Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under Riks-statens Sjette Hufvudtitel.

1869-02-26 · 24 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 15 av 24 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1869:37, Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under Riks-statens Sjette Hufvudtitel.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 37.

1

JTso 37.

Ank. till Riksd. Kansli d. 27 Febr. 1869, kl. 12 midd.

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under Riks-statens Sjette

Hufvudtitel.

(2:a U. A.)

Nu gällande Riks-stat upptager för denna Hufvudtitel:

Penningar................................................................... 7,855,800: 57.

Indelta räntor beräknade enligt markegång till.............................................. 197,864: 67.

Indelt spanmål........................................................................................................... 12,407: 64.

och oindelt spanmål............................................................................................ 20,427: 12.

eller tillhopa R:mt R:dr 8,086,500: —

För de förändringar, som å denna Hufvudtitel ifrågakommit, får Utskottet här

nedan redogöra i den ordning anslagen äro i Riks-staten uppförda:

Departementets expedition.

l:o. Såsom arfvode åt ett biträde vid de kommunala ärendenas beredning och

expedierande har Kongl. Maj:t äskat ett extra anslag af 1,800 R:dr; och då, enligt

hvad af Statsråds-protokollet (Bil. N:o 5 a pag. 1) inhemtas, det begärda anslaget,

som vid dej tre sednaste riksdagarne blifvit beviljadt att utgå med enahanda belopp,

fortfarande är behöfligt, får Utskottet tillstyrka,

att för ofvanberörda ändamål anvisas ett extra anslag af 1,800 R:dr.

Angående arfvode

åt ett biträde

vid de

kommunala

ärendenas beredning

inom

Civil-departementet.

Bih. till Riksd. Prot. 1869. 4 Sami. 1 Afd. 20 Höft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 37.

Kommers-kollegium.

Angående in- 2:o. Under åberopande af de grundsatser i afseende å den civila administra
d''Kommerstionen,

som af förra Riksdagens Särskilda Utskott, i anledning af Herr A. W. Björcks

kollegium, i ämnet afgifna motion, blifvit framställda och af Riksdagen antagna och gillade, har

Friherre D. von Schulzenheim (i motion N:o 127 inom Andra Kammaren) föreslagit,

att Riksdagen måtte för sin del besluta indragning af Kommers-kollegium och förflyttande

af de ärendens behandling, som der egt rum, direkte under vederbörande

Statsdepartement eller andra förut befintliga styrelser och verk.

Äfven vid 1867 års riksdag gjordes af samme motionär framställning i enahanda

syfte; och Riksdagen, som, i saknad af erforderlig utredning, ansåg sig icke

böra ingå i hufvudsaklig pröfning af frågan, huruvida Kommers-kollegium kunde indragas

eller på hvad sätt handläggningen af de under detta embetsverk hörande

ärenden lämpligast skulle kunna ordnas, anhöll i underdånig skrifvelse af den 8 Maj

1867, att Kongl. Maj:t, till underlättande af den ifrågasatta förändringen, ville förordna

att, intilldess frågan om Kommers-kollegii indragning eller förändrade organisation

kunde varda slutligen afgjord, embeten och tjenster inom nämnda verk skulle

endast på förordnande och tillsvidare tillsättas. Frågan om Kommers-kollegii indragning

är sålunda redan af Riksdagen anmäld till Kongl. Maj:ts nådiga uppmärksamhet,

och enligt hvad af det till nästlidet års Proposition angående Statsverkets tillstånd

och behof hörande Statsråds-protokoll öfver Civilärenden inhemtas, har densamma

äfven varit föremål för förberedande behandling. Sedermera har Riksdagen jemväl

uti underdånig skrifvelse af den 11 Maj nästlidet år anhållit, att Kongl. Maj:t ville

taga i öfvervägande, om icke förvaltningen skulle kunna, i öfverensstämmelse med

vissa allmänna grunder, på ett enklare och mindre kostsamt sätt ordnas; och då vid

sådant förhållande förslag till lösning af denna organisationsfråga otvifvelaktigt är att

från Kongl. Maj:t förvänta, hemställer Utskottet,

att Friherre von Schulzenheims ofvanberörda förslag icke må till

någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Angående af 3:o. Herr A. Lindhagen har uti en inom Andra Kammaren väckt, till Stats
utvandringei

Utskottet remitterad motion (Nio 323) föreslagit, att Riksdagen, för beredande af tillfrån

sverige fälle att genom fosterländskt sinnade, upplysta och verksamma agenter söka bringa

Amerika, ordning och sammanhang i utvandringen från Sverige till Norra Amerika, samt förskaffa

närmare kännedom om de för Svenska kolonier lämpligaste trakter derstädes,

äfvensom angående de till Norra Amerika utvandrande Svenskars verkliga belägenhet,

måtte ställa till Kongl. Maj:ts förfogande ett belopp af 10,000 R:dr för innevarande

år och för år 1870 en summa af 20,000 R:dr.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 37.

3

Att vidtaga åtgärder för befordrande af utvandring utaf landets innevånare,

synes Utskottet svårligen kunna anses med Statens verkliga intresse förenligt; och

dessutom förefaller det Utskottet, som skulle den ifrågasatta undersökningen, huruvida

den ena eller andra orten vore mest lämplig att af Svenskar koloniseras, icke kunna

förväntas lemna synnerlig ledning i detta hänseende, men deremot skulle en sådan

undersökning föranleda ett moraliskt ansvar, som antagligen icke kunde på ett tillfredsställande

sätt mötas. Ett lyckligt resultat af utvandring betingas otvifvelaktigt

mindre af klimatiska och andra naturförhållanden, än af utvandrarnes bildningsgrad,

deras arbetskraft och ihärdighet med flera dylika omständigheter.

Med anledning af det i motionen förekommande yttrande, att det syntes vara

en pligt för samhället att i någon mån tillse, att dess utvandrande barn måtte kunna

undgå att vid ankomsten till den nya verlden blifva utsatta för elände och undergång,

har Utskottet icke velat lemna oanmärkt, att Kongl. Maj:t — efter det Kommerskollegium,

i betraktande af den på sednare tider här i landet allt mera tilltagande

benägenheten att utvandra, i underdånigt utlåtande af den 27 Mars 1868 gjort framställning

dels om ändring i och tillägg till Förordningen af den 6 Augusti 1864,

angående hvad med afseende å utvandrares fortskaffande till främmande verldsdelar

iakttagas bör, dels ock om meddelande af särskilda stadganden rörande utvandrareagenter

— den 5 innevarande månad låtit i ämnet utfärda förnyad nådig Förordning,

innefattande speciela föreskrifter till emigranters betryggande; hvarförutom enligt 29 §

Konsuls-stadgan de förenade rikenas konsuler åligger, att gå Svenska undersåter tillhanda

med bistånd och råd, då konsuls tjensteåtgärd i sådant afseende anlitas.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, hemställer Utskottet,

att Herr Lindhagens motion icke må till någon åtgärd föranleda.

4:o. Herr S. A. Hedlund har uti en inom Andra Kammaren väckt motion

(N:o 157) föreslagit, att Riksdagen ville till Statistiska Centralbyråns förfogande ställa

ett förslagsanslag, mot särskild redovisningsskyldighet, för innevarande år af 1,000 R:dr

och för nästa år af 2,000 R:dr, med uppdrag till detta embetsverk, att så noggrannt

och fullständigt som möjligt insamla och till sammandrag bearbeta uppgifter rörande

den ecklesiastika egendom i landet, deri inbegripen universiteternas och andra offentliga

läroverks, äfvensom rörande de inkomster, som tillfalla de ecklesiastika tjensterna

i riket, för att sedermera derom afgifva berättelse, vare sig såsom ett nytt bidrag

till Sveriges officiela statistik, eller såsom särskild framställning.

