Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående beräkningen af Statsverkets inkomster.

1869-02-16 · 15 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,3 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 11 av 15 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1869:23, Utlåtande, angående beräkningen af Statsverkets inkomster.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 23.

1

IV:o 23.

Ank. till Riksd. Kansli d. 17 Febr. 1869, kl. 11 f. m.

Utlåtande, angående beräkningen af Statsverkets inkomster.

(I. A.)

Bland Stats-Utskottets förnämsta åligganden är, jemlikt 53 § Regeringsformen

och 39 § Riksdags-ordningen, att utreda och för Riksdagen

uppgifva Stats- och Riksgäldsverkens tillstånd, förvaltning och behof- Detta

åliggande, så vidt det afser beräkningen af Statsverkets inkomster, går Utskottet

nu att fullgöra och får i sådant afseende, efter tagen kännedom af

Kongl Maj:ts nådiga Proposition, angående Statsverkets tillstånd och behof,

jemte Kongl- Statskontorets till Kongl. Maj:t i ämnet afgifna underdånga

berättelse, härigenom till Riksdagens pröfning afgifva förslag till beräkning

i Riksstaten af Statsverkets ordinarie inkomster för nu förestående statsreglering,

omfattande år 1870-

Vid uppgörande af detta förslag har Utskottet, på sätt tillförene varit

öfligt, låtit utreda beloppen af hvad under de särskilda inkomsttitlarne till

Statsverket influtit. Denna utredning omfattar i allmänhet åren 1864, 1865

och 1866, de sednaste, för hvilka rikshufvudboken hunnit afslutas, och äro

resultaten deraf dels omförmälda under de särskilda inkomsttitlarne, dels

ock, för beredande af lättare öfversigt, sammanfattade uti bilagda tabell.

Under innevarande riksdag, likasom vid flera föregående, hafva blifvit

väckta några motioner af den beskaffenhet, att deras bifallande skulle

Bih. till Biksd. Prot. 1869. 4 Sami. 1 Afd. 9 Häft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Stats-Utskottets Utlåtande N:o 23.

medföra väsendtliga rubbningar i afseende å Statens ordinarie inkomster.

I sådant hänseende må exempelvis anföras en inom Riksdagens Andra

Kammare gjord framställning derom, att skattejorden måtte befrias från

alla onera af hvad namn och beskaffenhet de vara må, med undantag af

bevillnings utgörande i likhet med frälsejorden och öfriga näringar- Da

emellertid så väl detta förslag som flera motioner rörande grundräntornas

förvandling och aflösning lämpligast torde kunna behandlas i sammanhang

med den nådiga framställning i ämnet, som Kongl. Maj:t förklarat sig vilja

till Riksdagen afgifva, har Utskottet ansett sig icke böra i afbidan derå

uppskjuta inkomstberäkningen, vid hvars uppgörande Utskottet dock, i afseende

å vissa, rörande Statsverkets ordinarie inkomster afgifna, motioner,

som med berörda nådiga framställning icke kunna antagas få något sammanhang,

här nedan meddelat utlåtande.

Innan Utskottet företager denna inkomstberäkning, har Utskottet

funnit sig böra underställa Riksdagens pröfning frågan angående förslagspriset

å Kronans spanmål. Detta pris bestämdes vid 1856 1858 årens

riksmöte till 2 R:dr för kubikfoten, hvarvid det bibehölls, intilldess nästlidna

års Riksdag beslöt detsammas förhöjande till 2 R:dr 10 öre; och enär

hufvudsakligen enahanda skäl, som då anfördes för en sådan åtgärd, nu

förefinnas för bibehållande af sistberörda förslagspris, hvari ändring efter

så kort tids förlopp ej torde böra ifrågasättas, hemställer Utskottet,

att förslagspriset å Kronans spanmål för nästinstundande statsreglering

må, på sätt Kongl. Maj:t behagat föreslå, bibehållas vid sednast

bestämda belopp af 2 Rall’ 10 öre för kubikfoten.

