Utlåtande, i anledning af väckt motion, angående befrielse för s. k. hästhemman från utgörande af dagsverken till boställsinnehafvare vid Skånska Dragon-regementet.
1869-02-22 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1869:27, Utlåtande, i anledning af väckt motion, angående befrielse för s. k. hästhemman från utgörande af dagsverken till boställsinnehafvare vid Skånska Dragon-regementet.
Dokumentets text
Stats-UIskottets Utlåtande N:o £7
3
blott 11 R:dr 62 öre, den 1 November 1867 ökats till 4,487 R:dr 40 öre och att,
vid jemförelse med länets markegång å spanmål, räuteersättningsfonden, med beräkning
af räntefoten till fem å sex procent, synes inom icke aflägsen tid närma
sig det belopp, vid hvars uppnående frågan om räntornas godtgörande till Stats
verket eller kontraktets upphörande bör algöras;
hvilket allt Stats-Utskottet ansett sig böra till Riksdagens
kännedom meddela.
Stockholm den 22 Februari 1S69.
På Utskottets vägnar:
Arv. Fr:son Possc.
N:o 27.
An k. till Riksd. Kansli d. 22 Febr. 1869, bl f> e. m.
Utlåtande, i anledning af väckt motion, angående befrielse för s. k. hästhemman
från utgörande af dagsverken till boställsinnehafvare vid
Skånska Dragon-regementet. (I. A.)
Uti en inom Riksdagens Andra Kammare väckt och till Stats-Utskottet remitterad
motion (N:o 284) har Herr Per Nilsson från Christianstads län anfört, hurusom, vid
upprättandet af indelningsverket för Södra Skånska Kavalleriet eller det nuvarande
Skånska Dragon-regementet, räntorna från vissa gårdar, kallade hästhemman, blifvit anslagna
till befälets aflöning, men att en stor del af dessa hemman, nemligen alla sådana,
som voro belägna inom 2 mil från närmaste boställe, dessutom fått sig ålagdt att til) dessa
boställen utgöra dagsverken emot en ersättning af allenast 8 öre silfvermyut för
hvarje öke- och 4 öre samma mynt för hvarje drängedagsverke. Denna ersättning,
som efter den tidens myntvärde någorlunda motsvarade dagsverksprisen, vore
numera nästan utan allt värde, då den, efter vanlig evalvering, endast uppginge
till respektive 12 och 6 öre riksmynt. Dessa hemman hade således i förhållande
till andra blifvit hårdt betungade, hvilket föranledt fyrfaldiga klagomål, utan att
4
Ståts-Utskottets Utlåtande N:n if!.
dock någon bestämd rättelse kunnat vinnas. Väl hade Kongl. Kammar-kollegium
uti utslag den 8 April 1867, hvaraf styrkt afskrift motionen bifogades, förklarat,
att en kästhemmansåbo, som erlagt hemmansräntan, icke vore pligtig att jemväl
dagsverken för samma tid utgöra, men Landshöfdinge-embetet i Christianstads län
hade likväl sedermera uti utslag den 27 Juni 1868, hvaraf afskrift äfven vore motionen
bilagd, visserligen frikänt en åbo å ett dylikt hemman från erläggande till boställsinnehafvaren
af fordrad ersättning för dagsverksskyldighet under ett år, men
derjemte ålagt åboen att för nästpåföljande år utgifva en sådan ersättning etter
ortens markegångspris, endast med ofvannämnda obetydliga afdrag. Under sådana
förhållanden syntes det motionären vara af behofvet högt påkalladt, att någon rättelse
härutinnan måtte ske, och han har för ernående deraf föreslagit, att alla hästhemman,
som erlade löningsräuta till Skånska Dragon-regementet, måtte befrias
från skyldigheten att derjemte utgöra dagsverken till boställsinnehafvarne.
