Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändring i 72 § Riksdags-ordningen, Uti eu inom Andra Kammaren väckt motion

1869-02-25 · 2 sidor


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1869:3, Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändring i 72 § Riksdags-ordningen, Uti eu inom Andra Kammaren väckt motion

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutions-Utskottets Ullålande N:o 3.

i

N:o

3.

A.nk. till Rikscl. Kansli d. 25 Febr. 1869, kl- 12 midd.

Konstitutions-Utskottets Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändring

i 72 § Riksdags-ordningen,

Uti eu inom Andra Kammaren väckt motion (N:o 297) har Herr Jan Andersson

föreslagit, att deri revision af Statsverkets, Riksbankens och Riksgälds-kontorets

tillstånd, styrelse och förvaltning, hvilken enligt 72 § Riksdags-ordningen årligen

förrättas af tolf till halfva antalet af hvardera Kammaren utsedde Revisorer

och tager sin början den 15 Augusti, måtte förflyttas till tiden för Riksdagens

sammanvaro och uppdragas åt ett ensamt för detta ändamål tillsatt Utskott. Motionären

anser, att detta Utskott, för hvilket han föreslagit benämningen RevisionsUtskott,

borde, på sätt Riksdags-ordningen om ständiga Utskott stadgar, sammansättas

af lika många ledamöter från hvardera Kammaren, till så stort antal, att

Utskottet sattes i tillfälle att arbeta på flera afdelningar och fullborda revisionen

under riksdagens lopp, utan att Utskottets ledamöter komma att sakna nödig tid att

egna åt öfriga riksdagsgöromål.

Motionären, hvars afsigt varit att bespara Statsverket någon del af den utgift,

som revisionen, på sätt den nu är inrättad, förorsakar, har icke närmare utarbetat de

särskilda delarne af sitt förslag, utan öfverlemnat åt Konstitutions-Utskottet att

tillse, huruvida det vore verkställbart och gagneligt, samt i sådant fall föreslå

nödiga ändringar i grundlagarne.

Vid den pröfning Utskottet egnat ifrågavarande förslag har Utskottet funnit

dess genomförande förenadt med åtskilliga olägenheter, härrörande dels från det

föreslagna sättet för revisionens sammansättning dels från tiden för dess verksamBih.

till Rilcsd. Prat. 18<i9. 3 Sami. 2 Höft

opaginerad Kontrollera mot PDF

2

Konsliluiions-Utskottets Utlåtande N:o 5.

het. I förstnämnda hänseende är hufvudsakligen att anmärka att förslagets antagande

skulle föranleda en väsendtlig inskränkning i det område, inom hvithet

Riksdagen nu eger välja sina Revisorer. Då nemligen dessa finge utses endast

bland Kamrarnes ledamöter, måste Riksdagen sålunda uppgifva rättigheten att

göra sig tillgodo den erfarenhet i dylika värf, som finnes äfven utom Kamrarne,

och som hittills ofta blifvit med - fördel anlitad. Derjemte torde det väl böra

sättas i fråga, huruvida det inskränktare antal ledamöter, hvaraf Första Kammaren

består, medgifver tillsättandet af ett någorlunda talrikt Revisions-Utskott

jemte de ständiga och, der så finnes nödigt, äfven särskilda och tillfälliga Utskott,

hvilka Kammaren enligt nu gällande Riksdags-ordning har att besätta med erforderligt

antal ledamöter och suppleanter. Till dessa svårigheter i afseende på

statsrevisionens sammansättning kommer, att man med skäl synes kunna befara,

att det trägna och grundliga arbete, en så omfattande revision som deri ifrågavarande

kräfver, icke låter förena sig med representantens pligt att uppmärksamt

följa de egentliga riksdagsärendenas gång och verksamt deltaga i deras behandling.

I alla- händelser blefve det, äfven med det strängaste anlitande af tid och

krafter, omöjligt att afsluta revisionsarbetet så tidigt, att vederbörande embetsverk

och myndigheter hunne före riksdagens slut inkomma med förklaringar i anledning

af de gjorda anmärkningarne. Resultatet af Revisions-Utskottets verksamhet

kunde således icke föreläggas den Riksdag, som tillsatt detsamma, utan först den

derpå följande, hvadan de frågor, till hvilka den förrättade granskningen gifvit

upphof, finge vänta på sin lösning inemot ett helt år längre än enligt nu stadgade

ordning är nödigt.

Det vill synas Utskottet som om dessa olägenheter vore af beskaffenhet

att vida öfverväga den fördel, hvaraf Statsverket komme i åtnjutande genom

besparing af en i alla fall icke synnerligen stor utgift, och Utskottet får derföre

vördsamt hemställa,

att ifrågavarande motion icke måtte till någon vidare åtgärd

föranleda.

Stockholm den 25 Februari 1869.

På Utskottets vägnar:

Th. Munck af Rosenschöld,

Ordförande.

Stockholm, tryckt hos A. L. Norman, 1869.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.