Sedan, i anledning af Riksdagens uti skrifvelse af den 6 Maj 1867 derom

framställda begäran, en tablå öfver ungefärliga värdet af Statsverkets fasta och lösa

egendom vid 1862 års slut blifvit till sednaste Riksdag öfverlemnad samt i sammanhang

med frågan om försvarsverkets ombildning uppskattning egt rum af den till in
-

Angående anslag

för insamlande

af

statistiska

uppgifter rörande

den

ecklesiastika

egendomen i

landet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 37.

delta arméen hörande egendom, vore det af stor vigt och intresse, att äfven erhålla

uppgifter å den ecklesiastika egendomen i landet. Men då denna utredning, såsom motionären

äfven antydt, på det närmaste sammanhänger med kännedomen om de ecklesiastika

embetenas och tjensternas inkomster, synes densamma lättast och med minsta

kostnad kunna åvägabringas genom Ecklesiastik-departementet sedan de pågående

löneregleringarne för presterskapet blifvit afslutade. Af denna anledning hemställer

Utskottet,

att Herr Hedlunds förevarande motion för närvarande icke må

till någon åtgärd föranleda.

Landtmäteri-staten.

Angående 5:o. Sedan Kongl. Maj:t, den 31 nästlidne December förordnat, att en af in
Utanslaget9till

geniörstjensterna i högre lönegraden vid General-landtmäterikontoret skulle vid blifLandimäteri-

vande ledighet indragas och lönen Statsverket besparas samt en för närvarande ledig

sictten. tjens)- följaktligen icke komme att återbesättas, har Kongl. Maj:t föreslagit, att

anslaget till Landtmäteri-staten må nedsättas med 1,800 R:dr till 95,500 R:dr. Utskottet

tillstyrker,

att förevarande nådiga framställning må af Riksdagen bifallas.

Rikets ekonomiska karteverk.

Angående 6:o. utöfver det för ofvannämnda karteverk å ordinarie stat uppförda belopp,

ekonomiska 6,000 R:dr, har Kongl. Maj:t äskat ett extra anslag af 20,000 R:dr för arbetena i

karteverket. Norrbottens län och 40,000 R:dr för arbetena i öfriga delar af riket eller tillsammans

60,000 R:dr, ''

Hufvudsakligen biträdande de åsigter, som blifvit uttalade i Stats-Utskottets

vid sednaste riksdag i detta ämne afgifna Utlåtande (N:o 30, punkt 5), har Utskottet,

i betraktande jemväl af den inskränkning i utgifterna, som de finansiela förhållandena

för närvarande påkalla, ansett en nedsättning i de för ekonomiska karteverket

utom Norrbottens län nu äskade anslagsbelopp böra ega rum; och Utskottet hemställer

alltså,

att Riksdagen må för rikets ekonomiska karteverk, utöfver det

å ordinarie stat uppförda beloppet, 6,000 R:dr, anvisa för år

1870 ett extra anslag af 40,000 R:dr, deraf 20,000 R:dr för arbetena

i Norrbottens län och 20,000 R:dr för arbetena i öfriga

delar af riket.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 37.

5

Landsstaterna i länen.

7:o. På sätt Kongl. Maj:t, i anledning af Statskontorets derom gjorda under- 0m affiring

dåniga framställning, föreslagit, tillstyrker Utskottet, ”Imiga^an
ä)

att den under Landträntmästarens i Göteborgs och Bo- tui^lndtttahus

lön inbegripna oindelta spanmål, 504 kubikfot, jemlikt Kongl. tema i men.

Brefvet den 9 November 1860 till Statsverket indrages och ett

mot denna spanmål svarande kontant belopp å Riks-staten uppföres

efter det statspris, som gällde då indragningen beslutades,

eller 2 R:dr kubikfoten med 1,008 R:dr;

b) att för afskrifna qvarnräntor å Riks-staten uppföras följande

ersättningsbelopp uti oindelt spanmål, nemligen: för Landshöfdingen

i Södermanlands län 126 kubikfot och för Landshöfdingen

i Kronobergs län 1 kubikfot 9 kannor, tillsammans 127 kubikfot

9 kannor, med ett värde efter 2 R:dr 10 öre kubikfoten af 268

R:dr 59 öre; men att de indelta räntorna under förevarande anslagstitel

minskas med ett lika belopp eller 268 R:dr 59 öre; samt

c) att åt innehafvaren af länsmansbostället Lundby Stommen

i Skaraborgs län anvisas ersättning för mistad nyttjanderätt

till jord, som från nämnda boställe exproprierats, med 27 R:dr.

Statens jern vägs trafik.

8:o. För bestridande af 1870 års omkostnader vid jernvägstrafiken har Kongl. Angående

Maj:t beräknat ett förslagsanslag å 4,300,000 R:dr att af trafikmedlen utgå och be- smens jerngärt

att det i nu gällande Riks-stat för ändamålet upptagna belopp alltså måtte med vågstrafiic.

157,000 R:dr förhöjas.

Enligt hvad af Statsråds-protokollet (Bil. 5 a, sid. 12) inhemtas, lärer nådig

Proposition rörande grunderna för förvaltningen och särskildt för aliöningen af den

vid trafiken anställda personal komma att till Riksdagen framläggas, då det af Trafikstyrelsen

upprättade statsförslag med alla dervid förekommande frågor torde blifva

föremål för en detaljerad pröfning. Emellertid får Utskottet på de i nämnda protokoll

till stöd för ofvanberörda nådiga framställning anförda skäl nu tillstyrka,

att för 1870 års omkostnader vid jernvägstrafiken må anvisas

ett förslagsanslag af 4,300,000 R:dr, att af trafikmedlen direkte

utgå.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 37

Anslag till

fortsättande

af storsJciftesoch

afvittring

sförr ättningarne.

Jordbruket, handeln och näringame.

Skiften och afvittringar.

9:o. Enligt underdånig skrifvelse af den 30 sistlidne November har Landtmä
teri-styrelsen,

med ledning af uppgifter från Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i de

norra länen, beräknat, att kostnaden för storskiftes- och afvittringsarbetena under år

1870 skulle komma att uppgå till ungefär samma belopp som uti afgifvet förslag till

innevarande års stat för dessa arbeten upptagits eller 184,900 R:dr, hvaraf skulle ut
gå

till

Kopparbergs län ....................................

Jemtlands „ .....................................

Gefleborgs „ .....................................

............................ 47,900 R:dr.

............................. 7,100 „

............................ 900 „

Vester-Norrlands län .............................

Vesterbottens „ ............................

Norrbottens „ ............................

............................. 7,000 „

............................. 68,000 „

............................. 54,000 „

Summa 184,900 R:dr.

Och har Kongl. Maj:t, under antagande att någon mindre besparing å innevarande

års anslag kunde till år 1870 reserveras för storskiftes- och afvittringsarbetenas

fullföljande under sistnämnda år, utöfver det ordinarie, till 63,000 R:dr uppgående,

anslaget, begärt ett extra anslag till belopp af 120,000 R:dr.

