Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående väckt motion om ändring i Riksdags-ordningens bestämmelser om vilkoren för valrätt till Riksdagens Andra Kammare.

1869-04-27 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1869:12, Utlåtande, angående väckt motion om ändring i Riksdags-ordningens bestämmelser om vilkoren för valrätt till Riksdagens Andra Kammare.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutions- Utskottets Utlåtande N:o 12.

1

N:o 12.

Ank. till Riksd. Kansli d. 29 April 1869, kl. 3 e, m.

Konstitutions-Utskottets Utlåtande, angående väckt motion om ändring i

Riksdags-ordningens bestämmelser om vilkoren för valrätt till

Riksdagens Andra Kammare.

Enligt erhållen remiss har Utskottet att afgifva utlåtande öfver en inom

Andra Kammaren af Herr Uhr väckt motion (Nio 342) hvari föreslås, dels att 14

§ Riksdags-ordningen måtte erhålla följande förändrade lydelse:

“Valrätt tillkommer hvarje Svensk man, som fyllt tjuguett år och sedan

minst ett år varit i valdistriktet mantalsskrifven; dock må valrätt ej utöfvas af:

a) Gemenskapen vid Rikets landt- och sjöförsvar, då den är i garnison förlagd

eller till tjenstgöring sammandragen;

b) lagstadt tjenstehjon, som icke har egen hushållning;

c) den, som njuter understöd af fattigvården; eller

d) står under förmynderskap; eller

e) sin egendom till borgenärers förnöjande afträdt och icke gitter visa, att

han i laga ordning blifvit från deras kraf befriad; eller

f) genom laga kraftvunnen dom är för groft och vanfrejdande brott under

framtiden ställd; eller

g) icke minst under de tre sednast förflutna åren innehaft Svensk medborgarerätt;

eller

h) står i främmande magts tjenst; eller

i) eger medborgarerätt i främmande land;

Bih. till Riksd. Prat. 1869. 3 Samt. 7 Häft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutions-TJtsliottets Utlåtande N:o 12.

dels att i ny § måtte stadgas följande:

“Den, som genom laga kraftvunnen dom blifvit förklarad ovärdig medborgerligt

förtroende, eller att föra andras talan; eller att i rikets tjenst vidare nyttjas,

eller blifvit för groft och vanfrejdande brott sakfälld, kåfve sin rösträtt (valrätt)

för alltid förverkat. Lag samma vare om den, som blifvit förvunnen att vid

elektors- eller riksdagsmannaval hafva emot vedergällning afgifvit sin röst eller på

sådant sätt värfvat andras.“

Motionären, som sålunda föreslagit borttagande af Riksdags-ordningens bestämmelser

angående viss förmögenhet eller inkomst såsom vilkor för valrätt till

Andra Kammaren, har såsom skäl för sin mening hufvudsakligen anfört: att dessa

bestämmelser skulle vara godtyckliga och från valrätt utesluta mången, som vore

lika god menniska, älskade sitt fosterland lika högt och vore lika angelägen att

välja de bästa och mest lämpliga riksdagsombud som de, hvilka egde en större förmögenhet

eller större årlig inkomst.

Då Utskottet, vid behandlingen af de under denna riksdag väckta förslag

om ändringar uti Riksdagsordningen, ansett hvarje sådan ifrågasatt förändring, i

betraktande af den korta tid denna grundlag egt bestånd, icke böra förordas, måste

denna åsigt så mycket heldre göra sig gällande, då fråga är om ett förslag af den

genomgripande beskaffenhet, som det af motionären framställda. Men äfven utan

afseende derå, har Utskottet icke kunnat undgå att finna, det motionären icke

anfört några sådana skäl och bevis, som i en fråga af denna vigt erfordras för

grundläggande af ett säkert omdöme, vare sig om behofvet eller de sannolika följderna

af den föreslagna förändringen, äfvensom att förslaget är behäftadt med sådana

brister och motsägelser, att, derest detsamma blefve upphöjd till lag, tillämpningen

af denna otvifvelaktigt skulle leda till verkningar, alldeles motsatta dem motionären

sjelf synes hafva åsyftat; och får Utskottet på grund häraf vördsamt

tillstyrka:

att ifrågavarande motion icke måtte af Riksdagen bifallas.

Stockholm den 27 April 1869.

På Utskottets vägnar:

Th. Munck af Rosenschöld,

Ordförande.

Herr Friherre Liljencrantz har begärt få antecknadt, att han icke deltagit

i detta ärendes behandling inom Utskottet.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.