Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under Riks-statens Tredje hufvudtitel. j : •: I : . 1 1 . • . • : t f ‘J7:; . ^

9 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 6,7 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 8 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1869:34, Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under Riks-statens Tredje hufvudtitel. j : •: I : . 1 1 . • . • : t f ‘J7:; . ^

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

I

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 34.

i i ./ti!-;/ oj: . i; i i i ii : M . a iil

\:o 34.

Ank. till Riksd. Kansli d. 25 Febr. 1869, kl. 1 e. ns.

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under Riks-statens

Tredje hufvudtitel.

j : •: I : . 1 1 . • . • : t f ‘J7:; . ^

(lista l. \.)

- Denna hufvudtitel omfattar anslagen för Utrikes-Departementet, hvilka

i nu gällande riksstat utgöra sammanlagdt 457,950 R:dr R:mt.

1:°. Under åberopande af hvad i det den nådiga Propositionen, an- Ang. »»»lag

gående Statsverkets tillstånd och behof, bilagda statsrådsprotokoll öfver luten''mT

Utrikes-departementsärenden finnes anfördt, har Kongl. Maj:t nu föreslagit, ” ”

att nedannämnda särskilda anslag, motsvarande ungefärligen ''/j utdelar af hela

det belopp, som för ombesörjandet af de förenade rikenas diplomatiska angelägenheter

ansetts erforderligt, måtte varda af Riksdagen anvisade att mot

nu gällande redovisningsskyldighet och på samma vilkor för dessa anslags

användande, som hittills varit bestämda, under instundande statsregleringsperiod

till Utrikes-aepartementet utgå, nemligen:

Statsministern för utrikes ärendena .... 24,000:

Departementets expedition........ 25,500

Ministerstaten .......... 340,500

Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter . 50,000:

eller tillsammans R:dr R:mt 440,000.

Bih. till Eiksd. Vrot. 1869. 4 Sami. 1 Åfd. 17 Häft.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Stats-Utskottets Utlåtande N:o 34.

Utskottet bör härvid i minnet återkalla, hurusom sednast församlade

Riksdag, efter granskning af ett utaf Kongl Maj:t då framlagdt förslag

till normalstat för de diplomatiska embetsmännens aflöning och pensionering,

enligt hvilket kostnaderna för ministerstaten minskades med 13,969

R:dr Hamburger Banko eller till 113,600 R:dr samma mynt, ansett jemväl

andra indragningar, än de af Kongl. Maj:t föreslagna, kunna inom rikets

diplomatiska representation ega rum och sålunda funnit nämnda kostnader,

i enlighet med en vid Riksdagens underdåniga skrifvelse i ämnet af den

13 Maj 1868, angående regleringen af utgifterna under tredje hufvudtiteln,

fogad beräkning, kunna inskränkas till 108,450 R:dr Iiamburger Banko

eller, ä pari kurs, 433,800 R:dr Svenskt Riksmynt, äfvensom utgifterna till

skrifmaterialier, expenser och extra utgifter, förut beräknade för de förenade

rikena till 100,000 R:dr R:mt, synts kunna till 80,000 R:dr nedsättas;

i öfverensstämmelse hvarmed Riksdagen, med iakttagande af den i

sednare tider följda fördelningsgrund, bestämt tredje hufvudtitelns anslag

för ministerstaten till ''-''n af nämnda summa eller 306,200 R:dr och för

skrifmaterialier och expenser samt extra utgifter till 56,500 R:dr ; hvaremellertid

och då de föreslagna besparingarne icke kunde omedelbart vidtagas

samt Riksdagen vid den för år 1869 föreslagna öfvergångsstat icke

funnit anledning till anmärkning, Riksdagen, med bibehållande af förut utgående

anslag till Utrikes-ministern och Departementets expedition, till

öfvergående utgifter anslagit för år 1869 ett belopp af 45,750 R:dr, utgörande

fyllnaden i den af Kongl. Maj:t för hufvudtiteln då äskade slutsumma

457,950 R:dr.