Utskottet får härefter öfvergå till beräkningen af

Ordinarie eller ständiga inkomsterna

l:o. Ordinarie räntan eller Räntan, såsom denna inkomst, i enlighet

med Kongl Maj:ts derom gjorda framställning, hädanefter torde böra benämnas,

är antingen indelt på vissa embets- och tjensteman, stater och inrättningar,

eller ock Kronan behållen, och uppskattades, så vidt densamma

är indelt, vid nästlidna års riksdag till 2,668,800 R:dr. Härifrån bura likväl

nu, på sätt Kongl. Maj:t föreslagit, afräknas:

a) Värdet af åtskilliga till Jemtlands Häst- och Fättjägare-korpser

förut anslagna räntor, från hvilkas utgörande vederbörande vid afvittringen

i Jemtlands län vunnit befrielse.....■ • • ^:dr__

Transport R:dr 157: 37.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 23. 3

Transport R;dr 157: 37.

b) Värdet af boställsräntor, uppförda under

Sjunde Hufvudtitelns anslag till Jägeristaten, hvilka,

sedan boställena numera blifvit indragna och utarrenderade,

icke vidare böra i räkenskaperna debiteras. „ 41: —

c) Sammanlagda värdet af afskrifna indelta

räntor af mjöl- och sågqvarnar, beräknadt till • • . „ 2,583: 92.

Summa R:dr 2,782: 29.

Efter afdrag af denna summa från ofvanstående

belopp 2,668,800 R:dr torde alltså den indelta räntan,

på sätt Kongl- Maj:t föreslagit, nu böra i jemnadt tal

beräknas till ............... 2,666,000: —

Den till Statsverket ingående eller Kronan behållna

delen af räntan, hvilken vid sednaste riksdag

beräknades till 2,025,000 R:dr, har, efter afskrifning

af mjöl- och sågqvarnsräntor, utgjort i medeltal för

åren 1864, 1865 och 1866 . • . R:dr 1,995,228:—

Härtill bör dock, i enlighet

med hvad Kongl. Maj:t föreslagit,

nu läggas:

dels det belopp, hvartill i medeltal

för nämnda tre år uppgått chefslönen

vid f. d. Adelsfane-regementet

och landshöfdingens i Wester-Norrlands

län indelta lön, hvilka indelningar

från och med 1867 blifvit

till Statsverket indragna

dels den förut bland extra medel och

uppbörder upptagna ersättning, som

för upphörd arbetsskyldighet utgår

från åtskilliga hemman i Christian
stads

län. .........„

dels ock de indelta löningsräntor,

som varit anvisade skarprättaren i

Gefleborgs län, men numera till

Statsverket indragits och i följd deraf

redan vid sednaste riksdag afräknades

från den indelta räntan „

Säger R:dr 2,023,312: —

Transport R:dr 2,666,000: —

20,609:

7,349: —

126: —

opaginerad Kontrollera mot PDF

I

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 23.

Transport R:dr

Den behållna delen af räntan torde alltså kunna, på

sätt Kongl. Maj:t föreslagit, i jemnadt tal upptagas till „

2:o. Tiondespanmålen.

Den indelta tiondespanmålen beräknades vid sednaste

riksdag till 652,000 kubikfot, värda, efter 2

R:dr 10 öre kubikfoten, 1,369,200 R:dr, hvilken beräkning

Utskottet, lika med Kongl Maj:t, anser nu

kunna bibehållas och således här upptagas till . . • „

Kronans behållna andel af förevarande inkomst

åter, hvilken vid sednaste riksdag upptogs till 150,000

kubikfot med ett värde af 315,000 R:dr, har utgjort:

år 1864 kubikfot 150,026 värde R:dr 335,508:

„ 1865 „ 149,954 „ „ 329,412:

„ 1866 „ 150,404 „ „ 321,440:

Då emellertid vid sednaste riksdag från den indelta

tiondespanmålen afräknades såsom till Statsverket

indragna åtskilliga indelningar, med tillsammans

968 kubikfot 8 kannor, men deraf först under åren

1867 och 1868 blifvit indragna 167 kubikfot 7

kannor, hvilket belopp alltså nu bör tagas i beräkning

såsom en tillökning uti inkomsten utöfver

hvad den 1866 utgjort, anser Utskottet förevarande

inkomst kunna, i enlighet med hvad Kongl Maj:t föreslagit,

upptagas till 150,500 kubikfot, med värde, efter

2 R:dr 10 öre kubikfoten, af........ • „

3:o. Tiondespamnålslösen efter bestämda pris har

under åren 1864—1866 i medeltal utgjort 6,800 R:dr

63 öre om året och synes alltså nu, likasom vid sednaste

riksdagar, kunna upptagas till ••••••„

4:o- Årrendemedel af kungsgårdar och andra kro- ,

nolägenheter, hvilka vid 1868 års riksdag beräknades

till 410,200 R:dr, hafva under 1866 utgjort:

Penningar. Spanmål.

