Sök i Ratio Lex

Konstitutions-Utskottets Memorial N:o 4

1869-03-04 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1869:4, Konstitutions-Utskottets Memorial N:o 4

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutions-Utskottets Memorial N:o 4.

1

JV:o 4.

Ank. till Eiksd. Kansli d. 4 Mars 1869, kl. 6 e. in.

Konstitutions-Utskottets Memorial, angående fullbordad granskning

af de i Stats-Rådet förda protokoll.

1 ill Ivonstitutions-Utskottet hafva, uppå derom hos vederbörande gjord

framställning, blifvit öfverlemnade de sedan sistlidne riksdags början och

intill början af den innevarande i Stats-Rådet förda protokoll, nemligen öfver

Justitie- och Justitie-departements-ärenden från och med den 16 Januari

1868 till och med den 12 Januari 1869;

Utrikes-departements-ärenden från och med den 31 Januari 1868 till

och med den 5 Januari 1869;

Landtförsvars-departements-ärenden från och med den 16 Januari

1868 till och med den 12 Januari 1869;

Sjöförsvars-departements-ärenden från och med den 16 Januari 1868

till och med den 12 Januari 1869;

Civil-departements-ärenden från och med den 16 Januari 1868 till

och med den 12 Januari 1869;

Finans-departements-ärenden från och med den 16 Januari 1868 till

och med den 12 Januari 1869; samt

Ecklesiastik-departements-ärenden från och med den 27 Januari 1868

till och med den 12 Januari 1869.

Under den granskning af dessa protokoll, som, i öfverensstämmelse

med grundlagarnes föreskrift, blifvit företagen och numera fullbordad, har

Rih. till Biksd. Prot. 1869. 3 Sami. 3 Raft. l

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutions-Utskottets Memorial N:o 4.

Utskottet hvarken funnit skäl att emot någon Stats-Rådets ledamot tillämpa

106 § Regeringsformen, eller ansett anledning förekomma att framställa

någon anmärkning på grund af stadgandet i 107 § af samma grundlag;

hvilket Utskottet får för Riksdagen tillkännagifva.

Stockholm den 4 Mars 1869.

På Utskottets vägnar:

1''Is. Hfunck af Bosenschöld.

Ordförande.

Reservation:

af Herr Siljeström: ”Ehuru Utskottet må hafva haft giltigt skäl att

icke göra någon tillämpning af 106 eller 107 § Regeringsformen, hade

detsamma likväl, enligt mitt förmenande, bort i annan form upptaga

och behandla åtskilliga af de frågor, som, på grund af hvad i Statsrådsprotokollen

förekommit, utgjort föremål för diskussion inom Utskottet.

Genom den erfarenhet jag så väl vid denna som nästföregående riksdag

vunnit rörande Konstitutions-Utskottets verksamhet i förevarande afseende,

har nemligen den öfvertygelsen hos mig stadgats, att ifrågavarande grundlagsparagrafer,

på det sätt de hittills tolkats och tillämpats, icke längre

äro tidsenliga; att desamma under ett annat skede af vår konstitutionela

utveckling må hafva inneburit någon trygghet mot maktmissbruk, men att

de för närvarande äro helt och hållet betydelselösa och i alla afseenden

otjenliga; att de just till följd af sin icke-tidsenlighet helt säkert aldrig

skola komma att tillämpas och sålunda äro utan allt värde för befordrande

af det afsedda ändamålet; samt att följaktligen äfven Konstitutions-Utskottets

granskning af Statsråds-protokollen måste blifva ett fullkomligt ändamålslöst

arbete, så länge man vidhåller den uppfattning af de nämnda

grundlagsparagraferna och Konstitutions-Utskottets derpå grundade befogenhet,

som hittills gjort sig gällande. Jag anser likväl för min del grundlagen

icke lägga hinder i vägen för en annan och mera tidsenlig uppfattning,

enligt hvilken Konstitutions-Utskottet, i stället för att uppträda såsom åklagare,

skulle, med ledning af hvad Statsråds-protokollen innehållit rörande

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Konstitutions-Utskottets Memorial N:o 5.

behandlingen af mera betydande regeringsärenden, inför Riksdagen framlägga

de styrelsegrun dsafser, som af Regeringen blifvit följda, och Utskottets utlåtande

sålunda förvandlas från en anklagelseakt till att principbetänkande, hvilket

kunde lemna Representationen och Regeringens vid diskussionen i Kamrarne

närvarande ledamöter tillfälle till ett ömsesidigt utbyte af tankar

och åsigter angående de vigtigaste politiska frågor — något som borde

kraftigt bidraga, ej blott att göra den förhandenvarande ställningen mellan

båda Statsmagterna klar och bestämd, utan äfven att i allmänhet utveckla

och befästa de konstitutionela begreppen. Då jag för min del trott att

här i korthet angifna grunder bort redan vid detta tillfälle tillämpas

vid uppsättandet af Utskottets Betänkande, men Utskottets majoritet i

detta fall vant af annan åsigt, har för mig icke återstått annat än att

häremot och mot den, efter mitt förmenande, alltför ensidiga uppfattning

af Konstitutions-Utskottets befogenhet och åligganden, som häruti uttalar

sig, anmäla min vördsamma reservation.»

5.

Ank. till Riksd. Kansli d. 4 Mars 1869, kl. 6 e. m

Konstitutions-Utskottets Memorial, med förslag till ändring i Regeringsformens

12 §.

Nästlidne Riksdags Konstitutions-Utskott tillstyrkte, i anledning af

en inom ^ Första Kammaren väckt motion, en förändring i 72 § Regeringsformen,

åsyftande dels att stadgandet om Riksdagens rätt att genom Riksbanken

utgifva sedlar, som för mynt i riket må erkännas, skulle ur grund
-

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.