Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt förslag om hiskops-embetenas indragning.

1869-04-07 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1869:26, Utlåtande, i anledning af väckt förslag om hiskops-embetenas indragning.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 26,

1

]%'':o £M.

Ank. till Rikad. Kansli den 7 April 1869, kl. 11 f. m.

Utlåtande, i anledning af väckt förslag om hiskops-embetenas indragning.

Enligt erhållen remiss har Lag-Utskottet att meddela yttrande öfver en af

Herrar b. Pettersson och Johan Olsson från Calmar lan inom Andra Kammaren

väckt motion (N:o 86), hvari föreslås, »att samtliga biskopsembetena må, vid innehafvarnes

afgång, efter hand indragas och dervid anslagna inkomster till Statsverket

ingå, samt att de prebende-pastorater, som nu åtfölja dessa embeten, må förklaras

för konsistoriela gäll och förses med lämpliga löneinkomster för de nya kyrkoherdarnes

underhåll.»

Denna framställning hafva motionärerne grundat på det antagande, att det

skulle helt och hållet bero på biskopen sjelf, om han i sitt embete ville göra något

eller intet, och att fördenskull något bestämdt svar ej kunde lemnas på den frågan:

hvad en biskop i sjelfva verket hade att uträtta; förmenande motionärerne att föreslagna

förändringen helt enkelt kunde åvägabringas blott derigenom att, sedan äfven

de stiftsstäder, der domprostar för närvarande ej finnas, blifvit dermed försedda,

åt domprostarne lemnades uppdrag att, emot en ringa ersättning, presidera

i konsistorierna och fullgöra biskoparnes öfriga funktioner.

Vid behandlingen af denna fråga har Utskottet ej kunnat undgå att egna

någon uppmärksamhet åt stadgandet i 29 § Regeringsformen, som handlar om sättet för

erkebiskops och biskopars utnämnande; men äfven om en indragning af biskopsembetena

må anses kunna ske, utan föregången ändring af berörda grandisgs-paragraf,

hvarom förslaget icke innehåller något bestämdt yrkande, är frågan ändock

ej så lätt att lösa, som motionärerne föreställt sig.

Frågar man hvad eu biskop har att uträtta, så gifver 24 § Kap. 1 § Kyrkolagen

eu allmän öfversigt af hans embetsåligganden. De närmast följande §§, till och

Bill. till Riksd. Prat. 1H69. 7 Sami, 14 Höft, 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 26.

med den 12:te, specificera nämnda åligganden, bland hvilka en väsendtlig del, synnerligast

de personliga besöken vid läroverken och i församlingarne, är af beskaffenhet

att ovilkorligen fordra, det biskopen icke skall vara genom andra tjenstegöromål

stadigt bunden vid stiftsstaden. Enligt Kyrkolagens 25 Kapitel bar han att å vissa

tider hålla prestmöten; Kongl. Förordningen den II Februari 1687 bestämmer hans

skyldigheter såsom ordförande i domkapitlet, och genom åtskilliga andra författningar

äro honom ålagda särskilda göromål i förhållande till församlingarne och

läroverken.

Hvar och en bör således lätt finna, att en biskops embetsåligganden äro af

denjjbeskaffenhet och omfattning, att de, i betraktande jemväl af stiftens storlek,

fordra en mans hela tid och verksamhet.

Man må för ingen del förbise, att en så beskaffad verksamhet som den

episkopala, i likhet med hvarje annat chefskap, måste dels innefatta, dels medföra

en mängd olika, till en del högst vigtiga bestyr, för hvilka ej kan så noga reglementeras,

att icke det mer eller mindre fruktbringande utöfvandet af en sådan verksamhet

måste komma att i väsendtlig män bero på nitet och samvetsgrannheten hos

embetets innehafvare.

Hvad beträffar det stöd motionärerne velat hemta från den äldre erfarenheten,

att biskoparne under ståndsriksdagarne kunnat vara borta från sina stift en

längre tid, så kan Utskottet för sin del icke obetingadt biträda motionärernes uttalade

åsigt, att detta förhållande skulle varit utan ringaste menliga inflytande på

stiftsangelägenheterna. Ty såsom en fördel af den nya Riksdags-ordningen har utan

tvifvel blifvit betraktad äfven den omständighet, att biskoparne, liksom presterskapet

i allmänhet, ej skulle genom deltagande i politisk verksamhet dragas ifrån skötandet

af sina vigtiga kall oftare, än då valmännens förtroende någon gång kunde kalla

en eller annan bland dem till uppfyllande af denna medborgerliga pligt. Visserligen

måste det medgifvas, att en del af sådana en biskop åliggande göromål, hvilka

förrättas i stiftsstaden, kunna fortgå äfven utan hans deltagande, åtminstone för någon

tid. Men äfven bland dessa göromål äro åtskilliga af den beskaffenhet, att de

för nöjaktig handläggning erfordra den kännedom om förhållandena, som kan vinnas

endast genom besök på ort och ställe, stundom ganska fjerran från stiftsstaden.

Med någon kännedom om beskaffenheten af vår kyrkostyrelse måste man

inse, att biskopsembetet deruti ingår såsom ett hufvudmoment, och att detta embete

är så sammanväfdt med Svenska Kyrkans författning, att detsamma ej kan afskaffas

annorledes, än i sammanhang med en genomgripande förändring af sjelfva

kyrko-författningen och en fullständig omorganisation af den nya kyrkomötesinstitutionen.

