Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under Riks-statens Nionde Hufvudtitel.

1869-03-03 · 22 sidor


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1869:40, Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under Riks-statens Nionde Hufvudtitel.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 40.

1

JK:o 40.

Ank. till Riksd. Kansli d. 3 Mars 1869, kl. 2 e. m.

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under Riks-statens

Nionde Hufvudtitel.

(2:a U. A.)

Af Nionde Hufvudtitelns tvänne afdelningar fastställdes den ena, eller Pcnsionsstaten,

vid sistlidna riksdag till 559,966 R:dr 91 öre. Den andra afdelningen, innefattande

Allmänna Indragning sstaten, beräknades för innevarande år till 761,412 R: dr

9 öre, deruti inbegripna indelta räntor, upptagna efter markegång på förslag till

1,849 R:dr 74 öre samt 64 kubikfot 4 kannor indelt och oindelt spanmål, utgörande,

efter 2 R:dr 10 öre kubikfoten. 135 R:dr 24 öre; hvadan således denna Hufvudtitels

slutsumma i nu gällande Riks-stat utgör 1,321,379 R:dr.

Pensionsstaten.

l:o. Inom Riksdagens Andra Kammare har föreslagits:

af Herr F. Pettersson (i motion N:o 134) att pensioner såväl för högre som

lägre tjensteman må upphöra eller försvinna, åtminstone för dem, som under pensionstiden

innehafva annan tjenstebefattning, såsom vid Post- eller Tullverken m. m.;

af Herr Åke Andersson (i motion N:o 304) att de Statens tjensteman, vare

sig i hvilken klass som helst, som efter detta års förlopp inträda i Statens tjenst,

s ccla efter nu gällande åldersordning icke vara berättigade till mer än halfva lönen

såsom full pension; samt

Angående förändrade

be»tämmelser

i

fr äga om

tjensteman»

pensionering■

Bih. till Riksd. Prot. 1869. 4 Sami. 1 Afd. 23 Häft.

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

3

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 40.

af Herr Jons Pehrsson, med hvilken Herr Ola Månsson sig förenat, (i motion

N:o 183):

att alla embets- och tjensteman, som befordras efter 1870 års ingång, ej må

berättigas till pensioner af Statens medel;

att underdånig skrifvelse måtte aflåtas till Kongl. Maj:t med begäran om utarbetande

af förslag till pension sinrättningar, ettdera för alla rikets tjenstemän uti

en inrättning, eller ock för skiljda korpser och embetsverk hvar för sig; och slutligen

att den grundsats och bestämmelse må uttalas, att pensioner ej i något fall

må öfverstiga halfva den lön tjenstemannen åtnjutit.

Sedan lång tid tillbaka har det erkänts såsom ett berättigadt anspråk, att

de civile tjenstemännen, då de blifvit uttjente, efter afskedstagande böra af Staten

erhålla pensioner. De särskilda grunder, som för detta anspråk vanligen anföras,

kunna dock olika bedömas och några af dem synas knappast vara af allmän giltighet.

Ty äfven om det kunde medgifvas, att Statens ställning till tjenstemannen vore

lika med husbondens till tjenaren, så följer deraf icke någon förpligtelse att underhålla

den uttjente tjenstemannen, emedan husbonden icke har en dylik skyldighet

i förhållande till tjenaren. Lika litet kan den särskilda uppfostran och utbildning,

som den civila tjensten i vissa tall fordrar, berättiga till annat anspråk än till ökad

betalning för det arbete, som på grund af de förvärfvade insigterna förrättas; så

vida det icke förutsatts, att dessa i alla andra lifvets förhållanden skulle vara alldeles

oanvändbara. Det skulle snarare kunna antagas, att pensioneringen varit en

följd af den ställning, embets- och tjenstemännen småningom tillvunnit sig i sitt

förhållande till Regeringen, enär, sedan tjenstemannen förklarats oafsättlig, det knappast

erbjudit sig någon annan utväg att blifva qvitt en ålderstigen och uttjent tjensteman,

än att erbjuda honom förmånen af en pension, till beloppet lika eller i det

närmaste lika med lönen, för att förmå honom att frivilligt lemna en tjenst, den han

väl kan sköta, så att lian icke kan afsättas, men ofta icke kan utöfva för det ändamål,

hvarför tjensten egentligen tillkommit. Den mest antagliga och måhända allmännast

erkända grunden för pensioneringen torde dock vara, att Staten kan undgå

en högre aflöning till tjenstemännen, då dessa icke behöfva vara betänkta på sin

utkomst, efter det de blifvit uttjente, likasom tjenstemännen af samma anledning

kunna åtnöjas med en lägre aflöning; hvarjemte det någon gång blifvit sagdt, att

tjenstemannen skulle vara bevarad från frestelsen att bereda sig obehöriga fördelar,

då han under alla förhållanden vore försäkrad mot faran att lida nöd på ålderdomen.

Utan betydelse kan sistnämnda omständighet icke vara och den måste inverka på

bestämmandet af tjenstemannens aflöning. Det är också denna aflöning, som måste

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 40.

3

komma under betraktande, då det gäller att afväga, om det för Staten eller tjenstemannen,

endera eller begge, är bättre, att aflöningen ökas, mot det att pensioneringen

försvinner; och det är från denna synpunkt, som frågan om pensioneringen måste

betraktas, om man afser att praktiskt lösa den och vill undgå att lemna den i dess

nuvarande skick.

Om det ligger någon sanning i påståendet, att pensioneringen verkar eller

åtminstone bidrager dertill, att tjenstemannen är obekymrad om sin utkomst på ålderdomen

och att deri jemväl skulle finnas en garanti för hans förmåga att motstå

frestelse till obehörig förtjenst, så skulle detta antagande bero deraf, att han icke heller

skulle söka göra besparingar af sin aflöning och att han skulle åsidosätta den hushållning,

som i allmänhet iakttages. Tjenstemannen skulle då i jemförelse med öfriga

medborgare befinna sig i ett undantagstillstånd, emedan dessa sednare nödvändigt

måste vid sin hushållning iakttaga omtanke för sin framtida utkomst, och om

det måste medgifvas, att en sådan undantagsställning i verkligheten är eu omöjlighet,

utan att tvärtom den ena samhällsklassen ständigt utöfvar en inflytelse på den

andra, likasom den ena menniskan på den andra, sa måste ett af de tu inträffa,

antingen att tjenstemannen i sin bekymmerslöshet hejdas af hvad han ser och erfar

hos andra, eller ock att hans exempel småningom skall medföra en förlamande inflytelse

på de ötriges hushållning och omtänksamhet. Denna vexelverkan kan icke

uteblifva eller undgå att utöfva ett mägtigt inflytande på lefnadsvanorna. Det är ock

derför, som Staten kan inverka på dessa, om den ställer tjenstemannen i beroende för utkomsten

på ålderdomen utaf hans egen omtanke och sparsamhet under tiden för hans verksamhet.

Han skall icke då sakna anledning att göra sig reda för grunden för all hushållning,

nemligen den att utgifva mindre äu inkomsten. Han skall inträda bland dem, som

bidraga till kapitalbildningen; och riktningen af hans tanke och handlingssätt skall blifva

från den ekonomiska synpunkten densamma, som Staten måste vänta och hoppas af

alla samhällets medlemmar, hvilkas bemödande att hushålla och spara äfven från

Statens sida bör på allt sätt stödjas och lifvas.

Då det likväl måste förutsättas, att, då pensioneringen försvinner, Staten måste

vidkännas en ökad utgift utöfver den förut bestämda aflöningen, för att såmedelst

bereda tjenstemannen medel, att i befintliga försäkringsanstalter betinga sig en lifränta,

motsvarande den pension, hvarpå han eger anspråk, så blifver detta för Staten

en olägenhet, som likväl icke synes böra medföra så stor utgift, som den nuvarande

pensioneringen. Kostnaden kan ock medföra andra fördelar för Staten, om i sammanhang

med den förändrade regleringen’ vidtagas sådana bestämmelser, att tjenstemannen

icke kan qvarstadna i tj ensten, sedan han verkligen är oförmögen att den i alla hänseenden

upprätthålla, hvarförutan Staten icke bör underkasta sig de uppoffringar, som

blifva nödvändiga.

