Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under Riks-statens Femte Hufvudtilel.

9 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 5 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1869:36, Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under Riks-statens Femte Hufvudtilel.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Siats-Utskottets Utlåtande N:o 36.

1

i 10! KiJffirJ ithnn/t

.•(loa ,7,''Ti.tit

’i ''mani! ,? dioAii ?:[!.

, : !ri i, y;!.-

ti:o 36. i

,) f.-.mu.ju itloJiij.i /tull ''/hr):''!

Ank. till Riksd. Kansli d. 26 Febr. 1869, kl.''8 e. ill.

; -i .. .. u''.*-- •; >C(I ?iii »;i{«

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under Riks-statens Femte Hufvudtilel.

(l:a U. A.)

För Femte Hufvudtiteln, innefattande anslagen till sjöförsvaret, äro i nu

gällande Riks-stat uppförda, penningar 3,757,084 R:dr 91 öre, indelta räntor, enligt

markegång förslagsvis beräknade till 81,422 R:dr 79 öre, samt oindelt spanmål, efter

ett värde af 2 R:dr 10 öre kubikfoten, upptagen till 125,292 R:dr 30 öre, tillsammans

3,963,800 R:dr.

Efter öfvervägande af ej mindre de uti Kongl. Maj:ts nådiga Proposition,

angående Statsverkets tillstånd och behof, gjorda framställningar rörande Femte

Hufvudtiteln, än ock till Utskottet remitterade särskilda motioner, som afse denna

Hufvudtitel, får Utskottet här nedan meddela utlåtande angående de förändringar,

som sålunda ifrågakommit.

IHaterielen. Angåmde be_

redande af till
l:o.

Utaf det den nådiga Propositionen bilagda Statsråds-protokoll öfver Sjö-gdngar/erbygförsvars-ärenden

af den 5 sistlidne Januari (Bil. N:o 4 pag. 2—4) inhemtas, att Kongl. s^nde aj nyu

Majrt ansett nybyggnadsarbetena för nästkommande år böra inskränkas till fullbordande

af den under byggnad varande ångkorvetten samt byggande af en och påbörjande

af en annan pansarkanonbåt; Och då de för fonden till krigsfartygs byggnad

år 1870 påräkneliga tillgångar icke blefve tillräckliga för de nybyggnadsarbeten,

bvilka nämnda år måste utföras, utan särskildt tillskott dertill borde beredas, har

Kongl. Maj:t föreslagit, att i sådant afseende måtte, i stället för extra anslag, få

användas de öfverskott, som under åren 1867 och 1868, till ett sammanlagdt belopp

af omkring 180,000 R:dr, uppstått på statsiukomsttiteln: »Fyr- och båkmedel« och

Bih. till Riksd. Prof. 1869. 4 Sami. 1 Afd, 19 Häft.

s. 2 Kontrollera mot PDF

Angående ned

sättning af an

slaget tilldurch

marchekostnader.

2 Slals-Ulskottels Utlåtande N:o 36.

funnits kunna för Lots- och Fyrinrättningens behof undvaras, så framt hädanefter

berörda statsinkomst i sin helhet gjordes under hvarje löpande år tillgänglig.

Att nybyggnadsarbetena för sjöförsvaret under år 1870 fortgå åtminstone i

den utsträckning, som, enligt hvad Statsråds-protokollet gifver vid handen, är af Kongl.

Maj:t afsedd, finner Utskottet vara af obestridlig vigt, likasom det synes särdeles

önskvärdt att tillgångar för dessa arbeten kunde beredas utan anvisande af särskilda

anslag; men deremot finner sig Utskottet icke kunna till bifall förorda det nådiga

förslaget att för ändamålet använda reserverade medel från anslaget till “Lots- och

Fyrinrättningen“, hvilket är för helt andra föremål afsedt. Å ett annat under

Femte Hufvudtiteln uppfördt anslag till “exercis för flottans bemanning", hvilket afser

föremål, som synas Utskottet vida närmare, än det nyssnämnda anslaget, ega

sammanhang med sjöförsvarets materiel, förefinnas nemligen reservationer till ganska

betydligt belopp, och dessa böra, enligt Utskottets åsigt, framför de af Kongl. Maj:t

föreslagna medel, för ifrågavarande ändamål användas. Enligt hvad Utskottet af en

den 9 innevarande månad af Förvaltningen af Sjöärendena till Herr Statsrådet och

Chefen för Sjöförsvars-departementet aflåten skrifvelse inhemtat, utgör den för innevarande

år disponibla tillgången för exercis af flottans bemanning 820,000 R:dr,

deri, jemte årsanslaget 480,000 R:dr samt bidraget från Handels- och Sjöfartsfonden

150,000 R:dr, ingår en från föregående år reserverad behållning af 190,000 R:dr.

