Sök i Ratio Lex

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 40

1869-05-07 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1869:40, Lag-Utskottets Utlåtande N:o 40

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 40.

5

7V:0 40.

Ank. till Rikfcd. Kansli d. 7 Maj 1869, kl. 11 f. m.

Utlåtande, i anledning af väckta motioner om ändring i Kongl.

Förordningen den 8 Februari 1681, rörande klockares af
-

Omförmälda Kongl. Förordning innehåller i 6:te punkten följande

stadgande: »Klockares rättighet skall vara att bekomma af hvar bonde

årligen till lön och underhåll, -råg en kappe, korn en kappe, hafre en

kappe, sedan när vigning sker två öre, för barndop ett öre, för kyrkotagning

efter barn två öre, efter ett lik två öre, allt i silfvermynt»;

hvarjemte för vissa orter särskilda bestämmelser i detta afseende blifvit

tid efter annan meddelade.

Med anmärkning, hurusom grunden för utgörande af bidrag till

klockares aflöning vore obillig, då innehafvare af en mindre hemmanslott

måste betala lika mycket som den större jordegaren, och att missförhållande

egde rum jemväl derutinnan, att spanmålslönen ökades i

samma mån som hemmansklyfningen fortginge, hafva Herrar Johannes

Andersson och August Danielsson uti särskilda, inom Andra Kammaren

väckta motioner, hvilka blifvit till Lag-Utskottet remitterade, yrkat:

Johannes Andersson (motion N:o 152), »att Riksdagen måtte för

sin del, med upphäfvande af så väl 6:te punkten i Kong]. Förordningen

af den 8 Februari 1681, som öfriga under olika tider och för olika

orter gällande stadganden och bestämmelser, angående organisters, kantorers

och klockares aflöning, stadga som följer:

§ 1-

o

A landet inom hela riket skall, så snart fråga derom väckes, reglering

af organisters, kantorers och klockares aflöning ega rum.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Lag-Utskottets Utlåtande N:o do.

§ 2.

Vid ordnandet af denna aflöning iakttages följande:

a) alla offer, matskott och extra inkomster af hvad benämning do

vara må, utbytas mot bestämda afgifter, att utgå efter de grunder hvarje

församling för sig eger bestämma.

b) Den spanmålstionde, klockare hitintills af hemman uppburit,

skall hädanefter som hitintills af endast fast egendom utgöras, efter det

egendomen vid löneregleringen åsätta taxeringsvärde och af samma sädesslag

som ortens kronotionde utgår, församlingarne dock obetaget att

besluta, huruvida denna spanmålstionde skall erläggas in natura eller

lösas efter tio års medel-markegångspris; och eger församling, utan att

likväl rubba nuvarande innehafvares rätt, att der, hvarest denna spanmålstionde

öfverstiger 30 tunnor, öfverskottet på sätt den lämpligt finner

disponera.

c) De hemman eller lägenheter klockare till boställe innehafva,

eller de boställshus dem tillkomma, skola de fortfarande åtnjuta mot

det de för dem utgöra de skyldigheter, som derå åligga.

d) Vid hvarje lönereglering skall, så vida sådant ej förut skett,

på grund af föreskriften i 24 Kap. 30 § Kyrkolagen, likaledes bestämmas

hvad en person särskildt som organist, om sådan finnes, i aflöning skall

bekomma.

§ 3.

För att uppgöra förslag till lönereglering utses en nämnd på så

sätt, att församlingen, eller der tvänne eller flera församlingar äro förenade,

i denna nämnd utser en ledamot, organisten, klockaren och kantorn

en och dessa tvänne den tredje. Denna nämnd tillkommer, att,

efter förestående grunder, uppgöra ett löneförslag, som sedan underställes

församlingen vid kyrkostämma, dervid utom församlingen, så väl

pastor som kyrkobetjent saken rör, eger göra påminnelser; hvarefter

handlingarne till Domkapitlet öfverlemnas, som har att förslaget slutligen

pröfva och fastställa. Sedan fastställelse på så sätt skett, eger den

gällande kraft uti innehafvares tjenstetid och vidare intill dess ny reglering

påkallas och beslutas»;

hemställande motionären alternativt, i händelse detta förslag ej kunde

antagas, »att Riksdagen måtte besluta ingå till Kong!. Maj: t med en underdånig

skrifvelse derom, att Kong!. Maj:t täcktes taga detta ärende i

öfvervägande och derom till Riksdagen framkomma med förslag»; samt

Herr Aug. Danielsson (motionen N:o 292), »att Riksdagen ville hos

Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla, att med upphäfvande af G:te punk
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 40.

7

ten i Kongl. Förordningen den 8 Februari 1681 och dermed sammanhängande

lagbud, som bestämma klockarens rättigheter, lemnas församlingarne

öppen rätt att i den ordning, som Kongl. Förordningen den 21

Mars 1862 angående kyrkostämma, kyrkoråd och skolråd stadgar, bestämma

löner för de klockare, som hädanefter antagas.»

Det kan icke förnekas, att de af motionärerne anmärkta missförhållanden

i afseende på klockares aflöning flerestädes förefinnas; Och

det synes således önskvärdt både för löntagare och löngifvare, att lönerna

varda till visst belopp bestämda och sättet för deras utgörande

bättre ordnadt och förenkladt. Men enär åberopade 6:te § i 1681 års

förordning är att hänföra under presterskapets privilegier, kan detta

lagrum icke ändras eller upphäfvas i annan ordning, än den, som föreskrifves

i 114 § Regeringsformen.

Efter Utskottets åsigt torde föl närvarande ingen annan åtgärd

böra vidtagas, än att utväg beredes församlingarne att få denna angelägenhet

ordnad genom konventioner, på sätt i Kongl. Kungörelsen den 3

April 1816 varit stadgadt i fråga om presträttigheter; Och får Utskottet

alltså, med föranledande af ifrågavarande motioner, vördsamt hemställa,

att Riksdagen ville genom underdånig skrifvelse anhålla,

att Kongl. Maj:t täcktes i nåder meddela erforderliga

föreskrifter om sättet och ordningen för tillvägabringande

af konventioner angående klockares och

orgelnisters löneförmåner.

Stockholm den 7 Maj 1869.

På Utskottets vägnar:

ARVID FAXE.

Reservation

är anmäld af Herr von Gegerfelt.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.