Hvad tjenstemannen angår, så kan hans anspråk i intet fall sträcka sig

längre, än att vid en viss ålder tå afgå med en viss inkomst; och då han blifvit satt

opaginerad Kontrollera mot PDF

4

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 40.

i tillfälle att förskaffa sig denna förmån, synes han icke hafva mera att begära. Naturligtvis

skulle tilläggsbeloppet ökas i mån af befordran till högre tjenst. I sjelfva

verket skulle dock fördelen af denna anordning kunna i månget fall vara större,

emedan tillökningen kunde användas på olika sätt allteftersom den enskildes särskilda

förhållanden kräfde. Tjenstemannen skulle ock sålunda blifva befriad från

det förmynderskap, som finnes i den nuvarande anordningen, om det får antagas att

lönen är ställd lägre, derföre att Staten deraf innehåller hvad som pensioneringen

kan komma att medtaga. Men den största vinsten skulle för tjenstemannen ligga

deri, att han tidigt fördes till omtanken för framtiden och sålunda föranleddes att

iakttaga sparsamhet och hushållning.

Så länge det icke finnes en på erkändt goda och pröfvade grunder inrättad

anstalt för lifräntors meddelande, är en sådan åtgärd, som nu blifvit ifrågasatt, icke

lämplig; och Staten skulle visserligen begå en orättvisa, om den ville undandraga

sig pensioneringsbördan, innan en dylik anstalt blifvit tillvägabragdt under garantier,

som förtjena obetingadt förtroende. Det är alltså en sådan anstalt, som måste utgöra

ett vilkor för pensioneringens, upphörande; och den bör derför af Staten tillvägabringas

samt helst ställas så, att den är öppen för alla och en hvar, samt att Staten, dock

endast till en början, sjelf betalar för tjenstemännen, i mån som deras billiga anspråk

på beqvämlighet, på grund af tjenst och deraf beroende lefuadsvanor föranleda.

Något lämpligare medel att göra rättvisa mellan de tjenstemän, som icke

kunna afsättas och andre Statens tjenare, hvilka kunna skiljas från sina befattningar,

kan svårligen utfinnas, emedan'' dessa sednare då lika med de förre få förmånen af

en beredd pension för den tid de varit i Statens tjenst. Det skall ock blifva mera

lätt att till de afsättlige hänföra alla dem, som böra vara det, om de icke gå miste

om en fördel, som redan är intjent, utan tillgodonjuta den just i den mån som detta

skett. Om de icke kunna fortsätta utbetalningarne, så kommer naturligtvis lifräntan

att minskas, men så bör och kan det vara stäldt, att denna äfven i det värsta fallet''

icke helt och hållet förloras.

Huruvida Staten genom en sådan reglering, hvars hutVudgrunder nu blifvit

antydda, kan komma att göra större penningeuppofiVingar, än genom pensioneringen,

kan genom lämpliga förslagsberäkningar med antaglig visshet utredas. Äfven om

någon ökad utgift drabbar Statsverket, bör planen dock icke öfvergifvas, derest utgiften

icke skulle blifva alltför betydlig, enär de öfriga fördelarne synas vara så

väsendtliga, att vinsten deraf för samhället och för tjenstemännen knappt nog kan

öfverskattas.

Ordnandet för framtiden af pensionsväsendet har i sednare tider vunnit ökad

betydelse, och det kan utan öfverdrift sägas, att frågan måste inom kort lösas och

att den bör ställas på dagordningen. Den fordna uppfattningen af flera tjenster,

isynnerhet de högre, enligt hvilken de ansågos vara såsom en belöning för ådagalagd

verksamhet med hufvudsakligt syfte att endast öfvervaka göromålen, har fått vika

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 40.

5

för anspråket att inga tjenster skola finnas, som icke taga i fullt anspråk den kraftige

mannens hela verksamhet. Embetsverk, som förut för tjenstemannens pensionering

berodde af särskilda förfoganden, ställas mer och mer i likhet med de öfriga,

och äfven derigenom ökas anspråken på Statsverket, men företrädesvis påkallas uppmärksamheten

af fordringarne hos de talrika tjensteman, som blifvit anställda vid

Statens industriela inrättningar; det är för dem likasom för hvar och en annan klart,

att de icke kunna hafva enahanda rätt med dem, hvilkas verksamhet egnas åt Statens

politiska, judiciela och administrativa funktioner; men det ligger lika mycket i Stastens

som i förstnämnde tjenstemännens intresse, att deras framtid icke förbises och

att deras bemödande att försäkra sig om utkomst på ålderdomen lättas och

understödjes.

Af dessa anledningar och på nu anförda skäl har Utskottet funnit sig föranlåtet

hemställa,

att Riksdagen måtte anhålla, att Kongl. Maj:t behagade tillse,

om icke Staten skulle kunna helt och hållet befrias från skyldigheten

att pensionera sina embets- och tjensteman, derigenom

att åt desse bereddes tillfälle att i en allmän lifförsäkrings- och

pensionsanstalt vinna inträde mot afgifter, som till en början

må af Staten bekostas, för att sedermera af tjenstemännen

sjelfva utgöras emot viss tillökning i aflöningen, och att Kongl.

Maj:t täcktes låta utreda lämpligaste sättet för tillvägabringande

af en sådan lifförsäkrings- och pensionsanstalt, samt till Riksdagen

aflåta de förslag, som af en dylik utredning samt'' af

öfriga förekommande omständigheter kunna föranledas.

2:o Jemte tillkännagifvande att uträkning öfver den ersättning, som tillkommer

Invalidhus fond en för derifrån, i enlighet med Rikets Ständers vid 1850 —1851

års riksmöte fattade beslut, till Statsverket indragna räntor och arrenden, numera

blifvit verkställd och att berörda ersättning dervid befunnits böra utgöra i penningar

3.239 R:dr 16 öre och i spanmål 11,040 kubikfot 7,5 kannor råg, 12,839 kubikfot 6,5

kannor korn samt 1.434 kubikfot 8 kannor hafVa eller tillhopa 25,315 kubikfot 2 kannor

spanmål, har Kongl. Maj:t föreslagit, att det för nämnda fond nu å Riks-staten

uppförda förslagsanslag. 37,710 R:dr, måtte derifrån uteslutas och för samma fond i

stället uppföras vanligt anslag med:

Penningar....................... 3,239:16.

25 315 kubikfot 2 kannor oindelt spanmål, med ett förslagsvärde, å 2 R dr

10 öre kubikfoten, af.................. 53,161: 92.

eller tillsammans R dr 56,401: 8.

Angående anslag

till Invalidhusfonden.

opaginerad Kontrollera mot PDF

6

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 40.

Med åberopande af hvad det den nådiga Propositionen bilagdaStat sråd sprotokoll

öfver Finans-ärenden (Bil. 6 b. pag. 30 och 31) rörande denna anslagsfråga i

öfrigt omförmäler, hemställer Utskottet,

att Kongl. Maj:ts förevarande nådiga framställning må af Riksdagen

bifallas.

An.iay un 3:o. Under förutsättning af Riksdagens bifall till hvad Utskottet i Utlåtandet

handtUHot- N:o 28 hemställt, angående upphörande af det nu å Sjette Huivudtiteln uppförda för>a''“anltait

Ui slagsanslag till Handels- och Sjöfartsfonden, 750,000 R:dr, tillstyrker Utskottet, i enlighet

med såväl Kongl. Maj:ts derom gjorda nådiga förslag, som en af Friherre

Johan Liljencrantz (i motion inom Andra Kammaren N:o 307) i enahanda syfte gjord

framställning,

att till handelsflottans pensionsanstalt måtte anvisas ett årligt

anslag af 50,000 R:dr, att tilläggas det för berörda pensionsanstalt

redan nu under Nionde Hufvudtiteln uppförda reservationsanslag,

hvilket derigenom från 24,000 R:dr höjes till 74,000 R:dr,

att från tullmedlen direkte utgå.

Kommande, i händelse af bifall till hvad Utskottet här ofvan tillstyrkt, Pension

sstaten, hvars slutsumma nu är 559,966 R:dr 91 öre, att i stället sluta på ett be

lopp af 628,657 R:dr 99 öre.

Allmänna Indragningsstaten.

Angående åt- 4:o. I ändamål att den af Kongl. Maj:t föreslagna lönereglering för Krigshofrättens

mäntV^Kri‘7 em^e^s" oc^ tjensteman snarare än eljest skulle kunna genomföras, har Kongl.

hofrätten upp- ^aj;t hemställt, att Notarien i Krigshofrätten Sven Adolf Theodor Schöldberg samt

förande å in- Kanslisterne i samma Hofrätt Justus Christofer von Lindecreutz och Axel Fredrik

raymngéitat. från 1870 års början må varda öfverflyttade på Allmänna Indraguings
staten

med åtnjutande under deras återstående lifstid af årlig pension till belopp

motsvarande deras i Krigshofrätten egande löneinkomster eller för öchöldberg 1,341

R:dr 60 öre samt för von Lindecreutz och Liljenstolpe hvardera 792 R:dr 90 öre.

