Sök i Ratio Lex

Memorial, i anledning af Kamrarnes skiljaktiga beslut uti åtskilliga frågor rörande Kongl. Maj:ts nådiga Proposition till Riksdagen, angående landtförsvarets organisation, samt de inom Riksdagens båda Kamrar i samma ämne väckta motioner.

1869-04-27 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SärU 1869:2, Memorial, i anledning af Kamrarnes skiljaktiga beslut uti åtskilliga frågor rörande Kongl. Maj:ts nådiga Proposition till Riksdagen, angående landtförsvarets organisation, samt de inom Riksdagens båda Kamrar i samma ämne väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Särskilda Utskottets Memorial N:o 2.

1

JV:<> 2.

Ånk. till Riksd. Kansli d. 27 April 1869, kl. 11 f. in.

Särskilda Utskottets Memorial, i anledning af Kamrarnes skiljaktiga

beslut uti åtskilliga frågor rörande Kongl. Maj:ts

nådiga Proposition till Riksdagen, angående landtförsvarets

organisation, samt de inom Riksdagens båda Kamrar

i samma ämne väckta motioner.

Sedan Utskottet erhållit del af Kamrarnes beslut öfver Utskottets

Utlåtande N:o 1, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition angående

lanatförsvarets organisation, samt de inom Riksdagens båda Kamrar

i samma ämne väckta motioner, får Utskottet här framställa de förslag

till sammanjemkning af skiljaktiga meningar, hvartill berörda beslut

ansetts föranleda; börande Utskottet tillkännagifva, att i de frågor,

angående hvilka Kamrarne fattat olika beslut, till hvilkas sammanjemkning

förslag icke här af Utskottet framställes, Kongl. Maj:ts ofvanberörda

nådiga Proposition och de i ämnet väckta motioner blifvit genom endera

Kammarens afslag afgjorda.

Särskilda Utskottet hade i lista punkten af sitt Utlåtande N:o 1

hemställt: »att Riksdagen ville besluta, att för närvarande icke antaga

Kongl. Maj:ts förslag till kungörelse angående allmänna värnpligten»,

hvilken hemställan blifvit af Första Kammaren bifallen, hvaremot Andra

Kammaren, med afslag å Utskottets hemställan, bifallit det tillstyrkande,

som, i afseende å nämnda punkt, blifvit framstäldt uti Herrar Sven

Nilssons, S. A. Hedlunds, John Ericsons, Sven Erssons, Per Johnssons

och P. Engmans vid Utlåtandet fogade reservation, eller: »att Kong!.

Maj:ts föreliggande förslag till en ny värnpligtslag icke måtte under närvarande

förhållanden vinna Riksdagens bifall».

Bih. till Riksd. Prof. 1869. 8 Samt. 1 Åfd. 2 Saft.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Särskilda Utskottets Memorial N:o 2.

Enär båda Kamrarne bifallit Utskottets i 38:de punkten gjorda

hemställan: att Riksdagen måtte besluta, det någon utsträckning af allmänna

värnpligten icke må ifrågakomma annat än i sammanhang med

en fullständig reorganisation af rikets försvarsväsende, och Andra Kammarens

ofvan omförmälda beslut rörande lista punkten i Utskottets Utlåtande

således fullständigt uttrycker hvad som, enligt Utskottets tanke,

synes hafva varit båda Kamrarnes gemensamma mening i detta hänseende,

hemställer Utskottet:

l:o att Första Kammaren, med frånträdande af sitt fattade

beslut rörande lista punkten, måtte instämma

3 det beslut, som uti ifrågavarande afseende är af

Andra Kammaren fattadt.

Sedan Kongl. Maj:t under Kitt, B. i Dess nådiga Proposition angående

landtförsvarets organisation, föreslagit uppsättande af de vid regementen

och corpser nu befintliga anslagna, indragna eller för särskilda

ändamål vakanta nummer, hade Utskottet, i 25:te punkten af sitt Utlåtande,

på anförda skäl, funnit sig »för närvarande icke kunna tillstyrka

bifall till Kongl. Maj:ts förslag i denna del», hvilket vunnit Första Kammarens

godkännande; men Andra Kammaren har, ogillande Utskottets

framställning, bifallit det förslag, som i förevarande afseende blifvit

framstäldt i nyssnämnda reservation, eller: »att Kongl. Maj:ts förslag i

denna del icke måtte af Riksdagen bifallas».

Ingendera Kammaren har sålunda lemnat sitt bifall till hvad Kongl.

Maj:t uti ifrågavarande afseende föreslagit. För en nödvändig reglering

af nummerstyrkan vid regementena kan emellertid uppsättning af nummer

vid ett regemente ifrågakomma, på samma gång större eller mindre

antal vid ett annat sättes på vakans, och då ingendera Kammarens mening

synes hafva varit att uttrycka att ej en sådan reglering i framtiden

må kunna ega rum, samt det derjemte torde vara lämpligt

att Riksdagens afslag å Kongl. Maj:ts Proposition i denna punkt ut~

tryckes med samma ordalag, som rörande lista punkten äro begagnade,

hemställer Utskottet, att Riksdagens båda Kamrar måtte frånträda sina

från hvarandra skiljaktiga meningar och förena sig i beslut,

2:o att Kongl. Maj:ts under Lutt. B. i den nådiga Propositionen

framställda förslag icke måtte under närvarande

förhållanden vinna Riksdagens bifall.

