskottet

hemställer, att följande, å sidan 6 af tryckta reglementet förekommande ord:

“Från reservfonden skola afföras: Ro det belopp, 1,500,000 R:dr, af Riksbankens

under år 1866 upplupna vinst, som under detta år skall till Riksgälds-kontoret

aflemnas“,

må utbytas mot en punkt, så lydande:

l:o.

Från reservfonden skola afföras: l:o de belopp af Riksbankens upplupna

vinst, hvilka enligt Riksdagens beslut skola till Riksgälds-kontoret

'' aflemnas.

Bill. till Riksd. Prof. 1869. 6 Sami. 1 Afd. 8 Höft.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Banko-Utskottets Memorial N:o 10.

/ Jemlikt § 8, punkten 2:o, har hittills kontrollera*!! dukat- och arbetsguld eller

annat omyntadt guld fått emottagas i Banken efter det pris, Fullmägtige, med ledning

af för tillfället gällande invexlingspris å Svenska dukater, bestämde.

Sedan numera dukater upphört att myntas och ett annat guldmynt, nemligen

caroliner, i de förras ställe införts, bör prisbestämningen å myntadt guld hänföras till

carolinen, hvadan Utskottet hemställer, att, med ändring i denna del af 8 § samt en

mindre redaktionsförändring i öfrigt, samma § må få följande lydelse:

2:o.

I Banken emottages:

Bo Svenskt och utländskt guldmynt efter det pris, Fullmägtige, med

ledning af priset å guld på utrikes orter, tid efter annan bestämma; och

2:o kontrolleradt verksilfver efter det pris Fullmägtige bestämma; samt

kontrolleradt eller annat omyntadt guld, efter det pris, Fullmägtige, med

ledning af för tillfället gällande invexlingspris å caroliner, bestämma.

Uti 1 mom. af 9 § är bemyndigande lemnadt åt Fullmägtige att af välkända

och solida trassenter eller endossenter låta i Stockholm, Göteborg och Malmö,

efter den kurs Fullmägtige bestämma, köpa vexlar, betalbara å utrikes ort, dragna på

tre månader eller kortare tid.

Tillfällen erbjuda sig understundom att för Banken öfvertaga utländska valutor

på annat sätt, än genom vexelköp, såsom t. ex. när anvisning eller ackreditiv på en

utländsk fordran öfvertages; och ett tillägg till det ofvan anförda stadgandet torde

derföre böra införas, hvarigenom rättighet till så beskaffade transaktioner lemnas Fullmägtige.

Likaledes och då mom. 2 af samma § i afseende på den fond, som till följd

af vexelköp eller andra aftal finnes å utrikes ort stående, endast medgifver Fullmägtige

att antingen indraga silfver eller guld, eller ock afgifva vexlar, men det inträffat

att Fullmägtige från de utländska hus, med hvilka Banken har affärer, anmodats att

för deras räkning göra utbetalningar, torde äfven härom ett tillägg i nuvarande bestämmelse

böra införas.

Utskottet hemställer fördenskull,

3:o.

att mom. 1 och 2 af 9 § må erhålla följande lydelse:

Mom. 1. Fullmägtige bemyndigas att af välkända och solida trassenter

eller endossenter låta i Stockholm, Göteborg och Malmö, efter den

s. 3 Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Memorial N:o 10.

3

kurs Fullmägtige bestämma, köpavexlar, betalbara å utrikes ort, dragna på

tre månader eller kortare tid, äfvensom att träffa annat aftal om öfvertagande

för Bankens räkning af utländsk valuta.

Mom. 2. De fonder, som till följd af vexelköp eller andra aftal finnas

å utrikes ort för Bankens räkning stående, ega Fullmägtige att på tjenligaste

vis disponera, genom indragning af silfver eller guld, medelst afgifvande

af vexlar, eller i följd af erhållet utbetalningsuppdrag.

Införskrifvet silfver och guld skall alltid mot sjöfara försäkras.

Såväl beloppet af de vexlar, hvilka få afgifvas, som kursen å desamma

bestämmes af Fullmägtige.

Momenterna 3 och 4 af 9 § anser Utskottet icke erfordra förändring.

