Sök i Ratio Lex

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 19

1869-03-31 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1869:19, Lag-Utskottets Utlåtande N:o 19

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 19.

1

N:o 19.

Ank. till Riksd. Kansli den 31 Mars 1869, kl. 3 e. m.

Utlåtande, i anledning af väckt förslag om ändring i Kongl. Förordningen om

kommunalstyrelse i Stockholm den 23 Maj 1862.

De stadganden i omförmälda Kongl. Förordning, om hvilka här är fråga,

innefattas i §§ 15, 18, 19, 33 och 37, så lydande:

»§ 15.

Ofverståthållaren, som, enligt § 18, vid Stadsfullmägtiges sammanträden förer

ordet då han tillstädes är, kan icke till Stadsfullmägtig väljas. Likaså äro af

deras embets- och tjenstemannaställning förhindrade att vara Stadsfullmägtige: Underståthållaren,

Polismästaren och stadens fiskaler, äfvensom de tjensteman och betjente,

hvilka i och för sina befattningar äro inför Stadsfullmägtige eller under dem

ställda nämnder redo skyldige.

§ 18.

Ibland Stadsfullmägtige föres ordet af Ofverståthållaren, när han tillstädes

är, med rätt för honom att i öfverläggningarne, men ej i besluten, deltaga. Genom

val utse Stadsfullmägtige ibland sig, särskildt för hvarje år, en vice Ordförande.

Aro både Ofverståthållaren och vice Ordföranden hindrade att vid något

Stadsfullmägtiges sammanträde närvara, välja de, som tillstädes äro, en annan ordförande

för tillfället.

Fullmägtige antaga ock en Sekreterare, hvars åligganden bestämmas i den

instruktion, som de kunna finna skäligt för honom utfärda.

Bill. till Riksd. Prat. 1869. 7 Sami. 10 Raft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 19.

§ 19.

Stadsfullmägtige, för hvilka tjenstgöringsåret börjar den 1 April, sammanträda

å första helgfria dag hvarannan månad af året, och deremellan, så ofta Ofverståthållaren

finner sådant af nöden. Kallelse till sammanträde bör ock utfärdas

då tio eller flera af Fullmägtige, med uppgift om anledningen, skriftligen derom

anhålla.

§ 33.

Stadsfullmägtige utse ibland sig högst tio personer att, jemte Ofverståthållaren

och vice Ordföranden hos Fullmägtige, utgöra ett särskild! Utskott, som har

att med sin uppmärksamhet följa förvaltningen af stadens angelägenheter i alla

riktningar; till Fullmägtige göra framställningar och förslag, som i ett eller annat

hänseende häraf kunna föranledas; till föredragning bereda alla de ärenden för öfrig!,

i hvilka Fullmägtige skola utlåtanden eller beslut meddela, samt, å Stadsfullmägtiges

vägnar, företrädesvis öfvervaka verkställigheten af Fullmägtiges beslut.

Detta Berednings-Utskott eger att ifrån de under Stadsfullmägtige lydande nämnder

eller tjensteman infordra de yttranden och upplysningar, som för ärendenas utredande

äro af nöden, äfvensom att hos Öfverståthållare-embetet omedelbart göra

framställning om upplysningars infordrande från embetsmyndigheter, på sätt för

Stadsfullmägtige i § 28 medgifvet är.

Den hos Stadsfullmägtige anställde Sekreterare tjenstgör ock, i sådan egenskap,

hos Berednings-Utskottet.

§ 37.

De i föregående § omförmälda nämnder äro:

Drätselnämnd, som förvaltar stadens drätselväsende, hvartill jemväl skall

räknas de frågor, som röra inqvartering, brandvakts- och båtsmanshåll, stadens

militär-kompanis underhållande, gatuiäggning, lyshållning och vattenledning.

Denna nämnd består af tjugofyra ledamöter, hvilka samfäldt handlägga frågor af

större och allmännare vigt, men utöfva sin verksamhet i ofri er t å afdelningar, hvilka

ordnas efter göromålens olika beskaffenhet och uti instruktionen för nämnden bestämmas;
Sundhetsnämnd,

som handlägger alla frågor, rörande allmänna helsotillståndet

och sjukvården. I denna nämnd äro åtta ledamöter; och

Fattigvårds-nämnd, som besörjer den allmänna fattigvården, jemte den dermed

förenade tillsynen öfver sedlighet och ordning, samt utgör eu gemensam öfverstyrelse

för de allmänna arbetshusen och för de inom församlingarne inrättade

fattig- och försörjningsanstalter. Ledamöternas antal i denna nämnd är sexton.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Lag-Utslcottets Utlåtande N:o 19.