Men en sådan förändring är icke af motionärerne yrkad. I sjelfva verket

synes nemligen föreliggande förslag mindre åsyfta ett afskaffande af embetet, än

öfverflyttande af dess åligganden på domprostar. Detta kan dock icke ske, utan

s. 3 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 26.

3

att domprosten l:o frigöres från sina åligganden såsom pastor, samt dessa i hufvudsaken

öfverlemnas, såsom nu måste ske i biskoparnes pastorat, åt en tillförordnad

pastor; 2:o blir i tillfälle att, på samma sätt som nu biskopen, för tillsynen i

stiftet tidtals vara från konsistoriernas sessioner frånvarande; 3:o erhåller behagenhet

att utföra de förrättningar, till hvilka för närvarande biskoparne allena äro

enligt vår Kyrkas ordning behöriga; och 4:o i sammanhang härmed får sig anslagna

så beskaffade löneförmåner, som svara emot domprostens episkopala embete och

Sätta honom i stånd att fullgöra detta embetes åligganden.

O oo

Utskottet kan icke finna, att genom en sådan öfverflyttning, innefattande

egentligen endast en förändring af embets-innehafvarens titel, någonting kunde vinnas

— icke heller den af motionärerne antydda besparing för Statsverket, äfven om

en dylik besparing eljest kunde utan hinder af de presterliga privilegierna komma

Statsverket till godo.

Slutligen bör ej lemnas oanmärkt, att de beslut, Kyrkomötet nyligen med

afseende på bislcopsembetet fattat, väl antyda inom Kyrkan en önskan om förändring

i sättet för detta embetes besättande, men alldeles icke någon öfvertygelse

om detsammas öfverflödighet. Tvärtom synes en motsatt öfvertygelse uttalad i den

enhällighet, med hvilken Kyrkomötet afslog en motion i samma syfte som den

ifrågavarande.

ö

På grund af allt detta får Utskottet vördsamt hemställa,

att förevarande motion må af Riksdagen lemnas utan vidare

afseende.

Stockholm den 7 April 1869.

På Utskottets vägnar:

Eric Sparre.

Reservationer:

af Herr Ählgren: »Ehuru jag anser, att ifrågavarande motion för närvarande

icke bör af Riksdagen bifallas, finner iag mig dock manad att min reservation anmäla

mot de grunder, som af Utskottet blifvit anförda.

Sednast vid 1867 års riksdag väcktes motioner om biskopsembetenas indragning,

hvaröfver Stats-Utskottet uti afgifvet Utlåtande N:o 40 sig då yttrade,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 27.

under erinran hurusom det torde vara temligen allmänt erkändt, att organisationen

af Kyrkans styrelse, sådan den i vårt land stadgat sig. vore otillfredsställande; men

att outredt vore huruvida bristerna uti och olägenheterna af organisationen vore att

söka i biskopsembetet eller om de hufvudsakligen uppkommit af konsistoriernas

nuvarande sammansättning, skolans fortfarande förening med kyrkan eller andra

omständigheter. I enlighet med detta Stats-Utskottets Utlåtande aflat 1867 års

Riksdag underdånig skrifvelse till Kong!. Maj:t, med anhållan det täcktes Kong!.

Maj:t taga i öfvervägande, hvilken organisation vore för Svenska Kyrkans styrelse

mest ändamålsenlig samt till framdeles sammanträdande Kyrkomöte i sådant hänseende

afgifva nådigt förslag.

Till 1868 års Kyrkomöte lät Kongl. Maj:t jemväl aflemna nådigt Förslag

till förordning angående ändring i vissa delar af föreskrifterna om domkapitlens

sammansättning och arbetssätt, hvilket förslag, efter af Kyrkomötet derutinnan vidtagna

förändringar, icke blifvit, så vidt jag kunnat inhemta, af Kongl. Maj:t till

slutlig pröfning företaget; och vid sådant förhållande samt enär redan väckt fråga

om domkapitlens sammansättning och arbetssätt fortfarande torde vara på Kongl.

Majds nådiga pröfning beroende, får jag, under åberopande af detta skäl, för min

del tillstyrka, att Herrar F. Petterssons och Johan Olssons motion icke må till

någon Riksdagens åtgärd föranleda».

af Herr Ola Bosson Olsson: »Då, så vidt jag kunnat inhemta, Kong], Maj:t

ännu icke tagit i nådigt öfvervägande af 1867 års Riksdag aflåtna och af Herr

Ahlgren i här ofvan intagna reservation omförmälda underdåniga skrifvelse, anser äfven

jag för min dol någon Riksdagens åtgärd för närvarande icke påkallas i anledning

af ifrågavarande motion, som af Utskottet emellertid blifvit afstyrkt på

skäl, mot hvilka jag måste nedlägga min reservation».

27,

Ånk. till Eiksd. Kansli den 7 April 1869, kl. 11 f. än

Utlåtande, i anledning af väckta motioner om ändring af gällande lag rörande

ränta.

I detta ämne hafva särskilda förslag blifvit framställda inom Andra Kärnaf

Herrar P. Blidberg (motionen N:o 141) och A. Medin (motionen N:o 242),

af

maren

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.