Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckta motioner om ändring i lagens stadganden rörande skyldigheten att hygga prestgård.

1869-04-06 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1869:23, Utlåtande, i anledning af väckta motioner om ändring i lagens stadganden rörande skyldigheten att hygga prestgård.

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 23.

5

N:o 23.

Ank. till Riksd. Kansli den 6 April 1869, kl. 1 e. m.

Utlåtande, i anledning af väckta motioner om ändring i lagens

stadganden rörande skyldigheten att hygga prestgård.

Enligt 26 Kap. 2 § Byggninga-balken skola socknemännen efter gårdatalet,

med undantag för sätes- och ladugårdar samt aftysta rå- och rörshemman,

bygga och kyrkoherden färdiga antvarda ”stufva med två kamrar,

kök, brygghus med bakugn, bod med dubbel botten och loft, visthus, lada

med två golf och loge, fähus och stall, alla till den storlek, som särskild!

derom stadgadt är”, hvarefter kyrkoherden är skyldig ”att hålla dessa hus

vid magt med egen kostnad”. ”När de af ålder och bruk och ej af prestens

vanrykt förfalla, då skola socknemän dem bygga och bättra på deras

kostnad, och må virke å prestebolets egor tagas, om der tillräcklig skog är.

Tarfvar prestgård, efter dess egor och lägenheter, flera hus, bygge och

uppehälle prest dem sjelf, eller gälde det som brister.”

Uti särskilda, inom Andra Kammaren väckta motioner, hvilka blifvit

till Lag-Utskottet remitterade, hafva Herrar C. J. Kjellman (motionen N:o

52), Johan Olsson (motionen N:o 84) och G. Bjerkander (motionen N:o 90)

likstämmigt yrkat, att den byggnadsskyldighet, som enligt berörda lagrum

nu åligger socknemännen, måtte varda på kyrkoherden Överflyttad; anförande

motionärerne, till stöd för en sådan lagförändring, att det ej vore med

rättvisa och billighet öfverensstämmande, att kyrkolierdarne med sina rikligt

tilltagna löneförmåner skulle njuta befrielse från detta onus, under det att

kapellanerne, ehuru försedde med mindre aflöning, måste sj elfva vidkännas

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 23.

byggnadsskyldigheten å sina boställen, såsom förhållandet ock skulle vara

med innehafvare af civila och militära boställen, samt att ifrågavarande

byggnadsskyldighet, sådan den för närvarande vore reglerad, utgjorde ett frö

till tvistigheter emellan kyrkoherden och hans församlingsbor.

I afseende på förenämnda motioner, så vidt de åsyfta byggnadsskyldighetens

öfverflyttande från socknemännen till nuvarande kyrkoherdar, utan

motsvarande ersättning till de sednare, torde endast behöfva erinras, att sådant

innebure en kränkning af dessa kyrkoherdars lagliga rätt.

Beträffande frågan i öfrigt, eller föreslagna förändringars åvägabringande

i den mån nuvarande kyrkoherdar afgå, så, med förbigående af det

oriktiga i motionärernes uppgift rörande byggnadsskyldigheten å civila och

militära boställen, får Utskottet fästa uppmärksamheten derå, dels att ofvanberörda,

från äldre lagar hemtade bestämmelser om socknemännens skyldighet

att bygga prestgård, enligt i § i presterskapets privilegier står under

dessa privilegiers hägn och fördenskull ej kunna ändras eller upphäfva» i

annan ordning, än som Hd § Regeringsformen föreskrifver, dels ock att

förändringen måste åstadkomma rubbning i de för en tid af 50 år jemlikt

Kongl. Förordningen den 11 Juli 1862 numera i de flesta församlingar genomförda

regleringar af presterskapets löneinkomster, vid Indika regleringar

vederbörande i sammanhang med beräkningen af kyrkoherdeboställenas behållna

afkastning naturligtvis tagit byggnadsskyldigheten, sådan den för närvarande

är fördelad emellan kyrkoherden och socknemännen, i behörigt betraktande,

såsom 4 § i nyssnämnda Kongl. Förordning ock föreskrifver.

Dessa omständigheter kunna dock i och för sig icke utgöra något hinder

för Riksdagen att för sin del besluta en lagförändring, hvarigenom, med

iakttagande af så den enes som den andres på lag grundade rätt, skyldigheten

att bygga prestgård kunde ordnas på ett sådant sätt, att de anledningar

till tvistigheter emellan kyrkoherden och hans församlingsbor, som onekligen

innefattas i nu gällande lag, må varda undanröjda. Men det torde ej

vara lämpligt, att Riksdagen nu vidtager någon åtgärd i sådant hänseende.

Vid 1862—1863 årens riksdag afläto nemligen Rikets Ständer underdånig

skrifvelse med anhållan, att Kongl. Maj:t täcktes låta utarbeta och för Riksdagen

framlägga förslag till ny ecklesiastik-boställsordning; och sedan Kongl.

Kammar-kollegium, enligt nådig befallning uppgjort och den 30 Mars 1865

till Kongl. Maj:t inkommit med underdånigt förslag till sådan boställsordning,

hav Kongl. Maj:t sedermera meddelat särskilda föreskrifter för frågans vidare

utredning, utan att densamma ännu hunnit att komma till slutlig nådig

handläggning.

Med anledning häraf och då den sålunda på Kongl. Maj:t ankommande

behandling af saken ingalunda, såsom Herr Bjerkander i Mn motion

s. 7 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 23. 7

påstår, är begränsad till frågan om sättet, utan antagligen kommer att omfatta

jemväl frågan om skyldigheten att bygga prestgård, hemställer Utskottet

vördsamt,

att ifrågavarande motioner ej må till någon Riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 6 April 1869.

På Utskottets vägnar:

Eric Sparre.

Herr Grefve J. O. Mörher har begärt att få antecknadt, det han ej

deltagit i ärendets behandling hos Utskottet. ^

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.