Denna behållning torde hafva uppkommit derigenom att, i anledning af sjökrigsmaterielens

förändrade konstruktion och beskaffenhet i öfrigt, öfningarne under de

sednare åren måst, till följd af brist på tidsenliga fartyg, särdeles för det inre försvaret,

väsendtligen inskränkas, och då detta i viss mån torde äfven för den närmaste

framtiden blifva förhållandet, synes det bidrag till sjöförsvarets nybyggnadsarbeten,

som för år 1870 funnits erforderligt, utan olägenhet kunna från ifrågavarande

anslag lemnas. Af dessa skäl hemställer Utskottet,

att Riksdagen, med afslag å Kongl. Maj:ts nådiga framställning

om användande för krigsfartygs byggande af medel från anslaget

till Lots- och Fyrinrättningen, må i underdånighet anhålla, att

Kongl. Maj:t ville af den behållning, som vid innevarande års

slut kan finnas reserverad å anslaget till “exercis af flottans

bemanning," låta till krigsfartygsbyggnadsfonden öfverföra så

stort belopp, som för år 1870 må vara såsom bidrag för nämnda

fond erforderligt.

Diverse anslag.

2:o, Uti särskilda inom Andra Kammaren väckta motioner (Nås 183 och

281) hafva Herr Jöns Pehr sson och Herr F. Pettersson föreslagit ändring eller ned
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 36.

3

sättning af åtskilliga under förevarande Hufvudtitel å ordinarie stat uppförda anslag;

men vid sorgfällig undersökning af förhållandet med samtliga Hufvudtitelns

anslag har Utskottet funnit desamma i allmänhet icke vara högre upptagna, än behofvet

under vanliga förhållanden kräfver. — Endast i fråga om reservationsanslaget

till durchmarche-kostnader synes ett annat förhållande ega rum. Detta anslag är

i Riks-staten upptaget till 30,000 R:dr; men under en följd af år hafva utgifterna

städse understigit detta belopp, så att å anslaget uppkommit en reservation, som

redan vid 1867 års utgång utgjorde 23,073 R:dr 87 öre. I följd häraf och då någon

anledning icke förefinnes, att utgifterna under berörda rubrik skulle för den

närmaste framtiden komma att stiga, anser sig Utskottet böra föreslå,

att det å Femte Hufvudtiteln uppförda reservationsanslag till

“durchmarche-kostnader” må från 30,000 R:dr till 20,000 R:dr

nedsättas.

3:o. Under förutsättning af Riksdagens bifall till hvad Utskottet i Utlå- sjå
tandet

N:o 28 tillstyrkt, angående upphörande af det nu å Sjette Hufvudtiteln upp- expeditioner,

förda förslagsanslag till Handels- och Sjöfartsfonden, 750,000 R:dr, tillstyrker Ut- ^mnTfräddskottet,

i enlighet med såväl Kongl. Maj:ts derom gjorda nådiga förslag, som en ainingsanstalterFriherre

Johan Liljencrantz (i motion inom Andra Kammaren N:o 307) i enahanda na^tt^ket>

syfte gjord framställning,

a) att för “sjöexpeditioner till handelns skyddande" må anvisas

ett årligt anslag af 150,000 R;dr att tilläggas anslaget till “exercis

af Flottans bemanning", hvilket derigenom från 480,000

R:dr höjes till 630,000 R:dr;

b) att under titel: “För sjömätningar och sjökartekontorets

verksamhet" må anvisas ett årligt anslag af 60,000 R:dr; och

c) att under titel: “Lifräddnings-anstalterna på rikets kuster»

må anvisas jemväl såsom årligt anslag ett belopp af 10,000 R:dr.

För Handeln.

Reservationsanslaget till Lots- och Fyrinrättningen med dertill hörande personal.