Enligt hvad Utskottet inhemtat, grundar sig ifrågavarande dagsverksskyldighet
på “Kongl. Maj:ts Reglement och Förordning, hvarefter Officerarne och Rustnings
Hållarne sampt Allmogen i Skåne, vid de Milicen anslagne Hemmans Häfd och
nyttiande sig skola regulera och rätta“ af den 7 November 1695, uti hvars öde
punkt, bland annat, förekommer följande stadgande: “Och skola alla Bönder, så
Skatte som Chrono, hvilka någon Officerare äro anslagne, och intet boo öfver 2
mijl från des Boställe, vara skyldige, enär Officeraren det begiär, värckeligen åt utgiöra
Dagsvärcken till berörde Boställen, nemlig af hvart helt hemman 6 öke
och 12 drängedagsvärcken åhrligen, och så proportionaliter af de mindre, hvaremot
Bonden uti des Utlager skall blifva af Officeraren godtgiordt och kortadt för hvart
Öke Dagsvärcke 8 öre och för hvart Dx-änge Dagsvärcke 4 öre Silfvermynt. Men om
Officeraren icke behöfver Bondens Dagsvärcken sielf, så må han icke försäliia dem
till någon annan". Utskottet har äfven förskaffat sig kännedom om det af motionären
åberopade Kongl. Kammar-kollegii utslag, hvilket af motionären blifvit
ofullständigt afskrifvet, och deraf inhemtat, att sedan Landshöfdinge-embetet i
Christianstads län, genom utslag den 8 September 1866, på anförda skäl ålagt en åbo
å ett hästhemman ej mindre att derefter årligen efter behörig budning till ett
boställe utgöra 1 ''/, öke- och 3 drängedagsverken, mot det honom i hans utlagor
af boställsinnehafvaren blefve godtgjordt och kortadt för 1 ''Ii ökedagsverke 18 öre och för 3
drängedagsverken likaledes 18 öre, eller tillsammans 36 öre riksmynt, än äfven att för åren
1861—-1865 till boställsinnehafvaren utgifva ersättning för lika antal dagsverken hvarje af
nyssnämnda 5 år efter hvartdera årets markegåDgspris, dock med afdrag af 36 öre för
hvarje år; så hade Kongl. Kammar-kollegium, enär styrkt vore att de å åboens hemmansdel
belöpande hemmansräntor blifvit för åren 1863—1865 till fullo erlagda,
hvaraf följde att han icke vore pligtig att jemväl dagsverken för samma tid utgöra,
ogillat Landshöfdinge-embetets utslag i denna del, hvaremot samma utslag,
hvad den kommande tiden anginge, såsom lagligen grundadt fastställdes. Det af
motionären
opaginerad Kontrollera mot PDF
Ståts-Utskottets Utlåtande N:o <21. 5
motionären aberopade, af Landshöfdinge-embetet sedermera under den 27 Juni
1868 1 annat mål meddelade utslag finnes till alla delar öfverensstämma med
Kongl. Kammar-fiolleg11 nyssomförmälda domslut. Ehuru den anledning, som blifvit
framställd for motionens väckande, således icke förtjenar vidare afseende, synes
dock sjelfva saken vara värd icke så ringa uppmärksamhet. Redan vid 1809 och
1810 arens riksdag fattades af Rikets Ständer det beslut, att allmogens dagsverksskyldigheter
till de Kronan behallna kungsgårdar och kronolägenheter skulle uppora
att m natura utgöras, när dåvarande arrendekontrakt löpte till ända, emot
det att 1 stallet lösen för dessa dagsverksskyldigheter efter markegång till Statsver
et erlades, och detta beslut blef genom Kongl. Brefvet den 3 December 1812
till verkställighet befordradt. Vid tillämpningen häraf uppstod emellertid skiljaktighet
emellan sadana hemman, som voro dagsverksskyldige till Kronans nvssnamnda
egendomar, och dem, hvilka till boställen och indelningshafvare vore anfafla:
S*atenJ har„ sedermera vid flera tillfällen trädt emellan för afskaffande af
ofien-, eller den något obestamda arbetsskyldigheten till åtskilliga såsom boställen
anslagna kungsgårdar 1 Christianstads och Malmöhus län, och Rikets Ständer
hafva ofta uttalat den åsigt, att hofveri- eller dagsverksskyldighet in natura borde
JSfaTh-n- h°f''3reaS^mmesa med denna åsigt, finner äfven nuvarande StatsLtskott
billigheten kräfva, att de så kallade hästhemmanen från ifrågavarande dags
verkssky
djghet in natura befriades, på det deras innehafvare må beredas likstalhghet
med dem, som varit dagsverksskyldige till Kronan behållna kungsgårdar
och kronolagenhe er eller genom Statens mellankomst eljest vunnit befrielse från
hofven- eller arbetsskyldighet. Då emellertid Riksdagen, i sammanhang med anta
fsp
deir^ f°randrad.e grunder] för försvarsverkets ordnande, för sin del beslutat
(se Riksdagens underdåniga skrifvelse den 13 Maj 1867), att alla till aflöning åt
den mdelta armeens befäl och tjensteman anslagna boställen och räntor m. m
skulle ingå till Statsverket 1 den mån sådant författningsenligt kan ske samt
från6 hfl k°Ter att träda 1 verkställlShet’ hästhemmanens befriande
hållandrb SSfk) °Kr,dr’ UUU någ°n sådan åtgärd’ som under svarande för
hallanden
erfordrades, blifva en följd af de beslut, som redan vid 1809 och 1810
arens riksdagar 1 ämnet fattades, hemställer Utskottet,
att motionärens framställning icke må till någon Riksdagens
åtgärd föranleda.
Stockholm den 22 Februari 1869.
På Utskottets vägnar:
Arv. Fr:son Posse.
Bih. hll Riksd. Prot. 1869. 4 Sami. 1 Afd. 12 Höft.
6
Siats-Utskottets Utlåtande N:o 27.
Reservation:
äf Herr A. W. Björck, hvilken yrkade, att Stats-Utskottet måtte tillstyrka
Riksdagen, att uti underdånig skrifvelse anhålla, det Kongl. Maj:t behagade vidtaga
sådana åtgärder, att Rikets Ständers beslut om dagsverksskyldighetens allmänna
tipphörandé måtte komma till tillämpning, äfven beträffande innehafvarne af de
s. k. hästhemmauen i Skåne, och att Kongl. Maj:t täcktes låta uppgöra och till
Riksdagen afgifva förslag om den ersättning, som för sådant fall må vara erforderlig,
derest icke rättigheten att disponera de ifrågavarande dagsverken finnes
kunna upphöra vid ombyten af boställsinnehafvare.
Stockholm, tryckt hos A. L. Norman, 1869.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.