Sök i Ratio Lex

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 7

1869-04-13 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

FK 2TU 1869:7, Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 7

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 7.

1

N:o 7.

Ank. till Kiksd. Kansli d. 13 April 1869, kl. 2 e. m.

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 5,

med anledning af väckt motion angående förändrade bestämmelser

i afseende å kompetens till åtskilliga tjenster

inom de delar af Norrbottens län, der Finska språket

hufvudsakligen talas.

Sedan Andra Kammaren med anledning af derstädes utaf Herr Z. Gröpe

i detta ämne väckt motion, N:o 159, för sin del beslutat, att Riksdagen skulle i

underdånig skrifvelse till Kongl. Maj:t framställa behofvet och nödvändigheten

af sådana föreskrifter, att vid tillsättning af tjenstebefattningar inom de

delar af Norrbottens län, der Finska språket talas, företräde beredes sådane

i öfrigt kompetente sökande, som styrkt sig vara mägtiga Finska språket;

så har Första Kammaren, vid föredragning af Andra Kammarens protokollsutdrag

med delgifvande af detta beslut, till Utskottet hänvisat frågan för

vidare utredning; och får Utskottet, som jemväl emottagit protokollet öfver

den i Kammaren förda diskussion i ämnet, härmed deröfver afgifva Utlåtande.

Af Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes i Norrbottens län sednast afgifna

femårsberättelse inhemtas, att den i Haparanda stad och i sju landsförsamlingar

inom länet befintliga Finska befolkningen år 1865 uppgick till 16,426

personer, och att densamma under femårsperioden ökats med 530 personer;

äfvensom att den inom länets sex särskilda Lappmarker befintliga Lappska

befolkningen nämnda år utgjorde 4,469 personer, som under femårsperioden

ökats med 165; samt att hvarje af dessa folkstammar talar sitt eget språk,

ehuru en och annan af den Finska befolkningen förstår och talar Svenska,

samt en del af den Lappska befolkningen förstår Finska språket och en annan

del det Svenska, men största delen af dessa folkstammar förstår och

talar endast sitt eget språk.

Bill. till Kiksd. Prof, 1869. 8 Sami. 2 Afd. 1 Band, 7 Käft.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o ,2) Utlåtande N:o 7.

Samma femårsberättelse utvisar jemväl, hvad ock under frågans behandling

i Första Kammaren upplystes, att vederbörande embetsmyndigheter,

som hafva att tillsätta eller förordna länsmän och prester inom berörda delar

af landet, förvissa sig derom, att de personer, som till dylika tjenster

förordnas, både förstå och kunna meddela sig på det eller de språk, som befolkningen

talar i det distrikt, der de anställas, utan att, så vidt Utskottet

kunnat inhemta, någon särskild föreskrift derom finnes meddelad.

Vid tillsättande af öfriga derstädes förekommande tjenstebefattningar,

såsom domare, kronofogde, häradsskrifvare, läkare, jägeri tjensteman och

landtmätare in. fl. synes deremot icke något afseende varit fästadt vid sökandernes

kännedom i det språk, soni af befolkningen i orten talas.

Men det lärer icke kunna bestridas, att befolkningens ”rätt, välfärd

och trefnad” i viss mån kan betingas jemväl deraf, att de embets- och tjensteman,

som i första hand skola utöfva rättsskipningen, den administrativa

och ekonomiska förvaltningen samt helsovården i orten, förstå och kunna

meddela sig på det språk, som af allmogen begagnas; och torde kunna antagas

att det icke skulle blifva utan inflytande på befolkningens förståndsutveckling,

vinsigter och omdöme, hvarigenom dess belåtenhet och välstånd

otvifvelaktigt skulle främjas, om tillfälle blefve densamma beredd att på eget

språk, omedelbart, meddela sig med de upplysta och bildade personer, som i

orten finnas och som blifvit satta att derstädes vårda och handhafva så väl

det allmännas som menigheternas och de enskildes rätt och bästa.