4:o. Jemte det Kongl. Maj:t föreslagit, att det under denna rubrik på Lou-^ocA FvrHufvudtiteln

förekommande anslag, som vid sistlidne riksdag 4 Riks-staten uppfördes inrättningen.

med en summa af 600,460 R:dr, utgörande det belopp, hvartill inkomsten af fyr- och

båkmedel i samma stat beräknades eller 600,000 R:dr, med tillägg af 460 R:dr,

indelta räntor, måtte, till följd af föreslagen förhöjning i beräkningen af inkomsttiteln

“Fyr- och båkmedel" förhöjas till 650,460 R:dr, har Kongl. Maj:t begärt, att

öfverskottet å berörda inkomsttitel må fortfarande såsom hittills få för det med

ifrågavarande anslag afsedda ändamål användas.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 36

På grund häraf och då Utskottet vid beräkningen af Statsverkets inkomster

föreslagit fyr- och botemedel till en summa af 650,000 R:dr, har, under förutsättning

af Riksdagens bifall härtill, Utskottet, såsom tillgång för lotsverket under

år 1870, enligt hvad hosföljande tabell öfver Hufvudtiteln Litt. A. utvisar, uppfört

aj inflytande fyr- och båkmedel, enligt Inkomstbetänkandet beräknade

'' tilj! ................... 650,000 R:dr;

b) indelta räntor.................460 »

tillsammans 650,460 R:dr.

Och hemställer i enlighet härmed Utskottet,

a) att det sålunda beräknade beloppet, 650,460 R:dr, må af

Riksdagen anvisas till Lots- och Fyrinrättningen med dertill

hörande personal och, på sätt hittills skett, såsom reservationsanslag

å Riks-staten upptagas, äfvensom att de öfverskott, som

å Statsverkets, under titel: “Fyr- och båkmedel", beräknade

inkomster kunna uppstå, jemväl må för Lots- och Fyrinrättningen

få användas.

Emellertid har, på sätt under punkten 1 härofvan är omförmäldt, Kongl.

Maj:t gifvit Riksdagen tillkänna, att de under åren 1867 och 1868 å ifrågavarande

anslag uppkomna reservationer kunde för Lots- och Fyrinrättningens behof undvaras.

Enligt Utskottets under samma punkt uttalade åsigt, böra dock dessa medel

icke undandragas Lots- och Fyrinrättningen, för hvilken de äro af sjöfarten hopsamlade;

men å andra sidan torde det icke kunna anses vara med god ordning

öfverensstämmande, att medlen skulle fortfarande å anslaget qvarstå. Det synes

Utskottet, som skulle det dubbla syftemålet, att de medel, hvilka äro för Lots- och

Fyrinrättningen hopsparade, fortfarande må blifva för dess behof tillgängliga, och

att dessa medel ändock ej må undandragas användning för Statsverkets kända behof,

lämpligast kunna vinnas derigenom, att af förrberörda reservationer, hvilka,

enligt hvad Utskottet inhemtat, uppgå till 201,925 R:dr 51 öre, bildades en för

Lots- och Fyrinrättningen väl behöflig reservfond, som öfverlemnades till Riksgäldskontoret,

i hvars allmänna rörelse medlen då kunde utan olägenhet ingå. Utskottet

hemställer alltså,

b) att af de under åren 1867 och 1868 uppkomna besparingarne

å »Fyr- och båkmedel« en summa af 200,000 R:dr måtte

till Riksgälds-kontoret öfverlemnas och uti detta verks allmänna

rörelse ingå, men under namn af »Lots- och Fyrinrättningens

reserv-fond» å särskildt konto bokföras, för att, i händelse

genom möjligen inträffande olyckshändelser eller af annan orsak

de för Lots- och Fyrinrättningen tillgängliga medel skulle befinnas

otillräckliga, enligt Kongl. Maj:ts nådiga disposition, i

mån af behof, Lots- och Fyrinrättningen tillhandahållas.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Slals-Utskoltets Utlåtande N:o 36.

