Sök i Ratio Lex

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 14

1869-03-18 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1869:14, Lag-Utskottets Utlåtande N:o 14

Dokumentets text

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 14.

N:o 14.

Ank. till Riksd. Kansli d. 19 Mars 1869, kl. 5 e. m.

Utlåtande, i anledning af väckt förslag om ändring i Kongl. Förordningen

angående ändring eller utrifning af vattenverk den

20 Januari 1824.

Då en jordegare begagnar den honom i omförmälda Kongl. Förordning

medgifna rätt att ändra eller flytta, eller ock alldeles utrifva vattenverk, som genom

uppdämning skadar hans jord eller hindrar dess odling, åligger det honom

enligt Förordningens 3 §, “att till egare af vattenverk fullt gälda den förlust, denne

lider under det verket ej drifvas kan, om det skall ändras eller flyttas, eller vattenledning

göras skall, så ock värdet af den del i vattenverket, som för framtiden

bortgår, med förhöjning af hälften derutöfver, om verket försämras,“ och att, om

vattenverket kommer att alldeles utrifvas, “betala fulla värdet, jemte hälften dertill,

samt sjelf om rifningen besörja."

Herr J. E. Johansson har i en inom Andra Kammaren väckt, till Lag-Utskottet

remitterad motion (N:o 271) yrkat, att ur nämnda § måtte borttagas bestämmelserna

om förhöjning med hälften utöfver verkliga värdet, så att jordegarens

ersättningsskyldighet i ena som andra fallet blofve inskränkt till fulla värdet af

det, hvarför ersättning skall utgå. En sådan lagförändring vore, efter motionärens

förmenande, af rättvisa och billighet påkallad, helst en vattenverksegare icke

egde något grundadt anspråk på större förmån i detta hänseende, än som i fråga

om jor Is eller lägenhets afstående för allmänt behof tillkomme jordegaren, hvilken

numera, enligt Kongl. Förordningen den 14 April 1866, dervid måste åtnöjas med

ersättning beräknad efter jordens eller lägenhetens värde, utan någon förhöjning

derutöfver.

I afseende härå får Utskottet erinra, att Rikets Ständer vid 1862—1863

årens riksdag, med anledning af då i ämnet gjorda framställningar, uti underdånig

skrifvelse anhållit, att Kongl. Maj:t täcktes åt sakkunnige män uppdraga att utarbeta

förslag till ny lag rörande vattenrätten, samt att sådant förslag ock blifvit

uppgjordt, men att Kongl. Maj:t, enligt hvad dess till innevarande riksdag afgifna

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 15.

berättelse om hvad i riket och dess styrelse sig tilldragit sedan sista riksdagen

innehåller, funnit en omarbetning af samma förslag vara af nöden; och då således

ett fullständigt lagförslag i förevarande ämne för närvarande står under beredning

och snart nog torde blifva af Kongl. Maj:t för Riksdagen framlagdt, anser Utskottet

sig böra vördsamt hemställa,

att ifrågavarande motion ej må till någon vidare åtgärd föranleda.

Stockholm den 18 Mars 1869.

På Utskottets vägnar:

Eric Sparre,

N:o 15.

Ank. till Riksd. Kansli d. 19 Mars 1869, kl. 5 e. m.

Utlåtande, i anledning af vadda motioner om ändring i 20 Kap.

6 § Byggninga-balken.

Första momentet i berörda lagparagraf lyder sålunda:

“Nu äro qvarnar lagligen bygde ofvan och nedan i ström; hålle den öfre

ej vatten ifrån don nedra, och den nedre stämme ej på den öfra, utan drage sjelf

upp stigbord sitt, eller böte etc.“

Med anmärkning att en ovilkorlig tillämpning af stadgandet derom, att om

öfre qvarn ej finge hålla vatten inne för en nedanför belägen, flerestädes förorsakade

betydlig skada för allmänheten och förlust för qvarnegare, enär det inträffade

så väl sommartiden under stark torka, som vintertiden under långvarig frost, att

vattentillgången i strömmar vid hvilka qvarnar äro belägna, bjefve otillräcklig för

att drifva någondera, i fall vattnet skulle hafva obehindradt lopp, har Herr Ola

Nilsson från Christianstads län uti en inom Andra Kammaren väckt, till Lagutskottet

remitterad motion, N:o 249, föreslagit, att ifrågavarande stadgande måtte

erhålla följande förändrade lydelse:

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.