Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändring af 37 § 3 mom. Riksdag s-ordning en.

1869-04-22 · 2 sidor


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1869:9, Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändring af 37 § 3 mom. Riksdag s-ordning en.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitution*-Utskottet» Utlåtande N:o 9.

J\:o 9.

Ank. till Riksd. Kansli d. 24 April 1869, kl, 11 f. m.

Konstitutions-Utskottets Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändring af

37 § 3 mom. Riksdag s-ordning en.

Uti en inom Andra Kammaren väckt, till Utskottet hänvisad motion (N:o

252) har Herr Bjerkander anfört, hurusom det i Riksdags-ordningen stadgade sättet

för behandling af frågor, hvilka ej tillhöra ständigt eller i dess ställe tillsatt särskildt

Utskotts handläggning, föranledde till en icke obetydlig tidsutdrägt vid vissa

frågors afgörande, hvarförutan motionären framhållit det mindre lämpliga deri,

att, då samma fråga blifvit väckt i båda Kamrarne och i följd deraf samtidigt behandlad

i två Utskott, såsom resultat af dessa Utskotts verksamhet möjligen kunde

för Riksdagen komma att framläggas två mot hvarandra helt och hållet° stridande

förslag. . Motionären anser för afhjelpande af dessa olägenheter nödigt att i afseende

på tillfälliga Utskott stadga samma föreskrift, som än gifven i fråga om de

särskilda Utskotten, eller att, så snart ett eller flera tillfälliga Utskott finnas behöflig8’

hvardera Kammaren deruti insätter ett lika antal ledamöter efter öfverenskommelse;

för hvilket ändamål 3 mom. af 37 § Riksdags-ordningen borde erhålla

följande lydelse:

((Derest i någondera Kammaren någon allmän fråga väckes, som icke tillhör

förenämnda Utskotts behandling, skall för frågans utredande ett tillfälligt Utskott

tillsättas, bestående af lika många ledamöter från hvardera Kammaren.»

Utskottet har för sin del icke kunnat finna de olägenheter, motionären antydt

såsom förenade med nu föreskrifna ordning för ärendens behandling i tillfälliga

Utskott vara af den vigt motionären velat tillmäta dem. Att Riksdagens förhandlingar

under de sednaste åren blifvit utsträckta ända till den tidpunkt, då Konungens

rätt att utan Riksdagens hörande åtskilja densamma inträder, torde icke

haft sin grund i någon fördröjd behandling af sådana ärenden, som blifvit utredda

af tillfälliga Utskott, och hvad beträffar de befarade följderna af vissa frågors samtidiga

behandling i två Utskott, har erfarenheten från de sednast förflutna riksdagarne,

likasom från den innevarande, gifvit vid handen, huru sådana olägenheter

kunna utan grundlagsändring förekommas.

Bih. till Riksd. Brot. 1869. 3 Sami. 6 Häft.

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

2

Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o it.

Utskottet anser det steg till ombildning af vårt Utskotts-väsende, som den

nya organisationen af tillfälliga Utskott innebär, af den betydelse för ett fullständigt

tillgodogörande af de fördelar Riksdagens fördelning i två Kamrar erbjuder,

att det icke bör återtagas utan vigtigare skäl än dem motionären anfört. Den tunga

och obeqväma inrättningen af ständiga och gemensamma Utskott, hvilken inom

en representation, fördelad i fyra Kamrar, må hafva varit nödvändig för att sammanhålla

det hela och i vissa fall å Riksdagens vägnar fatta beslut, torde i längden

icke finnas motsvara tvåkammar-systemets fordringar på lättare och beqvämare

arbetsformer, och saknas i sjelfva verket, så vidt Utskottet har sig bekant, i alla

länder, der denna representationsform blifvit införd. Det torde derföre utan allt

för stor fara för misstag kunna förutsättas att, om och när någon förändring i Utskottsinrättningen

finnes behöflig, den kommer att ga i en motsatt riktning mot

den af motionären föreslagna.

Men äfven den, som anser fördelen af gemensamma Utskott så öfvervägande,

att åt dem bör inrymmas hela den plats de innehade inom den gamla representationen,

kan svårligen finna sig tillfredsställd af den redaktion af 37 § Riksdags-ordningen

motionären föreslagit. Denna lemnar nemligen oafgjordt, huru förfaras skall,

när Kamrarne stadna i olika, beslut om huru många Utskott skola tillsättas och

om antalet af ledamöter i hvarje Utskott.

Motionären har antagit att, om hans förslag vunne bifall, ändringar i andra

§§ af Riksdags-ordningen deraf måste blifva en följd, och haj* har hemställt till

Utskottet att besörja om vidtagande af dessa ändringar. Om den riktning, i

hvilken motionären velat hafva ändringarne verkställda, har han dock icke gifvit

Utskottet någon antydning. Man stadnar sålunda i ovisshet, om motionären afsett

att de af tillfälliga Utskottet behandlade frågor skulle föredragas samtidigt i båda

Kamrarne eller, såsom nu sker, först i den Kammare, der förslaget väckes, äfvensom

om denna Kammare fortfarande skulle behålla sin rätt att utan remiss till

Utskott afslå en motion, som tillhör tillfälligt Utskotts handläggning. Utskottet

finner derföre ej mindre i det ofullständiga skick, hvari motionen framträdt, än i

dess syftning grundad anledning att hemställa,

att motionen måtte af Riksdagen lemnas utan afseende.

Stockholm den 22 April 1869.

På Utskottets vägnar:.

Th. Munck af Rosenschöld.

Ordförande.

Herr Friherre Liljencrantz har begärt få antecknadt att han icke deltagit i

detta ärendes behandling inom Utskottet.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.