5

I sammanhang härmed och då Kongl. Maj:t uti nådig Proposition (N:o 8), Angående, biangående

upphörande af det till Handels- och Sjöfartsfonden å Riks-statens Sjett^tail''af

Hufvudtitel uppförda förslagsanslag, bland annat föreslagit, att det årliga bidrag till pd Cap Sportel.

underhåll af en fyr på Gap Spartel å Marockanska kusten, 750 francs, hvilket, enligt

Kongl. Brefvet den 7 Augusti 1866, från Handels- och Sjöfartsfonden utgått,

måtte med 540 R:dr å Riks-staten uppföras, får, under förutsättning af Riksdagens

bifall till hvad Utskottet i Utlåtande N:o 28 tillstyrkt angående indragning af förenämnda

förslagsanslag, Utskottet, enär anslaget till Lots- och Fyrinrättningen otvifvelaktigt

lemnar tillgång för denna mindre betydliga utgift, hemställa,

c) att Riksdagen må i underdånighet anhålla, att ifrågavarande

årliga bidrag, 540 R:dr, må till utgående af anslaget för “Lotsoch

Fyrinrättningen med dertill hörande personal1'' anvisas.

5:o. I afseende å öfriga under denna Hufvudtitel uppförda anslag, deri 6/riga anslag.

förändring icke förekommit, hemställer Utskottet,

att dessa anslag må uppföras till enahanda belopp, som vid

sistlidne riksdag bestämdes; hvarigenom Hufvudtitelns samtliga

ordinarie anslag skulle uppgå till en summa af 4,223,800 R:dr

eller 260,000 R:dr mera än nu gällande Riks-stat upptager.

Uti högstberörda nådiga Proposition om Statsverkets tillstånd och behof har

Kongl. Maj:t, under åberopande af hvad uti det Propositionen åtföljande Statsrådsprotokoll

anförts, med afseende å de för sjöförsvaret erforderliga särskilda eller extra

anslag gjort följande framställningar:

6:o. Enär behofvet af grofva kanoner för bestyckande af krigsfartyg mot Angående anslutet

af år 1870 kommer att vida öfverstiga det antal, eller 12 stycken, hvartill 1867 g?0ffa kanon er.

års Riksdag anvisat medel och hvilka skola under innevarande år vid Finspongs

styckebruk förfärdigas efter den eller de modeller, som Kongl. Maj:t, sedan erforderliga

prof- och jemförelse-skjutningar emot pansarplåt under instundande vår blifvit

verkställda, kommer att fastställa, har Kongl. Maj:t nu föreslagit att för tillverkning

af 4 g rofva" kanoner måtte beviljas 80,000 R:dr; och får Utskottet

tillstyrka,

att Riksdagen må, med bifall till Kongl. Maj:ts nådiga framställning,

för år 1870 anvisa å extra stat ett belopp af 80,000

R:dr för tillverkning af 4 stycken grofva kanoner.

7:o. Vidare och då de vid sjövapnets stationer befintliga gevär alla äro af a*

äldre modeller, och ibland hela antalet endast befinnas 1,208 med kammarladdning tidsenliga

försedda, har Kongl. Maj:t begärt, att Riksdagen måtte anvisa ett extra anslag af 9evär
38,

000 R:dr för anskaffande af 1,000 gevär af fullt tidsenlig modell.

Då det synts Utskottet vara af synnerlig vigt, att äfven sjövapnets trupper

blifva, åtminstone till någon del, försedda med tidsenliga snabbskjutande gevär,

derest tillverkningen af sådana gevär kan inom lapdet medhinnas, hemställer Utskottet,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 36.

,4 •yhn-vW!,

t,A, n ,

.VMwyVyv) i-*

Angående anslag

till försök

med undervatten

sminor.

ty.

\H1 in

att Riksdagen må för ifrågavarande ändamål å extra stat anvisa

ett belopp af 38,000 R:dr, under vilkor att gevären inom

landet tillverkas.

8:o. Slutligen har Kongl. Maj:t till fortsatta försök med undervattensminor

äskat ett extra anslag för år 1870 af 10,000 R:dr; Och då det otvifvelaktigt är

af vigt, att försöken med sistnämnda, för vårt land med dess många hamnar och

farleder särdeles användbara, försvarsmedel oafbrutet fortsättas, hemställer Utskottet,

att Riksdagen måtte för ifrågavarande ändamål å extra stat

anvisa 10,000 R:dr, att under år 1870 utgå.

På Stats-Utskottets vägnar:

Arvid Fr:son Fosse.