Uti motion N:o 34, Första Kammaren, har Herr A. O. Wallenberg hemställt

om uteslutande ur reglementet af 12:te §:n, hvilken stadgar att inköp af guldmynt

samt omyntadt och kontrolleradt guld ej må ega rum, då tillgången deraf uppgår till

en tiondedel af silfvertillgången.

Då en sådan begränsning hvarken torde vara behöflig eller ens ändamålsenlig,

hemställer Utskottet, lika med motionären,

4:o.

att stadgandet i nuvarande 12 § må ur reglementet uteslutas.

I öfverensstämmelse med hvad Utskottet här ofvan rörande § 8 föreslagit, hemställer

Utskottet om en redaktionsförändring i § 13, sålunda att, med uteslutande af

de å 5:te raden förekommande orden “dukat- och arbets-“, §:n må få följande lydelse:

5:o.

Med undantag af kontrolleradt verksilfver, äldre Svenska silfvermyntsorter,

sådant utländskt silfver- eller guldmynt, som erbjudes till omedelbar

invexling efter de af Fullmägtige fastställda pris, samt kontrolleradt guld,

skall allt silfver och guld, som till Riksbanken eller för dess räkning levereras,

hädanefter, i likhet med hvad hittills vanligt varit, undergå prof af

vederbörande vid Myntverket, hvilkas deröfver utfärdade attester skola utvisa

ej mindre verkliga beloppet i fint, än äfven värdet i Svenskt mynt.

Under förutsättning att Utskottets ofvan gjorda hemställan om uteslutande af

§ 12 bifalles, bör ur § 14 uteslutas sista delen, som föreskrifver, att från Myntver
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Banko-Utskottets Memorial N:o 10.

ket utställda attester öfver derstädes för Bankens räkning till myntning inlemnadt guld

icke få af Banken inlösas i det fall, att derigenom det i § 12 fastställda maximum

för guldtillgången öfverskrides.

Utskottet hemställer derföre,

6:o.

att § 14 må få följande lydelse:

“De attester, som från Myntverket utställas öfver derstädes af enskilde,

för Bankens räkning, till myntning aflemnadt silfver och guld, skola

af Banken inlösas med den myntsort, hvarå de lyda.11

Under anförande såsom hufvudsakligt skäl, att stor brist på lämpligt vexelmynt

skulle förefinnas inom landet, har Herr P. Engman, i motion N:o 317, Andra

Kammaren, föreslagit, att Riksdagen måtte besluta utgifvande från Riksbanken af sedlar

å 3 eller 2 R:dr 50 öre riksmynts valör.

Utskottet kan icke föreställa sig att någon så beskaffad brist, som motionären

omförmält, skulle behöfva finnas eller, om sådan funnes, kunde genom beslut om en

ny sedelvalörs utgifvande afhjelpas, då både banksedlar å 5 och 1 R:dr utgifvas och

silfvermynt å öresvalörer kunna från Banken erhållas; och då Utskottet ej heller finner

något annat giltigt skäl för utgifvande af dylika sedlar, hemställer Utskottet,

7:o.

att Herr P. Engmans förevarande förslag ej må bifallas.

Herr A. 0. Wallenberg har i eu inom Första Kammaren väckt motion, N:o 33,

med åberopande af det utaf honom väckta förslag om införande af ett nytt myntsystem,

grundadt på guld, föreslagit intagande i Banko-reglementet af några bestämmelser,

hvilka Banko-fullmägtige skulle ega tillämpa när de ansågo tiden vara inne att utgifva

banksedlar, lydande å guldmynt; och har motionären tillika föreslagit de valörer, å

hvilka dylika sedlar skulle komma att lyda.

Då det emellertid, under förhanden varande förhållanden icke lärer kunna

ifrågakomma att före nästa riksdag från Riksbanken utgifva sedlar, lydande på guld,

finner Utskottet sig böra hemställa,

8:o.

att Herr Wallenbergs nu nämnda motion icke för närvarande må till

någon Riksdagens åtgärd föranleda.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Memorial N:o 10.