R:dr 54,951: kubikfot 157,017.

2,666,000: —

2,023,000: —

1,369,200: —

316,050: —

6,800: —

och torde, med tillägg dertill

af arrendena för åtskilligafrån

midfastan 1867

och 1868 utarrenderade,

indragna landstatsb oställen

--- _ 4,819.

R:dr 54,951 kubikfot 161,836.___

Transport R;dr 6,381,050:

s. 5 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 23.

5

Transport ll:dr

nu kunna, på sätt Kongl. Maj:t föreslagit, upptagas

till i jemna tal:

penningar............. 55,000:

spanmål, 162,000 kubikfot, å 2 R:dr 10 öre 340,200:

5:o Silfvertionde, myntarelön och slagskatt.

Vid beräkningen af denna inkomst har Utskottet

till behandling förehaft tvänne af enskilda motionärer

gjorda framställningar, angående upphörande af

silfvertionde, kopparränta samt tionde för tillverkning

af andra metaller, hvarför närmare ‘redogöres uti den

vid detta Utlåtande fogade bilaga litt- A. Under förutsättning

att Riksdagen bifaller hvad Utskottet uti

nämnda särskilda Utlåtande hemställt, torde den inkomst,

hvarom nu är fråga, och hvilken utgjort för

åren 1864 — 1866 i medeltal 18,373 R:dr 67 öre om

året, nu böra, likasom vid sednaste riksdag, beräknas till „

6:o. Kopparränta!! har under åren 1864- 1866

inbringat i medeltal 1,238 centner, med ett försäljningsvärde

af 79,621 R:dr, och torde kunna fortfarande

upptagas till enahanda qvantitet som vid nästlidna

års riksdag, eller 1,200 centner, samt ehuru priset

för den af Kongl. Statskontoret år 1868 försålda

koppar i medeltal endast uppgått till 56 R:dr 19 öre

för centnern, likväl beräknas till samma belopp som

vid sednaste riksdag antogs, eller till.......

7:o. Tiondetackjemet, som under åren 1864—

1866 uppgått i medeltal till 18,045 centner med ett

värde af 44,500 R:dr, motsvarande 2 R:dr 47 öre centnern,

torde här, i likhet med hvad Kongl. Maj:t föreslagit,

böra upptagas till samma belopp, som vid sednaste

riksdag, eller till 17,000 centner å 2 R:dr 40 öre „

8:o. Svafvelbrukstionden. Genom den af Kongl.

Maj:t och Riksdagen beslutade reglering af Dylta svafvelbruks

särskilda beskattningsförhållanden, hvilken reglering

träder i verkställighet den 14 Mars innevarande

år, kommer väl, bland annat, Kronans tionde af bruket

att nedsättas till en trettiondedel af tillverkningen, men

Transport R:dr

6,381,050: —

395,200: —

■ ''!.•!>( !;!■!''<

•mlun- åri-nl

18,000: —

68,400: —

40,800: —

6,903,450: —

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 23.

0 o i - ■ , Transport

då i sammanhang dermed bruksegarens förra rättighet

att, efter en låg kronovärdering, lösa sin tionde upphör,

och han i stället blir skyldig att tionden in natura

leverera, så kommer ifrågavarande förändring på det

hela icke att föranleda någon minskning uti Kronans

inkomst af svafvelbrukstionden; och, som denna inkomst

under åren 1864—1866 uppgått i medeltal till

3,849 R:dr om året, så synes densamma, på sätt Kong!

Maj:t föreslagit, böra beräknas till......

