Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion, angående utgörande antingen in natura eller efter markegång spris af den spanmål, som blifvit anslagen till de svagare rotarne vid Westmanlands reqemente.

1869-02-16 · 3 sidor


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1869:24, Utlåtande, i anledning af väckt motion, angående utgörande antingen in natura eller efter markegång spris af den spanmål, som blifvit anslagen till de svagare rotarne vid Westmanlands reqemente.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 24.

1

24.

Ank. till Riksd. Kansli d. 17 Febr. 1869, kl. 11 f. n>.

Utlåtande, i anledning af väckt motion, angående utgörande

antingen in natura eller efter markegång spris af den

spanmål, som blifvit anslagen till de svagare rotarne vid

Westmanlands reqemente.

(i. a.) ;

Enligt. Kongl. Instruktionen för Roterings-kominissionerna den 4

Januari 1683, § 6, Kongl. Brefvet till Statskontoret den 3 Juli 1684 och

General-indelningsverket för Westmanlands regemente den 18 April 1698

hafva soldatrotarne vid nämnda regemente, med undantag af Ofverstelöjtnantens

eller numera Folkare kompani och 118 rotar af Bergs kompani,

hvilka njuta lika indelning och aflöning som Dalregementet, fått

sig tillagda en tunna kronotiondespanmål hvardera till understöd i knektehållet;

men vederbörande rotar skulle, såsom orden uti ofvan åberopade

Kongl. Bref af den 3 Juli 1684 lyda, »sådant dock icke nu strax utan

framdeles på Wår (Kongl. Maj:ts) egen speciale befalning och när Wi

sådant behaga, åtniuta: Och efter så stor påst spanmål icke lärer vara

att tilgå som härtill erfordras, så kunne I (Statskontoret) i stället så

mycket af mantals- och boskapspenningarne till 3 Daler Silfvermynt

tunnan beräknat i samma län detta Regimentet anslå.» På grund häraf

har detta understöd, kalladt knektetunna, utgått för 932 soldatrotar med

3 Daler silfvermynt för roten, belöpande sig efter 6 Daler för riksdalern

till 466 R:dr Banko årligen, eller i Riksmynt 699 R:dr, hvilket belopp

efter år 1757 ingått till regementets så kallade knektelegomedelskassa,

Bih. till JRiksd. Prot. 1869. 4 Sami. 1 Afd. 10 Häft. „

opaginerad Kontrollera mot PDF

2 Stats-Utskottets Utlåtande N:o 24.

hvaraf alla kostnader för rekrytering vid inträffande vakanser bestås;

och egde denna kassa vid 1860 års slut en behållning af 302,502 R:dr

70 öre, som sedermera tillväxt så, att den för närvarande lärer uppgå

till omkring 400,000 R:dr.

Nu har Herr Friherre David von Schulzenheim uti en inom Riksdagens

Andra Kammare väckt och till Stats-Utskottet remitterad motion

(N:o 125) föreslagit, att, intill dess en ny arméorganisation varder antagen

och satt i verket, den till hvar och en af ofvannämnda 932 rotar anslagna

en tunna spanmål må af kronotionden antingen in natura eller efter

markegångspris utgå, i stället för berörda belopp af endast 75 öre för

tunnan.

Denna fråga är icke ny, utan har tillförene vid flera tillfällen

varit föremål för så väl Kongl. Maj:ts som Representationens pröfning.

Att här fullständigt redogöra för hvad dervid förekommit, skulle leda

till för stor vidlyftighet. Utskottet anser sig endast böra omförmäla,

hurusom, i anledning af vederbörande rotehållares underdåniga anhållan

om utbekommande af ifrågavarande spanmål in natura, emot det att

den från Statsverket nu utgående lösen 699 R:dr af rotehållarne till

knektelegomedelskassan inbetalades, Kongl. Maj:t, uti nådigt Bref den 2

Oktober 1850 bland annat förklarat, att, enär de så kallade knektetunnorna

blifvit beviljade med det förbehåll att, i anseende till då förevarande

brist på Kronan behållen tiondespanmål, detta bidrag icke finge

utgå in natura utan på Kongl. Maj:ts egen speciela befallning och när

Kongl. Maj:t sådant behagade, egde rotehållarne icke laglig rätt att för

ifrågavarande knektetunnor, hvilka varit beräknade att till rotehållarne

utgå endast med 3 daler silfvermynt för tunnan, undfå spanmål in natura

eller ersättning derför enligt markegång eller på annat sätt, än som

allt sedan indelningens fastställande egt rum; såsom följd hvaraf och då

härtill komme, att ofvan omförmälda 932 soldatrotar, genom de från

regementets knektelegomedelskassa utgående bidrag i penningar till soldatens

lega och beklädnad, redan njöto en väsendtlig lindring i knektehållets

utgörande framför öfriga roteringsskyldige så väl. vid samma regemente,

som vid indelta arméen i allmänhet, Kongl. Maj:t icke kunnat å

den underdåniga ansökningen fästa afseende. Sedermera förnyad underdånig

ansökning i ämnet har icke heller vunnit nådigt afseende bland

annat af det skäl, att ytterligare lindring blifvit rotehållarne beredd

genom stadgandet i l:sta punkten af Kongl. Kungörelsen den 23 Mars

1858, enligt hvilket det hittills utgående årliga penningebidrng till soldatbeklädnadens

underhåll från och med nyssnämnda år upphört och i

stället af Statsverket öfvertagits.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 24.

8

Dessa skål synas Utskottet fortfarande ega full giltighet. Då

Kongl. Maj:t nu föreslagit Riksdagen, att Kronan må öfvertaga rekryteringsskyldigheten

och i sammanhang dermed ifrågakommande utgifter

för städja och lega samt att de för sådant ändamål bildade kassor, i

den mån de vid skeende utredning befinnas vara uppkomna af statsmedel,

varda till Statsverket indragna, synes dessutom tidpunkten icke

vara lämplig för den af motionären ifrågasatta åtgärd, som endast skulle

afse tiden till dess en ny arméorganisation må blifva antagen och satt

i verket, men ändock innefatta rubbning af förhållanden, som i nära

två sekler egt bestånd.

På grund häraf hemställer Utskottet,

att motionärens framställning icke må till någon Riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 16 Februari 1869.

På Utskottets vägnar:

ARV. FR:SON POSSE.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.