Angående vidden och beskaffenheten af ännu återstående afvittringsgöromål har

Styrelsen, uti ofvanberörda skrifvelse, beträffande Yester-Norrlands län bland annat anfört,

att den ansåge tvänne afvittringslandtmätare böra i detta län bibehållas till 1869

års slut, enär göromål för två landtmätare under ett års tid funnes i anledning af

Lo och Kramfors sågverksegares anspråk på ersättning för mistning af privilegierad

stockfångst å kronoöfverloppsmarken inom södra Ångermanland; att styresmannen äfven

intill nämnda tid kunde sysselsättas; men att deremot den särskilde föredraganden för

afvittringsärenden icke kunde under år 1869 få en emot hans arfvode på långt när

svarande sysselsättning i tjensten, hvadan Styrelsen hemställde, att föredragandens befattning

måtte vid 1868 års slut indragas. Häraf synes framgå, att 1870 års utgifter

för afvittringen i Vester-Norrland blifva helt ringa, om ens några.

Hvad beträffar kostnaderna för afvittringsverket i Yesterbotten har, enligt en

från Statskontoret meddelad uppgift, desamma för år 1867 uppgått till 54,969 R:dr

80 öre. Jemlikt den från länet till Statskontoret ingifna utredning öfver landtränteriets

förskotter har under år 1868 till ifrågavarande ändamål utbetalts 52,931 R:dr 75 öre.

Vid sådant förhållande torde 1870 års anslag för detta län böra bestämmas till ett

betydligt lägre belopp än det i innevarande års stat upptagna.

För provinsen Jemtland finnes uti 1869 års stat ej upptaget något arfvode för

styresman eller föredragande af afvittringsärenden, antagligen af den anledning att ar
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 37.

7

betena derstädes nalkas sitt slut. Sålunda torde en nedsättning i anslaget äfven för

detta län kunna ega ruin.

I Gefleborgs län äro afvittringsgöromålen helt och hållet afslutade och utgår

det i staten för detta län upptagna belopp, 900 R:dr, såsom arfvode tillsvidare till en

ännu icke pensionsberättigad f. d. afvittringslandtmätare, som redan 1832 fick anställning

vid afvittringsverket i länet.

Med anledning af hvad sålunda förekommit, har Utskottet föreställt sig, att

ett extra anslag af 100,000 R:dr bör blifva tillräckligt för bestridande af kostnaderna

för afvittringsverket under nästinstundande år, och hemställer derföre,

att för storskiftes- och afvittringsarbetenas fullföljande under år

1870 må anvisas, utöfver det ordinarie till 63,000 R:dr uppgående

anslaget, ett extra anslag till belopp af 100,000 R:dr.

Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar.

10:o. Då Rikets Ständer med beviljandet, jemlikt skrifvelse den 6 Februari Mejerielever»

1858, af 6,000 R:dr såsom anslag till inrättande af tvänne mejeriskolor i riket, afsett,

att den kunskap i ladugårdsskötsel^ som redan funnes på åtskilliga ställen i landet, mejerier.

blefve mera allmänt spridd, samt detta syftemål, enligt hvad Landtbruks-akademien

uti underdånigt memorial den 14 sistlidne November upplyst, numera syntes fullt ändamålsenligt

och för minsta kostnad kunna vinnas genom elevers anställande vid enskilda

mejerier, har Kongl. Maj:t, på sätt Akademien ifrågaställt, nu föreslagit, att derest

något af kontrakten om de nuvarande mejeriskolorna skulle från ena eller andra sidan

blifva uppsagdt, det må vara Landtbruks-akademiens förvaltningskomité medgifvet att

få använda de till mejeriskolor anvisade medlen till anställning af mejerielever vid enskilda

mejerier. Med anledning häraf och under åberopande af hvad i Statsrådsprotokollet

rörande detta ärende finnes meddeladt (Bil. 5 a, sid. 14 och 15) tillstyrker

Utskottet,

. att Riksdagen måtte för sin del medgifva, att de till mejerisko
lor

anvisade medel, 6,000 R:dr, må, der så finnes ändamålsenligt,

användas till mejerielevers undervisande vid enskilda mejerier.

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar.

ll:o. I öfverensstämmelse med hvad Landtbruks-akademien i underdånighet

hemställt, har Kongl. Maj:t föreslagit, att följande vid sistlidna riksdag för innevarande 9Zuktmöten,

år beviljade extra anslag måtte för år 1870 anvisas, nemligen:

m. m.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 37.

Belöningar

för skogs

plantering

och vård.

a) till prisbelöningar vid allmänna landtbruksmöten för husdjur, redskap, ma
-

skiner samt ladugårdsprodukter, sädesslag och andra jorbruksalster ..... R:dr 6,000: —

b) till prisbelöningar vid täflingsmöten med gödboskap, smör, ost,

fläsk och kött å de orter, der det kan finnas tjenligast dem anställa,

och der Hushållningssällskapen vilja förena sig om sammanskott af

medel till dessa utställningar ............................................................................. „ 3,000: —

c) till understöd åt personer af mankönet, som genomgå fullständig

lärokurs i boskaps uppfödande, skötsel och mjölkning m. m. .. „ 2,000: —

d) till Svenska Trädgårds-föreningen .................................................. „ 4,500: —

emot enahanda vilkor, som för åtnjutande af dylikt anslag vid förra

riksdagen blefvo bestämda. _

tillhopa R:dr 15,500: —

Vid sistlidna och nästföregående riksdag beviljades jemväl anslag af 1,500 R:dr

till reseunderstöd åt utexaminerade landtbrukslärlingar, som i främmande länder toge

anställning såsom arbetare och efter genomgången lärokurs till fäderneslandet återvände

samt sedermera vid något af landtbruksläroverken antoge tjenst såsom rättare

eller förmän vid jordbruksarbetena, men, enligt hvad Landtbruks-akademien hos Kongl.

Maj:t anmält, har detta anslag af brist på sökande ej blifvit användt, hvarföre förnyadt

anslag för berörda ändamål nu icke blifvit ifrågasatt. De ofvan uppräknade

anslagen torde deremot fortfarande vara af vigt för främjande af jordbrukets, boskapsskötselns

och mejerihushållningens fortgång och utveckling, hvadan Utskottet tillstyrker,

att förenämnda af Kongl. Maj:t äskade extra anslag, tillhopa

15,500 R:dr, må för år 1870 af Riksdagen anvisas.

12 :o. Jemte förmälan, hurusom Statens mellankomst vore nödvändig för att

sätta Landtbruks-akademien i stånd att hädanefter som hittills lemna belöningar för

plantering och vård af skog åt sådana personer, som deraf gjort sig förtjente, har

Herr Johannes Andersson uti en inom Andra Kammaren väckt motion (N:o 302) föreslagit,

att Riksdagen nu måtte bevilja ett statsanslag af 20,000 R:dr, stäldt till Landtbruks-akademiens

förfogande, att utdelas som vanligt i hela riket för skogs plantering

och vård.

Enligt hvad Utskottet inhemtat, utgöra de medel, som Landtbruks-akademien

i detta afseende haft till sitt förfogande, ett af numera aflidne Brukspatronen Hallén

doneradt kapital af 1,500 R:dr, hvarå endast räntan får användas till skogsbesparingspremier.

Ehuru önskvärdt det än vore, att Akademiens verksamhet i detta afseende

kunde ökas, torde likväl enskildes uppmuntran till skogs plantering genom belöningars

utdelande lämpligast böra hänskjutas till vederbörande hushållningssällskap och landsting,

hvilka härtill icke lära sakna tillgångar; hemställande derföre Utskottet,

att Herr Johannes Anderssons motion må. lemnas utan afseende.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 37.