9:o. Mantalspenningarne, hvilka vid de två sednaste

riksdagarne beräknats till 600,000 R:dr, hafva

väl under åren närmast före 1864 öfverstigit detta belopp

; men, sedan från och med nämnda år börjat tilllämpas

de i afseende å denna afgift vid 1862—1863

årens riksdag beslutade förändringar, har densamma

under åren 1864—1866 inbringat i medeltal allenast

576,511 R:dr om året, och icke under något af dessa

år uppgått till 580,000 R:dr. Vid sådant förhållande

anser Utskottet, lika med Kongl. Maj:t, att förevarande

inkomst nu icke kan med säkerhet beräknas högre

än till ................

10:o. Bötesmedlen, hvilka, sedan den nya strafflagen

trädt i gällande kraft, uppgått:

år 1865 till . • ...... 161,696

och » 1866 »........187,178

eller i medeltal till....... 174,437

synas nu kunna, i närmaste öfverensstämmelse med

nämnda medeltal, beräknas till........

ll:o. Kavalleri-regementenas hästvakansspanmål,

som till och med åren 1870'' och 1871 utgår på grund

af kontrakt, upptages, enligt dessa, nu likasom förut

till 140,175 kubikfot, hvilket, efter 2 R:dr 10 öre kubikfoten,

gör ........ .....

12:o. Tillfälliga Rotevakansafgifter, hvilka under

åren 1864—1866 utgjort i medeltal 7,750 R:dr om

året, torde alltså nu, likasom vid de båda sednaste

riksdagarne skett och Kongl. Maj:t föreslagit, böra

beräknas till...............

R:dr 6,903,450: —

3,500: —

575,000: —

174,000: -

294,367: 50.

7,500: —

Transport R:dr 7,957,817: 50.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 23. 7

Transport R:dr 7,957,817: 50

13:o. Vakansafgifter af nyroterad jord hafva under

år 1866 uppgått till 80,003 R:dr; och som denna inkomst,

på sätt i den nådiga Propositionen omförmäles,

svårligen kan vara underkastad nedsättning, torde densamma

böra upptagas, i likhet med hvad af Kongl- : !

Maj:t blifvit föreslaget, eller till.......... 80,000: —

14:o. Rotevakansafgifter af utsockne frälsehemman

i HaJland, hvilka under åren 1864—1866 i medeltal

inbringat 20,544 R:dr, torde alltså böra, på sätt Kongl.

Maj:t föreslagit, fortfarande upptagas med samma belopp,

som derför vid sednaste riksdag beräknades,

eller med.................. 20,000: —

15:o. Trosspassevolansafgiften har under de nämnda

tre åren med obetydlig vexling hållit sig -vid belopp

af omkring 26,520 R:dr, och torde derföre här,

likasom vid de båda sednaste riksdagarne, få beräk
nas

tiU .........26,500: -

16:o. Batsmansvakansafgiften har likaledes under

samma tre år, med jemförelsevis ringa vexling, hållit

sig vid ett medelbelopp af 60,844 R:dr och synes derföre

här, likasom vid de två sednaste riksdagarne,

böra beräknas till ............. ,f 60,000:

17:o. Kontrollstämpelmedel hafva för de tre åren

1864—1866 i medeltal utgjort 17,721 R:dr om året J >''■

och derjemte visat sig vara i fallande, hvarföre de nu,.

i enlighet med hvad Kongl. Maj:t föreslagit, torde

böra upptagas endast till...... .... „ 17,500: —

18:o. Fyr och Båkmedel.

I sammanhang med beräkningen häraf har Utskottet

till behandling förehaft en af enskild motionär

gjord framställning angående upphörande af denna

afgift för fartyg, gående mellan inrikes orter samt om

nedsättning deri för fartyg, ankommande från eller

afgående till utrikes ort. Hänvisande till det särskilda

utlåtande, Utskottet uti den härvid fogade bilagan

Litt. B., i anledning deraf afgifvit, får Utskottet, under

förutsättning, att Utskottets deri gjorda hemställan

Transport R:dr 8,161,817: 50-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 23.

Transport R:dr

varder af Riksdagen bifallen, föreslå, att ifrågavarande

inkomst, som under åren 1865—1867 i medeltal uppgått

till 675,865 R:dr om året, nu må, i enlighet med

den nådiga Propositionen, beräknas till......

