Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af vädd förslag om införande af civiläktenskapet. Uti'' en inom Andra Kammaren väckt, till Lag-Utskottet remitterad motion

1869-04-29 · 3 sidor


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1869:35, Utlåtande, i anledning af vädd förslag om införande af civiläktenskapet. Uti'' en inom Andra Kammaren väckt, till Lag-Utskottet remitterad motion

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 35.

51

hällets lugn störes eller allmän förargelse åstadkommes eller iakttagas

icke gifna föreskrifter, då må, efter Konungens förordnande, den församling

upplösas.

Mom. 14.

Redan bildade och erkända församlingar af annan än Evangeliskt

Luthersk bekännelse egen att under de nu stadgade vilkor fortfara.

Har någon församling särskilda och bestämda rättigheter eller förmåner

sig tillerkända, varde vid dem bibehållen».

X:o 35.

Ank. till Riksd. Kansli d. 29 April 1869, kl. 1 e. to.

Utlåtande, i anledning af vädd förslag om införande af civiläktenskapet.

Uti'' en inom Andra Kammaren väckt, till Lag-Utskottet remitterad

motion (N:o 320) har Herr C. J. Grafström föreslagit, »att under

det kyrkolagens stadgande af vigsel bibehålies för dem, som önska sig

deraf begagna, en författning af denna lydelse må utfärdas:

»Äktenskap må i vittnens närvaro ingås inför magistrat i stad

eller inför länsman å landet. Magistrat eller länsman åligge dervid i

afseende på mannens och qvinnans ledighet till äktenskap den tillsyn,

som enligt lag tillkommer prest, den der vigsel förrätta skall. Magistrat

eller länsman afforare så väl mannen som qvinnan deras frivilliga

ja och samtycke till giftermålet och varde derpå för äkta makar förklarade.

Hvad sålunda förekommit, skall i protokoll upptagas; och varde

det, om äktenskapet är inför länsman ingånget, jemväl af vittnen bestyrkt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

52

Lag- Utskottets Utlåtande N:o 35.

Det giftermål vare lika gilclt, som vore äktenskapet med vigsel fullkomnadt.

Magistrat och länsman åligge att inför dem afsilande äktenskap

hos vederbörande presterskap anmäla, på sätt om anmälan af vigsel för

vigselförrättare stadgadt är.»

Till stöd för detta förslag har motionären anfört, att äktenskapet

kunde betraktas dels ur sedlig* dels ur rent juridisk synpunkt. Det

juridiska momentet visade sig redan vid föreningens uppkomst, i det

att denna betingades af en ömsesidig Öfverenskommelse kontrahenterna

emellan. Men då, för uppnående af äktenskapets sedliga ändamål, slägtets

fortplantning och begge makarnes förening till en gemensam personlighet,

egendomsgemensamhet ej utgjorde något nödvändigt vilkor,

borde vid föreningens ingående aftal alltid träffas angående makarnes

egendomsförhållanden, dem lagen ej kunde på förhand rättvist bestämma.

Visserligen vore det i lag medgifvet att upprätta äktenskapsförord, men

då sådant förord ej finge afse annat än makarnes giftorätt, vore mannen

deraf oförhindrad att genom ett slösaktigt lefnadssätt ådraga boet

skulder, som hustrun ej kunde undgå att med sin egendom betala. Enligt

motionärens förmenande skulle föreslagna lagförändringen vara erforderlig

för undanrödjande af dessa olägenheter. Den vore ock påkallad

af den orsak, att hos presterskapet ej kunde förutsättas den lagkunskap,

som erfordrades för bedömande, huruvida ett slägtskapsförhållande

kontrahenter emellan vore af beskaffenhet att för dem utgöra lagligt

hinder för äktenskaps ingående. Härtill komine, att mången, som

ogillade kyrkans dogmer, endast motvilligt underkastade sig den kyrkliga

vigseln.

Utskottet kan för sin del icke tillerkänna dessa skäl någon afgörande

vigt. Frågan om egendomsförhållandet äkta makar emellan är

alldeles icke beroende af sättet för äktenskapets afsilande, såsom motionären

synes föreställa sig. Antagandet att hos presterskapet ej kunde

förutsättas erforderlig lagkunskap för bedömande af äktenskapsjäf saknar

också all grund, då kännedom i jurisprudentia ecclesiastica ingår bland

de kunskapsprof, som föregå presterlig ordination, och erfarenheten visat,

att presterskapet kunnat på ett tillfredsställande sätt fullgöra sin

embetspligt i detta hänseende. Beträffande personer, Indika ogilla svenska

kyrkans dogmer och af sådan anledning ej vilja underkasta sig vigsel

af denna- kyrkas presterskap, så må erinras, att Utskottet i näst föregående

Utlåtande, N:o 34, rörande främmande kristna trosbekännare och

deras religionsöfning, föreslagit det s. k. civila äktenskapets införande

för de fall, då olikhet i trosbekännelse kan framkalla betänkligheter i

berörda

opaginerad Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 35.

53

berörda afseende. Enligt Kongl. Förordningen den 20 Januari 1863 be
Ek

trosbekännare^ ^ “f ****** *m*lm ^ och

Att motionärens förslag, i hvad det afser det fall, att begge kontrahenterna

tillhöra svenska kyrkan, skulle vara framkalladt af något

ver? igt behof eller någon allmännare önskan hos denna kyrkas egna

bekännare, dertill förefinnes, efter Utskottets förmenande, ej ringaste

an ce ning. Det torde tvärtom, utan fara för misstag, kunna antagas, att

hetensgsnidafÖrändringen SkuUe mötaS °vilja från den stora allmänUtskottet

får alltså vördsamt hemställa,

att ifrågavarande motion må af Riksdagen lemnas

utan vidare afseende.

Stockholm den 29 April 1869.

På Utskottets vägnar:

ERIC SPARRE.

Bih. till Riksd. Prof. 1859. 7 Sami. 18 Raft.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.