Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckta motioner om eftergift af Kr o• nans rätt till danaarf efter tvänne personer.

1869-03-16 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1869:45, Utlåtande, i anledning af väckta motioner om eftergift af Kr o• nans rätt till danaarf efter tvänne personer.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Stcits-Utskottets Utlåtande N:o 45.

1

JV;o 45.

Ank. till Riksd. Kansli d. 16 Mars 1869, kl. 1 e. m.

Utlåtande, i anledning af väckta motioner om eftergift af Kr o•

nans rätt till danaarf efter tvänne personer.

(I. A.)

l:o. Uti en inom Riksdagens Andra Kammare väckt och till

Stats-Utskottet remitterad motion (N:o 49) har Herr A. W. Uhr föreslagit,

att Riksdagen måtte afstå Kronans, på Oppunda Häradsrätts utslag

af den 18 December 1866 grundade rätt till danaarf efter Skomakaren

Anders Olsson i Gatetorp på hemmanet Hjelpetorps egor i Westra Wingåkers

socken till förmån för hans syster Catharina Olsdotter i Backen

inom Frustuna socken.

Af motionen med dervid fogade handlingar inhemtas hufvudsakligen,

hurusom bemälde Anders Olsson den 20 September 1859 aflidit,

utan att efterlemna då kända arfvingar; att i anledning deraf Oppunda

Häradsrätt förordnat hemmansbrukaren Erik Persson i Hjelpetorp att

taga qvarlåtenskapen om hand, intilldess någon arfvinge efter Anders

Olsson kunde sig anmäla; att; sedan Erik Persson omsider fått sig bekant,

det Anders Olsson såsom närmaste arfvinge efterlemnat en syster, bemälda

Catharina Olsdotter, han till henne och hennes man Anders Gabrielsson

under den 17 December 1862 emot qvitto utbetalt arfsmedlen, utgörande

ett belopp af 157 R:dr 57 öre; att Kongl. Kammar-kollegii Advokatfiskals-embete

sedermera emot Erik Persson väckt talan angående qvarlåtenskapens

förklarande för danaarf och Erik Perssons förpligtande att

derför redovisa; att Oppunda Häradsrätt, som handlagt målet, genom

Bih. till Riksd. Prot. 1869. 4 Sami. 1 Afd. 26 Häft.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 45,

utslag den 18 December 1866 förklarat, att då Erik Persson icke lagligen

styrkt sin, af Advokatfiskals-embetet bestridda uppgift, det han

erhållit kunskap om arfvinge efter Anders Olsson och för hans qvarlåtenskap

till fullo redovisat, och vid sådant förhållande måste antagas,

att någon arfvinge efter Anders Olsson icke, på sätt 15 Kapitlet 6 §

Arfdabalken föreskrifver, till arfvets utbekommande sig anmält, skulle

ifrågavarande qvarlåtenskap såsom danaarf Kronan tillfalla, i följd hvaraf

Erik Persson ålades att till Advokatfiskals-embetet samma qvarlåtenskap

behörigen redovisa; samt att detta utslag, hvilket Erik Persson försummat

att öfverklaga, vunnit laga kraft; varande det af motionären uppgifna

skyldskapsförhållande emellan Anders Olsson och Catharina Olsdotter

genom motionen bilagda handlingar behörigen styrkt.

I betraktande deraf och då det icke torde vara Kronan värdigt

att draga fördel af vederbörandes försummelse att i berörda hänseende

iakttaga lagliga formaliteter, hemställer Utskottet,

att Riksdagen måtte för sin del medgifva, att den rätt

Kronan, på grund af anförda förhållanden, eger till

qvarlåtenskapen efter Skomakaren Anders Olsson i

Gatetorp må, till förmån för hans syster Catharina

Olsdotter i Backen, eftergifvas.

2:o. Sedan i Gefle stad boende Skarprättaren Carl Magnus Lidmans

efterlemnade enka, Maria Elisabeth Waxström, den 24 Augusti 1855 derstädes

aflidit, utan att efterlemna några arfvingar, samt hennes qvarlåtenskap,

hvilken, med räntor under den tid, som åtgått för arfvingars

efterforskande, nu uppginge till 316 R:dr 22 öre, således skulle

såsom danaarf Kronan tillfalla, har, uti en jemväl inom Andra Kammaren

väckt och till Stats-Utskottet remitterad motion (N:o 329) Herr

J. W. Petre föreslagit, att, på sätt stadsfullmägtige i Gefle uti en till

Kongl. Maj:t ingifven underdånig ansökning äfven anhållit, Kronan måtte

från berörda arfsrätt afstå till förmån för den i Gefle stad befintliga

barnhusinrättning, såsom bidrag till utvidgande af dess nyttiga och välsignelserika

verksamhet.

Utskottet, som fått sig tillställda de till Kongl. Maj:t i frågan ingifna

ansökningshandlingarne, har deraf, äfvensom af ett utaf motionären ingifvet

tagit kännedom; och enär de af motionären uppgifna förhållanden

deraf vitsordas, får, i öfverensstämmelse med den åsigt, som legat till

grund för representationens i flera dylika frågor på sednare tiden fattade

beslut, Utskottet hemställa,

att Riksdagen ville för sin del medgifva, att den rätt

Kronan kan ega till qvarlåtenskapen efter Skarprättaren

s. 3 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 46.

3

Carl Magnus Lidmans^enka, Maria Elisabeth Waxström,

må, till förmån för den i Gefle stad befintliga barnhusinrättning,

såsom bidrag till utvidgande af dess verksamhet,

eftergifvas;

lärande, i händelse af Riksdagens bifall till hvad hemstäldt blifvit,

underdånig skrifvelse i ämnet böra till Kongl. Maj:t

aflåtas.

Stockholm den 16 Mars 1869.

På Utskottets vägnar:

FREDRIK ALEXANDER FUNCK.

X-.o 46.

Ank. till Riksd. Kansli d. 16 Mars 1869, kl. 1 e. m.

Memorial, i anledning af äterremiss å Stats-Utskottets Utlåtande

angående afsöndring af jord frän militieb o ställslägenheterna

Sjöleden och Lökshuset samt bostället Tostarp, för

att tilläggas exercisfältet Ljungbyhed.

(I. A.)

Uti nådig Proposition af den 31 December nästlidet år har Kongl.

Maj:t föreslagit Riksdagen, att följande andelar af exercisfältet Ljungbyhed

nemligen 93 tunnland 14,2 kappland, tillhörande majorsbostället

Tostarp samt, med undantag af 10 tunnland odlad jord, 130 tunnland

30,3 kappland tillhörande f. d. regeméntsqvartermästare-boställsdelarne

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1869:34 Skrifvelse, angående eftergift af Kronans rätt till danaarf efter tvånne personer. a1 i texten