Utaf ofvanberörda Statsrådsprotokoll inliemtas, att, vid föredragning

af frågan om Utrikes-departementets utgifter för år 1870, Statsministern

för utrikes-ärendena, beträffande de vid sistlidne riksdag ifrågasatta indragningar

och nedsättningar, tillstyrkt sammanslagningen af beskickningarne

i Haag och Briissel äfvensom återkallandet af Kongl. Maj:ts envoyé

i Constantinopel och hans ersättande med en minister-resident, men icke

med en chargé d’affaires, enär diplomatiska embetsmän af denna rang numera

endast undantagsvis funnes i Europa och i Constantinopel ännu mindre

än annorstädes borde anställas, då de derstädes vore i saknad af de

företrädesrättigheter, som gjorde tillträdet till regenten och hans ministrar

möjligt och som väsendtligen underlättade utöfvandet af en diplomatisk

agents embetsåligganden. Deremot kunde föredraganden af anförda skäl

icke tillstyrka den ifrågasatta sammanslagningen af beskickningarne i Madrid

och Lissabon, utan ansåg för de förenade rikena nyttigt och nödvändigt

att i Madrid hafva en endast der anställd diplomatisk agent. Hvad

angick sådana af 1868 års Riksdag förordade nedsättningar, som först i

s. 3 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 34.

3

framtiden, i mån af platser - ledigblifvande, skulle kunna verkställas, kunde

föredraganden icke tillstyrka Kongl. Maj:t att derom på förhand meddela

några bestämmelser, utan föreslog, att Utrikes-ministérens budget, framdeles

såsom tillförene, måtte uppgöras för hvarje år särskildt, utan att dervid

toges i beräkning hvilka förändringar eller minskningar möjligen i framtiden

kunde verkställas, och att således ingen åtskilnad dervid gjordes emellan

hvad som kunde anses vara af öfvergående eller af permanent eller

normal beskaffenhet, men att Kongl. Maj:t, med bibehållande af sin fulla

rätt till fördelning af anslagen till ministerstaten samt till expenser m m-,

förbehölle sig att vid hvarje inträdande ledighet taga i öfvervägande om

någon till besparing ledande förändring med den ledigblifna platsen kunde

vidtagas; och finnes vid Statsrådsprotokollet fogad en i öfverensstämmelse

med nämnda grunder uppgjord beräkning öfver Utrikes-departementets utgifter

för år 1870, upptagande dessa, inberäknade anslagen till departementsschefen

och departementets expedition, till en sammanräknad- summa

af 628,075 R:dr R:mt, hvilka dock genom besparingar ansågos kunna nedsättas

till 620,000 R:dr, deraf ''-jubelår, i jeinnt tal 440,000, eller den af

Kongl. Maj:t nu för hufvudtiteln äskade summa, skulle utgöra Sveriges andel.

Uti en inom Andra Kammaren väckt motion (N:o 305) har Friherre

Johan Liljencrantz dels föreslagit, att de förändringar i de till beskickningarne

anslagna traktamenten, som kunna af Riksdagen beslutas, må med

nästa år inträda, och att de indragningar, som pröfvas böra ega rum, må

redan före ingången af nästkommande år verkställas, dels framlagt ett förslag

till reglering af Ministerstatens traktamenten, upptagande dessa till en

sammanräknad summa af 316,800 R:dr, och dels anhållit, att i öfvervägande

måtte tagas, huruvida ej, i mån af afgång inom den nm arande personalen

i Utrikes-departementets expedition, någon inskränkning af denna

personal kunde ega rum, och att, i sådant fall, framställning derom måtte

till Kongl. Maj:t aflåtas.

Beträffande nu först den sålunda ifrågaställda indragningen inom

Utrikes-departementets expedition synes det Utskottet genom den uti

Statsrådsprotokollet vid sistlidne riksdag i detta hänseende lemnade utredning

tillfyllest ådagalagdt, att någon inskränkning af personalen inom denna

expedition icke lämpligen kan ega rum.

I fråga åter om anslaget till Ministerstaten har Utskottet icke kunnat

annat än erkänna vigten af de förhållanden, hvilka i Statsrådsprotokollet

åberopats såsom stöd för de nu föreslagna afvikelserna från den vid

sistlidne riksdag framlagda stat för innevarande år, nemligen anställande

af en minister-resident i Constantinopel samt bibehållande af särskild

diplomatisk agent i Madrid. Dessa afvikelser skulle i den af sistlidne

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 34.