■thtll

Vf P.V, Ai-f

-sio.

i •• -iöt s

irrit

t>r.f ,

it 17

c

n''4ii ■

•ib:M

i.H f-lt B-

jovgioar

lUn

Reservationer:

vid l:sta pimkten (angående beredande af tillgångar för byggande af nya krigsfartyg):

af Herr C. F. Wcern;

af Herr J. M. Björnstjerna;

af Grefve L. af Ugglas: “Ehuru jag för min del icke skulle hyst betänklighet, att

bifalla Kongl. Majrts Proposition derom att af öfverskotten på “Fyr- och båkmedel"

180,000 R:dr fått till flottans nybyggnad användas, medgifver jag, att utur principiela skäl

en tvekan kan förefinnas att till främmande ändamål begagna öfverskott af en inkomst,

hvilken, allt ifrån 1809 års riksdag, förklarats skola uteslutande för Lots- och Fyrinrättningarnes

förbättrande användas. Att denna tvekan särdeles gjort sig gällande, då på

åtskilliga af Femte Hufvudtitelhs reservationsanslag ej obetydliga besparingar förefinnas,

; hvilka kunna lemna tillgång att fylla ifrågavarande behof, vågar jag således

icke ogilla. Deremot anser jag Utskottet hafva förfarit oriktigt och obetänkt, då

det i och för sagda ändamål hänvisat endast på de besparingar, som uppstått på

anslaget till flottans öfningar. Då, i mån af flottans ökande med fartyg af nya

certer, öfningarne både böra och kunna utvidgas, till följd hvarutaf de besparingar

&f emellan 40 å 50,000 R:dr årligen, som sednast^ tid baft att uppvisa, icke fram
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskotlets Utlåtande N:o 36. 7

gent torde uppstå, anser jag icke klokt att alldeles uttömma den behållning, som

nu förefinnes. Då dessutom ansvaret för administrationen åligger Departementschefen,

synes mig enkel rättvisa fordra att åt honom öfverlemnas att bestämma

hvilka af tillgängliga medel böra i och för ändamålet användas. Utaf dessa skäl

anhåller jag, att Riksdagen, med ogillande af Stats-Utskottets förslag i denna del,

ville besluta:

att Riksdagen, med afslag å Kongl. Maj:ts nådiga förslag om

användande för krigsfartygs byggande af medel från anslaget

till Lots- och Fyrinrättningen, må i underdånighet anhålla, att

Kongl. Mgj:t af de behållningar, som vid innevarande års slut

kunna förefinnas å åtskilliga Femte Hufvudtiteln tillhörande

reservationsanslag, ville, i den mån Kongl. Maj:t finner sagda

behållningar dertill kunna och böra användas, låta till krigsfartygsbyggnadsfonden

öfverföra så stort belopp, som för år 1870

må vara såsom bidrag för nämnda fond erforderligt."

Häruti instämde Friherre F. A. Funck.

\id 2:dra punkten (angående nedsättning af anslaget till durchmarche-kostnaderj):

af friherre F. A. Funck: “Då reservationsanslaget tillmdurchmarohe-kostnader

under de sednaste sju åren blifvit anlitadt till ett belopp af, i medeltal, omkring

27,000 R:dr, kan jag, för min del, icke gifva min röst till eu nedsättning

under detta belopp. Det förhållande att å anslaget finnes en besparing å 23,073

R.dr 87 öre, som kunde användas att fylla behofvet, kan icke förändra min åsigt

härutinnan, enär jag icke anser att Riksdagen, utan Kongl. Maj:ts medgifvande, kan

densamma disponera. Jag har derföre önskat och inom Utskottet påyrkat, att Utskottet

borde föreslå Riksdagen att till Kongl. Maj:t ingå med en underdånig hemställan,

huruvida icke ofvannämnda besparing kunde till Riksgälds-kontoret öfverlemnas.

"

Häruti instämde Herr F. W. Leijonancker och Herr F. Schartau.

af Herr JR. Monigomery-Cederhjelm;

af Grefve L. af Ugglas, som ansåg anslaget böra bestämmas till 27,000

R.dr, hvilket belopp utgjorde medeltalet af de sista sju årens utgifter under denna

anslagstitel.

J t, g.;, i !.hm

,''tr.m

jioibbotri

opaginerad Kontrollera mot PDF

!.«*(

aioz ur!JAtfotl ii jh juinttiifia a^lohite'' Jlc

-alirnimtn; j »<1 ''lOggci;; i■)(''«■:fintv.ifnfflfori

■innuijtesd *Uf . zantu^U >/tö mor. ort i: t: ;

\i\k%

J.ilfisl» I -gisfe''i -8''iJjOiiKt } i)> '')

}) inve

•-.fnoi

1 *1

}f;l

nio ^f.lf-xöi i iärf; fm .bjrro/l « tyffstc t*nrn .<

Tab. Litt B.