9

13:o. Uti en inom Andra Kammaren vackt motion (N:o 208) har Herr A. J. Angående <mSandstedt

föreslagit, att 4 å 5,000 Riksdalers lön på stat måtte beviljas åt en lärare, vetenskapligt

som förstode att vetenskapligt och praktiskt ur alla slags produkter uttaga högsta möjliga biträde åt

qvantum sprit, och hvilken person finge af bränvinsproducenterna hos Landtbruks-akade- producenter.

mien eller Landshöfdinge-embetena reqvireras mot lämplig ringa ersättning för hvarje förrättningsdag,

i likhet med hvad som nu för landtbruksingeniörema funnes föreskrifvet;

och har motionären till stöd för sitt förslag bland annat anfört, att utländningar intagits

af enskild person för att undervisa i bränvinsbränning; att betydligt bättre resultat derigenom

redan ernåtts; att enligt motionärens öfvertygelse minst 25 % högre utbyte kunde

erhållas ur produkterna än förut, och att således millioner Riksdaler skulle årligen vinnas

genom införande af en förbättrad bränvinsbränning, hvarigenom export af bränvin möjliggjordes;

varande motionen åtföljd af ett utaf åtskilliga elever från en af enskild

person upprättad skola afgifvet intyg rörande beskaffenheten af de kunskaper, de der

inhemtat samt angående önskvärdheten deraf att skolans verksamhet oafbrutet fortginge.

Vid besvarandet af samme motionärs vid förra riksdagen gjorda enahanda framställning

yttrade dåvarande Stats-Utskott, att det afsedda syftemålet eller bränvinstillverkningens

höjande till samma ståndpunkt denna näringsgren i åtskilliga andra

länder uppnått, syntes Utskottet lämpligen kunna åt den enskilda omtanken och företagsamheten

öfverlemnas, helst sedan berörda tillverkning numera utbildats till en

fabriksindustri; och då denna, af nämnda Riksdag godkända, åsigt vunnit bekräftelse

genom de af motionären åberopade förhållanden, får Utskottet hemställa,

att Herr Sandstedts förevarande motion må af Riksdagen lemnas

utan afseende.

14:o. Uti en inom Första Kammaren väckt, till Stat^-Utskottet remitterad mo- Fårafveins

tion (N:o 11) har Herr E. V. Almquist föreslagit, att Riksdagen behagade anvisa ^wuuerbottm.

summa af 2,000 R:dr att år 1870 utgå till fårafveins förbättrande inom Westerbottens

län, vare sig genom anskaffande och utstationerande af baggar af passande race, eller

på sätt för ändamålets vinnande i öfrigt kan finnas lämpligt.

Då frågor af förevarande beskaffenhet synas Utskottet ligga inom området för

Hushållningssällskapens verksamhet, föranlåtes Utskottet hemställa,

att Herr Almquists ofvanberörda motion må lemnas utan afseende.

15:o. Med anledning af hvad chefen för de geologiska undersökningarne uti Anslag för

underdånig skrifvelse den 20 sistlidne November (se Statsråds-protokollet Bil. 5 a, sidd. ,Jdersoknin16

o. 17) anfört i fråga om behofvet af anslag till dessa arbeten under år 1870, har garne.

Kongl. Maj:t, för fortsättande af sagda undersökningar och för utgifvande af derpå

grundade kartor, äskat anvisandet på extra stat af enahanda belopp, som vid sednaste

riksdag beviljades, eller 60,000 R:dr; och hemställer Utskottet,

att för nämnda ändamål anvisas ett extra anslag af 60,000 R:dr.

Bih. till Riksd. Prot. 1863. 4 Sand. 1 Afd. 20 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 37.

Anslag till

Teknologiska

institutet.

Anslag till

slöjdskolan i

Stockholm.

Undervisningsanstalter för bergsbruk och slöjder.

16:o. I följd af Rikets Ständers beslut vid riksdagen 1865—1866 borde anslaget

till Teknologiska institutet, sedan Falu bergsskola blifvit dermed förenad, höjas

till 75,000 R:dr. Af detta belopp äro 70,900 R:dr å Riks-staten uppförda, deraf dock

13,900 R:dr endast provisoriskt. Vid sådant förhållande och enär hela det sålunda

för institutet beräknade anslag från och med år 1870, då undervisningen vid institutet

i dess utvidgade skick borde vara fullständigt ordnad, syntes allt framgent blifva erforderligt,

har Kongl. Maj:t hos Riksdagen äskat, att å ordinarie stat beviljas ej mindre

den del af anslaget, som för närvarande finnes endast provisoriskt i staten upptagen,

än äfven den från och med år 1870 behöfliga tillökning 4,100 R:dr, så att

anslaget blefve till 75,000 R:dr definitift uppfördt.

Sedan den för bergsskolans förening med Teknologiska institutet erforderliga nya

byggnad numera blifvit färdig och inredningen af densamma skall vara fullbordad så

tidigt, att undervisningen derstädes kan taga sin början i September månad innevarande

år, lärer den nödiga tillökningen i institutets anslag nu böra anvisas.

Bland de betänkligheter, som vid föregående riksdagar anförts mot uppförande

af institutets anslag å ordinarie stat, qvarstå visserligen de som angå skyldighet för

institutets föreståndare att deltaga i undervisningen; men enär fullgörandet af denna

skyldighet, när helst förhållandena dertill gifva anledning, bör kunna af Kongl. Maj:t

åläggas, har Utskottet, med hänsyn dertill att det provisoriska tillstånd, hvaruti hela

lärarepersonalen med afseende å sina löneförmåner sig för närvarande befinna, icke

kan vara för institutets utveckling annat än hämmande, icke tvekat att äfven i denna

del förorda den nådiga framställningen, och hemställer derföre,

a) att Teknologiska institutets anslag må till 75,000 R:dr

bestämmas; och

b) att detta anslag nu må, i enlighet med Kongl.

Maj:ts förslag, till hela beloppet å ordinarie stat definitivt uppföras,

med vilkor att lönernas vid institutet utgående från ordinarie

stat icke må utgöra hinder för Kongl. Maj:t att, efter sig

företeende omständigheter, ordna undervisningsskyldigheten emellan

föreståndare och lärare.

17:de. Beträffande Stockholms slöjdskola har Kongl. Maj:t föreslagit, att af det

belopp, 58,900 R:dr, som vid sista riksdag för denna läroanstalt utöfver det ordinarie,

till 15,000 R:dr uppgående anslaget å Riks-staten provisoriskt uppfördes, måtte få bibehållas

46,500 R:dr jemte de vid innevarande års slut befintliga till 11,000 R:dr beräknade

besparingar å anslagen för föregående år, i följd hvaraf det nu å Riks-staten

uppförda belopp minskas med 12,400 R:dr.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Stats-Utsfiottets Utlåtande N:o 37.

11

Med hänseende till hvad, beträffande denna anslagsfråga, finnes uti Statsråds-protokollet

meddeladt (Bil. 5 a, sidd. 18—21) hemställer Utskottet,

att Kongl. Maj:ts ofvanberörda framställning må af Riksdagen

bifallas.

18:o. Sedan ett extra anslag af 3,000 R:dr vid sednaste riksdag beviljats

till underhåll af en i samband med tekniska skolan i Barås stående väfskola, men

härvid fästats det vilkor, att från Elfsborgs läns landsting eller eljest inom orten tillskötes

det belopp af ytterligare 1,500 R:dr, som jemte det anvisade statsbidraget erfordrades,

samt bemäldå landsting, enligt ett af Kommers-kollegium till Kongl. Maj:t

insändt protokollsutdrag, anvisat ett årligt bidrag af 1,500 R:dr till underhåll af berörda

väfskola; så har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att jemväl för år 1870 såsom

bidrag till skolans underhåll anvisa ett extra anslag af 3,000 R:dr.

