Sök i Ratio Lex

Memorial, med svar å åter remisser samt förslag till sanmanjemkning eller voteringspropositioner, i anledning af Kamrarnes skiljaktiga beslut uti åtskilliga frågor, rörande anslagen under Biks-statens särskilda Hufvudtitlar.

1869-03-18 · 15 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 15 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1869:49, Memorial, med svar å åter remisser samt förslag till sanmanjemkning eller voteringspropositioner, i anledning af Kamrarnes skiljaktiga beslut uti åtskilliga frågor, rörande anslagen under Biks-statens särskilda Hufvudtitlar.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 49.

1

11

N:o 49.

Ank. till Riksd. Kansli d. 18 Mars 1869, kl. 2 e. m.

Memorial, med svar å åter remisser samt förslag till sanmanjemkning

eller voteringspropositioner, i anledning af Kamrarnes

skiljaktiga beslut uti åtskilliga frågor, rörande anslagen

under Biks-statens särskilda Hufvudtitlar.

(U. Afd:ne.)

Sedan Stats-Utskottet erhållit del af Kamrarnes beslut i anledning af

Utskottets Utlåtanden N:ris 32, 33, 34, 35, 36, 37, 38, 39 och 40, angående

regleringen af utgifterna under Riks-statens Hufvudtitlar, får Utskottet

här afgifva svar å erhållna återremisser samt framstiilla de förslag till sammanjemkning

af skiljaktiga beslut eller propositioner för votering, hvartill

berörda beslut funnits föranleda; börande Utskottet härvid tillkännagifva, att

i afseende å de af Kamrarne med olika beslut afgjorda frågor, vid hvilka

Utskottet icke meddelat yttrande om beslutens sammanjemkning, sådan sam
manjemkning

funnits icke vara möjlig.

/

Tredje Hufyudtiteln.

(Utlåtande N:o 34.)

l:o. Sedan Kongl. Maj:t hos Riksdagen äskat, att nedannämnda särskilda

anslag, motsvarande ungefärligen 12/17:delar af hela det belopp, som

för ombesörjandet af de Förenade Rikenas diplomatiska angelägenheter ansetts

erforderligt, måtte varda af Riksdagen anvisade att mot nu gällande

redovisningsskyldighet och på samma vilkor för dessa anslags användande,

Bih. till Riksd. Prof. 1869. 4 Sami. 1 Afd. 28 Käft. 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

2

Stats-Utskottets Memorial N:o 49.

som hittills varit bestämda, under nu instundande statsregleringsperiod till

Utrikes-departementet utgå, nemligen:

Statsministern för Utrikes-ärendenå............. 24,000: _

Departementets expedition................... 25,500: _

Ministerstaten .................. 340,500: _

Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter......... 50,000: —

eller tillsammans R:dr R:mt 440,000: —

hade Utskottet i l:a punkten hemställt, att denna Kongl. Maj:ts nådiga framställning

måtte pa det sätt bifallas, att nedannämnda anslag anvisades att

mot nu gällande redovisningsskyldighet och på samma vilkor för dessa anslags

användande, som hittills varit bestämda, under instundande statsregleringsperiod

till Utrikes-departementet utgå, nemligen till

Statsministern för Utrikes-ärendena ............. 24,000

Departementets expedition................... 25,500

Ministerstaten........................ 316,800

Skrifmaterialier och expenser samt extra utgifter...... 56,500

Anslag till öfvergående utgifter ............... 17,200

eller tillsammans R:dr R:mt 440,000: —

Utskottets tillstyrkande är af Andra Kammaren bifallet; hvaremot Första

Kammaren, med afslag å Utskottets hemställan, för så vidt den skiljde

sig från Kongl. Maj:ts nådiga framställning i ämnet, bifallit samma framställning.

I följd häraf far Utskottet, för frågans afgörande genom omröstning

inom Kamrarne, föreslå följande voteringsproposition:

”Den som vill, att Riksdagen, i enlighet med hvad Kongl. Maj:t föreslagit,

anvisar nedannämnda särskilda anslag att mot nu gällande redovisningsskyldighet

och på samma vilkor för dessa anslags användande, som hittills

varit bestämda, under nu instundande statsregleringsperiod till Utrikesdepartementet

utgå, nemligen:

Statsministern för Utrikes-ärendena.............. 24,000: —

Departementets expedition................... 25,500: —

Ministerstaten.......................... 340,500: _

Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter........ 50,000: —

röstar

Den det ej vill, röstar

eller tillsammans R:dr R:mt 440,000

Ja;

Nej;

Vinner Nej, har Riksdagen på det sätt bifallit Kongl. Maj:ts förevarande

nådiga framställning, att nedannämnda anslag anvisats att mot nu

gällande redovisningsskyldighet och på samma vilkor för dessa anslags

an
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 49.