Ordnandet af stadens territorial-församlingars särskilda fattigvård bestämmes af

Stadsfullmägtige i sammanhang med den instruktion, som för nämnden upprättas.

Vid val af ledamöter i dessa nämnder utses suppleanter, till hälften af ledamöternas

antal.

Finna Stadsfullmägtige lämpligt att göromålen emellan nämnderna annorlunda

fördelas, än här ofvan sagdt är, eller att för ärenden af viss art särskild nämnd

tillsättes, böra Fullmägtige upprätta förslag dertill och underställa detsamma Kongl.

Maj:ts pröfning.

Öfverståthållaren är obetaget att dessa nämnders sammanträden öfvervara

och i öfverläggningarne, men ej i besluten, deltaga.»

L afseende på den ställning, som Öfverståthållaren enligt dessa föreskrifter

intager såsom sjelfskrifven ordförande hos Stadsfullmägtige i Stockholm, har Herr

Friherre J. Liljencrantz, uti en inom Andra Kammaren väckt, till Lag-Utskottets

behandling öfverlemnad motion (N:o 310) anmärkt, att det torde vara svart, att

uppgifva någon rimlig anledning, hvarför bemälde Stadsfullmägtige gatt miste om

rättigheten att sjelfva få välja sin Ordförande, då en sådan rättighet förunnats Stadsfullmägtige

i rikets öfriga städer, äfvensom kommunalstämmorna på landet. Den

omständighet att hufvudstaden utgjorde ett eget landstingsområde, kunde icke i

ifrågavarande hänseende tillmätas någon betydelse, enär förhållandet vore enahanda

med staden Göteborg, hvars Stadsfullmägtige dock fått sig anförtrodt att sjelfva

välja sin Ordförande. Ej heller kunde det förutsättas, att större svårigheter skulle

möta att finna lämplig Ordförande för Stadsfullmägtige i Stockholm än pa, andra

ställen. Tvärtom kunde det tagas för gifvet att inom en korporation, så talrik

som Stockholms Stadsfullmägtige, mer än annorstädes skulle finnas tillgång på dertill

lämpliga personer. Också hade den komité, som uppgjorde förslag till kommunalföHattning

för hufvudstaden, ingalunda ifrågasatt Öfverståthållaren till Ordförande

i kommunalrepresentationen.

Det vore emellertid ej ensamt eller ens hufvudsakligen med afseende å den

i viss mån förödmjukande undantagsställning, hvari hufvudstaden sålunda blifvit

försatt, som motionären funne sig föranlåten påyrka en förändring i anmärkta hänseendet,

utan skedde sådant i synnerhet för att undanrödja de ganska stora olägenheter

och abnormiteter, som skulle vara en följd af Öfverståthallarens ordföl andeskap

hos Stadsfullmägtige. Genom denna anordning hade Öfverståthållare-cmbetet

kommit i en ytterst skef ställning. Enligt författningen ålåge det denna myndighet

att »efter besvär pröfva lagligheten af Stadsfullmägtiges och förvaltningsnämndernas

beslut samt, efter omständigheterna, meddela eller vägra stadfästelse

derå.» Såsom Ordförande hos Fullmägtige vore Öfverståthållaren ej utrustad med

magt att hindra olagliga beslut; honom tillkomme blott att framställa de propositioner,

som Fullmägtige begärde. Enahanda vore förhållandet i nämnderna, f öljden

häraf blefve, att Öfverståthållaren tidt och ofta kunde hos fullmägtige och

hos nämnderna å embetets vägnar — ty det vore i kraft af sitt embete som han

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 19.

