Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion, angående befrielse för s. k. hästhemman från utgörande af dagsverken till boställsinnehafvare vid Skånska Dragon-regementet.

1869-02-22 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1869:27, Utlåtande, i anledning af väckt motion, angående befrielse för s. k. hästhemman från utgörande af dagsverken till boställsinnehafvare vid Skånska Dragon-regementet.

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Stats-UIskottets Utlåtande N:o £7

3

blott 11 R:dr 62 öre, den 1 November 1867 ökats till 4,487 R:dr 40 öre och att,

vid jemförelse med länets markegång å spanmål, räuteersättningsfonden, med beräkning

af räntefoten till fem å sex procent, synes inom icke aflägsen tid närma

sig det belopp, vid hvars uppnående frågan om räntornas godtgörande till Stats

verket eller kontraktets upphörande bör algöras;

hvilket allt Stats-Utskottet ansett sig böra till Riksdagens

kännedom meddela.

Stockholm den 22 Februari 1S69.

På Utskottets vägnar:

Arv. Fr:son Possc.

N:o 27.

An k. till Riksd. Kansli d. 22 Febr. 1869, bl f> e. m.

Utlåtande, i anledning af väckt motion, angående befrielse för s. k. hästhemman

från utgörande af dagsverken till boställsinnehafvare vid

Skånska Dragon-regementet. (I. A.)

Uti en inom Riksdagens Andra Kammare väckt och till Stats-Utskottet remitterad

motion (N:o 284) har Herr Per Nilsson från Christianstads län anfört, hurusom, vid

upprättandet af indelningsverket för Södra Skånska Kavalleriet eller det nuvarande

Skånska Dragon-regementet, räntorna från vissa gårdar, kallade hästhemman, blifvit anslagna

till befälets aflöning, men att en stor del af dessa hemman, nemligen alla sådana,

som voro belägna inom 2 mil från närmaste boställe, dessutom fått sig ålagdt att til) dessa

boställen utgöra dagsverken emot en ersättning af allenast 8 öre silfvermyut för

hvarje öke- och 4 öre samma mynt för hvarje drängedagsverke. Denna ersättning,

som efter den tidens myntvärde någorlunda motsvarade dagsverksprisen, vore

numera nästan utan allt värde, då den, efter vanlig evalvering, endast uppginge

till respektive 12 och 6 öre riksmynt. Dessa hemman hade således i förhållande

till andra blifvit hårdt betungade, hvilket föranledt fyrfaldiga klagomål, utan att

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Ståts-Utskottets Utlåtande N:n if!.

dock någon bestämd rättelse kunnat vinnas. Väl hade Kongl. Kammar-kollegium

uti utslag den 8 April 1867, hvaraf styrkt afskrift motionen bifogades, förklarat,

att en kästhemmansåbo, som erlagt hemmansräntan, icke vore pligtig att jemväl

dagsverken för samma tid utgöra, men Landshöfdinge-embetet i Christianstads län

hade likväl sedermera uti utslag den 27 Juni 1868, hvaraf afskrift äfven vore motionen

bilagd, visserligen frikänt en åbo å ett dylikt hemman från erläggande till boställsinnehafvaren

af fordrad ersättning för dagsverksskyldighet under ett år, men

derjemte ålagt åboen att för nästpåföljande år utgifva en sådan ersättning etter

ortens markegångspris, endast med ofvannämnda obetydliga afdrag. Under sådana

förhållanden syntes det motionären vara af behofvet högt påkalladt, att någon rättelse

härutinnan måtte ske, och han har för ernående deraf föreslagit, att alla hästhemman,

som erlade löningsräuta till Skånska Dragon-regementet, måtte befrias

från skyldigheten att derjemte utgöra dagsverken till boställsinnehafvarne.

Enligt hvad Utskottet inhemtat, grundar sig ifrågavarande dagsverksskyldighet

på “Kongl. Maj:ts Reglement och Förordning, hvarefter Officerarne och Rustnings

Hållarne sampt Allmogen i Skåne, vid de Milicen anslagne Hemmans Häfd och

nyttiande sig skola regulera och rätta“ af den 7 November 1695, uti hvars öde

punkt, bland annat, förekommer följande stadgande: “Och skola alla Bönder, så

Skatte som Chrono, hvilka någon Officerare äro anslagne, och intet boo öfver 2

mijl från des Boställe, vara skyldige, enär Officeraren det begiär, värckeligen åt utgiöra

Dagsvärcken till berörde Boställen, nemlig af hvart helt hemman 6 öke

och 12 drängedagsvärcken åhrligen, och så proportionaliter af de mindre, hvaremot

Bonden uti des Utlager skall blifva af Officeraren godtgiordt och kortadt för hvart

Öke Dagsvärcke 8 öre och för hvart Dx-änge Dagsvärcke 4 öre Silfvermynt. Men om

Officeraren icke behöfver Bondens Dagsvärcken sielf, så må han icke försäliia dem

till någon annan". Utskottet har äfven förskaffat sig kännedom om det af motionären

åberopade Kongl. Kammar-kollegii utslag, hvilket af motionären blifvit

ofullständigt afskrifvet, och deraf inhemtat, att sedan Landshöfdinge-embetet i

Christianstads län, genom utslag den 8 September 1866, på anförda skäl ålagt en åbo

