Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion, angående befrielse för augmentshemman inom Kungsörs fögderi från dagsverkslösen.

1869-02-05 · 2 sidor


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1869:13, Utlåtande, i anledning af väckt motion, angående befrielse för augmentshemman inom Kungsörs fögderi från dagsverkslösen.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 13.

5

dagsverksskyldiga gatuhusen i Skåne, synts Utskottet olämplig och stridande mot de

allmänna grunder för jordbeskattning samt uti ordinarie räntan ingående persedlars

omsättning och förenkling, som numera blifvit antagna, samt icke ifrågasatt blifvit, att

lägenheterna skulle skattläggas till utgörande af annan räntepersedel än dagsverken,

eller till utgående i penningar, hvartill arrendatorn af kungsladugården dessutom ej

samtyckt, föranlåtes Utskottet hemställa,

att Kongl. Maj:ts ofvanberörda nådiga framställning icke må af

Riksdagen bifallas.

Stockholm den 5 Februari 1869.

På Stats-Utskottets vägnar:

Arv. Fr: so ii Posse.

N:o 13.

Ank. till Riksd Kansli d. 5 Febr. 1869, kl. 3 e. m.

Utlåtande, i anledning af väckt motion, angående befrielse för augmentshemman

inom Kungsörs fögderi från dagsverkslösen.

(I A.)

Inom Riksdagens Andra Kammare har Herr Friherre David von Schulzenheim

väckt en till Stats-Utskottet remitterad motion (N:o 126), hvaruti blifvit föreslaget, att

Riksdagen måtte för sin del besluta, att augmentshemman till de inom det fordna Ulfsunds

län, numera Kungsörs fögderi, belägna 144 rusthåll, hvaraf 125 voro indelade

på Lifregementets Grenadier- och 19 på dess Husar-korps, måtte befrias ifrån utgörande

af de dagsverken till kungsgårdarne eller lösen derför, hvarför de af Konung

Carl XI i bref af den 16 December 1680 fått sig utlofvad godtgörelse, som dock

ännu icke kommit dem till del.

Till stöd för denna framställning har af motionären hufvudsakligen blifvit anlördt,

att då den särskilda dagsverksskyldighet och körslor till kungsgårdarne, som

ålågo en del rotar inom Ulfsunds län, fordom icke kunde för kungsgårdarnes skötsel

undvaras, snar ersättning, eller så kalladt soulagement, blifvit uti ofvanberörda

opaginerad Kontrollera mot PDF

g Stats-Utslottets Utlåtande N:o 13.

Bref utlofvad, men att, af uppgifna orsaker, sådant soulagement icke förr kommit de

för högt onererade rotarue till godo, än sedan Rikets Ständer uti underdånig skrifvelse

den 1 September 1851 för sin del medgifvit och Kongl. Maj:t under den 30 i

samma månad bifallit rotarnes befriande från den af dem öfverklagade dagsverkslosen.

Den sålunda sent omsider meddelade rättvisan hade emellertid blifvit endast partiel.

De med rotarne sammanslagna augmentshemman hade nemligen icke på samma gångerhållit

befrielse från de dem lika länge och, enligt motionärens åsigt, orättvist betungande

dagsverken, hvilka numera blifvit sammanförda med deras ordinarie ränta.

Motionärens förslag- åsyftade emellertid att vinna slutlig och fullständig rättvisa samt

hade framställts särskildt derföre, att en ny organisationsplan för rikets försvar nu

förelåge, hvarvid en fullständig och rättvis vidräkning och tillgodoförande af rättigheter

och skyldigheter enligt motionärens tanke borde ske.

I anledning af det vid 1850—1851 årens riksmöte väckta yrkande, att ersättning

borde tillerkännas för de icke blott i stamliemmanens utan äfven i augmentshemmanens

räntor ingående dagsverken, erinrades af dåvarande Stats-Utskott uti dess

i ämnet afgifna Utlåtande under N:o 338, att då Kongl. Maj:t i det ofvan åberopade

nådiga Brefvet af den 16 December 1680 förklarade sig benägen att försköna rusthållarne

från dagsverkens utgörande “för deras gårdar, antingen de dem sjelfva åbo,

derföre rida eller rustning hålla“, syntes uttrycket: “deras gårdar41 icke kunna afse

de hemman eller andra lägenheter, såsom qvarnar och utjordar m. m., af hvilkas

räntor rusthållarnes gårdar eller stamhemmanen erhöllo under namn af augment understöd

till vissa större eller mindre belopp, ofta utgörande endast några få daler;

hvartill komme dels att Konung Carl XI, vid det ifrågavarande löftets gifvande, icke

bestämdt utlofvat ersättning, fullt motsvarande de rustningsräntan frångångna dagsverkens

värde, utan endast ett “soulagement44 för den tunga, dessa rusthåll derigenom

fått vidkännas, och dels att den år 1680, under namn af augment, i rustnmgsräntorna

ingående andel i allmänhet var högst obetydlig emot hvad den nu är.

Dessa af Rikets Ständer vid nämnda riksmöte godkända skäl synas nuvarande

Stats-Utskott fortfarande ega full giltighet; hvadan Utskottet, med stöd af samma

skäl hemställer

att motionärens framställning i ämnet må af Riksdagen utan vidare

afseende lemnas.

Stockholm den 5 Februari 1869.

På Stats-Utskottets vägnar:

Arv. Fr:son Posse.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.