beklädde ordförandeplatsen — göra framställning om beslut, hvilka han sedermera

måste, likaledes å embetets vägnar, förklara olagliga eller vägra att fastställa. Att

detta icke bidroge att upprätthålla embetets anseende vore sjelfkärt. Man hade

ock redan haft tillfälle bevittna, huruledes Öfverståthållaren, den högsta verkställande

myndigheten i Stockholm, måst hos Stadsfullmägtige framställa proposition

derom, att ett Kongl. Mapts beslut i ett hos Fullmägtige handlagdt ärende icke

skulle verkställas. Sådant vore abnormt, såsom förhållandet ock vore med hela

anordningen att till Ordförande hos Fullmägtige och deras nämnder sätta den embetsman,

hvilken det ålåge att pröfva lagligheten af deras beslut. Antingen skulle

han, genom att låta framskymta afsigten att, i sin egenskap af beslutande i Öfverståthållare-embetet,

underkänna ett beslut, som han ogillade, söka förhindra detsamma

och dymedelst inverka på beslutet, i hvithet fall han likväl på ett betänkligt

sätt ingrepe i kommunens sjelfstyrelse; eller ock kunde eller ville han icke på

sådant sätt inverka och han blefve då på sätt och vis medansvarig i möjligen olagliga

beslut. Ännu betänkligare och för embetets anseende menligare blefve förhållandet

samt ännu mer brydsam Öfverståthållarens ställning, om man tänkte sig

att han, som egde deltaga i öfverläggningarne, skulle dervid hafva sjelf tillstyrkt

ett beslut, som Ofverståthållare-embetet sedermera, då besvär deröfver anfördes,

funne sig nödsakadt att förklara olagligt, något som ganska lätt läte tänka sig såsom

en följd af skäl och upplysningar, hvilka anförts under den af besvären föranledda

skriftvexling samt af det mognare begrundande af saken, hvartill besvären

kunde gifva anledning. Att i sådant fäll hos Öfvers tå t håll aren kunde förutsättas,

såsom naturlig, rätt mycken obenägenhet att gifva sig sjelf dementi, minskade ingalunda

det betänkliga i hela anordningen. Motionären föreslår derföre, att ofvanberörde

§§ i Kongl. Förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm den 23 Maj

1862 må erhålla följande förändrade lydelse:

»§ 15.

Nedannämnde personer må, med hänsigt till deras embets- eller tjenstemannaställning,

icke vara Stadsfullmägtige: Öfverståthållaren, Underståthållaren, Polismästare

och stadens fiskaler, äfvensom de tjensteman och betjente, hvilka i och

för sina befattningar äro inför Stadsfullmägtige eller under dem ställda nämnder

redo skyldige.

, Vid Stadsfullmägtiges sammanträden eger Öfverståthållaren, eller, i händelse

af hinder för honom, Underståthållaren, att vara tillstädes och i öfverläggningarne,

men ej i besluten, deltaga.

5 18.

Stadsfullmägtige välja årligen bland sig en Ordförande och en vice Ordförande,

om hvilka val underrättelse skall till Ofverståthållare-embetet insändas,

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 19.

Äro både Ordföranden och vice Ordföranden hindrade att vid något Stadsfullmägtiges

sammanträde närvara, välja de, som tillstädes äro, en annan ordförande

för tillfället.

(Tredje momentet oförändradt).

§ 19.

Stadsfullmägtige, för hvilka tjenstgöringsåret börjar den 1 April, sammanträda

å första helgfria dag hvarannan månad af året, och deremellan, så ofta Ordföranden

finner sådant af nöden. Kallelse till sammanträde bör ock utfärdas då

tio eller derå af Fullinägtige, med uppgift om anledningen, skriftligen derom anhålla.

§ 33.

Stadsfullmägtige utse ibland sig högst tio personer att, jemte Ordföranden

och vice Ordföranden, utgöra ett särskilt Utskott, som — — — — — —

hos Berednings-Utskottet.

§ 37.

De i föregående § omförmälda nämnder äro:

underställa detsamma Kong!. Maj:ts pröfning.

Öfverståthållaren är obetaget att dessa nämnders sammanträden öfvervara

och i öfverläggningarne, men ej i besluten, deltaga. Ej må han i någon af nämnderna

föra ordet.»