Utskottet tillstyrker derföre,

att, såsom bidrag till den i samband med tekniska skolan i Borås

stående väfskolas underhåll, för år 1870 må anvisas ett

extra anslag af 3,000 R:dr.

Fiskerinäringens understöd.

19:o. Med anledning af Landtbruks-akademiens derom gjorda framställning,

har Kongl. Maj:t föreslagit, att detta anslag måtte ökas ifrån 16,100 R:dr till 17,600

eller med 1,500 R:dr, hvaraf 1,000 R:dr skulle utgöra löneförhöjning åt Fiskeri-intendenten

och 500 R:dr användas till att höja anslaget för andre Assistentens tjensteresor.

Af de skäl, som i Statsråds-protokollet (Bil. 5 a, sidd. 22—24) finnas anförda

till stöd för denna nådiga framställning har Utskottet visserligen ansett den ifrågavarande

förbättringen af Fiskeri-intendentens lönevilkor vara af billighet pakallad, hvarjemte

behofvet af tillökning i anslaget för andre Assistentens tjensteresor synes vara

ådagalagdt; men Utskottet föreställer sig likväl, att tillgång härtill kunde beredas utan

att det till fiskerinäringens understöd i staten uppförda anslag behöfde förhöjas. Af

detta anslag är nemligen för närvarande till bestämda ändamål anvisade 9,150 R:dr.

Till Kongl. Maj:ts disposition återstå sålunda 6,950 R:dr. Af dessa besparades enligt

hvad rikshufvudboken gifver vid handen

år 1861 ett belopp af 1,935: 34,

„ 1862 „ 1,127: 97,

„ 1863 „ 1,923: 92,

„ 1864 „ 3,213: 10,

„ 1865 „ 1,517: 56,

„ 1866 „ 3,984: 38,

Anslag till

väfskolan i

Borås.

Löneförhöjning

till jiskeri-intendenten

m. m.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 37.

Ersättning

för afskrifne

räntor m. m.

Anslag till

karantänsinrättningen

på

Känsö m. m.

eller i medeltal för dessa sex år 2,283 R:dr 71 öre. Vid sådant förhållande hemställer

Utskottet,

att Riksdagen, med godkännande af de utaf Kongl. Maj:t ifrågasatta

förhöjningar i löneförmånerna för Fiskeri-intendenten och

andre Assistenten, må i underdånighet anhålla, det Kongl. Maj:t

täcktes härtill använda 1,500 R:dr af det å stat uppförda anslaget

till fiskerinäringens understöd.

Ersättning till Sala bergslag för förlust genom vissa räntors förvandling.

20:o. På sätt Kongl. Maj:t i anledning af Statskontorets derom gjorda underdåniga

anmälan (se Statsråds-protokollet Bil. 5 a, sid. 24) föreslagit, tillstyrker Utskottet,

ä) att under detta anslag ersättning anvisas för afskrifna

räntor af mjöl- och sågqvarnar med följande belopp:

penningar ..................................................................................... 2: —

68 kub.-fot 2 k:r oindelt spanmål å 2 R:dr 10 öre

per kub.-fot ...................................................................... 143: 22,

tillhopa 145: 22;

men att de indelta räntorna med ett motsvarande belopp minskas;

samt

b) att förevarande anslagsrubrik må förändras till “Ersättning

till Sala bergslag för förlust genom vissa räntors förvandling

eller afskrifning".

I sammanhang härmed och då, enligt hvad Utskottet inhemtat, under förevarande

Hufvudtitels anslag till “befrämjande i allmänhet af bergsbruket" finnes uppfördt

ett belopp af 2 R:dr 18 öre i penningar, samt 30 kub.-fot 3 k:r oindelt spanmål,

hvilket jemväl utgör ersättning till Sala bergslag för afskrifne mjöl- och sågqvarnsräntor,

hemställer Utskottet

c) att ifrågavarande belopp 2 R:dr 18 öre samt 30 kubikfot

3 k:r oindelt spanmål må från anslaget till “befrämjande i

allmänhet af bergsbruket" öfverföras till anslaget till “ersättning

till Sala bergslag för förlust genom vissa räntors förvandling

eller afskrifning."

Handels* och Sjöfartsfonden.

21:o. Under förutsättning af Riksdagens bifall till Stats-Utskottets Utlåtande

N:o 28 mom. a, får Utskottet, i enlighet med Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning,

tillstyrka,

s. 13 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 37.

13

att, med uteslutande ur Riks-staten af ofvanstående rubrik, en ny

rubrik “Karantänsinrättningen på Känsö“ må i stallet uppföras,

och derunder anvisas ett förslagsanslag att i mån af behof utgå

med högst 18,500 R:dr.

Härförutan har Utskottet, under förutsättning af Riksdagens bifall till mom. b.

af ofvanberörda Utlåtande, å bilagde tabell uppfört de särskilda förslagsanslagen till

aflösning af Öresundska tullen 188,000 R:dr och af Scheldetullen 26,500 R:dr; hvilket

Utskottet

här endast skolat anmäla.

22:o. Uti en inom Andra Kammaren väckt motion (N:o 183) har Herr Jöns öfriga <mPehrsson,

med hvilken Herr Ola Månsson sig förenat, bland annat, föreslagit nedsatt- slag''

ning i åtskilliga uppräknade anslag under Sjette Hufvudtiteln; men då Utskottet, vid

granskning af de särskilda anslagsbehofven under denna Hufvudtitel, icke funnit anledning

dervid framställa andra förslag än de här ofvan gjorda, hemställer Utskottet,

att, med afslag å nämnde motionärs yrkande, öfriga under Sjette

Hufvudtiteln uppförda ordinarie anslag må fastställas till enahanda

belopp, som vid nästlidna riksdag bestämdes.

Kommande, i händelse af bifall till hvad Utskottet sålunda tillstyrkt och föreslagit,

Hufvudtiteln att minskas med 370,123 R:dr 40 öre, och dess slutsumma, sedan

för jemnande deraf anslaget till skrifmaterialier och expenser blifvit med 23 R:dr 40

öre forhöjdt, att uppgå till 7,716,400 R:dr, på sätt närlagde tabell Litt. A närmare

utvisar.

23:o. I öfverensstämmelse med Styrelsens för allmänna väg- och vattenbygg- Anslag f»r

nader derom gjorda underdåniga hemställan, har Kongl. Maj:t begärt, att nedannämnda Jattenbyggvid

flera föregående riksdagar beviljade extra anslag måtte äfven för år 1870 anvisas, nadsstyreisen.

neml. l:o till aflöning åt Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader samt dess

tjenstebiträden i hufvudstaden och landsorten 32,800 R:dr; 2:o till undersökningar

och expenser för allmänna arbeten 30,000 R:dr; 3:o till arfvoden för ingeniörelevers

undervisande vid krigshögskolan 3,000 R:dr; samt 4:o till stipendier för medlemmar

af väg- och vattenbyggnads-korpsen'' för utrikes resor i ändamål att studera andra

länders allmänna arbeten 2,000 R:dr.

Deremot har Herr Jöns Pehrsson uti en inom Andra Kammaren väckt motion

(N:o 183), bland annat, yrkart, att anslaget för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen samt

expenser för allmänna arbeten måtte minskas med 20,000 R:dr. Men då de af Kongl.

Maj:t för dessa ändamål äskade anslag äro behöfliga för de allmänna arbetenas handhafvande,

granskning och kontroll samt Utskottet vid de till ingeniörelevers undervisning

och till resestipendier för medlemmar af väg- och vattenbyggnads-korpsen föreslagna

belopp icke haft något att erinra, tillstyrker Utskottet,

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 37.