Riksdag uppgjorda beräkning föranleda en tillökning af 15,000 R:dr, eller

på Sveriges del, i jemnadt tal, 10,600 R:dr; raen deremot har hvarken

hvad som i Statsrådsprotokollet finnes anfördt såsom skäl för bestämmande

af Ministerstatens anslag till den af Kongl. Maj:t äskade summa, eller de

i förberörda motion åberopade motiver för nedsättning af samma anslag

synts Utskottet böra föranleda frånträdande i öfrigt af de åsigter, som i

afseende å detta anslag af sistlidne Riksdag uttalades.

Till skrifmaterialier och expenser samt extra utgifter uppfördes vid

sistlidne riksdag 56,500 R:dr, i jemnttal motsvarande ,2jn:delar af 80,000 R:dr.

Detta anslag är nu af Kongl. Maj:t föreslaget till 50,000 R:dr, men då

detta förslag grundar sig derpå, att utgifterna för dessa ändamål, under

antagande att derifrån skulle till Ministerstaten öfverföras expektanslöner

till belopp af 6,400 R:dr, beräknats för de förenade rikena kunna inskränkas

till 75,000 R:dr R:mt, samt Utskottet icke funnit anledning att förslaget

om sådan öfverföring understödja, lärer ifrågavarande anslag böra

bibehållas vid sitt nuvarande belopp.

Slutligen och ehuruväl medgifvas må, att, i öfverensstämmelse med

den åsigt, som förenämnde motionär nu sökt göra gällande, hinder icke

lärer förefinnas för Kongl. Maj:t att nedsätta de nuvarande diplomatiska

embetsmännens traktamenten, anser dock Utskottet det böra åt Kongl.

Maj:t öfverlemnas att i mån af de nuvarande innehafvarnes afgång verkställa

de indragningar eller nedsättningar, som lämpligen kunna ega rum,

hvadan fyllnaden i den af Kongl. Maj:t för hufvudtiteln äskade summa

synes böra såsom anslag till öfvergående utgifter uppföras.

I enlighet med hvad sålunda blifvit anfördt hemställer Utskottet:

a) att Riksdagen må, med afslag å Friherre Liljencrantz’ motion

Kongl. Maj:ts nådiga framställning på det sätt bifalla, att nedannämnda

anslag anvisas att mot nu gällande redovisningsskyldighet

och på samma vilkor för dessa anslags användande, som hittills

varit bestämda, under instundande statsregleringsperiod till Utrikes-departementet

utgå, nemligen till

Statsministern för utrikes ärendena . .... 24,000: —

Departementets expedition......... 25,500: —

Ministerstaten. 316,800: —

vSkrifmaterialer och expenser samt extra utgifter . 56,500: —

Anslag till öfvergående utgifter....... 17,200:

eller tillsammans R:dr 440,000: —

''»nbih^r V ■■ .i r "• <■■■■■ ''

s. 5 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 34.

5

2:o. Vidare har Kongl. Maj:t föreslagit, att till tredje hufvudtiteln ^,”fa4en^j

måtte från Handels- och Sjöfartsfonden öfverflyttas Sveriges bidrag till de Konsuhfonförenade

rikenas gemensamma Konsulsfond 160,000 R:dr, motsvarande hde- den m> mlar

af det samfälda belopp, som för närvarande utgår till detta ändamål,

äfvensom 7,000 R:dr till underhåll af Svenska Kronans hus i Constantinopel

och Tanger samt Svenska kyrkan i London; Och får Utskottet, under

förutsättning af Riksdagens bifall till hvad Utskottet i Utlåtandet N:o

28, föreslagit, angående upphörande af det nu å sjette hufvudtiteln uppförda

anslag till Handels- och Sjöfarts-fonden, tillstyrka,

a) att såsom bidrag till Konsulsfonden må anvisas ett årligt anslag

af 160,000 R:dr; och

b) att jemväl det till underhåll af Svenska Kronans hus i Constantinopel

och Tanger samt Svenska kyrkan i London äskade

anslag 7,000 R:dr, må af Riksdagen beviljas.