Utskottet kan icke annat än erkänna giltigheten af de skäl, på hvilka motionären

grundat sin framställning i hvad den afser rättighet för Stadsfullmägtige i

Stockholm att inom sig utse Ordförande. Föreskriften att Öfverståthållaren, närhan

är tillstädes, skall föra ordet, synes ej betingad af några för hufvudstaden egendomliga

förhållanden. Om ändamålet med inrättandet af hufvudstadens Kommunalrepresentation

endast varit det, att af denna bilda en rådgifvande församling, hvilken

Öfverståthållaren egde sammankalla, för att med henne ingå i rådplägningar

om medlen att befordra kommunens ekonomiska väl. hade det varit i sin ordning,

att ordförandeplatsen blifvit honom tillerkänd. Sådan är likväl icke denna institution;

det är en inom lagliga gränser beslutande församling, bildad i hufvudsaklig

öfverensstämmelse med de principer för den kommunala sjelfstyrelsen, som genom

Kongl. Förordningen den 21 Mars 1862 vunnit tillämpning i fråga om rikets öfrig»

städer. En anordning, hvarigenom ordförandeskapet för Stockholms Stads
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Lag- Utskottets Utlåtande N:o 19.

fullmägtige förbehållits Ofverståthållaren, såsom sådan, synes derför föga förenlig

med institutionens idé.

Enligt 31 och 49 §§ af ifrågavarande Kongl. Förordning ankommer det på

Öfverståthållare-embetet dels att, efter underställning, antingen fastställa eller

gilla vissa hos Stadsfullmägtige fattade beslut, dels ock att upptaga och afgöra

besvär öfver Fullmägtiges beslut i stadens gemensamma angelägenheter. Den

pröfning, som sålunda tillkommer Ofverståthållaren, utgör ett särdeles vigtigt

skäl till att vidtaga föreslagna förändringen; ty utom det att, på sätt motionären

anmärkt, Ofverståthållaren under närvarande förhållande ganska lätt kunde blifva

försatt i en skef ställning, egnad att framkalla missförstånd och misstydningar, bör

ej heller förbises, att det äfven strider mot andan af vår lagstiftning i öfrig! att

låta samma ärende i två instanser af samma person handläggas, hvilket derföre

torde böra, så vidt möjligt är, undvikas. Den större tillgång på intelligens, förenad

med administrativa och juridiska insigter samt vana vid offentliga förhandlingar,

som i hufvudstaden finnes koncentrerad och som tvifvelsutan aldrig kommer

att sakna representanter bland Stadsfullmägtige derstädes, innebär en säker

borgen för det antagandet, att inom denna korporation städse skall finnas män,

hvilka ega vilja och förmåga att med nit och skicklighet bestrida ordförandebefattningen.

Lika med motionären anser Utskottet, att Ofverståthållaren, i kraft af sitt

embete, må Stadsfullmägtiges sammanträden öfvervara och i öfverläggningarne,

men ej i besluten, deltaga. Enahanda rättighet torde oek böra honom förbehållas

i afseende på Berednings-Utskottets sammanträden, såsom redan nu är förhållandet

beträffande nämndernas sammankomster, enligt 37 § i den Kongl. Förordningen.

På grund af hvad nu anfördt blifvit, får Utskottet vördsamt hemställa,

l:o att Riksdagen må för sin del besluta en författning,

hvarigenom förordnas att 15, 18, 19 och 33 §§ i Kongl. Förordningen

om kommunalstyrelse i Stockholm den 23 Maj 1862

skola erhålla följande förändrade lydelse:

»§ 15.

Nedannämnde personer må, med hänsigt till deras embete-

eller tjenstemannaställning, icke vara Stadsfullmägtige,

nemligen Ofverståthållaren, Underståthållaren, Polismästare och

stadens fiskaler, äfvensom de tjensteman och betjente, hvilka i

och för sina befattningar äro inför Stadsfullmägtige eller under

dem ställda nämnder redo skyldige.

Vid Stadsfullmägtiges sammanträden eger Öfverstå thållaren,

eller, i händelse af hinder för honom, Underståthållaren,

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 19.

att vara tillstädes och i öfverläggningarne, men ej i besluten,

deltaga.

§ 18.

Stadsfullmägtige välja årligen bland sig en Ordförande

och en vice Ordförande, om hvilka val underrättelse skall till

Öfvei-ståthållare-embetet insändas.

Äro både Ordföranden och vice Ordföranden hindrade

att vid något Stadsfullmägtiges sammanträde närvara, välja de,

som tillstädes äro, en annan Ordförande för tillfället.

