Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning af återremiss af Lag-TJtskottets Utlåtande N:o 22, angående föreslagna ändringar i gällande stadganden rörande exekutionsväsendet.

1869-05-04 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1869:37, Betänkande, i anledning af återremiss af Lag-TJtskottets Utlåtande N:o 22, angående föreslagna ändringar i gällande stadganden rörande exekutionsväsendet.

Dokumentets text

s. 9 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Betänkande N:o 37.

9

N:o 37.

Ank. till Riksd, Kansli d. 4 Maj 1869, kl. 3 e. m

Betänkande, i anledning af återremiss af Lag-TJtskottets Utlåtande N:o 22,

angående föreslagna ändringar i gällande stadganden rörande

exekutionsväsendet.

Sedan -Lag-Utskottet, med anledning af de motioner, som blifvit väckta dels af

Herr Olof Nilsson från Westerbottens län, angående utsökning af fordran grundande

sig på försträckning af undsättningsmedel, dels af Herr A. 0. Wallenberg, angående

införsel i embets- och tjenstemäns löner, samt dels af Herrar C. A. Larsson och

A. It. Falkman angående exekutiv försäljning af fast egendom, uti sitt ofvanberörda

Utlåtande hemställt, alt dessa motioner, såsom innefattande frågor, hvilka ostridigt

ligga inom området för den verksamhet, som blifvit anvisad åt den af Kong!. Maj:t

tillsatta komité för utsökningslagarnes omarbetning, ej måtte till någon Riksdagens

åtgärd föranleda, har, enligt Utskottet tillhandakomna protokollsutdrag, Första Kammaren

till Utskottet återremitterat Utlåtandet i dess helhet, hvaremot Andra Kammaren,

med godkännande af Utlåtandet i hvad de! afser Herrar Wallenbergs, C. A.

Larssons och Falkmans framställningar, återremitterat detsamma beträffande endast

Herr Olof Nilssons motion.

Hå, vid detta förhållande, de af Herrar Wallenberg, C. A. Larsson och Falkman

väckta frågor måste, enligt (15 § Regeringsformen, anses hafva förfallit, lärer någon

åtgärd i anledning af återremissen härutinnan ej kunna af Utskottet vidtagas;

hvilket härmed för Första Kammaren anmäles.

Deremot åligger det Utskottet, enligt begge Kamrarnes sammanstämmande

beslut, att taga under förnyadt öfvervägande Herr Olof Nilssons förslag, hvarmed

åsyftas, all ”i utsökningsmål, der fråga är om fordringsanspråk, som härleda sig

Bih. till Riksd. Prof. 1869. 7 Sami. 19 Iläft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Lag-Utskottets Betänkande N:o 37.

från försträckningar af undsättningsmedel och styrkas med ordentlig, af inom kommunen

tillsatt myndighet förd, utlåningslängd eller annan behörig fordringshandling,

Konungens Befallningshafvande måtte ega magt genom en för alla med lagsökningen

afsedda gäldenärer gemensam resolution förständiga vederbörande underexekulor att,

i händelse gäldenären, då sökandens påslående, enligt hvad i 2 Kap. 1 § Utsökningsbalken

sägs, varder honom delgifvet, icke bestrider riktigheten af krafvel eller deremot

något invänder, uttaga beloppet jemte af Konungens Befallningshafvande bestämd

ränta och kostnadsersättning samt sökanden detta tillhandahålla; dock att utmätning

enligt så beskaflädt beslut ej må verkställas, innan utmälningsförrättaren tagit skriftligt

bevis, det gäldenären emot krafvel ej gör invändning, antingen af gäldenären

sjelf, eller, derest han ej är skriftning eller vill beviset meddela, af två ojäfviga män.”

Att döma af diskussionsprotokollens innehåll har denna motion ej varit

föremål för något yttrande inom Första Kammaren, då deremot inom Andra Kammaren

den blifvit förordad såsom åsyftande att bereda en väl behöflig lindring i exekutionskostnaderna

för personer, hvilka till följd af fattigdom underkastades utmätning

för undsättningslån.

Men då häraf ej kan hemtas något bestämdt uttryck af en för begge Kärnlinie

gemensam mening i ämnet; då den förmån, som motionären velat bereda

innehafvare af undsättningslån, med lika skäl borde komma äfven vissa andra gäldenärer

till godo; och då, på sätt Utskottet i sitt förra Utlåtande erinrat, förevarande

fråga lämpligast torde vinna sin lösning i sammanhang med den åt förenämnda ko
mité

uppdragna omarbetning af utsökningslagarne; finner Utskottet sig föranlåtet

hemställa,

att Herr Olof Nilssons berörda motion ej må till någon vidare

åtgärd föranleda.

Stockholm den 4 Maj 1869.

På Utskottets vägnar:

Arvid Faxe.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.