Under förutsättning, att Riksdagen, med godkännande af Utskottets i första

punkten åt Utlåtandet N:o 33, angående regleringen af utgifterna under Riks-statens

Andra Hufvudtitel. afgifna yttrande, anser ofvanberörda lönereglering för närvarande

icke böra definitivt fastställas, hemställer Utskottet,

att de för Notarien S. A. Th. Schöldberg samt Kanslisterne J.

C. von Lindecreutz och A. F. Liljenstolpe föreslagna pensioner,

tillhopa 2,927 R:dr 40 öre, icke må af Riksdagen beviljas.

Amiag till ®^som ersättning för biträde och andra kostnader vid utgifuingen af

utgifvande af Sveriges gamla] lagar jemte lexikon deröfver, hvarmed Professoren. Doktor C. J.

S"%Tnla Schlyter är sysselsatt, har Kongl. Maj:t föreslagit, att ett belopp af 900 R:dr måtte

för är 1870 anvisas å Allmänna Indragningsstaten.

v

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 40.

7

Af det den nådiga Propositionen bifogade Statsråds-protokoll öfver Justitiedepartements-ärenden

(Bil. N:o 1, pag. 1) inhemtas, att Christoffers landslag, utgörande

sista bandet i samlingen af Sveriges gamla lagar, börjat tryckas samt att

antagligt vore, det tryckningen deraf skall blifva fullbordad före 1869 års slut, hvarefter

korame att företagas utarbetandet af ett till hela verket hörande gemensamt

lexikon öfver alla lagarne; och hemställer Utskottet,

att Riksdagen måtte till denna nådiga framställning lemna bifall.

6:o. Vidare har Kongl. Maj:t, under åberopande af ofvanberörda Statsrådsprotokoll.

i den nådiga Propositionen om Statsverkets tillstånd och behof gjort följande

framställningar, nemligen:

att Vaktknekten vid länscellfängelset i Wexiö Sven Gustaf Pettersson, hvilken

är född den 30 Juli 1808 och som till följd af obotlig ögonsjukdom är oförmögen

att vidare bestrida sin sedan den 13 Oktober 1851 innehafda tjenst, måtte

berättigas att å Allmänna Indragningsstaten uppbära en årlig pension för sin återstående

lifstid, till ett mot hans nu innehafvande lön svarande belopp af 400 R:dr;

att, enär Vaktknekten vid straffängelset i Warberg Bengt Christiansson Qvist,

hvilken den 15 Juni 1853 blifvit i nämnda egenskap anställd, enligt företedda betyg

af prest och läkare samt stadsuppbörd smannen i Warberg, numera vid en ålder af

69 år befunnes för framtiden oförmögen att vaktknektstjensten förrätta samt vore i

behof af understöd, Qvist måtte för sin återstående lifstid komma i åtnjutande från

Allmänna Indragningsstaten af årlig pension, hvilken, med afseende derå att han icke

förr än vid 54 års ålder kommit i Statens t jenst, föreslagits till ett belopp af 300 R:dr;

att Vaktknekten vid länsfängelset i Carlstad Jan Olsson, som är född den 24

Juni 1806 och sedan den 1 November 1836 varit såsom vaktknekt vid ofvannämnda

länsfängelse anställd, måtte, enär han i anseende till ålder och försvagade krafter

vore oförmögen att sina tjensteåligganden bestrida, för sin återstående lifstid få sig

tillagd en årlig pension till ett hans nu innehafvande lön motsvarande belopp af 400 R:dr;

att Förste Vaktknekten vid kronohäktet i Warberg Carl Gustaf Forssman, — som

är född år 1802 och 1836 anställts såsom vaktmästare vid länsfängelset å Warbergs

f. d. fästning samt, sedan detta fängelse 1856 indragits och nytt kronohäkte i Warberg

i stället upplåtits, bestridt förste vaktknektsbefattningen vid detta sednare häktet, hvarmed

han dock i anseende till ålderdomssvaghet numera endast under en kortare tid

kunde fortfara — måtte, enär han vore i behof af understöd för sig och fyra oförsörjda

döttrar, tilläggas å Allmänna Indragningsstaten en årlig pension af 310 R:dr,

hvilket belopp tillika med den pension han efter afskedstagande! eger uppbära från

Civilstatens Pensionsinrättning, eller 90 R:dr, skulle motsvara den af honom, förutom

arfvode och beklädnadsbidrag, innehafvande lön 400 R:dr;

att förre Fängelsedirektören Gustaf Sundström, hvilken — född den 4 April

1822 och från 1842 till 1848 anställd i krigstjenst — alltsedan sistnämnda år och

Angående pensioner

åt ValetJcnektarne

Pettersson,

Qvist,

Olsson och

Forssman,

förre Fängelse

direktören

Sundström

samt Sergeanten

Mehn.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 40.

intill slutet af år 1866, under bvilket år straffängelset å Ny Elfsborg indrogs, tjenstgjort

vid fångvården sednast i egenskap af fängelsedirektör och redogörare vid

nämnda fängelse, måtte, enär efter ofvanberörda indragning tillfälle ej yppats att använda

Sundström i någon för honom lämplig tjenstebefattning vid långvården, hvarför

hinder numera äfven mötte deri, att han vore besvärad af nära total döfhet, som

ansetts obotlig, uppföras å Allmänna Indragningsstaten till åtnjutande under sin åter

stående lifstid af årlig pension till belopp, motsvarande det arfvode han för närvarande

af fångvårdsmedlen fått sig tillerkändt eller 800 R:dr;

samt att. enär Sergeanten vid inre bevakningen vid straff- och arbetsfängelset

å Långholmen Bengt Melin, som är född den 29 Oktober 1806 och varit anställd

i krigstjenst omkring 28 Vs år samt såsom sergeant vid ofvanberörda fängelses inre

bevakning omkring 13 V2 år mot åtnjutande i sistnämnda egenskap af 600 R:dr i lön.

förutom beklädnadsbidrag. servisersättning samt under de sednare åren särskild gratifikation,

numera i anseende till ålderdomssvaghet vore oförmögen att vidare tjenstgöra,

han måtte berättigas till åtnjutande af pension till belopp af 400 R:dr;

varande af Kongl. Maj:t i nåder föreslaget, att de äskade pensionerna måtte

anvisas att utgå, för Fängelsedirektören Sundström från och med innevarande år samt

för öfriga ofvan omförmälda personer från och med månaden näst efter den, hvarunder

de erhålla afsked från innehafvande befattningar.

Med afseende å de uti Statsråds-protokollen (Bil. N:o 1 pag. 2—12) till stöd för

dessa nådiga framställningar anförda omständigheter, har Utskottet funnit sig böra

tillstyrka,

att Riksdagen må, med bifall till förevarande nådiga framställ

ningar, å Allmänna Indragningsstaten uppföra årliga pensioner

a) för Vaktknekten vid länscellfängelset i Wexiö Sven Gustaf Pettersson

med 400 R:dr;

b) för Vaktknekten vid straffängelset i Warberg Bengt Christiansson

Qvist med 300 R:dr;

c) för Vaktknekten vid länsfängelset i Carlstad Jan Olsson med

400 R:dr;

d) för Förste Vaktknekten vid kronohäktet Warberg Carl Gustaf''

Forssman med 310 R:dr;

e) lör Fängelsedirektören Gustaf Sundström med 800 R:dr; samt

f) för Sergeanten vid inre bevakningen vid straff- och arbetsfängelset

å Långholmen Bengt Melin med 400 R:dr:

hemställande Utskottet derjemte,

g) att förenämnda pensioner måtte anvisas att utgå; för förre

Fängelsedirektören Sundström från och med innevarande är samt

för öfriga omförmälda personer från och med månaden näst efter

den, hvarunder vederbörande från innehafvande befattningar

erhålla afsked. 7:o.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 40.