))& MUdaa Jjih}HiSf.-''i-l‘uir r ,ns>r.v.> ''h-mh .

Extra statsregleringsanslag för försvarsverket till sjös.

■ ■

---- * ...

-----

Stats-Utskot-

tet föreslår:

Ovtfi m n.l mö.; j![oiv-i ru>;< ...<•!•

R:dr.

Ö

För tillverkning af 4 stycken grofva kanoner........

.( 1 ••••; ii-- >::■!.f: ii;

\ ''Viffuii-. i

80,000

—

» dito af gevär ...................................

. .. . \ ‘.TI.;*.

38,000

—

-tlfU *Jj.Ji ''ir l l 1 -a llJ * Uti

Till fortsatta försök med undervattensminor ........

10,000

''t

OfCi ittMfihol ''.»ibi iii\Å -.r-jtliU

rin-j ..h.ft-rtiui..-<!»>♦•?«> 1/ !''•« \''Å :S iv. <• t;jl

Summa

128,000

—

iiLA •• ,ti. *u.

4 j ttr. .JrMyiUj fjiiodti:''} aio.mI km hr,Un> -r

. vf» ,jCv .sr t...-

11; i l fKaJ i T.

• u;.,.: gi ny howy J.ii ig-.-

A

''Tmö iolotiuvi (thliigi*.!;.! a., ukvhj .

.y;.VuN>VV''>. r-*'' “ tolf ii ni •vnV)ftv-«<v)v>a

‘ • Litii''i

4 J . ’ iJ»i i

ii\\‘>''^v\

-.v,, >, ,''^M -r

i)H i»

000,TS I!iJ siu.uaiUao.1 »fiV-f i-.ynkm»; ;*u«a»: ru«

•■''o.vA v-

,- ) lo

fiiinob ioh :n iof:i«)o anm.'': »v r-.vU :»f< In tel

fi.rsui ''iqi.hH

h:-j

1 . ’ liUtjj;

Stockholm, tryckt hos A. L. Norman, 18G9

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tab. Litt. A.

Riks-statens Femte Hufvudtitel.

S:gr

S:gr

1869 års Riks-stat anslår:

Penningar.

Indelta räntor,

enligt markegång

på förslag.

K:dr.

15.000

18,900

4,100

35,350

1,127,807

7

16.000

1,217.164

Oindelt spantnål.

Mått.

R:dr.

592,888

162,000

13,500

138,200

118,400

30

1,024,988:30

480,000

S:gr

Summa

248,600

15.000

30.000

30,00f i

39.000

19,175

5,000

5,000

1,156

27.000

15.000

70

914,931 70

80,962

80,962

79

79

Kub.-fot.

k.

40,446

39

Värde, förslagsvis

å 2

R:dr 10 öre

kubikfoten.

Summa

Riksmynt.

R:dr.

84,936

60

8358

40,485

19,177

85,020

R:dr.

15.000

18,900

4,100

35,350''

1,212,743 90

81,053

16.000

40,272

18

1:1

19,177 2 40,27212

600,000 —

3,757,084

91

460

1,383,147

633,160 42

162,000

13,500

138,200

118,4001—

98

88

1,065,260

42

480,000

81,422 79j 59,663

125,29230

248.600

15.000

30.000

30.000

39.000

19,175

5,000

|

5,000

1,156

27.000

15.000

Sjöförsvars-departementet.

Aflönings-stater:

Departements-chefen ........................................................................................................................—

Departementets Kansli-expedition ..............................................................................................—-.......

Departementets Kommando-expedition ..................................................................................................

Förvaltningen af sjö-ärendena...................................................................................................................

Aflöningsstaterna vid sjöförsvarets stationer i Carlskrona och Stockholm samt depot i Göteborg

Båtsmansindeluingen............................................................................................................................

Tillskott i de till båtsmansindeluingen uti Blekinge län anslagna räntor, förslagsanslag, ...............

S:gr

Materieleii:

Flottans underhåll, reservationsanslag, .........................................................................

Flottans nybyggnad, reservationsanslag,.......................................................................

Båtsmäns förseende med kojer och täcken, reservationsanslag, ................................

Båtsmännens beklädnad, förslagsanslag, högst.............................................................

Beklädnad åt mariner, kanonierer, matroser och skeppsgossar, reservationsanslag,.

