Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckta motioner om tussa ändringar i Kongl. Förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd den SI Mars 1862. Ifrågavarande till Lag-Utskottet remitterade motioner, tre till antalet, äro väckta, den ena inom Första Kammaren af Herr A. Dickson

1869-03-27 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1869:17, Utlåtande, i anledning af väckta motioner om tussa ändringar i Kongl. Förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd den SI Mars 1862. Ifrågavarande till Lag-Utskottet remitterade motioner, tre till antalet, äro väckta, den ena inom Första Kammaren af Herr A. Dickson

Dokumentets text

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Lag-Vtskottefs Utlåtande N:o 17.

hyttplats ej förekommer, en salongsplats på ångfartyg, der

resan såmedeist sker.

Stockholm den 27 Mars 1869.

På Utskottets vägnar:

Eric Sparre.

Reservation:

af Herr Ahlgren.

N:o 17.

Ant. til! Riksd, Kansli rl. 27 Mars 1869, kl. 2 e. in.

Utlåtande, i anledning af väckta motioner om tussa ändringar i Kongl. Förordningen

om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd den SI

Mars 1862.

Ifrågavarande till Lag-Utskottet remitterade motioner, tre till antalet, äro

väckta, den ena inom Första Kammaren af Herr A. Dickson (motionen N:o 16) samt

de begge öfriga inom Andra Kammaren af Herrar O. P. Rytande)’ (motionen N:o

71) och S. Hansson (motionen N:o 217).

Herr Dickson, hvars framställning är riktad mot den i 4 § af kyrkostämmoförordningen,

i fråga om rättighet att deltaga i kyrkostämmans öfverläggningar

och beslut, gjorda inskränkning, hvarigenom främmande religionsbekännare och de,

som till utträde ur svenska kyrkan sig anmält, derifrån blifvit undantagne, har i

afseende härå anmärkt, att något dylikt undantag ej varit stadgadt i den genom

kyrkostämmoförordningen upphäfda. Kongl. förordningen om sockenstämmor, ehuru

vid dessa stämmor behandlades enahanda frågor, som kyrkostämma nu har att

s. 5 Kontrollera mot PDF

Lag-UtskoUels Utlåtande l\:o 17.

5

handlägga, samt att ifrågavarande föreskrift föga öfverensstämde med nutidens tänkesätt

och än mindre med gällande Kongl. förordning om prestval, som åt främmande

kristna trosbekännare medgåfve rättighet att i sådant val deltaga, hemställande

motionären fördenskull, “att Riksdagen för sin del beslutar, att sista momentet

af § 4 Kongl. förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd uteslutes,

och att samma § får följande lydelse:

§ 4. Rättighet att deltaga i kyrkostämmas öfverläggningar och beslut tillkommer

på landet den som på kommunalstämma och i stad den som vid allmän

rådstuga rösträtt eger“.

Utskottet kan för sin del ej gilla de skäl, hvarpå motionären grundat sitt

yrkande. Icke är det. såsom motionären antydt, öfverensstämmande med nutidens

tänkesätt, att den, som tillhör ett främmande religionssamfund och således ej omfattar

svenska kyrkans lära, skulle ega rättighet att lika med denna kyrkas egna

medlemmar deltaga i öfverläggningar och beslut rörande samma kyrkas angelägenheter.

Huru långt man än vill utsträcka religionsfrihetens grundsats, leder den

dock aldrig derhän, att det ena religionssamfundet skulle vid behandlingen af sina

kyrkliga angelägenheter tillåta medlemmar af ett annat att utöfva ett tilläfventyrs

afgörande inflytande. En sådan fordran star tvärtom i strid mot nämnda grundsats,

i hvars syftemål ingår, att hvarje kyrkoförsamling, som i behörig ordning blifvit

bildad, må skyddas i sin rätt att, utan ingrepp af olika tänkande, inom sig

ostördt verka för uppnående af sina ändamål. Lika obilligt som det derföre vore

att tillägga svenska kyrkans medlemmar någon beslutanderätt i afseende på främmande

trosbekännares församlingsangelägenheter, lika orimligt skulle det ock vara,

att inom den svenska kyrkoförsamlingen inrymma beslutanderätt åt främmande trosbekännare,

livilkas religiösa öfvertygelse möjligen manade dem att bekämpa och

söka undergräfva svenska kyrkan med dess institutioner.