I anledning af Kongl. Maj:ts under Litt. C. i Dess nådiga Proposition

förekommande förslag, att den för sjöförsvaret obehöfliga del

af båtsrnanshållet må till landtförsvaret för dess ordnande öfverfiyttas,

hade Utskottet i 26 punkten hemställt: »att Riksdagen måtte hos Kongl.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Särskilda Utskottets Memorial N:o 2.

3

Maj:t i underdånighet anhålla, att, i mån af inträffande afgång, ifrågavarande

rotar måtte ställas på vakans, för att, så snart möjligt är, ingå

i den organisation af Rikets försvar, som framdeles kan blifva antagen»,

hvilken hemställan blifvit af Första Kammaren bifallen; hvaremot Andra

Kammaren, med afslag å Utskottets hemställan, godkänt ett af ofvannämnde

reservanter framstäldt förslag, »att Riksdagen, med afslag å hvad

Kongl. Maj:t i denna punkt föreslagit, måtte hos Kongl. Maj:t i underdånighet

anhålla, att, i mån af inträffande afgång,. ifrågavarande båtsmansnummer

ställas på vakans och vakansafgifterna ingå till Statsverket».

Då båda Kamrarne sålunda omfattat hufvudsakligen samma mening,

eller att de nummer af båtsmanshållet, som äro i fråga, böra ställas på

vakans, och då, i händelse så sker, vakansafgifterna otvifvelaktigt komma

att ingå till Statsverket, hemställer Utskottet, att Riksdagens båda Kamrar

ville förena sig om det beslut,

3:o att Riksdagen hos Kongl, Maj:t i underdånighet anhåller,

att, i mån af inträffande afgång, ifrågavarande

rotar af båtsmanshållet måtte tills vidare ställas på

vakans.

Utskottets i 27:de punkten gjorda hemställan: »att Riksdagen måtte

bifalla Kongl. Maj:ts förslag om indragning till Kronan af de i Säfvedahls

härad indelta, till stadsvakt i Göteborg anslagna 44 soldatrotar,

dock mot den ersättning till Göteborg, hvarom med staden kärn öfverenskommas»,

är af Första Kammaren bifallen med följande, vid slutet

fogade tillägg: »såvida staden dertill kan visa sig vara lagligen berättigad»;

men Andra Kammaren har, med afslag å Utskottets hemställan,

bifallit Kongl. Maj:ts nådiga förslag, att ifrågavarande 44 soldatrotar

må till Kronan indragas, för att till arméens förstärkande användas,

utan att någon godtgörelse må Göteborg tilldelas.

För sammanjemkning af de sålunda skiljaktiga meningarne får

Utskottet föreslå,

4:o att Riksdagen måtte bifalla, att de i Säfvedahls härad

af Göteborgs och Bohus län indelta, till stadsvakt i

Göteborg anslagna 44 soldatrotar, må till Kronan indragas

för att till arméens förstärkande användas; dock

mot den ersättning till Göteborg, hvartill staden kan

vara lagligen berättigad.

Uti 28:de punkten hade Utskottet, med anledning af Kongl. Maj:ts

under Litt. E. i den nådiga Propositionen framställda förslag, att 525

rotar af nya ordinarie roteringen, hvilka hittills fullgjort sin roteringsskyldighet"

medelst erläggande af vakansafgift, måtte åläggas effektiv

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Särskilda Utskottets Memorial N:o 3.

rotering, förklarat sig »för närvarande icke kunna tillstyrka bifall till

hvad Kongl. Maj:t i förevarande punkt föreslagit», hvilken framställning

vunnit Första Kammarens bifall. Andra Kammaren åter har, ogillande

Utskottets framställning, godkänt det förslag, som uti ifrågavarande

afseende blifvit framstäldt i ofvan åberopade reservation, eller »att Kongl.

Maj:ts förslag i denna del icke måtte af Riksdagen bifallas.»

Hänvisande till hvad Utskottet anfört i fråga om 25:te punkten,

hemställer Utskottet, att Riksdagens båda Kamrar måtte förena sig i

det beslut,

5:o att Kongl. Maj:ts under Kitt. E. i den nådiga Propositionen

framställda förslag icke måtte under närvarande

förhållanden vinna Riksdagens bifall.

Stockholm den 27 April 1869.

På Utskottets vägnar:

HENNING HAMILTON.

JM:o 3.

Ank. till Riksd. Kansli d. 27 April 1869, kl. 11 f. m.

Särskilda Utskottets Memorial, angående gratifikation åt en af

Utskottet antagen extra Kanslist.

Utskottet, som vid början af sitt arbete ansåg sig tills vidare icke

behöfva biträde af någon Kanslist, men biföll en af Löjtnant C. L. Thimgren

gjord ansökan att i egenskap af extra Kanslist utan arfvode få hos

Utskottet tjenstgöra, har, i den mån arbetet under fortgången af öfverläggningarne

ökats, tagit nämnde extra Kanslists biträde i anspråk; och då

någon lämplig ersättning för detta biträde torde böra lemnas, hemställer

Utskottet,

att Riksdagen måtte tilldela Löjtnant C. L. Thimgren

en gratifikation af 150 R:dr Runt.

Stockholm den 27 April 1869.

På Utskottets vägnar:

HENNING HAMILTON.

Stockholm, 1869. Associations-Tryckeriet.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.