9

7:o. Enär Andre Majoren vid Lifregementets hussarkorps m. m. Carl Thom Angående penAdlercreutz

sedan flera år varit till lieisan så försvagad, att lian endast med yttersta c n.

ansträngning kunnat förrätta sin tjenst under 1863 och 1864 års möten, men efter Adlercreutz.

nämnda tid icke kunnat deltaga i någon aktiv tjenst, samt då, enligt hvad företedt

läkarebetyg utvisade, Majoren Adlercreutz’ sjukdom vore af sådan beskaffenhet, att

ringa förhoppning vore för handen om någon varaktigare förbättring, och ännu mindre

funnes sannolikhet för hans återställande derhän, att han kunde sin innehafvande

majors-tjenst bestrida, har Kong!. Maj:t, med anledning af Rikets Ständers vid 1854

års riksdag meddelade förklarande i fråga om obotlig ansedd sinnessvag, lam eller

blind fjenstemans skiljande från ordinarie beställning i Rikets tjenst, föreslagit att

Andre Majoren Adlercreutz, som vid afsked är berättigad till 750 R:drs pension från

Arméens pensionskassa, måtte vid afgång ur krigstjensten komma derjemte i åtnjutande

af 1,250 R:drs pension på Allmänna Indragningsstaten eller tillhopa 2,C00 R:drs

pension, hvilken med 850 R:dr understiger hans nu innehafvande lön, enligt 1833 års

normalstat; och får Utskottet

till denna nådiga framställning tillstyrka Riksdagens bifall.

8:o. Kongl. Magt har föreslagit, att Kommendanten å Carlsborgs fästning, Ma- Angående penjoren

m. m. Nils Fredrik Bergenstråle, som är född den 21 Januari 1801 och år

1818 inträdt i Statens tjenst samt år 1840 förordnats till kommendant å Carlsborgs f. Bergenstråle.

fästning, måtte med månaden näst efter den, i hvilken han erhåller entledigande från

kommendants-befattningen, på Allmänna Indragningsstaten uppföras till åtnjutande

under sin återstående lifstid af en årlig pension af 1 500 R:dr, motsvarande det arfvode,

han nu på kommendantsstaten uppbär.

Efter tagen kännedom af de till frågan hörande handlingar får Utskottet, med

afseende å Majoren Bergenstråles höga ålder och långvariga tjenstetid samt intygade

medellösa ställning, tillstyrka,

att hvad Kongl. Maj:t i förevarande hänseende föreslagit måtte

af Riksdagen bifallas.

9:o. Likaledes har Kongl. Maj:t hemställt, att, enär .Utredningsförvaltaren vid Angående penArméens

förråd i Göteborg, Fältkamereraren m. m. Otto Johan Hafström. som år si°n

1831 förordnats att vara förrådsförvaltare eller, såsom befattningen sedermera kallats, rlnluiZvUent

utredningsförvaltare vid nyssnämnda förråd, vid numera uppnådd ålder af mer än

65 år vore genom försvagad helsa oförmögen att tillbörligen sköta sina göromål, Haf- j9uajstrum

ström måtte med månaden näst efter den, i hvilken han afgår från sin befattning

såsom utredningsförvaltare på Allmänna indragningsstaten uppföras till åtnjutande

under sin återstående lifstid af en årlig pension, stor 1,500 R:dr, motsvarande det

med omförmälda befattning nu förenade arfvode.

Bih, till liiksd. Prat 1869. 4 Sami i A/d. Hd Hd/1. 2

opaginerad Kontrollera mot PDF

Angående pension

åt Regementsläkaren

vid Norra

Skånska Infanteriregementet

Z. F. A. Stenkul

us enka.

Angående pension

åt aflidne

Batalj onsläkaren

Ch. II. Anderssons

dot\r

L. D. Andersson.

Angående understöd

till

landtvärnsman.

It) St ats-Ut skottets Utlåtande N;o 40.

Då det för Utredningsförvaltaren vid Göteborgs utredningsförråd uppförda arfvode

intill år 1864 utgjort 1.000 R:dr och först från och med nämnda år utgått med

förhöjdt belopp af 1,500 R:dr årligen, får, med hänvisande i öfrigt till hvad Statsrådsprotokollet

(Bil. N: o 3 b. pag. 38 och 39) rörande denna fråga innehåller, Utskottet

hemställa,

att Riksdagen må Kongl. Maj:ts förevarande nådiga framställning

på det sätt bifalla, att för Utredningsförvaltaren Otto Johan

Hafström å Allmänna lndragniugsstaten uppföres en ärlig pension

till belopp af 1,000 R:dr att utgå från och med månaden

näst etter den, hvari afsked honom beviljas.

10:o. Kongl. Maj,t har äskat, att Regementsläkaren vid Norra Skånska Infanteriregementet,

Fältläkaren m. in. Zacharias Fredrik Agathon Stenkulas enka Hedvig

Maria Borg måtte beviljas en årlig pension af 300 R:dr, att, med beräkning från och

med år 1869, från Allmänna lndragniugsstaten utgå.

Med afseende å hvad bandliugarne innehålla angående Fältläkaren Stenkulas

under eu långvarig tjenstetid ådagalagda outtröttliga nit och utmärkta skicklighet

samt den nödställda belägenhet, hvari, enligt hvad jemväl vitsordats, hans enka med

8 oförsörjda barn sig befinner, hemställer Utskottet,

att Riksdagen må bevilja Regementsläkaren in. m. Z. F. A.

Stenkulas enka Hedvig Maria Borg eu årlig pension af 300

Rdr, att från och med innevarande år utgå.

11:0. Vidare har Kongl. Maj:t föreslagit, att afiidne Bataljonsläkaren vid Norra

Skånska Infanteriregementet Christian Henrik Anderssons dotter Lovisa Dorothea

Andersson, hvilkeus numera äfven aflidna moder, enligt Rikets Ständers medgifvande

år 1858, åtnjutit 300 R:dr pension från Allmänna Indragningsstaten, må bibehållas

vid hälften deraf eller 150 R:dr, att med beräkning från och med år 1869 af henne

under sin återstående lifstid uppbäras. Enär Riksdagen tillförene vid flera tillfällen

förklarat sig icke finna skal, att till barnen efter förtjeute män öfverflytta den rättighet

till åtnjutande af det pensionsunderstöd, som varit dessa mäns i behof stadda enkor

beviljade samt uti ifrågavarande fall sådana omständigheter icke förekommit, som

kunde anses höra föranleda undantag i detta hänseende, hemställer Utskottet,

att Kongl. Maj:ts förevarande nådiga framställning icke må af

Riksdagen bifallas.

12:o. Vid sistlidne riksdag anvisades, till Kongl. Maj:ts disposition, för år

1869 ett belopp af 20,000 R:dr att användas till understöd åt de sedan 1808 och

1809 års krig qvarlefvande landtvärnsman, som kunde anses vara af dylikt under
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 40.

11

stöd i behof: och har Kongl Maj:t nn äskat, att för detta ändamål enahanda belopp

måtte å Allmänna Indragningsstaten för år 1870 uppföras.

Enär, på sätt af Statsrådsprotokollet (Bil. N:o 3 a pag 12 och 13) närmare inhemtas,

ofvannämnda anslag äfven för år 1870 synes till oförminskadt belopp blifva

erforderligt, tillstyrker Utskottet,

att Riksdagen må till ifrågavarande ändamål tör år 187Ö å Allmänna

Indragningsstaten uppföra, till Kongl. Maj:ts disposition,

ett belopp af 20.000 R:dr.

13:0,. I anledning af en utaf Läraren vid tekniska elementarskolan i Borås Angående

Fredrik Eimele, hvilken är född den 28 September 1804 och varit anställd från den vid ///''

15 Juli 1837 till den 30 September 1840 såsom lärare vid Krigsakademien å Carl- niska tUmtnberg

samt från den 1 September 1856 såsom lärare vid tekniska elementarskolan i

Borås, gjord underdånig ansökning och i öfverensstämmelse med hvad Kommerskollegium

tillstyrkt, har Kongl. Majd, enär Eimele numera med af åren försvagade

krafter vore urståndsatt att ännu en längre tid bestrida sin innehafvande befattning,

hvilken han hittills med utmärkt skicklighet och nit förestått, samt med afseende

jemväl å Eimeles genom en betydande författareverksamhet ådagalagda förtjenster

om undervisningsväsendet, föreslagit, att Eimele måtte, efter uppnådd ålder af 65 år,

vid afskedstagande från nämnda befattning uppföras å Allmänna Indragningsstaten

till åtnjutande under sin återstående lifstid af en årlig pension å 1,000 R:dr.