3:o Men ehuru Utskottet således ansett sig böra tillstyrka anvisande

af det utaf Kongl. Maj:t för Konsulsfonden äskade bidrag, har, vid granskning

af den Statsrådsprotokollet bilagda beräkning öfver nämnda fonds utgifter

år 1870, Utskottet funnit vissa förhållanden väl förtjenta att göras

till föremål för särskild framställning. Så upptager nämnda beräkning

fortfarande aflöning för en generalkonsul i Washington. Detta generalkonsulat

uppehälles af de förenade rikenas beskickning derstädes. Redan

förut har hos Riksdagen framhållits behofvet af geneneralkonsul i NewYork,

der de förenade rikenas handel otvifvelaktigt är af vida mera betydenhet

än vid åtskilliga af Medelhafvets hamnar, der generalkonsulater

från fordna tider bibehållas, oaktadt de förhållanden, som betingat inrättandet

af dessa beställningar, redan för länge sedan i den mån förändrats,

att dylika agenter numera kunna anses på dessa platser öfverflödiga.

Den under sednare åren alltmera tilltagande emigrationen, hvilken i allmänhet

tager vägen öfver New-York, synes jemväl i sin mån påkalla anställandet

derstädes af en generalkonsul, då den diplomatiska beskickningen

måste uppehålla sig i den från nämnda hamnplats aflägse belägna

residensstaden. En annan omständighet, som ehuru den icke direkt berör

anslaget för Konsulsstaten, dock på det närmaste dermed sammanhänger,

har jemväl varit föremål för Utskottets uppmärksamhet, nemligen den

höga aflöning, som fortfarande kommer generalkonsuln i London till deL

Det har nemligen varit afsedt, att det belopp, hvarmed lästafgiften öfversteg

en viss skälig summa, skulle af generalkonsuln till Konsulsfonden

levereras, men, så vidt Utskottet kunnat inhemta, har denna anordning,

ännu icke kommit till utförande. Utskottet hemställer alltså:

att Riksdagen måtte hos Kongl. Maj:t i underdånighet anh ålla

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 34.

rthliji jv tsisfrä), ,att de »förenade rikenas » generalkonsulater må undergå en

organisation, så att, genom indragning af dylika öfverflödiga platser

i åtskilliga hamnar vid Medelhafvet, tillfälle må beredas att

utan Statsverkets ökade betungande, anställa en generalkonsul

i New-York och i öfrigt å de platser der Kongl. Maj:t kan finna

nödigt, att de förenade rikenas handels-intressen genom en dylik

aflönad tjensteman bevakas; samt

b) att Kongl. Maj:t ville vidtaga åtgärd, att de inkomster, som

genom lästafgiften tillflyta generalkonsuln, i London må, i den

n* j-ii niån de finnas för hans aflöning öfverflödiga, Konsulsfonden tillgodokomma.

-iro > i e.itii tr.tutnot d zÅ*tv<’< it, .• • eu i-lj ; ''< !. ,

■,bnA''i. rnbnStockholm den 2& Februari 1869

\ t /-''*.} l H (r * '' • i , * • r. :•.«l f.

b o t:sivn« rrÅirjAti m På Stats-Utskottets vägnar: *•

-daning [•}•/

Arvid Frjson Posse.

«f)tög ,t.iR rtfc .md b.y f: -; > ■ t. it,tunt t ■ • ? •<•.!- i i u t dir.

aniu/iinoci id-iimsn ■''■(r.vb ■:!>■■ teb''-''L t-: i■ ~? ■«• ■'' !!<;

iBTtnoy nv>(l .fM.Tyji: ;]*.«: // : '' ■ i.i -i m,,'' n: i-iu if''i <■:«•''*

r.nhrwi !■>,, •: ■ : .i-Li-Tl T ’ ” ~~ - ■ i!- '')fj - i; i i, • •

-w''//. t t; '' i . /5^ • - i[i>o -.>••>; »rd ;■ •

-od l;biv i:; ti: 1 ■! i •. -1 f 4n >?.ri ; • ''} ... ; ■!■ ,Ji ’{

-r.lu?aoåim ni -*•»!» . i/ .wi; i; * ov i <s; H -1 , tf/ ; •.•iUrJ.-.is-. • / er i •»ri -: ^ -.m