5

På så kallad depositionsräkning i Bankens Depositionskontor, eller löpande räkning

utan ränta, har hittills, enligt 34 § i reglementet, fått insättas, utom silfvermynt

och Riksbankens sedlar, jemväl Svenska och Holländska dukater, med förbindelse för

Banken att tillhandahålla räkningshafvaren motsvarande summa i mynt eller sedlar,

eller det antal dukater, som blifvit insatt; likväl, hvad beträffar dukater, utan åtskilnad

mellan Svenska och Holländska.

Sedan carolinen numera trädt i dukatens ställe, bör det nu nämnda stadgandet

med afseende härpå förändras; och då det Franska francsmyntet i guld är till vigt

och halt öfverensstämmande med det Svenska carolinmyntet, bör intet hinder möta för

emottagande af äfven Franskt guldmynt å 10 francs och deröfver, allenast med förbehåll

att detta innehar den lagenliga vigten och halten.

Utskottet hemställer fördenskull,

9:o.

att reglementets nuvarande § 34 må få följande lydelse:

“Banken må emottaga och å räkning föra så väl Svenskt silfvermynt

eller Bankens sedlar, som Svenska caroliner och fullvigtig! guldmynt å 10,

20, 50 och 100 francs, under förbindelse att, vid anfordran, tillhandahålla

räkningshafvaren det insättningen motsvarande belopp mynt eller sedlar,

eller det antal caroliner eller den summa i francs, som insatt blifvit; med

rättighet likväl för Banken att, vid uttagning af insatt guldmynt, efter egen

läglighet lemna antingen caroliner eller motsvarande summa i fullvigtig!

francsmynt, utan åtskilnad mellan de förra och det sednare.

För sådana insättningar erlägger Banken ej ränta."

Sedan Riksdagen godkänt Utskottets, i Utlåtandet N:o 6 gjorda förslag till

stadgande om emottagning vid liqvider och betalningar till Riksbanken och dess lånekontor

af enskilda bankers sedlar, med öfverlemnande tillika åt Utskottet att framdeles

föreslå den plats i reglementet, hvarest berörda stadgande borde införas, så hemställer

Utskottet nu,

10:o.

att näst efter de i §§ 34 och 35 befintliga föreskrifterna angående

depositionsrörelsen må få intagas det nyss nämnda stadgandet med följande,

af Riksdagen redan antagna lydelse:

“På Fullmägtige må ankomma att tillåta emottagande, vid liqvider och

insättningar i Riksbanken samt dess lånekontor, af banksedlar, utgifna af

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Banko-Utskottets Memorial N:o 10.

sådana enskilda sedclutgifvande banker, hvilka å den ort, der liqviden eller

insättningen sker, lemna dagligt tillfälle till utbyte af dessa sedlar mot Riksbankens

sedlar; egande Fullmägtige att i öfrigt bestämma de vilkor, som

för Riksbankens betryggande mot förlust kunna finnas erforderliga.11

Stockholm den 23 April 1869.

J. y. Scliwerin.

Utskottets Ordförande.

Reservationer:

vid punkten 8:o: af Herrar J. J. Ekman och Malmsten, som ansågo, att motionen

N:o 33, om tillägg i Banko-reglementet angående Riksbankens sedlar, icke bort

företagas till behandling, innan Riksdagen fattat beslut rörande Sammansatta Bankooch

Lag-Utskottets Betänkande N:o 1, om införande af ett nytt myntsystem, grundadt

på guld, samt Utlåtande N:o 4, om ändring i lagen för Rikets Ständers Bank af den

1 Mars 1830, hvilka båda voro hos Kamrarne till föredragning bordlagda;

af Herr Mannerskantz: “Emot uteslutande af 12 § i Banko-reglementet anmäler

jag vördsamligen min reservation. Jag anser nemligen betänkligt, att, under en

tidpunkt, då alltför mycken osäkerhet tyckes råda i begreppen om rätta tydningen i flera

väsendtliga delar af nuvarande lagstiftning angående Riksbankens sedlar, borttaga ett,

af lagstiftare med fastare åsigter, infördt stadgande, som lemnar innehafvarne af å silfver

lydande riksbankssedlar full säkerhet derom, att ett för dessa sedlars inlösen tillräckligt

förråd af silfver alltid skall af Riksbanken innehafvas.11

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.