Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckta motioner om ändring af gällande stadganden, angående skyldighet att deltaga i byggnad och underhåll af tingshus och häradsfängelse.

1869-03-15 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1869:11, Utlåtande, i anledning af väckta motioner om ändring af gällande stadganden, angående skyldighet att deltaga i byggnad och underhåll af tingshus och häradsfängelse.

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 11.

relse; Och den ene eller andre parten komme då att begagna den af motionären

anvisade utväg att »i laga ordning anföra besvär», d. v. s. att hos

Konungens Befallningshafvande söka ändring i kronobetjentens åtgärd. Den

skriftvexling, som häraf blefve en följd, jemte möjligen erforderliga undersökningar

för sakens behöriga utredning, skulle för parterna blifva föga

mindre betungande, än den handläggning vid domstol, som enligt gällande

lag eger rum.

Utskottet får alltså vördsamt hemställa,

att ifrågavarande motion må af Riksdagen lemnas utan vidare

afseende.

Stockholm den 15 Mars 1869.

På Utskottets vägnar:

Evic Sparre.

Reservation

är anmäld af Herr Rosenberg.

N:o SI.

Atik. till Biksd. Kansli d. 15 Mars 1869, kl. 2 e. m.

Utlåtande, i anledning af väckta motioner om ändring af gällande

stadganden, angående skyldighet att deltaga i byggnad

och underhåll af tingshus och häradsfängelse.

Uti ofvan omförmälda ämne för närvarande gällande stadganden igenfinnas

i 26 Kap. 4 § Byggninga-balken, livilket lagrum lyder sålunda:

»Tingsbyggning skall hvart härad bygga, efter gårdatalet, å vanlig

tingstad, eller der Konungens Befallningshafvande pröfvar det för allmogen

lägligast, sedan Rätten deröfver hörd är. Der skall vara en stufva så stor,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 11.

som tarfvas, och två kamrar; och vare häradet skyldigt den byggning uppehålla.

Vid hvart tingställe skall ock ett fängelse vara, der missgerningsman

må i förvar hållas. För denna byggnad vare ingen fri, utan sätesoch

ladugårdar, afhyste rå- och rörshemman, så ock preste- och klockarebol».

Derförutan äro genom Kongl. Förordningen den 17 September 1783

lotshemman befriade från skyldigheten att deltaga i tingshusbyggnad.

Mot lämpligheten af dessa stadganden hafva anmärkningar blifvit

framställda uti särskilda af Herrar Magnus Svensson och Johannes Andersson

inom Andra Kammaren väckta motioner, i hvilka blifvit föreslaget, dels

af Herr Magnus Svensson (motion N:o 50): »att 4 § i 26 Kap. Byggningabalken

måtte få den förändrade lydelse, att alla inom häradet efter fyrktal

blifva skyldiga att i byggande och underhåll af tingshus och fängelse

deltaga»;

dels ock af Herr Johannes Andersson (motion N:o 154) att orden: »utan

sätes- och ladugårdar, afhyste rå- och rörshemman, så ock preste- och klockarebol»,

måtte ur ifrågavarande paragraf utgå.

Lag-Utskottet, som, till följd af vederbörlig remiss, har att öfver berörda

motioner afgifva yttrande, anser behofvet och billigheten af lättnad

uti ifrågavarande besvär genom en jemnare och mera tidsenlig fördelning

af detsamma ej kunna förnekas. Folkmängdens tillväxt och i öfrigt förändrade

förhållanden påkalla numera tingshusens uppförande efter helt

annan måttstock än 26 Ivap. 4 § Byggninga-balken bestämmer, och äfven

åt fängelsebyggnaderna egnas i närvarande tid mera omsorg, än förr varit

händelsen. En gifven följd häraf har blifvit, att ifrågavarande tunga kommit

att kännas allt mera tryckande, och tiden torde derföre vara inne att tillse,

på hvad sätt lindring i densamma må kunna de byggnadsskyldige beredas
Likasom

man vid tiden för stiftandet af 1734 års lag icke visste af

någon annan till deltagande i kommunalbesvär på landet förpligtad befolkning,

än jordbrukaren, så kände man ej heller någon annan grund för dennes

beskattning, än det hemmantal han innehade. Sätes- och ladugårdar

samt afhysta rå- och rörshemman fingo då icke besittas af andra än frälsemän;