3

vändande, som hittills varit bestämda, under instundande statsregleringsperiod

till Utrikes-departementet utgå, nemligen till

Statsministern för Utrikes-ärendena ............. 24,000: —

Departementets expedition................... 25,500:

Ministerstaten..... 316,800:

Skrifmaterialier och expenser samt extra utgifter..... 56,500: —

Anslag till öfvergående utgifter............. • • • 17,200: —

eller tillsammans R:mt R:dr 440,000: — ”

2:o. Under förutsättning af Riksdagens bifall till hvad Utskottet i

Utlåtandet N:o 28 föreslagit, angående upphörande af det nu å Sjette Hufvudtiteln

uppförda anslag till Handels- och Sjöfartsfonden, hade Utskottet, i

enlighet med Kongl. Maj:ts derom gjorda nådiga framställning, i 2:a punkten

tillstyrkt,

a) att såsom bidrag till Konsulsfonden måtte anvisas ett årligt anslag

af 160,000 R:dr, och

b) att jemväl det till underhåll af Svenska Kronans hus i Constantinopel

och Tanger samt Svenska kyrkan i London äskade anslag, 7,000 R:dr,

måtte af Riksdagen beviljas.

Denna hemställan är af Andra Kammaren bifallen, hvaremot samma

punkt blifvit af Första Kammaren till Utskottet återförvisad.

Då denna återremiss varit föranledd deraf, att Utskottets ofvanberörda

hemställan om indragning af anslaget till Handels- och Sjöfartsfonden blifvit

af Första Kammaren afslagen, men samma hemställan numera under den 9

innevarande månad är af Riksdagen bifallen, hemställer Utskottet,

att Första Kammaren måtte i frågan fatta beslut.

Fjerde Hufyudtiteln.

(Utlåtande N:o 35.)

3:o. Utskottets, efter pröfning af de särskilda anslagsbehofven under

Fjerde Hufvudtiteln, uti 12:e punkten gjorda hemställan, att öfriga under

denna Hufvudtitel uppförda ordinarie anslag, i hvilkas slutsummor Utskottet

icke tillstyrkt någon förändring, måtte bestämmas till enahanda belopp, som i

nu gällande Riks-stat äro upptagna, är af Första Kammaren bifallen. Andra

Kammaren åter har, med bifall till Utskottets hemställan i öfrigt, beslutat,

att anslaget till ”Indelta Arméens vapenöfningar” skall för år 1870 nedsättas

med 442,000 R:dr.

Vid sådant förhållande får Utskottet för den omröstning, som i anledning

häraf hör anställas, afgifva följande förslag till voteringsproposition:

”Den som vill, att det under Fjerde Hufvudtiteln uppförda anslag till

”Indelta Arméens vapenöfningar” af Riksdagen bestämmes till enahanda be
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

4 Stats-Utskottets Memorial N:o 49.

lopp, som i nu gällande Eiks-stat är upptaget, eller 884,000 R:dr 4$ öre

rostar ’ »

T\ • •

Den det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har Riksdagen beslutat, att anslaget till ”Indelta Arméens

vapenofningar skall för ar 1870 nedsättas med 442,000 R:dr.”

f + • 4-°’ u P*!ö/niag Kongl- Maj:ts nådiga framställning, att till befästningsarbetena

vid Oxdjupet eller Fredriksborgssundet måtte anvisas en

summa a 7,400 R.dr, hade Utskottet i 17:e punkten hemställt, att Riksdagen

måtte Kongl. Maj:ts förevarande nådiga framställning i den mån bifalla

att till befästningsarbetena vid Oxdjupet eller Fredriksborgssundet anvisades

for år 1870 a extra stat ett anslag af 87,400 R:dr.