Anslag för

kanal- och

slussanläggningar

m.m.

att Riksdagen, med afslag å Herr Jöns Pehrssons ofvannämnda

yrkande, må för år 1870 anvisa:

a) till aflöning åt Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader

samt dess tjenstebiträden i hufvudstaden och landsorter

32,800 R:dr;

b) till undersökningar och expenser för allmänna arbeten

30,000 R:dr;

c) till arfvoden för ingeniörelevers undervisande vid krigshögskolan

3,000 R:dr;

d) till stipendier för medlemmar af väg- och vattenbyggnads-korpsen

för utrikes resor i ändamål att studera andra länders

allmänna arbeten 2,000 R:dr.

24:o. Slutligen anser sig Utskottet böra anmäla, att, med anledning af de i

Kongl. Majrts nådiga Proposition om statsverkets tillstånd och behof gjorda framställningar

om anvisande af medel för kanal- och slussanläggningar, för hamnbyggnader,

för anläggning af nya samt förbättrande eller omläggning af backiga eller eljest mindre

goda vägar, för befrämjande af utdikningar och vattenaftappningar m. fl. allmänna

arbeten, Utskottet, i likhet med hvad vid närmast föregående riksdagar iakttagits,

öfver dessa frågor kommer att särskildt Utlåtande afgifva.

Stockholm den 26 Februari 1869.

På Stats-Utskottets vägnar:

Arvid Fr:son Posse.

Reservationer:

vid 6:te punkten (angående Ekonomiska Karteverket):

af Friherre F. A. Funck;

af Friherre C. Beck-Friis;

af Grefve L. af Ugglas;

af Herr Carl Anders Larsson, som yttrade: “Då Riksdagen förlidet år ogil
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 37.

15

lade den af Stats-Utskottet då tillstyrkta nedsättning i anslaget till fortsättning af

rikets Ekonomiska Kartverk, så anser jag det utgöra minst sagt en missaktning mot

förra Riksdagens beslut, att Stats-Utskottet nu ånyo förordar anslagets minskning till

20.000 R:dr i stället för 40,000 R:dr. Emedan detta Karteverk numera blifvit beräknadt

till underlag för de Topografiska och Geologiska Karteverken, så torde besparingarne

blifva högst obetydliga i förhållande till den valuta, som för samtliga

anslagen till kartearbeten erhållas. På grund häraf, och då de Ekonomiska samt

Geologiska karteverken äro af större nytta än det Topografiska, anhåller jag vördsamt,

att Riksdagen måtte lemna bifall till Kongl. Maj:ts Proposition,

samt fördenskull anslå till rikets Ekonomiska Karteverk enahanda

belopp som förlidet år med 60,000 R:dr R:mt“.

Vid 8:de punkten (angående anslag för Jernvägstrafiken):

af Herr E. Key: ”Då den allmänna meningen inom representationen och landet

otvetydigt uttalat sig för nödvändighefen af en betydligare nedsättning i kostnaderna

för jernvägstrafikstaten, men Kongl. Maj:t föreslagit och Stats-Utskottet tillstyrkt ett

förslagsanslag för nämnda stat af 4,300,000 R:dr och detta utgör en förhöjning af

157.000 R:dr utöfver anslaget för 1869, så nödgas jag häremot reservera mig.

Visserligen innebär begreppet ”förslagsanslag” att denna förhöjning icke nödvändigtvis

behöfver åtgå, men då äfven ett vilkorligt bifall till densamma innehåller

just motsatsen af hvad man vill, och man derjemte icke ansett behöfligt att förslagsanslagen

för Post- och Tullverkets utgiftsstater böra på förhand bifallas innan dessa

stater blifvit i detalj granskade, och jag icke förmår inse någon våda af att på enahanda

sätt förfara med jernvägstrafikstaten, helst ett uppskof med beräkningen i klump

af denna sistnämndas kostnad icke mera rubbar kalkylen öfver Statsverkets utgifter än

uppskofvet med de förutnämndas, så tillåter jag mig vördsamt föreslå,

att med Utskottets förslag till jernvägstrafikstatens utgifter för år

1870 måtte få anstå till dess att sagda stat blifvit af Utskottet

i detalj genomgången och granskad och att 8:de punkten af Utskottets

Utlåtande rörande Sjette Hufvudtiteln må, för sagde ändamål,

varda till Utskottet återremitterad.”

Häruti instämde Herrar Carl Anders Larsson, P. 0. Hörnfeldt, Jan Andersson

och G. Bjerkander.

opaginerad Kontrollera mot PDF

16

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 37.

Tab.

Riks-statens ©jette

Penningar.

R:dr

36.000

17.000

45,600

86,950

29,700

97, 300

Indelta

räntor, enligt

markegång

på

förslag.

1869 års Riks-stat anslår:

Spanmål.

Indelt på förslag.

Oindelt.

1 Värde å 2

Mått. R:dr 10 öre- Mått.

''kubikfoten.

! i

Värde för- slagsvis å 2

R:dr 10 öre

kubikfoten.

R:dr

6,000

77,267

1,074,073

1,469,890

82

82

ö. Kub.-f.

k. R:dr

153,464

153,464

68

5,886

68] 5,886

12,361

Kub.-f. k.

R:dr

86

12,361 ]86

7,533

7,533

15,821

9'' 15,821

19

Summa

Riksmynt.

R:dr

36,000- 17,000 —

45,600''- 86,950''—

29,700 —

97,300

6,000

77,267

1,255,721

55

19j l,651,538|55i

Civil-depar
Statsråden

utan departement

Departements-chefen.....

Departementets expedition . .

Kommers-kollegium ......

Statistiska Tabell-kommissioAflöniugsmedel

för StatistiReservationsansiagen:
Till

bibliothekets under„

arfvoden åt tillfälliga

„ det officiela statisti„

en statistisk tidskrift

Landtmäteriståten:

Nuvarande belopp.....

Åtgår: Aflöning för en indragen

För Rikets ekonomiska karteÖfverståthållare-embetet

. . .

Landsstaterna i länen:

Penningar:

Nuvarande beloppet ....

Tillkommer:

V ärdet af här nedan för landtmästaren

i Göteborgs och Bolän

afdragna oindelta span504

kubikfot å 2 R:dr. , .

Transp.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stuts.Utskottets Utlåtande N:o 37.

17

Litt. A.

HiifVucLtitel.

Förslag till blifvande Riks-stat:

Spanmål.

jlndelta

räntor, en- ligt marke- gång på

förslag.

Indelt

på förslag.

Oindelt.

Penningar.

Mått.

Värde å 2

R:dr 10 öre

kubikfoten.

Mått.

Värde för- slagsvis å 2

R:dr 10 öre

kubikfoten.

Riksmynt.

tementet.

R:dr

ö.

R:dr

Ö.

Kub.-f.

k.

R:dv

Ö.

Kub.-f.

k.

R:dr

Ö.

R:dr

Ö.

.........3 å 12,000: —

36.000

17.000

45,600

86,950

36.000

17.000

45j600

—

86,950

_

nen:

ska Centralbyrån. . 15,450: —

hållande . 1,000:—

biträden . 7,250:—

skatrycket5,000:—

...... 1,000:— 14250: —

29,700

29,700

........... 97,300:-

ingeniörsbefattning 1,800: —

95,500

6,000

77,267

95,500

6,000

77,267

verk, Reservationsanslag .

—

.... 1,074,073: 82.

ränt-

hus-

mål,

1,008:—

1,008:— 1,074,073: 82.