och dessa hade i Hofrätt sitt särskilda forum. Annorlunda hafva

förhållandena under de sednare decennierna gestaltat sig. I alla delar af

landet har vid sidan af den egentliga jordbrukaren uppstått en befolkning

af bruksidkare, fabrikanter, handlande och handtverkare; och på samma

gång man under sednare tid börjat erkänna, att ofvannämnda grund icke

är lämplig i fråga om deltagande i kommunalbesvär, har man ock medgifvit

rättvisan och billigheten deraf, att skyldighet till deltagande i dylika

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 11.

besvär utsträckes till alla kommunens medlemmar. De skäl, som föranledt

1734 års lagstiftare att frikalla sätes- och ladugårdar samt afhysta rå-och

rörshemman från allt deltagande i tingshusbyggnad, hafva numera, sedan

rättigheten att besitta dylika hemman icke är frälseman ensamt förbehållen,

samt sednare tids lagstiftning äfven medfört förändring i stadgandena

om frälsemäns forum privilegium i det närmaste bortfallit; och någon

giltig anledning, hvarför innehafvare af preste- och klockarebol böra i förevarande

hänseende åtnjuta en förmån, som icke tillkommer andra boställsinnehafvare,

lär svårligen kunna anföras Alla samhällets medlemmar hafva

utan tvifvel samma intresse af rättsskipningens behöriga handhafvande och

böra derföre, i mån af förmåga, bidraga till uppehållande af de för densamma

nödiga inrättningar.

I öfverensstämmelse med ofvan uttalade åsigter anser Utskottet, att

ifrågavarande byggnadsskyldighet bör blifva ett kommunalbesvär, som drabbar

icke endast egare af alla slags fastigheter, utan en hvar till deltagande

i kommunalutskyldei förpligtad person. En sådan förändring vore ock

öfverensstämmande med kommunallagarnes anda, att, medelst borttagande

af kommunal-onera, lagda på vissa klasser, söka åstadkomma likställighet i

kommunala rättigheter och skyldigheter mellan alla en kommuns röstberättigade

innevånare; hvarjemte, genom förpligtelsen för alla att i byggnadsskyldigheten

taga del, tyngden för hvarje ny deltagare minskades och

orättvisa undvekes. För vinnande af ett billigt resultat torde dock vissa

modifikationer böra ega rum för sådana klasser, som i allt fall få en ökad

tunga och som till en del kunna anses hafva ett mindre varaktigt intresse

i kommunen än fastighetsegaren. Då emellertid uppgörandet af sådana

bestämmelser fordrar en noggrannare utredning af frågan, än hos Riksdagen

torde kunna åstadkommas, får Utskottet vördsamt hemställa,

att Riksdagen ville uti underdånig skrifvelse till Kongl. Maj:t

anhålla, det Kongl. Maj:t täcktes låta utarbeta och Riksdagen

meddela föi’slag till sådana förändrade stadganden angående deltagande

i byggnad och underhåll af tingshus och liäradsfängelse,

att dessa åligganden blifva för medlemmarne af tingslagen, efter

billiga grunder, gemensamma
Stockholm

den 15 Mars 1869.

På Utskottets vägnar:

Eric Sparre.

Herr Faxe, Herr Grefve J. O. Mörner och Herr Bergström hafva begärt

att få antecknadt, det de ej öfvervarit ärendets behandling hos Utskottet.

Bill. till Likså. Prot. 1869. 7 Samt. 6 Höft.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.