De skäl, som i Statsrådsprotokollet (Bil. N:o 5 b pag. 36—38) finnas anförda,

synas väl böra berättiga Eimele till pension af Statsverket, men med hänseende till

den kortare tid, hvarunder han varit i Statens tjenst anställd, torde pensionsbeloppet

kunna bestämmas något lägre än Kongl. Maj:t föreslagit, eller till hälften af hans nu

innehafvande lön, 1,700 R:dr: och Utskottet hemställer alltså,

att Kongl. Maj:ts förevarande nådiga framställning måtte i den

mån bifallas, att Riksdagen anvisar en pension af 850 R:dr att

till Läraren vid tekniska elementärskolan i Borås F. Eimele,

efter uppnådd ålder af 65 år och efter erhållet afsked, från Allmänna

Indragningsstaten utgå.

14:o. Herr S. A. Hedlund har uti en inom Andra Kammaren väckt motion Ångande

(N:o 156) af anförda skäl yrkat, att Riksdagen mätte bevilja aflidne f. d. Stations- ståtionsinspekinspektoren

Fredrik Sundlers enka en årlig pension, så länge hon lefver, af 400 R:dr. «<”''*’>

Då Utskottet anser pensionering af tjenstemäns enkor eller familjer endast e,s " "

i särskilda undantagsfall, då mannens eller fadrens förtjenster varit särdeles framstående,

böra ifrågakomma och något sådant fäll icke synes här vara för handen,

får Utskottet hemställa,

att Herr S. A. Hedlunds ifrågavarande motion måtte af Riksdagen

lemnas utan afseende,

opaginerad Kontrollera mot PDF

12 Stats- Utskottets Utlåtande K:o 40.

Ang.Undtpen- 15:o. Kongl. Maj:t har vidare föreslagit, att framlidne Generallöjtnanten

‘lidnt ^General- m- m< Carl Fredrik Akrells trenne Ogifta döttrar: Margaretha, Adelaide och Emma

löjtnanten c. Akrcll måtte uppföras å Allmänna Indragningsstaten till åtnjutande under deras återoj/ta

döttrar, stående lifstid af pensioner till belopp af 200 R:dr för dem hvardera.

Med afseende å de utmärkta förtjenster om fäderneslandet, som Generallöjtnanten

Akrell i lifstiden inlagt genom en i flera olika riktningar gagnande verksamhet

under en mer än 60-årig embetsmannabana, samt då, enligt hvad af handlingarne

inhemtats, hans ofvannämnda döttrar nu. vid framskriden ålder och för två af dem

genom förminskad synförmåga och sjuklighet i öfrigt uppkommen oförmåga att medelst

arbete bidraga till lefna isbehofvens fyllande, dertill sakna andra tillgångar utöfver

sina andelar, för hvardera blott en sjundedel, i fadrens till ett värde af 5.928

R:dr 3 öre uppgående qvarlåtenskap, än pensioner dels från allmänna Enke- och

Pupillkassan och dels från Militärhospitals-fonden till sammanräknadt belopp af 260

R:dr hvardera, hemställer Utskottet,

att Riksdagen må bevilja framlidne Generallöjtnanten C. F.

Akrells trenne ogifta döttrar, Margaretha. Adelaide och Emma

Akrcll pensioner till belopp af 200 R:dr för dem hvardera, att

under deras återstående lifstid från Allmänna Indragningsstaten

utgå.

An nående pension

åt framlidne

Generaldirektören

C.

J. Livijn<

döttrar.

16:o. Kongl. Maj:t har hemställt, att framlidne Generaldirektören för fängelser

och arbetsinrättningar Claes Johan Jjivijns elterlemnade tvänne ogifta döttrar

Hösa llclena och Edla Sofia Christina Livijn måtte årligen, så länge de lefva ogifta,

få å Allmänna Indragningsstaten uppbära hvardera 200 R dr af den pension å 600

R:dr Banko, som på grund af beslut vid 1844 års riksdag varit deras i nästlidne

Oktober aflidna moder från nämnda stat tillagd.

Representationen har visserligen, med erkännande af aflidne Generaldirektören

Livijns förtjenster om fäderneslandet, tillerkänt hans numera jemväl aflidna enka

en årlig pension af 600 R dr Banko, men då deraf icke synes böra härledas något

berättigande för deras efterlemnade barn att fortfarande uppbära understöd af statsmedel

hemställer Utskottet,

att ifrågavarande nådiga framställning icke må af Riksdagen

bifallas.

Avg&endt ptn- 17:0. Då Öfverstelöjtnanten Jean Toussaint Charpentiers enka Helena Chri
"ételöjuniiun''

stina Charpenticr, född af Klercker, numera vid en ålder af 81 år, med en genom

j. t. Charpen- sjuklighet till arbete oförmögen ogift dotter och utan andra tillgångar än en

nert enka. pengjon till belopp af omkring 300 R:dr från Arméens enke- och pupill-kassa, befunne

sig i nödställd belägenhet, har Kongl. Maj:t föreslagit, att hon måtte från Allmänna

Indragningsstaten tilläggas pension af 400 R:dr att utgå från och med innevarande år.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 40.

13

Efter tagen kännedom af de till frågan körande handlingar, hvaraf inhemtas

bland annat, att behållningen i boet efter den 1 Oktober 1867 aflidne Öfverstelöjtnanten

J. T. Charpentier endast uppgick till 850 R:dr 12 öre, får Utskottet, med

afseende såväl å härvid förekommande ömmande omständigheter som å framlidne

Öfverstelöjtnanten Charpentiers mer än 50-åriga tjenstgöring vid Arméen, derunder

han med utmärkelse deltagit i 1806—1807, 1808—1809 och 1813—1814 års krig,

hemställa,

att denna nådiga framställning måtte af Riksdagen bifallas.

18:o. Uti den till sistlidne Riksdag aflåtna nådiga Proposition angående f-‘09nåe”t%fve"r.

Statsverkets tillstånd och behof hemställde Kong!. Maj:t, att Intendenten vid Telegraf- steiöjtnanten

styrelsens kameral-afdelning, Linie-chefen för de optiska telegraferna i Stockholms L F''t”åd. *

skärgård, Öfverstelöjtnanten Isalc Fredrik von Heland måtte vara uppförd å Allmänna

Indragningsstaten till åtnjutande derifrån under sin återstående lifstid från

och med månaden näst efter den, hvari afsked från lians innehafvande befattningar

vid Telegrafverket honom beviljades, af en årlig pension till belopp af 2,770

R:dr, hvilket belopp, sammanlagdt med den pension han då redan egde uppbära

frän Arméens pensionskassa, 750 R dr, skulle motsvara 80 procent af de aflöningar,

han åtnjöte vid Telegrafverket; men Riksdagen fann sig icke böra omförmälda pension

bevilja. — Med åberopande af de omständigheter, som anfördes i ofvanberörda

nådiga Proposition, har Kongl. Maj:t nu afgifvit förnyad framställning om Öfverstelöjtnanten

von Helands uppförande å Allmänna Indragningsstaten till åtnjutande af

årlig pension af 2 770 R:dr.

Då sistlidne Riksdag icke ansåg sig böra bifalla den af Kongl. Maj:t uti

ifrågavarande hänseende då gjorda nådiga framställning samt då några ytterligare

skäl nu icke blifvit anförda, hvarå ett motsatt beslut skulle kunna grundas, hemställer

Utskottet,

att den för Öfverstelöjtnanten von Heland föreslagna pension

icke må af Riksdagen beviljas.

19:o. Enär Direktören vid Skogsinstitutet G. Segerdalil anmält, att han, som Angående pennumera

uppnått en ålder af 65 år, deraf 40 år användts i tjenst vid Skogsstaten, vore siontö^en D££k~

sinnad att begära entledigande från sin befattning, såvida en pension af 4,000 R:dr Skogsinstitutet

kunde honom beredas samt då hans afgång skulle underlätta genomförandet af den G- ^e,Jerdahlförändrade

organisationen af Skogsinstitutet, som Kongl. Maj 4 kommer att i särskild

nådig Proposition föreslå, har Kongl. Maj:t hemställt, att Direktören Segerdahl

måtte berättigas att under sin återstående lifstid från och med månaden näst efter

den, hvari afsked från direktörsbefattningen honom beviljas, å Allmänna Indragningsstaten

årligen uppbära en pension till belopp af 4,000 R:dr.

opaginerad Kontrollera mot PDF

14

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 40.

Angående pensioner

till åtskilliga

f. d.t

Skogsstatstjenstemän

och betjente.