Hvad här blifvit anfördt kan, efter Utskottets åsigt, lika väl och med

samma skäl tillämpas på den Lappska som på den Finska befolkningen,

helst den förra, hvad naturgåfvor och förståndsuppfattning beträffar, säkerligen

icke står den sednare efter, och Lapparnes inskränktare antal icke torde

innebära skäl att lemna de åtgärder åsido, som kunna bidraga till befrämjande

af deras bästa. Under denna uppfattning anser Utskottet, i öfverensstämmelse

med hvad i Första Kammaren vid ärendets föredragning blifvit

vttradt, att, fastän motionären och Andra Kammaren vid frågans behandling

endast fästat uppmärksamhet vid den Finska befolkningen, afseende

jemväl bör fästas vid den Lappska befolkningens behof i ofvanberörda hänseende,

helst efter de meddelade uppgifterna om de båda ifrågavarande folkstammarne

visar sig att Lapparne fortfarande ökas; under sednaste femårsperioden

till och med i något högre procent än Finnarne.

I öfverensstämmelse med de sålunda uttalade åsigterna anser Utskottet

sig böra ej endast tillstyrka Kammaren att biträda Andra Kammarens nu ifrågavarande

beslut, hvad syftemålet deraf beträffar, utan ock hemställa det

Kammaren ville i sitt beslut omfatta så väl den Lappska som den Finska

befolkningen i Norrbottens län.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 7.

Hvad ordalagen af Andra Kammarens beslut i frågan åter vidkommer,

eller att ”till Kongl. Maj:t framställa behofvet och nödvändigheten af sådana

föreskrifter, genom hvilka vid tillsättning af tjenstebefattningar inom de delar

af Norrbottens län, der Finska språket talas, företräde beredes sådana i öfrigt

kompetente sökande, som styrkt sig vara mägtiga Finska språket” befarar Utskottet,

att, om desamma oförändrade antoges, det skulle kunna inträffa, att

hvarken det allmänna eller den befolkning, hvars bästa man genom beslutet

afsett att befrämja, derigenom vunne, alldenstund genom ett så beskaffad!

stadgande vore möjligt, att personer med stora insigter, framstående tjenstemannaskicldighet

och bepröfvad förmåga blefve eftersatta för sådana, hvilka,

fastän stadgade kompetensprof till tjensten af dem blifvit aflagda, saknade

den erfarenhet, det omdöme och de egenskaper, som för tj enstens utöfvande

kunde vara af synnerlig vigt.

Utskottet anser derför, att, huru öfverensstämmande med befolkningens

billiga fordringar samt huru vigtigt och betydelsefullt det än kan vara, att

tjensteman inom en ort känna och kunna meddela sig på det språk, som af

befolkningen derstädes i allmänhet talas, det förnämsta vilkoret för befrämjande

af ett samhälles sedliga utveckling, betryggade rättsförhållanden och materiela

förkofran likväl hufvudsakligen måste bero derpå, att de embets- och

tjensteman, som blifvit anförtrodda att närmast vårda detta samhälles angelägenheter,

ega den mest framstående skicklighet, den största förmåga och de

bäst utbildade egenskaper i öfrigt för sitt kall bland dem som vid tjensternas

tillsättande kunna ifrågakomma, hvarför efter dess uppfattning företräde

för egande språkkännedom endast bör ifrågakomma, der meriterna i öfrigt

sökanderne emellan äro lika.

På grund af det nu anförda föreslår Utskottet, att Kammaren, med

ändring af Andra Kammarens ifrågavarande beslut, för sin del måtte besluta,

att Riksdagen i underdånig skrifvelse till Kongl. Maj:t

framställer behofvet och nödvändigheten af sådana föreskrifter,

att vid tillsättning af tjenstebefattningar inom de

delar af Norrbottens län, der Finska och Lappska språken

talas, företräde lemnas sådan kompetent sökande,

som, med jemngod skicklighet och lika förvärfvad tjenstemannaduglighet

med de öfriga sökanderne, styrker sig

vara mägtig det eller de af ofvanberörda språk, som af

befolkningen talas i den ort, der tjenstebefattningen är ledig.

Stockholm den 13 April 1869.

På Utskottets vägnar:

E. V. Almquist.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.