Fullmägtige antaga ock eu Sekreterare, hvars åligganden

bestämmas i den instruktion, som de kunna finna skäligt

för honom utfärda.

§ 19.

Stadsfullmägtige, för hvilka tjenstgöringsåret börjar den

1 April, sammanträda å första helgfria dag hvarannan månad

af året, och deremellan, så ofta Ordföranden finner sådant af

nöden. Kallelse till sammanträde bör ock utfärdas då tio eller

flere af Fullmägtige, med uppgift om anledningen, skriftligen

derom anhålla.

§ 33.

Stadsfullmägtige utse ibland sig högst tio personer att,

jemte Ordföranden och vice Ordföranden, utgöra ett särskildt

Utskott, som har att med sin uppmärksamhet följa förvaltningen‘af

stadens angelägenheter i alla riktningar; till Fullmägtige

göra framställningar och förslag, som i ett eller annat hänseende

häraf kunna föranledas; till föredragning bereda alla de

ärenden för öfrigt, i hvilka Fullmägtige skola utlåtanden eller

beslut meddela, samt, å Stadsfullmägtiges vägnar, företrädesvis

öfvervaka verkställigheten af Fullmägtiges beslut. Detta Berednings-Utskott

eger att ifrån de under Stadsfullmägtige lydande

nämnder eller tjensteman infordra de yttranden och upplysningar,

som för ärendenas utredande äro af nöden, äfvensom

att hos Öfverståthållare-embetet omedelbart göra framställning

om upplysningars infordrande från embetsmyndigheter,

på sätt för Stadsfullmägtige i § 28 roedgifvet är.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 19.

Ofverståthållaren är obetaget att Berednings-Utskottets

sammanträden öfvervara och i öfverläggniugarne, men ej i besluten,

deltaga.

Den hos Stadsfullmägtige anställde Sekreterare tjenstgör

ock, i sådan egenskap, hos Berednings-Utskottet.»

I Kongl. Förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm förekommer ej

någon bestämmelse, som berättigar Ofverståthållaren att vid de under Stadsfullmägtige

lydande nämnders sammanträden föra ordet. Deremot finnes sådant stadgadt

i de af Kongl. Maj:t den 4 Mars 1864 för dessa nämnder utfärdade instruktioner.

Men som dessa instruktioner, i hvilka motionären ej föreslagit någon ändring,

icke äro hänförliga hvarken till allmän civil-, kriminal- eller kyrkolag eller

till de kommunallagar, hvilka, enligt 57 § Regeringsformen, af Konungen och Riksdagen

gemensamt stiftas, torde Riksdagen sakna grundlagsenlig befogenhet att besluta

det af motionären föreslagna tillägg till 37 § i ifrågavarande kommunallag,

hvarigenom Ofverståthållaren skulle betagas den honom i berörda instruktioner tillerkända

rättighet att vid nämndernas sammanträden föra ordet; och Utskottet hemställer

alltså,

2:o att motionärens förslag i denna del må af Riksdagen

lemnas utan vidare afseende.

Stockholm den 31 Mars 1869.

På Utskottets vägnar:

Arvid Faxe.

Reservationer:

af'' Herr Grefve Sparre •

» Herr Faxe;

» Herr von Gegerfelt;

» Herr Asplund;

» Herr Hederstierna;

» Herr Ribbing: »Mot Utskottets beslut får jag anmäla min reservation, hufvudsakligen

af den grund att, då Stadsfullmägtige äro representanter af kommunen i dess sjelfstyrelse,

men intet vare sig förslag, anhållan eller opinionsyttring från Stadsfull
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 19.

mägtige sjelfva veterligen blifvit framstäldt till ändring af nu gällande författnin

i den riktning, Herr Liljencrantz i sin motion föreslår, samt då vidare förslå

till ändring i gällande bestämmelser angående Öfverståthållare-embetet just nu

är under utarbetning, så saknas, enligt min åsigt, tillräckligt skäl till att för det

närvarande bifalla Herr Liljencrantz’s förslag.»

af Herr Grefve J. O. Mörner, som instämde med Herr Ribbing.

Derjemte har Herr Beckman begärt att få antecknadt, det han ej öfvervarit

ärendets behandling hos Utskottet.

Bill. till Rik sd. Prot. 1869. 7 Sami. 10 Eåft.

2

bo bo

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.