Utaf de till denna fråga hörande handlingar inhemtas. att Direktören Segerdahls

nu innehafvande lön utgöres af 4,500 R:dr i kontant, hvartill kommer den till

900 R:dr uppskattade förmånen af fri bostad jemte ved; Och får Utskottet, med afseende

å Direktören Segerdahls långvariga tjenstetid samt då den för honom föreslagna

pension, i förhållande till hans nu innehafvande löneförmåner, understiger

hvad som i allmänhet tillkommer i Statens tjenst anställde tjensteman, hvilka i afsende

å lefnads- och tjensteår uppfyllt de för pensions åtnjutande stadgade vilkor,

hemställa,

att Direktören vid Skogsinstitutet G. Segerdahl må förklaras

berättigad att under sin återstående lifstid från och med månaden

näst efter den, hvari afsked från direktörsbefattningen

honom beviljas, å Allmänna Indragningsstaten årligen uppbära

eu pension till belopp af 4,000 R:dr.

20.o. Kongl. Maj:t har vidare föreslagit att, i händelse Kongl. Maj:ts, uti den

nådiga Propositionen angående Statsverkets tillstånd och behof, under Sjunde Hufvudtiteln

vilkorligen framställda förslag om öfverlemnande till Riksdagens disposition

af, bland annat, Skogsplanteringskassan och Ekplanteringsfondcn bifolies och Riksdagen

följaktligen komme att från och med år 1870 öfvertaga utbetalningen af de

pensioner och arfvoden, som vissa f. d. skogsstatstjcnstemän och betjente blifvit vid

erhållet afsked försäkrade att under sin återstående lifstid få från nämnda kassa och

fond uppbära, berörda pensioner och arfvoden, hvilka nu utgöra ett belopp af tillsammans

4,835 R:dr, måtte uppföras att för framtiden utgå från Allmänna Indragningsstaten.

Utaf ifrågavarande pensioner äro följande nu anvisade å Skogsplanteringskas
-

san, nemligen:

till Öfverjägmästaren C. G. Strandberg............. 700: —

» f. d. Öfverjägmästaren N. M. Retzius-............ 1,200: —

» Uppsyningsmannen Boberg................ 75,_

» Planteringsvaktaren Anders Pålsson............. 30: —

» Dito Ebbe Pehrsson............. 30: —

» Sandplantören J. O. Bruhn................ 1,000:_

» f. d. Öfverjägaren A. G. Kjellman............. 500: —

» f. Underjägaren G. A. Wikström.............. 250: —

» Dito Lars Larsson...............150: —

3,935: —

hvaremot till utgående från ekplauteringsmedlen är anvisadt det Expeditionssekreteraren

J. L. Mazér i egenskap af f. d. Sekreterare vid Ekplanteringsstyrelsen

tillförsäkrade årliga belopp.......... 900: —.

Tillhopa R;dr 4,835:

opaginerad Kontrollera mot PDF

t

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 40. 15

Sedan Riksdagen numera bifallit Utskottets, uti Utlåtandet N:o 23 angående

beräkning af Statsverkets inkomster, gjorda hemställan om indragning af omförmälda

fonder, tillstyrker Utskottet,

att, på sätt Kongl. Maj:t föreslagit, ofvanberörda pensioner och

arfvoden, tillsammans utgörande 4,835 R:dr, må af Riksdagen

uppföras att från och med år 1870 från Allmänna Indragningsstaten

utgå.

21:o. Beträffande Kongl. Maj:ts förslag, att nuvarande återstoden af det hittills

å Sjunde Hufvudtiteln uppförda anslaget till Jägeristaten, utgörande i penningar

112 R dr 51 öre och i indelta räntor 674 R:dr 69 öre eller tillsammans 787 R:dr 20

öre, skulle öfverföras till Nionde Hufvudtiteln och sammanläggas med anslaget till

Allmänna Indragningsstaten, derifrån ock borde bestridas de utbetalningar, hvilka för

närvarande besörjdes med förstnämnda anslag, har Utskottet under punkten 6 i Utlåtandet

N:o 38, angående regleringen af utgifterna under Riksstatens Sjunde Hufvudtitel,

afgifvit yttrande, i enlighet hvarmed Utskottet å närlagda tabell lutt. A.) upptagit,

att tilläggas anslaget till Allmänna Indragningsstaten, torenämnda penningeoch

räntebelopp, hvilket Utskottet här skolat

till Riksdagens godkännande anmäla.

22:o. Sedan, i anseende till skedd expropriation för Statens södra stambana

af jord från indragna och till midfastan år 1878 utarrenderade korporalsbostället

vid f. d. Adelsfane-regementet N:o 1 Råken eller Räknan ett hälft mantal i Wieslanda

socken, Albo härad och Kronobergs län, arrendatorn af samma boställe blifvit, på sätt

af Statsrådsprotokollet (Bil. N:o 6 b. pag. 37) närmare inhemtas, genom nådigt beslut

den 22 November 1867. för återstående arrendetiden tillerkänd årlig ersättning

till belopp af 38 R dr eller omkring 5 procent å den till Riksgäldskontor levererade

expropriationssumman, har Kongl. Maj:t nu föreslagit, att berörda belopp måtte å

Allmänna Indragningsstaten uppföras.

Då nuvarande arrendatorn måste anses till ifrågavarande ersättningsbelopp berättigad,

tillstyrker Utskottet,

att hvad Kongl. Maj:t uti förevarande hänseende föreslagit må

af Riksdagen bifallas.

23:0. I afseende å det af Kongl. Maj:t till anskaffande af originalmålningar

af växter ur Sveriges Flora och till utgifvande af teckningar utaf Zoologiska föremål

äskade anslag af 1,200 R:dr för år 1870, har Utskottet i 29:de punkten af Utlåtandet

N:o 39. angående regleringen af utgifterna under Riksstatens 8:de Hufvudtitel, afgifvit

yttrande.

24.0. Vidare har Kongl. Maj:t föreslagit, att kompositören Franz Berwalds

enka Mathilda Berwald måtte å Allmänna Indragningsstaten uppföras till åtnjutande

Angående öfverflyttande

till Allmänna

Indragningsstaten

af anslaget

till f.

Jägeristaten.

Angående ersättning

för

exproprierad

jord från f.

korporalsbostället

N:o 1

Råken eller

Räknan.

Angående an

slag till anskaffande

af

originalmålningar

af

växter ur

Sveriges flora.

Angående pension

åt kompositören

F.

Berwalds

enka,

opaginerad Kontrollera mot PDF

10 Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 40.

under sin återstående lifstid af årlig pension att med 400 R:dr utgå trån och med

år 1869.

Enligt hvad af handlingarne inhemtas erhöll Kompositören Eerwald först från

början af år 1867 anställning vid Musikaliska Akademien. Hans befattning derstädes

kan således icke i någon mån grundlägga anspråk på statens mellankomst för hans

enkas försörjning, och då hans verksamhet äfven i öfrig! icke torde kunna anses hafva

varit af den vigt för det allmänna, att den skulle påkalla anvisande af statsmedel

för berörda ändamål, hemställer Utskottet,

att denna nådiga framställning icke må af Riksdagen bifallas.

Ånga nde t a- 25:o. Då riksmarkegångspriset å spanmål för åren 1866, 1867 och 1868 ut
skning

för den gjort i medeltal 2 R:dr 31 öre för kubikfot, motsvarande 14 R:dr 59 öre för tunnan

m"inbegrip- eller 4 R:dr 9 öre utöfver det värde, 10 R:dr 50 öre för tunnan, hvartill spanmålen

nn sj anm&i. vjj grs statsreglering beräknades, har Kong! Maj! nu föreslagit, att den lönefyllnad

hvarom jemlikt då stadgade grunder, de embets- ocb tjensteman m. fl., som

före vidtagande af berörda statsreglering tillträdt och ännu bibehålla löner med derunder

beräknad spanmål, äro tillförsäkrade, måtte af Riksdagen bestämmas efter

nämnda prisskilnad, 4 R:dr 9 öre för tunnan, till utgående från Allmänna Indragningsstaten.

Vid det af Statskontoret upplysta förhållande, att beloppet af den spanmål,

som inbegripes under lönerna för sådana äldre löntagare, för närvarande utgör 1,031

tunnor, skulle således till bestridande af ifrågavarande utgift erfordras i jemnadt tal

en summa af 4,200 R:dr.

I anledning häraf får Utskottet hemställa,

att för de tjenstemän, hvilka äro berättigade till spanmålstillökning

utöfver det i staterna beräknade pris af 7 R:dr Banko,

denna tillökning måtte för hvarje tunna under lönerna beräknad

spanmål bestämmas till 4 R:dr 9 öre.