Förslag- till blifvande Riks-stat:

S:gr

Diverse anslag:

Exercis af Flottans bemanning, reservationsanslag.

Nuvarande beloppet.................................................................................................... 480,000:

Tillkommer: för sjöexpeditioner till handelns skyddande ................................ i50,000:

914,931

70

70

600,460

3,963,800

För sjömätningar och sjökartekontorets verksamhet ................................................................................

För lifräddningsanstalterna på rikets kuster ..........................................................................................

Gemenskapens vid sjöförsvaret natura-underhåll, reservationsanslag,........................................................

Till stipendier för sjöofficerare under anställelse i utländsk tjenst eller kommendering utrikes..........

Spanmålsupphandlings- och bagerikostnader, reservationsanslag, ......................................................

Durchmarchekostnader, reservationsanslag.

, Nuvarande beloppet .................................................................................................. 30,000: —

Afgå: .......................................................................................................................... 10,000: —

För sjukvård....................................................................................................................................................

För diverse behof............................................................................................................................................

Rese- och trakta mentspenningar, förslagsanslag, .......................................................................................

Skrifmaterialier och expenser, ved in. m. för Förvaltningen af sjöärendena och Departementets

Kommando-expedition......................................................................................................................••

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m. för Departementets Kansli-expedition, förslagsanslag,........

Skrifmaterialier och expenser, ved m. ra. för sjöförsvarets stationer och depot, förslagsanslag, ........

Extra utgifter ................................................................................................................................................

S:gr

För handeln:

Lots- och fyrinrättningen med dertill hörande personal, reservationsanslag:

Penningar:

Nuvarande beloppet ...................................................................... 600,000:

Tillkommer i öfverensstämmelse med inkomst-beräkningen.... 50,000:

Indelta räntor, såsom i 1869 års Riks-stat.

650,000:

460:

S u m m a

Penningar.

mdelta räntor,

enligt marke- gång på för- slag.

1

Oindelt spanmål.

Summa

Riksmynt.

Mått.

Värde för- slagsvis ä 2

R:dr 10 öre

kubikfoten.

R;dr.

Ö.

R:dr.

ö.

ICub.-fot.

k.

R.dr.

ö.

R;dr.

ö.

15,000

—

—

—

—

—

15,000

18,900

—

—

—

—

—

— -

18,900

4,100

—

—

—

—

—

—

4,100

—

35,350

—

—

—

—

—

—

35.350

—

1,127,807

30

—

—

40,446

—

84,936

60

1,212,743

90

7

61

80,962

79

39

8

83

58

81,053

98

16,000

—

—

-

—

—

—

16,000

1,217,164

91

80,962

79

40,485

8

85,020

18

1,383,147

1

88

592,888

30

1

19,177

|

2

40.272

12

633,16042

162,000

—

——

-

—

—

— -

—

162,000

—

13,590

—

—

—

—

—

■—

13,500

—

138,200

—

—

—

—

—

138,200

—

118,400

1

—

—

—

—

----

—

118,400

—

1,024,98830

1

—

—

19,177

2

40,272 12

1,065,260

42

630,000

630,000

60,000

—

—

—

—

—

—

60,000

~

10,000

—

—

—

—

—

—

—-

10,000

—

248,600

—

—

—

—

—

—

—

248,600

—

15,000

—

—

—

—

—

—

15,000

—

30,000

—

—

—

—

----

__

30,000

—

20,000

__

__

20,000

_

39,000

——

—

—

—

—

39,000

—

19,175

''

—

—

—

—

—

19,175

—

5,000

—

—

—

—

—

—

—

5,000

—

5,000

—

—

—

—

—

5,000

—

1.156

70

—

—

—

- -

1,156

70

27,000

—

—

—

—

—

—

27,000

—

15,000

—

—

—

—

—

15,000

_

1,124,931

70

—

-—

r

1,124,931

70

650,00C

:

—

460

-

1

650,460

—

i 4,017,084

191

1

81,42:

>,71

1

59,66c

1 —

125,292 3C

4,223,800

|-

Hör till Ståts-Utskottets Utlåtande, 1869, J\i 36.

Anm. Tillökningen i Hufvudtiteln utgör således .260,000 R:dr.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1869:76 Skrifvelse, angående regleringen af utgifterna under Rikstatens Femte Hufvudtitel. s. 1 i texten