Konstitutions-Utskottets Memorial N:o 4
1869-03-04 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
KU 1869:4, Konstitutions-Utskottets Memorial N:o 4
Dokumentets text
Konstitutions-Utskottets Memorial N:o 4.
1
JV:o 4.
Ank. till Eiksd. Kansli d. 4 Mars 1869, kl. 6 e. in.
Konstitutions-Utskottets Memorial, angående fullbordad granskning
af de i Stats-Rådet förda protokoll.
1 ill Ivonstitutions-Utskottet hafva, uppå derom hos vederbörande gjord
framställning, blifvit öfverlemnade de sedan sistlidne riksdags början och
intill början af den innevarande i Stats-Rådet förda protokoll, nemligen öfver
Justitie- och Justitie-departements-ärenden från och med den 16 Januari
1868 till och med den 12 Januari 1869;
Utrikes-departements-ärenden från och med den 31 Januari 1868 till
och med den 5 Januari 1869;
Landtförsvars-departements-ärenden från och med den 16 Januari
1868 till och med den 12 Januari 1869;
Sjöförsvars-departements-ärenden från och med den 16 Januari 1868
till och med den 12 Januari 1869;
Civil-departements-ärenden från och med den 16 Januari 1868 till
och med den 12 Januari 1869;
Finans-departements-ärenden från och med den 16 Januari 1868 till
och med den 12 Januari 1869; samt
Ecklesiastik-departements-ärenden från och med den 27 Januari 1868
till och med den 12 Januari 1869.
Under den granskning af dessa protokoll, som, i öfverensstämmelse
med grundlagarnes föreskrift, blifvit företagen och numera fullbordad, har
Rih. till Biksd. Prot. 1869. 3 Sami. 3 Raft. l
2
Konstitutions-Utskottets Memorial N:o 4.
Utskottet hvarken funnit skäl att emot någon Stats-Rådets ledamot tillämpa
106 § Regeringsformen, eller ansett anledning förekomma att framställa
någon anmärkning på grund af stadgandet i 107 § af samma grundlag;
hvilket Utskottet får för Riksdagen tillkännagifva.
Stockholm den 4 Mars 1869.
På Utskottets vägnar:
1''Is. Hfunck af Bosenschöld.
Ordförande.
Reservation:
af Herr Siljeström: ”Ehuru Utskottet må hafva haft giltigt skäl att
icke göra någon tillämpning af 106 eller 107 § Regeringsformen, hade
detsamma likväl, enligt mitt förmenande, bort i annan form upptaga
och behandla åtskilliga af de frågor, som, på grund af hvad i Statsrådsprotokollen
förekommit, utgjort föremål för diskussion inom Utskottet.
Genom den erfarenhet jag så väl vid denna som nästföregående riksdag
vunnit rörande Konstitutions-Utskottets verksamhet i förevarande afseende,
har nemligen den öfvertygelsen hos mig stadgats, att ifrågavarande grundlagsparagrafer,
på det sätt de hittills tolkats och tillämpats, icke längre
äro tidsenliga; att desamma under ett annat skede af vår konstitutionela
utveckling må hafva inneburit någon trygghet mot maktmissbruk, men att
de för närvarande äro helt och hållet betydelselösa och i alla afseenden
otjenliga; att de just till följd af sin icke-tidsenlighet helt säkert aldrig
skola komma att tillämpas och sålunda äro utan allt värde för befordrande
af det afsedda ändamålet; samt att följaktligen äfven Konstitutions-Utskottets
granskning af Statsråds-protokollen måste blifva ett fullkomligt ändamålslöst
arbete, så länge man vidhåller den uppfattning af de nämnda
grundlagsparagraferna och Konstitutions-Utskottets derpå grundade befogenhet,
som hittills gjort sig gällande. Jag anser likväl för min del grundlagen
icke lägga hinder i vägen för en annan och mera tidsenlig uppfattning,
enligt hvilken Konstitutions-Utskottet, i stället för att uppträda såsom åklagare,
skulle, med ledning af hvad Statsråds-protokollen innehållit rörande
3
Konstitutions-Utskottets Memorial N:o 5.
behandlingen af mera betydande regeringsärenden, inför Riksdagen framlägga
de styrelsegrun dsafser, som af Regeringen blifvit följda, och Utskottets utlåtande
sålunda förvandlas från en anklagelseakt till att principbetänkande, hvilket
kunde lemna Representationen och Regeringens vid diskussionen i Kamrarne
närvarande ledamöter tillfälle till ett ömsesidigt utbyte af tankar
och åsigter angående de vigtigaste politiska frågor — något som borde
kraftigt bidraga, ej blott att göra den förhandenvarande ställningen mellan
båda Statsmagterna klar och bestämd, utan äfven att i allmänhet utveckla
och befästa de konstitutionela begreppen. Då jag för min del trott att
här i korthet angifna grunder bort redan vid detta tillfälle tillämpas
vid uppsättandet af Utskottets Betänkande, men Utskottets majoritet i
detta fall vant af annan åsigt, har för mig icke återstått annat än att
häremot och mot den, efter mitt förmenande, alltför ensidiga uppfattning
af Konstitutions-Utskottets befogenhet och åligganden, som häruti uttalar
sig, anmäla min vördsamma reservation.»
5.
Ank. till Riksd. Kansli d. 4 Mars 1869, kl. 6 e. m
Konstitutions-Utskottets Memorial, med förslag till ändring i Regeringsformens
12 §.
Nästlidne Riksdags Konstitutions-Utskott tillstyrkte, i anledning af
en inom ^ Första Kammaren väckt motion, en förändring i 72 § Regeringsformen,
åsyftande dels att stadgandet om Riksdagens rätt att genom Riksbanken
utgifva sedlar, som för mynt i riket må erkännas, skulle ur grund
-
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.