Den omständighet, att de af motionären åberopade tvänne författningarno icke

innehålla någon inskränkning i ifrågavarande hänseende, torde desto mindre kunna

lemna något stöd åt förslaget, som mer än sannolikt är, att den hos dessa författningar

sålunda framhållna brist härleder sig från ett förbiseende å lagstiftarens sida

under en tid, då rättigheten till fri religionsutöfning var vida mer begränsad, än

som nu är förhållandet, och då antalet af främmande trosbekännare inom landet

var jemförelsevis ringa.

Utskottet får alltså vördsamt hemställa,

l:o) att Herr Dicksons omförmälda förslag må af Riksdagen

lemnas utan vidare afseende.

Herrar Rylander och S. Hansson hafva genom sina motioner sammanstämmande

yrkat, att kyrkoherdes sjelfskrifvenhet till ordförandeskap i skolråd måtte

upphöra, i hvilket afseende herr Rylander föreslagit “att 23 ocfli 24 §§ Kong!, för
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 11.

ordningen om kyrkostämma, kyrkoråd och skolråd don 21 Mars 1862 måtte förändras

på det sätt Lag-Utskottets Utlåtande N:o 9 vid sistlidne riksdag hemställt".

Enligt ii) ssberörda Utlåtande, föranledt af de vid förra riksdagen gjorda

framställningar i ämnet, tillstyrktes af Lag-Utskottet eu lagförändring i syftning att

kyrkoherde eller den hans embete förestår väl skulle vara sjelfskrifven ledamot i

skolrådet, men att skolrådet skulle ega att inom sig välja ordförande och vice ordförande.

Detta förslag vann dock icke Riksdagens godkännande i vidsträcktare

måtto, än hvad angick frågan om rättighet för skolrådet att inom sig välja vice

orc.förande; och sedan Riksdagens beslut i denna del öfverlemnats till Kongl. Maj:t,

har Kongl. Maj:t, med godkännande af detsamma, under den 30 Oktober nästlidne

år derom utfärdat nådig kungörelse.

Då sålunda ifrågavarande 23 § i berörda Kongl. förordning nyss blifvit ändrad,

samt några förändrade förhållanden sedan förra riksdagen ej torde hafva inträffat,

hvilka kunde föranleda Riksdagen att nu frångå sin då uttalade åsigt i föreliggande

fråga, anser Utskottet sig böra hemställa,

2:o) att Herrar Rylanders och S. Hanssons omförmälda motioner

ej må till någon vidare åtgärd föranleda.

Stockholm den 27 Mars 1869.

På Utskottets vägnar:

Eric Sparre.

Reservationer:

af Herr Faxe: “Det synes mig innefatta en hög grad af orättvisa, att den

som är skyldig utgöra bidrag för allmänna ändamål, icke skall ega i beslut derom

deltaga. Man kan tänka sig, att inom eu socken icke finnas andra, som, enligt

i öfrigt gällande grunder, kunna anses röstberättigade, än sådana som tillhöra

främmande religionsbekännelse, eller blott sådana, hvilkas bidrag, i förhållande

till de förres, äro af ingen betydenhet. I förra fallet kunde intet beslut fattas.

I det sednare åter uppkommer den obillighet, att de som ringa bidraga, kunna nu

ålägga de egentligen betalningsskyldige eu dryg utgift, utan möjlighet för dessa att

sådant motverka, eller ens rättighet att få underställa beslutet högre myndighets

pröfning, åtminstone icke i andra fall, än då sådana skäl kunna förebringas, som

omförmäla.8 1 41 § af ifrågavarande författning. Man kan visserligen anmärka,''att främmande

religionsbekännare icke hafva samma intresse som socknens öfrige medlemmar

att befordra sådant, som länder till församlingens verkliga nytta och sålunda

s. 7 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 17.

7

kunde hindra framgången deraf; men härvid må erinras, att, om någon vägrar

att fullgöra en lagligen åliggande skyldighet, saknas icke utväg att dertill tvinga

honom.