26 o. Enär, i händelse förslaget om öfverflyttande till Allmänna Indragningsiiufvudtitein»

staten af anslaget till Jägeristaten bifölles, detta anslag skulle komma att lemna

slutsumma. full tillgång till bestridande af de utgifter, som i följd af berörda öfverflyttning skulle

för Indragningsstaten uppkomma, och de anvisningar å anslaget för sistnämnda stat,

- hvarom i öfrig! Kongl. Maj! i den nådiga Propositionen angående Statsverkets tillstånd

och behof gjort framställning, skäligen kunde antagas ungefärligen motsvaras

af de besparingar i utgifter från samma stat, som uppkomme genom äldre pensionstagares

afgång äfvensom derigenom, att, om, på sätt förslagits, å Fjerde Hufvudtitelns

anslag till Kavalleri- och Infanteriregementena uppfördes ett belopp af 157 R dr 37

öre såsom ersättning för »Indelniugsbrist i Jemtland», några utbetalningar icke vidare

skulle

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 40.

17

skulle ifrågakomma från det för samma ändamål nu å Allmänna Indragningsstaten

uppförda förslagsanslag å 400 R:dr Banko, hvilket alltså borde indragas, har Kongl.

Maja icke föreslagit annan ändring i anslaget för Allmänna Indragningsstaten, hvil
-

ket nu utgör • • o......:.........R:dr 761,412: 9.

men genom tillägg af återstoden å anslaget för Jägeristaten . . 787: 20.

skulle ökas till..................R:dr 762,199: 29.

än att detsamma, för vinnande af jemn slutsumma å Riks-staten i sin helhet, minskas

med 23 R:dr 28 öre till 762,176 R:dr 1 öre; Och torde således ifrågavarande anslag

lämpligen kunna, med tillägg af ofvanberörda 787 R:dr 20 öre, till i öfrigt oförändradt

belopp upptagas; hemställande dock Utskottet,

att Riksdagen må medgifva att vid nya Riks-statens upprättande

Allmänna Indragningsstatens förslagsanslag får jemkas i den

mån, som blifver erforderlig för att till jemnade belopp bringa

Riks-statens slutsummor i afseende å så väl penningar som indelta

räntor samt indelt och oindelt spanmål
Dessutom

har Kongl. Maj:t gjort framställning om beviljande af nedannämnda

extra anslag för år 1870.

27:o. I och för Arméens pensionering har Kongl. Maj:t äskat, dels för upprätthållande

af A rméens Pensionskassas egen pensionering en summa af 85,500 R:dr, eller

enahanda belopp som för innevarande år finnes anvisadt och dels för fortfarande

tillämpning af~ nu gällande pensions-st åter för Arméens befäl och tjensteman af den

9 Februari 1858 och den 6 November 1860 ett kreditiv å 215,000 R.-dr att användas

till betäckande af den skilnad, som för Arméens Pensionskassa under år 1870 kunde

uppstå genom den ifrågavarande pensioneringens tillämpning; hvarförutan Kongl.

Maj:t hemställt, att till fyllande af de brister, som i de för sistberörda ändamål för

åren 1868 och 1869 anvisade kreditiv-anslag kunna uppstå, måtte till utgående i män

af behof beviljas för innevarande år ett fyllnadskreditiv å tillhopa 16,000 R:dr.

Under åberopande af hvad beträffande Arméens Pensionskassas ställning och

för år 1870 påräknade utgifter är i det vid den nådiga Propositionen fogade Statsr&ds-protokoll

(Bil. N:o 3 a pag. 31—33) meddeladt, tillstyrker Utskottet,

a) att, för upprätthållande af Arméens Pensionskassas egen pensionering,

må för år 1870 på extra stat anvisas ett kreditiv å

85,500 R:dr med skyldighet för Pensionskassan att till Riksgälds-kontoret

afstå det för året Pensionskassan tillkommande

förhöjda vederlag för de till Statsverket indragna rusthållsafgitterna

och under enahanda vilkor i öfrigt, som hittills egt

rum, eller att årsanslaget qvartalsvis utbetalas, med förbindelse

för Pensionskassans Direktion att, så snart årets räkenskaper

hunnit afslutas, behörigen ådagalägga, om hela anslagssumman

eller huru stor del deraf varit för ändamålet behöflig, samt att,

i händelse det lyftade beloppet icke åtgått, öfverskottet återlemna;

bj att tör fortfarande tillämpning af nu gällande pensionsstater

al den 9 Februari 1858 och den 6 November 1860 måtte

för år 1870 anvisas på extra stat ett kreditiv å 215,000 R:dr.

att användas till betäckande af den skilnad, som för Arméens

Pensionskassa under samma år kan uppstå genom den ifrågavarande

pensioneringens tillämpning, och att utbetalas sålunda,

Bih. till Rtksd. Prot. 1809. 4 Sami. 1 Afd. 23 H.åft. 3

Arméens peta

sionttriny.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 40.

IB

AngHende peneionering

af

Sjöförsvarets

embete- och

tjensteman

samt gemenskap.

titt hälften deraf utgifvés den 1 April och den andra hälften déh

1 Oktöbfer; med förbindelse för Direktionen att, vid reqvirerande

af förstå hälfårets belopp, med afslutade räkenskaper redoviså

föregående års utgift; samt

c) att till utgående innevarande år i män af behof måtte

på Riksgälds-kontoret anvisas ett fyllnadskreditiv å tillhopa

16000 R:dr för fyllande af de brister, som kunna uppstå i 1868

och 1869 års kreuitiv-anslag för fortfarande tillämpning af ofvannätnuda,

nu gällande pension s-stater för Arméens befäl och

tjensteman.

28:o. Slutligen har Eongl. Maj-.t föreslagit att följande kreditiv måtte anvisas.

nemligen:

, för att fortfarande ej mindre sätta Amiralitets-krigsmanskassan i stånd att

till Sjöförsvarets embets- och tjensteman samt betjente, som söka afsked, genast utgifva

pensioner enligt de för Kassan nu gällande pensioneringsgrunder, än äfven utgöra

tillgång till de dem tillförsäkrade fyllnadspensioners utbetalande R:dr 72,000:

samt för upprätthållande af den Sjöförsvarets afskedade gemenskap

förunnade förbättrade pensionering . . .......... ... 40,000:

tillhopa I! dr 112,000:

eller enahanda belopp som för berörda ändamål äro för innevarande år anvisade, med

rättighet för Direktionen öfver nämnda kassa att å berörda kreditiv under loppet af

år 1870 lyfta hvad för omförmälda behof blifver erforderligt, sedan styrkt blifvit. i

hvad mån de för innevarande år beviljade enahanda kreditiv för pensioneringen åt
fått,

dock att hvad under sistnämnda år icke för ändamålet erfordrats, må för 1870

rs pensionering i mån af behof användas; hvarjemte Kong]. Maj:t begärt Riksdagens

medgifvande, att till förstberörda pensionering äfven få använda de besparingar, som

möjligen kunna uppkomma på det å Femte Hufvudtiteln upptagna anslag till Flottans

gamla reservstat; Och får Utskottet, med åberopande af hvad i Statsråds-protokollet

(Bil. N:o 4 sidd. 8 och 9) finnes anfördt,

till denna nådiga framställning tillstyrka Riksdagens bifall.

Stockholm den 3 Mars 1869.

På Stats-Utskottets vägnar:

ARVID FR.SON POSSE.

Reservationer:

Vid l:a punkten (angående förändrade bestämmelser i fråga om tjensteman*

pensionering) af Herr J. M. Björnstjerna, som reserverade sig så väl emot det af

Utskottet framlagda förslag till underdånig skrifvelse, som mot de derför anförda

motiver.

Vid 10:e, 15: e och 17:e punkterna (angående pensioner för Regementsläkaren

Stenkulas enka, General-löjtnanten Akrells döttrar och Öfverste löjtnanten Charpentiers

enka) åt Herrar P. O. Hörnfeldt och Jun Andersson.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tat». X-dtt_ -A_

Eiks-statens Nionde Hnfvndtitel.

Pennin tf ar.

''Indelta räntor»

■ enligt marke!

gång på förslag.

1869 års Riksstat anslår:

Spanmål.

Indelt på förslag.

Förslag till blifvande Riks-stat:

Spanmål.

Mått.

1

R:dr

öre

R:(lr

öre

K:ft

Värde k 2

R:dr 10 öre

kubikfoten.

Oindelt.

Summa

/

Penningar.

Mått.

k:r

R:dr öre

91,285150

70,219

50

193,058

46,295

98

37,710

7,500

24,000

K:fot

Värde förslags- vis å 2 R:dr 10

Riksmynt.

öre kub.-foten.

B: dr

öre

R:dr

öre

__

91,285

50

{Indelta räntor,,

enligt märke- j

| gång på förslag.