394,017

|

i

|

|

—

—

_

394,017

—

Bi/i. till Riksd. Prot. 1869. 4:de Sami. 1 A/d. 20 Häft. 3

opaginerad Kontrollera mot PDF

18

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 37.

Tpt

1869 års Riks-stat anslår:

Penningar.

Indelta

räntor, enligt

markegång

på

förslag.

R:dr

1,469,890

Spanmål.

Indelt på förslag.

Värde å 2

Matt. R:dr 10 öre

kubikfoten.

Oindelt.

R:dr

153,464

5,000

4,143,000

1,039

125,000

13

50 —

Kub.-f.

5,886

17,423

184 69

71

Sgr | 5,743,979|95|171,073| 8

Tpt| 5,743,979|95 171,0731 8

k.

Värde förMått.

slags vis å 2

R:dr 10 öre

kubikfoten.

R:dr

6 12,361

86

17

5,908|

5,908

Kub-.f.

7,533

Summa

Riksmynt.

R:dr

15,821

3717

61

38

80 1

R:dr

1,651,538

5,000

4,143,000

18,55146

125,000-

271i86

12,407164] 7,572!—! 15,901|20| 5,943,361|87

Transport

Ersättning för exproprierad

mark från länsmansbostället

Lundby Stommen

i Skaraborgs län.....

Indelta räntor.

Nuvarande beloppet ....

Afgå: Afskrifna mjöl- och

qvarnsräntor .......

Indelt spanmål, såsom i 1869

Oindelt spanmål:

Nuvarande anslag.....

Afgår: Den under landträntmästare^

i Göteborgs

och Bohus län lön inbegripna

spanmål . . ■ . . ■

Återstår

Tillkommer: Vederlag för

qvarnräntor ........

Sgr

Särskildt förslagsanslag för

Landshöfdingens i WesterTill

bestridande af lösen för

räntepersedlar .......

Statens jernvästrafik förnadt,

att af tralikmedlen

Nuvarande anslag.....

Tillkommer: Förhöjning .

Gästgifvares friheter.....

Till lättnad för skjutsningstun
bestrides

och är särdeles trycFärjor

och färjekarlar ....

12,407)64] 7,572|—j 15,90l|20j 5,943,36l!87

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 37.

19

Förslag till blifvande Riks-stat:

■ ib ’iii ■

Indelta

räntor, en- ligt marke- gång på

förslag.

Spanmål.

Indelt på förslag.

Oindelt.

Summa

Penningar.

| Värde å 2

Mått. ] R:dr 10 öre

| kubikfoten.

Mått.

Värde för- slagsvis å 2

R:dr 10 öre

kubikfoten.

Riksmynt.

R:dr

ö.!

R:dr

Ö.

Kub.-f.

k.

R:dr

Ö.

Kub.-f.

k.

R:dr

Ö.

i R:dr

1,008:— 1,074,073: 82.

394,017,

394,017

.....27: — 1,035: —

1,075,108: 82.

. . . 153,464: 88.

1 *0* tj >*

såg-

268: 59. 153,196: 9.

års Riksstat . . . 12.361: 86.

Matt. Värde.

7,533: 9.15,821:19.

. • •

504: — 1,058: 40.

7,029: 9.14,762:79.

! 1

127: 9. 268:59.15,031:38.

7,157: 8.

1,075,108

82

153,196

9

5,886

6

12,361

86

7,157

8

15,031

38

1,255,698

landsstaterna i länen.

Norrlands län lön.

åtskilliga i lönen ingående

5,000

5,000

slagsvis beräk- utgå.

..........4,143,000:—

........ 157,000: —

4,300,000

1,039

125,000

50

13

17,423

71

4

1

8

61

38

1

80

1

4,300,000

18,551

gan, der den genom entrepenad

kande, Reservationsanslag .

—

184

69

17

7

37

17

—

—

—

125,000

271

Sgr| 5,900,214|95| 170,804|49| 5,908

I 4

12,407|64 7,195| 9

1 45,111

39| 6,098,538

Transport

5,900,21495470,80449

5,908! 4

12,40764

| 7,1951 9| 15,111

39

, 6,098,538

01''PM-Oi

^ <x>

<1! 05

opaginerad Kontrollera mot PDF

20

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 37.

Tpt

Sgr

Tpt

1869 års Riks-stat anslår:

Penningar.

Indelta

räntor, en- ligt marke- gång på

förslag.

Spanmål.

Summa

Riksmynt.

Indelt på förslag.

Oindelt

Mått.

Värde å 2

R:dr 10 öre

kubikfoten.

Matt.

Värde för- slagsvis å 2

R:dr 10 öre

kubikfoten.

R:dr

Ö.

It: dr

Ö.

Kub.-f.

k.

It: dr

ö.

! Kub.-f.

(k.

j R:dr

! o.

R:dr

Ö.

5,743,979

95

171,073

8

5,908

4

12,407

64

7,572

—

15,901

20

5,943,361

87

63,000

63,000

12,000

—

—

—

—

—

_

_

_

__

_

_

12,000

164,600

—

—

—

—

—

_

_

_

_

_

164,600

_1

43,450

—

—

—

—

—

_

_

_

_

_

43,450

40,900

--''

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

40,900

49,545

—

_

—

—

—

330

7

694

47

50,239

47

229,950

229,950

_

25,500

25,500

—

48,350

—

—

—

—

_

_

—

_

—

_

—

48,350

22,500

—

—

—

—

_

_

—

_

—

_

—

22,500

—

8,702

58

23,845

32

35

7

74

97

32,622

871

16,100

16,100

_ ''

724,597

58

23,845|32

—

—

—

|—

366| 4| 769|44

749,212

34

6,468,577

53|l94,918|40

5,908

4

12,40764

7,938

4

16,67064

6,692,57421

Jordbruket, handeln

Ileserva
-

i allmänhet af

ringar

ndervisningsanstalter för

Nuvarande beloppet ....

Tillkommer: Förhöjning i

get för Teknologiska instituAfgår

af anslaget till Slöjdafrämjande

i allmänhet af

ndervisningsanstalter för

^främjande i allmänhet af

^främjande i allmänhet af

Penningar:

Nuvarande beloppet . . .

Afgå: Till anslaget: “Erning

till Sala bergslag för forgenom

vissa räntors förvandeller

afskrifning4* omförda

delta räntor: Nuvarande beAfgår:

Afskrifna qvarnOindelt

spanmål:

Nuvarande anslag.....

Afgår: Till anslaget: “Ersättning

till Sala bergslag

för förlust genom vissa räntors

förvandling eller afskrifning“

omförd spanmål .

Sgr

Fiskerinäringens understöd .

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 37.

21

Förslag till blifvande Riks-stat:

Spanmål.

indelta

Indelt

på förslag

Oindelt.

Summa

Penningar.

ligt marke- gång på

förslag.

Mått.

Värde å 2

R:dr 10 öre

kubikfoten.

Mått.

Värde för- slagsvis å 2

R:dr 10 öre

kubikfoten.

Riksmynt.

R:dr

Ö.

R:dr

Ö.

Kub.-f.

k.

R:dr

Ö.

Kub.-f.

k.

R:dr

Ö.

R:dr

Ö.

Transport

5,900,214

95

170,804

49

5,908

4

12,407

64

7,195

9

15,111

39

6,098,538

47

och näringarne.

tion sans lag.

63.000

12.000

164,600

43,450

40,900

49,545

221,650

63.000

12.000

164,600

43,450

40,900

50,239

221,650

bruk och landtmannanäringar

ras hi trall pn

—

—

—

—

—

—

—

—

—

— ''

—

—

jordbruk och laudtmannanä-

330

7

694

47

47

bergsbruk och slöjder:

.... 229,950: —

ansla-

tet. . 4,100: — 234.050: —

skolan i Stockholm 12,400: —

slöjderna............