På dessa skäl tillstyrker jag bifall till Herr Dicksons motion.»

af Herr Ählgren: »Under hänvisande till Lag-Utskottets vid nästlidna års

riksdag, i anledning af väckta motioner om upphörande af kyrkoherdes sjelfskrifvenhet

till ordförandeskap i skolråd, under N:o 9 afgifna Utlåtande, hvarutinnan

erinras om, bland annat: att erfarenheten visat, att innehafvandet af kyrkoherdebefattning

icke allenast icke nödvändigtvis medför de för utöfvandet af ordförandebefattning

i skolråd erforderliga egenskaper, utan till och med kan för denna sistnämnda

befattnings behöriga fullgörande blifva [underligt; samt att ett lifligare intresse

för folkskolans angelägenheter skulle befordras genom att förvandla tillsynen

öfver skolans verksamhet från ett embets- till ett kommunalbestyr, enär derigenom

blefve i lagen bestämdt uttaladt, att folkskolan är i främsta rummet en kommunens

angelägenhet, hvilken dess medlemmar ega både rättighet och pligt att sjelfve

vårda och befrämja, finner jag mig manad att anmäla min reservation emot Utskottets

öfver Herr Sven Hanssons motion nu afgifna utlåtande, helst giltigheten

af ofvanåberopade utaf 1868 års Riksdags Lag-Utskott för bifall till ifrågavarande

motion hänförliga skäl icke i någon män torde blifvit förringade genom Kongl.

Maj-ts nådiga Kungörelse den 30 Oktober nästlidna år, hvarigenom annan förändring

icke skett, än att skolrådet berättigas välja inom sig vice ordförande.

I öfverensstämmelse med Lag-Utskottets sistförfluten riksdag afgifna och af

Andra Kammaren då bifallna förslag, tillåter jag mig vördsammast hemställa:

dels att Riksdagen ville för sin del besluta, det 23 § i Kongl. Förordningen

om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd den 21 Mars 1862,

sådan samma § lyder i Kongl. Kungörelsen den 30 Oktober 1868, skall

erhålla följande lydelse:

"''Kyrkoherden, eller den hans embete förestår, eller ock annan prestman,

som han för något tillfälle kan dertill förordna, är i kyrkorådet

ordförande.

I den annex- eller kapellförsamling, vid hvilken särskild prestman

finnes anställd, skall han föra ordet, när kyrkoherden eller den, som

hans embete förvaltar, ej är i stämman tillstädes.

Ledamöter i kyrkorådet äro församlingens kyrkovärdar samt så många

å kyrkostämma valde, för gudsfruktan och nit kände män, som församlingen

finner lämpligt utse.

Ledamöter i skolrådet äro församlingens kyrkoherde eller den hans

embete förestår samt så många å kyrkostämma valde, för nit om skol
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 17.

väsendet kände män, som församlingen finner lämpligt utse. Skolrådet

väljer inom sig ordförande och vice ordförande.

I såväl kyrkorådet som skolrådet må ledamöternas antal likväl, ordföranden

inberäknad, icke understiga fem.

Ledamöterna i kyrko- och skolråden väljas för fyra års tid.u

dels att Riksdagen måtte i underdånig skrifvelse anhålla, det Kongl.

Maj:t, derest nämnda beslut vinner Kongl. Maj:ts samtycke, täcktes i öfverensstämmelse

härmed vidtaga de förändringar Kongl. Stadgan om folkundervisningen

i riket den 18 Juni 1842 och öfriga hithörande författningar,

som till följd af samma beslut blifva erforderliga; samt

dels att, såvida nu föreslagna förändrade lydelse af ofvanberörde 23:dje

§ i Kongl förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd vinner

Riksdagens bifall, Riksdagen till följd deraf ville för sin del. besluta,

att § 24 i samma Kongl. Förordning måtte erhålla följande i ringa mån

förändrade lydelse:

»Till ledamot i kyrkoråd eller skolråd kan ej den väljas, som är

oberättigad att deltaga i kyrkostämmas öfverläggningar och beslut, ej

den, som icke uppnått 25 års ålder, ej den, som icke råder öfver sig

och sitt gods, ej den, som all sin egendom till boigenärer afträdt och

icke, på sätt lag förmår, visa gitter, att han från deras kraf fri är; ej

den, som är för nesligt brott tilltalad eller under framtiden ställd; ej

den, som genom domstols beslut förklarats, medborgerligt förtroende

förlustig eller ovärdig att inför rätta föra annans talan; samt ej

heller kyrkoförsamlingens redovisningsskyldige och aflönade betjente.»

Herr Grefve J O. Mörner har begärt att få antecknadt, det han ej öfvervarit

ärendets behandling hos Utskottet.

Ko 18.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.