Indelt på förslag.

1 Värde k 2

Oindelt.

Mått.

24,713

03 51,897193

Pensions- och Indragnings-staterna.

A) Pensionsstaten.

Civilstatens Pensionskassa:

Pensionsstaten för civile embets- och tjensteman . 37,500

Dito för deras enkor och omyndiga barn .... 45,000

Ersättning för mistade löne-innehållningar . . . 2,245

Dito för nådårs- och begrafningshjelps-besparingar _6,540

i i

70,21950 Arméens Pensionskassa:

■ Pensionsstaten för militäre embets- och tjenstemäns

samt underofficerares enkor och barn . . . 37,500

: Ersättning för mistade löne-innehållningar . • • 4,639

Dito för nådårs- och begrafningshjelps-besparingar 28,080: —

244,956:91 Wadstena krigsmanshuskassa...........

Amiralitets-krigsmans-kassan:

I

46,295''—

Förra anslaget under denna titel

..... 43,100: —

Ersättning för mistade löneinnehållningar . . . 615:

Dito för nådårs- och begrafningshjelps-besparingar 2,580: —

ore : K:fot. |k:r

i ;

91,285150

i

70,219

193,058

R:dr 10 öre

kubikfoten.

Mått.

IVärde förslags-J

jviså 2 R:dr 10 !

öre kub.-foten. f

Glimma

Riksmynt.

i I i

R:dr löre K:fot k:r

R:dr i öre j

R:dr

24,71303

30,000

2,000

6,000

508,068l98i - 759,42701 1,849

74: 45

24,713 03

37,710—■ Invalidhus-fonden: Ersättning för hemmansräntor och

arrenden, Förslagsandag,

Invalidhus-fonden................

7 _; För

24 000’-__> Bidrag till handelsflottans pensionsstat, att af tullmedlen direkte

utgå, Reservationsanslag.

Nuvarande beloppet.......... 24,000: —

Tillkommer, å handels- och sjöfarts-fonden förut

anvisadt anslag........... 50,000: ^

Bidrag till folkskolelärares pensionering........

Bidrag till folkskolelärarnes enke- och pupillkassa .

Bidrag till Kongl. Theaterns pensionskassor.......

Sgr

9450

19 04

,1,267,196 09 1,84974 45]

1

30,000 —1

---:

2,000 —

--■

6,000;—

93

559,966 91

74

! 1

761,412109!

46,295-

3,239 16

7,500—1

]—! 25,315102

74.000

30.000

2,000

6,000

523,5981] 4l

91,285 50

51,897

93

70,219 501

244,956 91

46,295-

53,161

92:

56,401

7,500

08

74.000-

30.000- 2,000!- 6,000*-

94|50| 24,732107

51,938

67

B) Allmänua Indraguings-staten.

För diverse föremål, Förslagsanslag.

Penningar:

Nuvarande beloppet..... 759,427: 11.

Tillkommer: Förra Jägeristatens kontanta

löner ........ 112: 51. 759,539: 62.

Indelta räntor:

Nuvarande beloppet . . . . . . 1,849: 74.

Tillkommer: Från Sjunde Hufvudtiteln

omförda räntor, hvilka innehafva^

af förra Jägeristaten..... 674: 69. ^ 524- 43

Indelt spanmål, såsom i 1869 års Riks-stat . . . 94: 50.

Oindelt spanmål, dito dito . . . 40: 74.

Då de nya anvisningarne å Indragnings-staten ansetts

kunna ungefärligen motsvara de besparingar i

utgifter från nämnda stat, hvilka uppkomma

genom pensionstagares afgång, utföres här detta

anslag i öfrigt till oförändradt belopp.......j 759,539]62j 2,524|4S

50,028

05|l05,059|85l 628,657

99

45

94 50l

19

04

40]74| 762,199

29

1,321,379!

Summa |l,283,137|76| 2,52-1 43 4ö|—! 94|öo| 50,047|o9|l0fi,100|59|l,390,857

28;

Rör till Stats-Utskottets Utlåtande, 1869, N:o 40.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tat). ILi-t-L JB.

Allmänna Indragnings staten.

Ny anvisning.

1

Professoren. Doktor C. J. Schlyter, såsom ersättning för biträde och

andra kostnader vid utgifvandet af »Sveriges gamla lagar» .

Vaktknekten vid länscellfängelset i Wexiö Sven Gustaf Pettersson . .

Dito vid straffängelset i Warberg Bengt Christiansson Qvist .

Dito vid länsfangelset i Oarlstad Jan Olsson...... .

Förste Vaktknekten vid kronohäktet i Warberg Carl Gustaf Forssman .

Förre Fängelsedirektören Gustaf Sundström, att utgå från och med

är 1869 ......................

Sergeanten vid inre bevakningen vid straff- och arbetsfängelset å Långholmen

Bengt Melin........... .....

Andre Majoren vid Lifregementets Husarkorps in. m. Carl Thom Adler
creutz.

......................

Kommendanten å Carlsborgs fästning, Majoren m. m. Nils Fredrik Ber
genstråle.

.....................

Utredningsförvaltaren vid arméens förråd i Götehorg, Fältkamere
rareu

m. m. Otto Johan Hafström............

Regementsläkaren vid Norra Skånska Infanteri regementet, Fältläkaren

m. m. Zacharias Fredrik Agathon Stenkul as enka, Hedvig Maria

Borg. att från och med 1869 utgå............

Till understöd åt de sedan 1808 och 1809 års krig qvarlefvande landtvärnsman

.....................

Läraren Vid Tekniska elementarskolan i Borås Fredrik Eimele . . .

Framlidne Generallöjtnanten Carl Fredrik AJcrells trenne ogifta döttrar

Margaretha, Adelaide och Emma Akrell 200 R:dr, hvardera . . .

Öfverste-löjtnanten Jean Toussaint Charpentiers enka, Helena Christina

Charpentier, född af Klercker, att från och med 1869 utgå. . . .

Direktören vid Skogsinstitutet G. Segerdahl.........• ■

Transport

Hör till Stats-Utskottets Utlåtande, 18f>9, N:o 40.

R:mt.

9001—|

400—''

300—!

400 —

310 —

800|—''

400|—|

1,250—i

| !

1,500 —

1000 —

300—1

20.000—;

850!—j

600—|

j I

400 —

4,000''-,

33,410 —

opaginerad Kontrollera mot PDF

R:mt.

T,..,- j ■ ur. Transport 33,410!

P oljande pensioner och arfvoden, som hittills utgått från Skogsplante- I

ringskassan och Ekeplaoteringsfonden, nemligen:

till Öfverjägmästaren C. G. Strandberg........700

» t. d. Öfverjägmästaren N. M. Retzius ..... 1 200

» >1 [Jppsyningsmannen Boberg......... ''lo

» Planteringsvaktaren Änders Pålsson........ 30

® Dito Ebbe Pehrsson....... 3Q

» Sandplantören •/. O. Bruhn..... j qqq

» f. d. Öfverjägaren A. G. Kiellman..... 500

» f. Uflderjägaren G. A. Wikström ........ 250

» Dito Lars Larsson........ 7^0

» Expeditiops-sekreteraren J. L. Ulazer i egenskap af f. d

Sekreterare vid Ekplanterings-styrelsen .... 900-

Ersättning åt arrendatorn af indragna och utarrenderade korporalsbo

stället N:o 1 Råken eller Räknan i Kixmobergs län 33_j

4,835-

Summa i 38,283-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tab. ZLi-t-t. O
-

Sxtra Statsreglering sanslag under Nionde Hufvudtiteln.

i

Statsutskottet

föreslår:

K: dr

Kreditiv.

För upprätthållande af Arméens Pensionskassas egen pensionering

................ 85,500: —

» fortfarande tillämpning af nu gällande pensionsstater

för arméens befäl och tjenstemän...... 215,000: — j 300500!_

» fortsatt tillämpning af staten tor pensionering af Sjöförsvarets i

embets- och tjenstemän samt betjente .... 72,000:

» upprätthållande af den gemenskapen vid Sjöförsvaret

förunnade förbättrade pensionering 40,000: — j u2,000 i_

Summa 412,500 —

Att utgå under år 1869.

För fyllande af de brister, som kunna uppstå i 1868 och 1869 års

kreditiv-anslag för fortfarande tillämpning af ofvannämnda i

nu gällande pensionsstater för arméens befäl och tjenste- i

män................. 16,000: — |

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1869:80 Skrifvelse, angående regleringen af utgifterna under Riks-statens Nionde Hufvudtitel. s. 22 i texten