å ett hästhemman ej mindre att derefter årligen efter behörig budning till ett

boställe utgöra 1 ''/, öke- och 3 drängedagsverken, mot det honom i hans utlagor

af boställsinnehafvaren blefve godtgjordt och kortadt för 1 ''Ii ökedagsverke 18 öre och för 3

drängedagsverken likaledes 18 öre, eller tillsammans 36 öre riksmynt, än äfven att för åren

1861—-1865 till boställsinnehafvaren utgifva ersättning för lika antal dagsverken hvarje af

nyssnämnda 5 år efter hvartdera årets markegåDgspris, dock med afdrag af 36 öre för

hvarje år; så hade Kongl. Kammar-kollegium, enär styrkt vore att de å åboens hemmansdel

belöpande hemmansräntor blifvit för åren 1863—1865 till fullo erlagda,

hvaraf följde att han icke vore pligtig att jemväl dagsverken för samma tid utgöra,

ogillat Landshöfdinge-embetets utslag i denna del, hvaremot samma utslag,

hvad den kommande tiden anginge, såsom lagligen grundadt fastställdes. Det af

motionären

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o <21. 5

motionären aberopade, af Landshöfdinge-embetet sedermera under den 27 Juni

1868 1 annat mål meddelade utslag finnes till alla delar öfverensstämma med

Kongl. Kammar-fiolleg11 nyssomförmälda domslut. Ehuru den anledning, som blifvit

framställd for motionens väckande, således icke förtjenar vidare afseende, synes

dock sjelfva saken vara värd icke så ringa uppmärksamhet. Redan vid 1809 och

1810 arens riksdag fattades af Rikets Ständer det beslut, att allmogens dagsverksskyldigheter

till de Kronan behallna kungsgårdar och kronolägenheter skulle uppora

att m natura utgöras, när dåvarande arrendekontrakt löpte till ända, emot

det att 1 stallet lösen för dessa dagsverksskyldigheter efter markegång till Statsver

et erlades, och detta beslut blef genom Kongl. Brefvet den 3 December 1812

till verkställighet befordradt. Vid tillämpningen häraf uppstod emellertid skiljaktighet

emellan sadana hemman, som voro dagsverksskyldige till Kronans nvssnamnda

egendomar, och dem, hvilka till boställen och indelningshafvare vore anfafla:

S*atenJ har„ sedermera vid flera tillfällen trädt emellan för afskaffande af

ofien-, eller den något obestamda arbetsskyldigheten till åtskilliga såsom boställen

anslagna kungsgårdar 1 Christianstads och Malmöhus län, och Rikets Ständer

hafva ofta uttalat den åsigt, att hofveri- eller dagsverksskyldighet in natura borde

JSfaTh-n- h°f''3reaS^mmesa med denna åsigt, finner äfven nuvarande StatsLtskott

billigheten kräfva, att de så kallade hästhemmanen från ifrågavarande dags
verkssky

djghet in natura befriades, på det deras innehafvare må beredas likstalhghet

med dem, som varit dagsverksskyldige till Kronan behållna kungsgårdar

och kronolagenhe er eller genom Statens mellankomst eljest vunnit befrielse från

hofven- eller arbetsskyldighet. Då emellertid Riksdagen, i sammanhang med anta
fsp

deir^ f°randrad.e grunder] för försvarsverkets ordnande, för sin del beslutat

(se Riksdagens underdåniga skrifvelse den 13 Maj 1867), att alla till aflöning åt

den mdelta armeens befäl och tjensteman anslagna boställen och räntor m. m

skulle ingå till Statsverket 1 den mån sådant författningsenligt kan ske samt

från6 hfl k°Ter att träda 1 verkställlShet’ hästhemmanens befriande

hållandrb SSfk) °Kr,dr’ UUU någ°n sådan åtgärd’ som under svarande för
hallanden

erfordrades, blifva en följd af de beslut, som redan vid 1809 och 1810

arens riksdagar 1 ämnet fattades, hemställer Utskottet,

att motionärens framställning icke må till någon Riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 22 Februari 1869.

På Utskottets vägnar:

Arv. Fr:son Posse.

Bih. hll Riksd. Prot. 1869. 4 Sami. 1 Afd. 12 Höft.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Siats-Utskottets Utlåtande N:o 27.

Reservation:

äf Herr A. W. Björck, hvilken yrkade, att Stats-Utskottet måtte tillstyrka

Riksdagen, att uti underdånig skrifvelse anhålla, det Kongl. Maj:t behagade vidtaga

sådana åtgärder, att Rikets Ständers beslut om dagsverksskyldighetens allmänna

tipphörandé måtte komma till tillämpning, äfven beträffande innehafvarne af de

s. k. hästhemmauen i Skåne, och att Kongl. Maj:t täcktes låta uppgöra och till

Riksdagen afgifva förslag om den ersättning, som för sådant fall må vara erforderlig,

derest icke rättigheten att disponera de ifrågavarande dagsverken finnes

kunna upphöra vid ombyten af boställsinnehafvare.

Stockholm, tryckt hos A. L. Norman, 1869.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.