-IU V-^nilOfi Hill'' .nabo; död l-«i -i- Jl-i -i *''<;■•> , ;Vi i <• fl nt

-uiWoi ofta ir-’'' i r 11; b *» i- i-.i u f. .i , . :,iy''i.i- »! ■•..-r-iii t*. j}•

Byibölh'''' /K 1 • j iifcfe-.-L ::<( i.-r. t <> . . f > i:; 11 i i .-,tr;b

-11c 1 noilml .iiouoit£T;;i(.f:i < i i J n_ :»iin : iurn1'' • > •- ■; •. <•. >1 »e>< 1

• ne, ellr.Jåq jtr-m me. > If.vinoi .-•>;»/- t v. ■/ ;» n- -r.r v..ri ? *dn ''•,!

Reservationer:

fi«II»Uod a1i;iun-,IM::i idurmiai t: ► '' i -l». U''1: ;

löiod »llöliti •)/»''•> i noi- U''!:;*{•» mos. . |*.I‘—:! . - . I -rff. ■ u: .''i: ;i>‘ ; i - j: :

.TJUii-uluiuryn; ''in:v,- ■>! ...

af Grefve L, af Ugglas: »Ehuru under len form och i några punkter modifierade

har StatsUtskottet i hufvudsak vidblifvit sitt Utlåtande vid sistlidna

riksdag, enligt hvilket anslaget till ministerstaten fördelades uti ordinarie och

tillfälligt,'' det sednare att utgå intilldess, genom tjenstemäns afgång, denna stat

kunde bringas till ett på bilagd beräkning grundadt normalbelopp. Då denna

Utskottets åtgärd af Riksdagen godkändes, skulle giltig grund förefunnits

till nuvarande Utskotts hemställan, derest icke uti Statsrådsprotokollet af

s. 7 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 34.

7

den 8 September 1868, bilagdt Kongl. Maj:ts nådiga Proposition, Utrikesstatsministern

emot en framtiden afseende normalstat framlagt fullgiltiga

skäl. Utrikes-statsministern yttrar nemligen: ''Då det förefaller mig omöjligt

att, särdeles under närvarande förhållanden, med någon tillförlitlighet

uPPgöra beräkningar öfver de förändringar, som vid nuvarande innehafvares

afgång skulle kunna göras vid vissa diplomatiska platsers återbesättande,

vågar jag icke i underdånighet tillstyrka Eders Kongl. Maj:t att, genom

föreslående af en så kallad normalstat för Utrikes-departementet och

beskickningarna, binda sina händer med afseende å kanske långt härefter

inträffande eventualiteter, lika så litet som det torde kunna med visshet

förutsättas, att kommande Riksdagar skulle låta binda sig af de utaf en

föregående Riksdag i detta afseende uppgjorda beräkningar; — —». Längre

fram uti samma protokoll påpekas äfven de svårigheter, som under nuvarande

internationela förhållanden skulle uppstå genom upprättande af en

normalstat, rörande hvilken Sveriges Riksdag och Norges Storting hvar för

sig kunde besluta utan möjlighet att sammanjemka olika beslut; — svårigheter

rörande hvilka ett gij akt, som sedan dess vunnit i styrka, redan

under förra riksdagen uttalades. — Dessa skäl torde vara ovedersägliga

och Utskottet har icke försökt bestrida dem. Men då motbevisning icke

kunnat åstadkommas, hade det efter min uppfattning varit värdigare att

erkänna ett begånget misstag än att framhävda i ett sådant.

Jag sade här ofvan, att formen uti detta Betänkande är len- Någon

under namn af beräkning förklädd normalstat åtföljer icke detsamma. Den

läses emellertid emellan raderna och återfinnes tydligen uti den siffra som

för tillfälliga utgifter blifvit uppförd, en siffra hvilken, med tillägg af den

förhöjning, stor 10,600 R:dr, som Utskottet medgifvit för anställande af

ministerresident i Konstantinopel och särskild beskickning uti Madrid, samt

af de 17,950 R:dr, hvarmed budgeten af Kongl. Maj:t blifvit minskad, bäfver

densamma, som beräkningen uti förra Riksdagens Betänkande till öfvergående

utgifter upptog. Att åter denna beräkning icke skulle vara liktydig

med en normalstat har väl blifvit sagdt, men skilnaden torde säkerligen

jäfvas — i främsta rummet af dem som nu framhålla densamma —

derest, vid möjligen inträffande ledighet uti någon af de tjenster, hvilka

uti beräkningen blifvit till lönenedsättning uppförda, Kongl. Maj:t skulle så

uppfatta sin dispositionsrätt af tredje hufvudtitelns anslag, att han, för att

bibehålla lönen oförändrad, använde någon del af det för tillfälliga behof

gifna belopp.