19:o. Jernvägstrafikmedlen, hvilka vid sednaste

riksdag , för innevarande år beräknades till 6,400,000

R:dr, hafva under 1867 uppgått till 6,017,049 R:dr och,

enligt Trafikstyrelsens beräkning, under 1868 belöpt sig

till 6,157,918 R:dr 88 öre Då emellertid inkomstens

ringa stigande torde hafva berott på särskilda ogynsamma

omständigheter under år 1868, och ytterligare en

del af nordvestra stambanan om ungefär fyra mil kommer

att under år 1870 vara för trafiken öppen, hvaraf en tillökning

i inkomsten är att förvänta, torde, på sätt

Kongl. Maj:t föreslagit, ifrågavarande medel böra beräknas

till...........* • * ''

Sedan vid 1865—1866 års riksdag beslutats, att

de s. k. Stubböresmedlen, hvilka dittills uppburits såsom

allmänna statsmedel, icke vidare skulle så behandlas,

har vid beräkning af Statsverkets inkomster

deribland icke upptagits några inkomster från Statens

skogar, utan ingå dessa inkomster till Skogsplanteringskassan,

eller andra särskilda fonder, hvarifrån ock kostnaderna

för berörda skogars förvaltning bestridas. Då

Kongl. Maj:t funnit detta förhållande icke böra för

framtiden fortfara och derföre föreslagit, att under

Sjunde Ilufvudtiteln uppföres ett anslag för berörda

förvaltningskostnaders bestridande, emot det att ej allenast

omförmälda fonder öfverlemnades till Riksdagens

disposition, utan äfven inkomsterna från Statens skogar

upptogos bland de allmänna statsinkomsterna, ansåge

sig Kongl. Maj:t, under förutsättning att detta förslag

vunne Riksdagens bifall, böra bland öfriga ordinarie

statsinkomster äfven beräkna ifrågavarande inkomster

af Statens skogar eller, såsom de för korthetens skull

kunde benämnas __

8,161,817: 50.

650,000: —

6,500,000: —

Transport Rdr 15,311,817: 50.

20:o.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 23.

Transport R

20:o. Skogsmedlen.

Utskottet, som icke funnit något att erinra vid

den af Kongl. Maj:t föreslagna åtgärd, att inkomsterna

af Statens skogar må bland de allmänna statsinkomsterna

här upptagas, och att omförmälda fonder till

Riksdagens disposition öfverlemnas, får, utan att för

närvarande ingå i pröfning af de anslag, hvilka för

förvaltningskostnadernas bestridande blifvit äskade,

hemställa, att ifrågavarande inkomst, hvilken hufvudsakligen

består af medel, som inflyta för utsyning

eller försäljning af skogsalster från kronoparkerna eller

andra under Kronans omedelbara disposition stående

skogar och planteringar, för begagnande derå af mulbetet

o. s. v., må, i enlighet med hvad Kongl, Maj:t

föreslagit, på följande sätt beräknas:

a) Skogsförsäljningsmedel hafva,

stubböresmedlen, uppgått:

oberäknadt

år 1862 till

„ 1863 „

„ 1864 „

„ 1865 „

och „ 1866 „

eller i medeltal „

R:dr 104,236

„ 138,504

„ 93,028

„ 148,602

„ 112,014

119,277

Hvad särskildt angår stubböresmedlen, eller de

afgifter, som efter bestämda taxor erlagts för utsyning af

virke å de Norrländska kronoskogarne, så hafva de utgjort:

år 1862 R:dr 104,376:

och

1863

1864

1865

1866

81,291

109,115

58,987

44,414

79,637

eller i medeltal ,

Egentliga skogsförsäljningsmedel och stubböresmedel

hafva sålunda tillsammans under nämnda fem

år i medeltal uppgått till 198,914 R:dr om året
Väl

hafva numera stubböresmedlen i det närmaset

upphört att utgå, sedan Utsyningsförordningen

Bih. till Riksd. Prot. 1869. å Sami.

Transport R

1 Afd. 9 Raft.

opaginerad Kontrollera mot PDF

tf

10

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 23.

