Sök i Ratio Lex

Memorial, i anledning af återremiss i fråga om utgörande antingen in natura eller efter markegång spris af den spanmål, som blifvit anslagen till de svagare rotarne vid Westmanlands regemente.

1869-03-18 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1869:47, Memorial, i anledning af återremiss i fråga om utgörande antingen in natura eller efter markegång spris af den spanmål, som blifvit anslagen till de svagare rotarne vid Westmanlands regemente.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 47.

1

IW:o 47.

Ank. till Riksd. Kansli d. 18 Mars 1869, kl. 1 e. m.

Memorial, i anledning af återremiss i fråga om utgörande

antingen in natura eller efter markegång spris af den

spanmål, som blifvit anslagen till de svagare rotarne

vid Westmanlands regemente.

(I- A.)

I anledning af Herr Friherre David von Schuhenheinis motion att, intilldess

-mi ny arméorganisation varder antagen och satt i verket, den till 932 svaga rotar

vid Westmanlands regemente anslagna en tunna spanmål till hvarje rote må antingen

in natura eller efter markegångspris utgå, har Stats-Utskottet uti sitt i frågan

äigitna Utlåtande (N:o 24) hemställt, att motionärens framställning icke må till

någon Riksdagens åtgärd föranleda. Enligt Utskottet tillhandakomna protokollsutdrag

har Riksdagens Första Kammare bifallit denna hemställan, hvaremot Andra

Kammaren återremitterat frågan. Anledningen till sistnämnda åtgärd synes vara,

att Utskottet skulle beredas tillfälle att taga kännedom af eu utaf motionären åberopad

Kong). Resolution uppå allmogens besvär af den 29 November 1756. Uti

denna Resolution, hv^rs innehåll redan förut var Utskottet bekant, medgifves visserligen,

att så väl ifrågavarande roteringsunderstöd, kalladt knektetunna, som en

annan ersättning, benämnd dagsverkstunna, hvarom nu ej är fråga, skulle utgå i

spanmål, “så långt den tillräcket. Att detta, hvad knektetunnan vidkomma, emellertid

icke kom till verkställighet, dertill inhemtas af 82 § i Kong). Resolutionen på

allmogens besvär den 17 Augusti 1762 orsaken hafva varit den, att Kronans behållna

tiondespanmål ansågs endast uppgå till 458 tunnor, hvarföre man inskränkte

sig till att fördela denna tillgång på de rotar, hvilka till åtnjutande af dagsverkstunna

voro berättigade.

Bih. till Riksd Vrot. 1869 4 Samt. 1 Afd. 27 Iläft.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Ståts-Utskottets Memorial JS-.o 48.

Till någon vidare utredning af frågan anser Utskottet återremissen icke föranleda,

utan hemställer nu endast,

att Riksdagens Andra Kammare behagade i frågan fatta

beslut.

Stockholm den 18 Mars 186P.

På Utskottets vägnar:

Fredrik Alexander Funck.

i\:o 48.

Ank. till Riksd. K ansli d. 18 Mars 1869, kl. 1 e. m.

Memorial, i anledning af Kamrarnes skiljaktiga beslut i fråga

om fyr- och båkafgiftens upphörande för fartyg, gående

emellan inrikes orter, och nedsättning för öfriga

fartyg.

(I. A.)

I anledning af Herr C. F. Wcerns i ämnet väckta motion, har Stats-Utskottet

uti Utlåtandet N:o 23 Kitt. B hemställt, att Riksdagen ville uti underdånig skrifvelse

anhålla, det Kongl. Maj:t, efter föregående utredning af lots-, samt fyr- och

båkinrättningarnes behof och utgifter, täcktes taga i nådigt öfvervägande, huruvida

uppbörden jaf fyr- och båkafgiften ma kunna förenklas samt om icke samma afgift,

företrädesvis den som utgår för den inhemska sjölarten, må kunna ytterligare nedsättas

eller till jemnare belopp bestämmas. Enligt Utskottet tillhandakomna protokollsutdrag

har, vid behandling häraf, Riksdagens Första Kammare för sin del beslutat,

att Riksdagen skulle uti underdånig skrifvelse anhålla, det Kongl. Maj-.t täcktes

tillse, om icke den af inrikes sjöfarten utgående afgift till fyr- och båkmedlen kunde

afskaffas, hvaremot Andra Kammaren bifallit Utskottets iörenämnda hemställan. Då.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.