Då till hvad jag nu haft äran anföra kommer att — utom den öfvervägande

förmåga, som torde tillerkännas Utrikes-statsministern att, efter

vexlande förhållanden, så med afseende på person som lefnadskostnader å

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 34.

främmande ort, bédöma huruvida lönen kan nedsättas eller vid Förutvarande

belopp böra bibehållas, Statsrådsprotokollet ojäfaktigt bevittnar Herr

Statsministerns allvarliga vilja att vidtaga möjliga besparingar, får jag vördsamt

föreslå:

att Riksdagen, med afslag å Stats-Utskottets Betänkande och

deruti upptagna fördelning af Ministerstaten, ville bifalla Kongl.

Maj:ts nådiga Proposition.»

Häruti instämde Friherre F. A- Funck samt Herrar F. W. Leijonancketr

och J. M. Björnstjerna.

af Herr C. A. Larsson- »Då Stats-Utskottet vid frågan om anslagen å

tredje hufvudtiteln hade att välja emellan tvänne alternativ, så röstade jag för

det förslag, som på Afdelningen uppgjorts af Andra Kammarens ledamöter; men

jag anser äfven detta förslag medföra alltför dryga utgifter för Sveriges utländska

diplomater, och tror att Svenska Statens anseende icke skulle lida i utländningens

ögon, om aflöningen till vissa diplomater nedsattes till lika belopp

med den lön Sverige består sin egen Utrikes-minister.

Om så skedde, skulle man kunna bespara

För beskickningen i

dito i

dito i

dito i

dito i

Berlin

Köpenhamn

London

Paris

Petersburg

R:dr

8,000.

12,000.

40,000.

40.000.

36.000.

Summa R:dr 136,000-

Tolf sjuttondedelar häraf utgör på Sveriges andel Nittiosex Tusen

(96,000) R:dr Riksmynt — Med anledning häraf och då dessa lönebelopp

icke torde kunna nedsättas förr, än de nuvarande embetsmännen afgå från

sina platser, vågar jag, såsom min reservation, framställa:

att Riksdagen måtte besluta deh förändring i Utskottets förslag,

att Riksdagen beviljar:

a) Statsministern för utrikes ärendena .... R:dr 24,000-

11 b) Departementets expedition . -...... „ 25,500-

e) Ministerstaten .... ...... -4 „ 220,800-

d) Skrifmaterialier etc........... „ 56,500-

e) Till öfvergående utgifter..... - . „ 11^,200-

Summa R:dr 440,000.

t—

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Tabell öfver Riks-statens Tredje Hufvudtitel.

1

1869 års Riksstat |

Förslag till

anslår.

blifvande Riksstat.

R:dr

öre

Utrikes-Departementet.

R:dr

öre

| 24,000:

—

Departements-chefen, Statsministern för ut-

rikes ärendena.........

24,000: !

1

25,500:

—

Departementets Expedition .....

25,500:

—

306,200:

—

Ministerstaten..........

316,800:

—

56,500:

Skrifmaterialier och expenser samt extra

utgifter............

56,500:

45,750=

Anslag till öfvergående utgifter ....

17,200:

Bidrag till Konsulsfonden......

160,000:

—

Till underhåll af Svenska Kronans hus i

:

Constantinopel och Tanger samt Svenska

i

1 kvrkan i London .........

7,000:

1-

457,950:

—

Summa

1 607,000:

1-

/

Hör till Stats-Utskottets Utlåtande, 1869, N:o 34.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1869:74 Skrifvelse, angående regleringen af utgifterna under Rilcs-statens Tredje Hufvudtitel. s. 14 i texten