F -il

Transport R:dr 15,311,817: 50.

den 21 December 1865 stadgat, att jemväl från kronoskogarne

i de norra länen virket bör åt den högstbjudande

på auktion försäljas, men de skogsförsäljningsmedel,

som, i stället för stubböresmedlen, komma

att genom dessa auktioner inflyta, synas antagligen

derför lemna full ersättning: och då skogsförsäljningsmedlen

dels med hänsyn till nu befintliga årshyggesbesparingar

å en stor del kronoparker i södra delen

af liket, dels genom ökad afverkning å kronoparkerna

i de norra länen och sannolikt stegrade auktionspris

för skogseffekter samt dels derigenom, att i följd af

den nya skogslagstiftningen sådana medel jemväl från

en del boställsskogar böra till Kronan ingå, utan all

fråga komma att ökas, så anser Utskottet, lika med

Kongl. Maj:t, att dessa medel för år 1870 kunna upp
-

tagas

till .........R:dr 220,000:

b) Fly g sandsmedel hafva under

åren 1864—1866 i medeltal uppgått

till 4,946 R:dr om året och torde derföre

här böra utföras med • „ 4,900:

c) Betesmedel hafva under samma

år inbringat i medeltal 1,993 R:dr

om året, hvarföre de här torde böra

upptagas till . ....... .. 2,000:

d) Utsyningsafgifter och

e) Diverse inkomster, hvilka under

de 3 åren 1864—1866 i medeltal

lemnat 2,616 R:dr om året, synas dock

i anseende till dessa inkomsters föränderlighet

ej böra beräknas högre än

till.......... . . „ 2,000:

f) Inkomster af Wising sborgs

kungsgård, som i medeltal för åren

1863— 1867 utgjort 7,457 R:dr om året,

torde derföre här böra upptagas till . ,, 7,400:

21:o. Observationsmedel hafva väl under åren

1864— 1866 i medeltal uppgått till 4,400 R:dr, men_

236,300: —

Transport Rdr 15,548,117: 50.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 23.

11

Transport R:dr 15,548,117: 50.

denna ovissa inkomst torde här ej böra beräknas högre

än vid de båda sednaste riksdagarne, eller till 3,000: —-

22:o. Extra medel och uppbörder hafva, med afdrag

af stubböresmedlen, hvilka intill år 1867 här

upptagits, utgjort under åren 1864 — 1866 i medeltal

76,376 R:dr. Härifrån torde likväl nu böra ytterligare

afräknas den redan under Räntan härofvan upptagna

ersättning, som för upphörd arbetsskyldighet erlägges

af åtskilliga hemman i Christianstads län, hvarefter

af nyssberörda medeltal återstår 69,027 R:dr.

Sedan i fråga om de bland Statsverkets ordinarie

inkomster hittills upptagna Intressemedel, hvilka till

hufvudsakligaste delen utgjorts af från Riksgälds-kontoret

till Statskontoret utgående ränta efter 5 procent

å den enligt beslut vid 1834—1835 års riksdag till

förstnämnda kontor öfverlemnade s. k. Lappmarks

Ecklesiastikfonden, Riksdagens år 1867 församlade

Revisorer anmärkt, att berörda ränteutbetalning syntes

lämpligen kunna upphöra såsom innefattande blott

en öfverflödig åtgärd i afseende å medlens'' fram- och

återremitterande mellan embetsverken, så har 1868

års Riksdag, instämmande i den åsigt, som legat till

grund för Revisorernes berörda framställning, uti underdånig

skrifvelse den 12 Maj nämnda år anhållit,

det Kongl. Maj:t täcktes hos nu församlade Riksdag

föreslå åtgärder, ledande dertill, att syftemålet med

Revisorernes framställning blefve vunnet. Häröfver

hade Kongl. Maj:t hört Statskontoret, som uti underdånigt

utlåtande den 30 Juli nästlidne år, jemte meddelande

af åtskilliga upplysningar om tillkomsten af

omförmälda räntebetalning, tillika tillstyrkt bifall till

Revisorernes förslag, helst följden deraf endast skulle

blifva, att statsfyllnadssumman komme att ökas med

ett, ifrågavarande ränta motsvarande, \ belopp, hvaremot

ett konto i räkenskaperna kunde försvinna samt en

evererings- och uppbördsåtgärd emellan de särskilda

elmbetsverken undvikas; Och har Kongl. Maj:t, enligt

Statskontorets hemställan, föreslagit, att den Riksgälds
Transport

R:dr 15,551,117: 50‘

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 23.