25.500

48,350

22.500

_

_

—

_

_

25.500

48,350

22.500

—

handel och sjöfart.......

_

—

_

__

-1

handel och sjöfart ......

_

—

_

_

—

bergsbruket.

. . . . 8,702: 58.

sätt-

lust

ling

. . . . 2: 18. 8,700: 40.

loppet 23,845: 32.

räntor 145: 22. 23,700: 10.

Mått. Värde.

35: 7. 74: 97.

«

30: 3. 63: 63.

5: 4. 11:34.

8,700

16,100

40

23,700

10

—

—

—

—

5

4

11

34

32,411

16,100

84

Sgr

716,295|40

23,700|1C

—

1 -

1 336

1

705

81

740,701131

Transport

6,616,510|35 194,504|ö9

5,908

4

12,407

64

7,532

|: 15,817

20 6,839,239|78

opaginerad Kontrollera mot PDF

22

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 37.

Tpt

Sgr

S:a

1869 års

Riks-stat anslår:

Spanmål.

Indelta

Indelt

på förslag.

Oindelt.

Summa

Penningar.

. i '' :A . ,j

jgt marke- gång på

förslag.

Mått.

Tärde å 2]

iR:dr 10 öre

! kubikfoten.

Mått.

Värde för- slagsvis å 2

|R:dr 10 öre

| kubikfoten.

Riksmynt.

R:dr

ö-1

R:dr

Ö.

Kub.-f.

k.

lt:dr

ö.

Kub.-f.

k.

R:dr

Ö.

R:dr

Ö.

6,468,577

53

194,918

40

5,908

4

12,407

64

7,938

4

16,670

64

6,692,574

21

110,000

/

V

1,165

5

2,447

55

110,000

2,447

55

4,500

2,700

36

2,946

27

623

3

1,308

93

4,500

6,955

56

750,000

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

750,000

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

440,000

_

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

440,000

—

50,022

68

—

—

—

—

—

—

—

50,022

68

15,000

15,000

—

—

-

—

1-

—

—

15,000

15,000

--:

—

1,387,223

4

2,946

27

—

—

-

]—

1,788

8

3,756|48| 1,393,925 79

7,855,80057

i 197,864

67

1 5,908

1 4

| 12,407! 64

9,727

2

20,427112

I 8,086,500!—

Diverse

förvandling eller afskrifning,

enningar:

Ersättning för indelta, men

och sågqvarnsräntor . . .

Från anslaget: “Befrämjanaf

bergsbruket1'' omförda

Nuvarande anslag......

Tillkommer:

Ersättning för qvarnrän
tor.

...........

Från anslaget “Befrämjande

i allmänhet af

bergsbruket“ omförd

spanmål.........

Sgr

Odlingshjelp för krononybygJordförluster

genom kanal- o.

anslag............

Handels- och sjöfartsfonden,

rekte af tullmedlen.....

Karantänsinrättningen på

Till aflösning af Öresundska

Till dito af Scheldetullen,

Kontrollen å bränvinsförfattstitution

af tillverkningsaf
slagsanslag.

........

Skrifmaterialier och expenser,

Nuvarande beloppet ....

Tillkommer för jemnande

slutsumma..........

Rese- och traktamentspenninExtra

utgifter, Reservations
-

Anm. Minskningen i Hufvudtiteln utgör således 370,100 R:dr.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande. N:o 37.

23

Förslag till blifvande Riks-stat:

T År

Spanmål.

j-uaeuu. j

räntor, en-

Indelt

på förslag.

Oindelt.

Summa

Penningar

.igt marke-|

gång på |

förslag, j

1

Mått.

Värde å 2

h:dr 10 öre

kubikfoten.

Mått.

Värde för- slagsvis å 2

|R:dr 10 öre

| kubikfoten.

Riksmynt

R:dr

Ö.

R:dr

ö.

Kub.-f.

k.

R:dr

Ö.

Kub.-f.

k.

R:dr

Ö.

R:dr

Ö.

Transport

anslag.

6,616,510

35

194,504

59

5,908

4

12,407

64

7,532

—

15,817

20

6,839,239

78

Förslasrsanslag........

för förlust genom vissa räntors

afskrifna mjöl-

......2: —

de i allmänhet

Matt. Värde.

1,165:5. 2,447:55.

68: 2. 143: 22.

110,000

•

Vu

110,000

30: 3. 63: 63. 2,654: 40.

1,264:—

4

18

—

—

—

—

—

—

1,264

—

2,654

40

2,658

58

gare, Förslagsanslag

väganläggningar, Förslags-

4,500

—

2,946

27

623

--

- .

—

4,500

—

Försiagsanslag att utgå di-

2,700

36

3

1,308

93

6,955

56

Känsö. Förslagsanslag högst

18,500

—

_

—

—

—

—

—

—

_

—

18,500

_

tullen, Förslagsanlag . . . .

188,000

—

188,000

_

Förslagsanslag. .......

ningarnes tillämpning och re- gift för utfördt bränvin, För-

26,500

26,500

ved m. m., Förslagsanslag.

........ 50,022: 68.

af Hufvudtitelns

..... 23: 40.

440,000

50,046

15,000

08

440,000

50,046

15,000

gar, Förslagsanslag.....

anslag.............

—

15,000

—

15,000

_

Sgr

870,250

62

2,946

27

—

—

—

—

1,887

3

3,963

33| 877,160122

Summa 7,486,760 97

197,450!86

5,908

4

12,407

64

1 9,419

3

19,780

53

I 7,716,4001—

opaginerad Kontrollera mot PDF

24

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 37.

Tab. Litt. B.

Extra Statsregleringsanslag under Sjette Hufvudtiteln.

Stats-Utskottet

Civil-departementets Expedition.

föreslår.

R:dr.

Ö.

Arfvode åt ett biträde vid de kommunala ärendenas beredning och

1,800

För Rikets ekonomiska kar te verk...................

40,000

—

Skiften och afYittringar..........................

100,000

—

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar.

Till prisbelöningar vid allmänna landtbruksmöten för husdjur^red-

skap, maskiner, m. m.................. • 6,000: —

prisbelöningar vid täflingsmöten med gödboskap, smör, ^

understöd åt personer af mankönet, som genomgått

fullständig lärokurs i boskaps uppfödande, skötsel

och mjölkning m. m...............,••••• ",000: —

„ understöd åt Svenska Trädgårdsföreningens elevskola 4,500: —

„ fortsättande af de geologiska undersökningarne och

utgifvande af derpå grundade kartor ......... 60,000:

75,500

Undervisningsanstalter för bergsbruk och slöjder.

Bidrag till den i samband med tekniska skolan i Boras stående

3,000

—

Diverse anslag.

Till aflöning åt Styrelsen för allmänna Väg- och vatten-

byggnader samt dess tjenstebiträden.......... 32,800: —

„ undersökningar och expenser för allmänna arbeten . 30,000: —

„ arfvoden för ingeniör-elevers undervisande vid krigs- högskolan ...................... • • • 3,000:

„ stipendier för medlemmar af Väg- och vattenbygg- nadskorpsen för utrikes resor i ändamål att studera

andra länders allmänna arbeten............. 2,000:

67,800

—

Summa

| 288,100

—

STOCKHOLM. ALB. BONNIERS BOKTRYCKERI, 1869.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1869:77 Skrifvelse, angående regleringen af utgifterna under Riks-statens Sjette Hufvudtitel. s. 11 i texten