Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion om förmånsrätt för kommunalutskylder.

1869-03-01 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1869:7, Utlåtande, i anledning af väckt motion om förmånsrätt för kommunalutskylder.

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 7.

5

\:o ?.

Ank. till Riksd. Kansli d. 1 Mars 1869, kl. 11 f. ra.

Utlåtande, i anledning af väckt motion om förmånsrätt för kommunalutskylder.

Enligt erhållen remiss har Lag-Utskottet att meddela yttrande öfver

en af Herr L. J. Fahlander inom Andra Kammaren väckt motion (N:o

225), hvari föreslås, att Riksdagen måtte för .sin del besluta, att kommun

skall för gäldenärs kommunal-utskylder njuta förmånsrätt näst efter Kronan,

med hänseende till Kronans rätt till betalning ''enligt föreskrifterna i

17 Kap- 6 och 12 §§ Handelsbalken, sådant detta kapitel blifvit förändradt

genom Kongl. Förordningen den 8 Oktober 1861.

Såsom skäl för afslag å förut, sednast vid nästlidne riksdag, gjorda

framställningar i enahanda syfte, har anförts, att ifrågaställda förmånsrätten

skulle leda derhän, att i ett gäldbundet bo med otillräckliga tillgångar

de oprioriterade borgenärerne fingo de facto betala gäldenärens oguldna

kommunalutskylder, hvilket vore en orättvisa af vida betänkligare art, än

den förlust, som nu understundom kunde drabba en kommun och, fördelad

på dess samtliga medlemmar, blefve föga kännbar; att Kronans af ålder

erkända och genom åberopade lagrummen bestämda förmånsrätt syntes

redan i och för sig vara ett allt för hårdt ingrepp i enskilde borgenärers

rätt, för att mana till efterföljd, och skulle säkerligen framkalla klagomål,

om kronoutskylderna i allmänhet uppginge till så höga belopp, som kommunalutskylderna.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 8.

På dessa skäl och då den af motionären till stöd för framställningen

åberopade grundsats, ''att den enskilde måste vika för det allmänna», är

tillämplig endast under vissa förhållanden, om hvilka nu ej är fråga, men

ingalunda får utsträckas derhän, att den enskildes rätt alltid skulle vika

för kommunens anspråk, hvilket åter hade till följd att kommunen egde

fri dispositionsrätt öfver den enskildes egendom, får Utskottet vördsamt

hemställa,

att berörda förslag må af Riksdagen ogillas.

Stockholm den 1 Mars 1869.

På Utskottets vägnar:

Eric Sparre.

Herr Grefve J. O. Mörner har begärt att få antecknadt, det han

ej öfvervarit ärendets behandling hos Utskottet.

X:o 8.

Arik. till Eiksd. Kansli d. 1 Mars 1869, kl. 11 f. m.

Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändring i sättet för verkställighet

af domar och utslag i skuldfordring smal

Andra Kammaren har till Lag-Utskottets behandling öfverlemnat

en af Herr. Jöns Pehrsson väckt motion (N:o 75), hvari yrkas,

»1:0 Att alla exsekutiva förrättningar, som förekomma inom hvarje

kommun på landet, öfverflyttas till kommunens kommunalstyrelse, hvilken

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.