Transport Rdr 15,551,117- 5.0•

kontoret åliggande skyldighet att å ofvannämnda fond

till Statskontoret erlägga ränta må upphöra och att,

i sammanhang dermed, hela inkomsttiteln lvtressemedel

må uteslutas samt återstående delen af derunder

hittills upptagna inkomster i stället ingå bland Extra

medel och uppbörder.

Med hänsyn till hvad sålunda förekommit, får

Utskottet hemställa,

att Riksdagen må bifalla hvad Kongl. Maj:t

i detta hänseende behagat föreslå.

De intressemedel, som i följd häraf, derest denna

hemställan af Riksdagen bifalles, böra under nu förevarande

titel upptagas, hafva under åren 1864—1866

i medeltal uppgått till.......R:dr 408:

så att, om dertill lägges ofvannämnda belopp « 69,027:

uppkommer en summa af......R:dr 69,435;

men, i anseende till föränderligheten af ifrågavarande

inkomst, anser Utskottet, lika med Kongl. Maj:t, att

densamma bör till något lägre belopp upptagas och

för vinnande jemväl af jemn slutsumma å inkomsterna

i allmänhet, beräknas till . ■ . ■_• 65,182: 50.

Summa Ordinarie inkomster R:dr 15,616,300: —

Då Riksdagen, på sätt vid föregående riksmöten stundom egt rum,

framdeles vid behandling af de särskilda utgiftstitlarne, torde finna anledning

att vidtaga sådana dispositioner, som kunna inverka på inkomsternas

beräkning och föranleda jemkning uti här ofvan föreslagna belopp, finner

Utskottet sig föranlåtet hemställa,

att de beslut, Riksdagen i anledning af förestående inkomstberäkning

kommer att meddela, icke må utgöra hinder för Stats-Utskottet

att framdeles, efter det de särskilda utgiftstitlarne blifvit

fastställda, få iakttaga den jemkning af en eller annan inkomsttitels

belopp, som vid Riksstatens uppgörande kan finnas nödig

Extra Ordinarie inkomster.

Som det tillkommer Bevillnings-Utskottet att uppgöra och till Riksdagen

afgifva förslag, angående beräkningen af dessa inkomster, får StatsUtskottet,

utan att nu ingå i pröfning af beloppen, här endast uppföra de

s. 13 Kontrollera mot PDF

Stats-TJtskottets Utlåtande N:o 23.

13

särskilda summorna, hvilka i Kongl. Maj:ts nådiga Proposition blifvit föreslagna,

nemligen:

a) Tullmedel........... 14,000,000:

b) Postmedel........... 2,250,000:

c) Stämpelpappersmedel....... 1,300,000:

d) Bränvinstillverkningsafgift ... 9,800,000:

Summa Extra Ordinarie inkomster R:dr 27,350,000:

Enligt förestående beräkning skulle Statsverkets Ordinarie inkomster

utgöra ............. .....15,616,300

Extra Ordinarie dito . . |ty. ...... 27,350,000

hvadan samtliga statsinkomsterna beräknats att uppgå till R:dr 42,966,300

Vid sednaste riksdag beräknades Ordinarie inkomsterna

till...............1^,260,270:

och de extra ordinarie inkomsterna till .... 26,350,000: 41610 2701

hvadan, enligt förestående beräkningar, för nästa statsregle
ringsår

skulle uppkomma en förökning uti inkomsterna af R:dr 1,356,030:

Stockholm den 16 Februari 1869.

•n-) »CA-..V / -■» ,• j (81 o:/ ''» <v

På Utskottets vägnar:

Arvid Fr:§on Possc.

hjiioltrnm JoWoäa

hV ti,;f,:Vf n,o*,n

lid o fovdhda giri

j: r)hrf(Siöd<j(]H

^Joyliilraonirri ic

oiivnq d-xj loriiifn

4,y. Mål ;{■>(> jod

•*i ,. f f ; , t

oo ] mmru

Hl ii’

llfv

fo ''ifjjyiitint fl

j>jL)ji‘)r>uiif» ,uoi)i£oq

»oi>Iii) Sinn# Tf>I!lij.oni

nj i OTO7 Svl*»f ‘IJUVJ

iKil

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 23, Litt. A.

Olid iiviiH uoiJi''nej.''

;IMlO ! M.. I. i i

\:« 23. Litt. A.

ii; : ‘ •• U. ,‘r

Utlåtande, i •anledning af väckta motioner, angående upphörande af

tionde för tillverkning af metaller.

(I. A.)

Uti en inom Riksdagens Första Kammare väckt och till Stats-Utskottet

remitterad motion (N:o 19) har Herr S. Heijkenskjöld erinrat, hurusom

redan vid 1866 års riksdag Rikets dåvarande Ständer uti underdånig

skrifvelse förklarat, att de, i anledning af gjorda framställningar om

upphörande af all tionde å tillverkningar af metaller och tillgodogörande

af mineralrikets alster, der dessa icke voro i besittning af särskilda förmåner

och privilegier, ansågo produktionsskatter olämpliga samt att billighet

och rättvisa fordrade, att de verk, som icke voro gynnade med särskilda

förmåner och privilegier, befriades från all annan afgift till staten

än den allmänna bevillningen; men enär en fullständig utredning erfordrades,

om och hvilka enskilda förmåner de ädlare verken innehade, innan

frågan om deras befriande från tiondeskatt afgjordes, tillika anhållit att

Kongl Maj:t behagade låta inhemta de för frågans utredande nödiga upplysningar

samt derefter, om möjligt, till 1867 års Riksdag aflåta nådig Proposition,

angående upphörande af nu utgående kopparränta och tionde af

metaller samt tillgodogörande af mineralrikets alster, der dessa tillverkningar

icke voro i besittning af privilegier eller särskilda förmåner. Då en

sådan framställning från Kongl- Maj:t ännu icke afhörts, förmodade motionären,

att den äskade utredningen ej blifvit påbjuden, hvadan motionären

föreslagit, att Riksdagen måtte uti underdånig skrifvelse anhålla, att Kongl

Maj:t täcktes låta verkställa en skyndsam utredning af ofvannämnda förhållanden

samt derefter till Riksdagen afgifva nådig Proposition i ämnet.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 23, Litt. A.

Herr J. F■ Kjellson har åter, uti en hos Andra Kammaren väckt

motion (N:o 295), hemställt, att Riksdagen måtte uti underdånig skrifvelse

anhålla, det Kongl. Maj:t täcktes besluta undersökning om de undantagsförmåner,

hvaraf de så kallade ädlare verken voro i åtnjutande, samt angående

silfverskattens och kopparräntans förvandling i en tidsenligare beskattning

genom afradens borttagande.

Enligt hvad Utskottet inhemtat, har Kongl. Maj:t anbefallt Kommerskollegium

att, i anledning af Riksdagens ofvanberörda skrifvelse, med underdånigt

utlåtande inkomma; men att sådant utlåtande, i anseende till de

vidlyftiga, tidsutdrägt medförande, undersökningar, som för frågans utredande

erfordrades, ännu icke hunnit afgifvas. Vid sådant förhållande och

då den föreslagna utredningen, på sätt ofvan förmäles, redan blifvit äskad,

hemställer Utskottet,

att ofvanberörda tvänne framställningar icke må till någon Riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 16 Februari 1869-

På Utskottets vägnar:

Arvid Fr:son Posse.

'' V i '' . I ,!■>■: • : /"( .)?/

Ju •hnnil flohiJ

Jj: , affila jfini iioo

ib.udfiithöl i otffuii

i-- ■''.tié''.

''• '' hii tr/lild hojj

yii u-nt not s in

in- MnUJml

■|‘V: finiftft ROl

HO <b: I ■ •

''.Hu.-onuJod

»ni ifoo -fy) trio?

.>;grJrK»Km;

lifOr- fil,llssod

1*81 in;: livO UIK-ij

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.