a «i FÖftai Kammaren beviljade den af Kongl. Maj:t till ifrågavarande ändamål

askade summa, 117,400 R:dr, hvaremot Andra Kammaren biföll Utskottets

hemställan; och bör således äfven denna fråga afgöras genom omros

ning, for hvilket ändamål Utskottet föreslår följande voteringsproposition:

”I)en som vill att Riksdagen beviljar den af Kongl. Maj:t till befästningsarbetena

vid Oxdjupet eller Fredriksborgssundet för år 1870 äskade

summa, 117,400 R:dr, röstar

Ja;

Den det ej vill, röstar

Nej;

77 *iar Resdagen till befästningsarbetena vid Oxdjupet eller

Fredriksborgssundet anvisat för år 1870 å extra stat ett anslag af 87,400

... a''(l'' Fi\ 22:dra punkten hade Utskottet, i anledning af Kongl. Maj-ts

nådiga framställning om beviljandet för år 1870, till skarpskytteväsendets

befrämjande af en summa af 90,000 R:dr, tillstyrkt, att denna nådiga framstallnmg

matte i den mån bifallas, att till skarpskytteväsendets befrämjande

tor år i870 anvisades ett belopp af 70,000 R:dr, för att på det af Kongl.

Maj:t föreslagna sått användas. Detta tillstyrkande är godkändt af Första

Kammaren, hvaremot Andra Kammaren, med bifall till Kongl. Majrts nådiga

proposition, anvisat till skarpskytteväsendets befrämjande för år 1870 ett

belopp af 90,000 R:dr.

i° tt?? ,!å!edes1 omröstning äfven i denna fråga lärer böra anställas, föres

r Utskottet i detta hänseende följande voteringsproposition:

s. 5 Kontrollera mot PDF

Stuts-Utskottets Memorial N:o 49. 5

”Den som vill, att Riksdagen, i enlighet med hvad Kongl. Maj:t äskat,

för år 1870 till skarpskytteväsendets befrämjande anvisar ett belopp af

90,000 R:dr, röstar

Ja;

Den det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har Riksdagen till skarpskytteväsendets befrämjande för

år 1870 anvisat en summa af 70,000 R:dr.”

Femte Hufyudtiteln.

(Utlåtande N:o 36.)

6:o. Sedan Kongl. Maj:t föreslagit, att för beredande af tillgångar till

krigsfartygs byggnad år 1870 måtte, i stället för extra anslag, få användas de

öfverskott, som under åren 1867 och 1868, till ett sammanlagdt belopp af

omkring 180,000 R:dr, uppstått på statsinkomsttiteln: ”Fyr- och Båkmedel”

och funnits kunna för Lots- och Fyrinrättningens behof undvaras, så framt

hädanefter berörda, statsinkomst i sin helhet gjordes under hvarje löpande år

tillgänglig, hade Utskottet i första punkten hemställt, att Riksdagen, med

afslag å Kongl. Maj:ts nådiga framställning om användande för krigsfartygs

byggande af medel från anslaget till Lots- och Fyrinrättningen, måtte i underdånighet

anhålla, att Kongl. Maj:t ville af den behållning, som vid innevarande

års slut kunde finnas reserverad å anslaget till ”exercis af flottans

bemanning”, låta till krigsfartygsbyggnadsfonden öfverföra så stort belopp,

som för år 1870 kunde vara såsom bidrag för nämnda fond erforderligt.

Denna punkt är af Andra Kammaren godkänd, hvaremot Första Kammaren

biföll Utskottets hemställan med följande förändrade lydelse: ”att

Riksdagen, med afslag å Kongl. Maj:ts nådiga framställning om användande

för krigsfartygs byggande af medel från anslaget till Lots- och Fyrinrättningen,

må i underdånighet anhålla, att Kongl. Maj:t ville af de behållningar,

som vid innevarande ars slut kunna finnas å öfriga reservationsanslag å

Jemte Hufvudtiteln, låta till krigsfartygsbyggnadsfonden öfverföra så stort

belopp, som för år 1870 må vara såsom bidrag för nämnda fond erforderligt.

”

Då de olika meningar, som sålunda hos Kamrarne gjort sig gällande,

icke kunnat sammanjemkas, får Utskottet, för frågans afgörande genom omröstning,

föreslå följande voteringsproposition:

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Stats-Utskottets Memorial N:o 49.

”Den som vill, att Riksdagen, med afslag å Kongl. Maj:ts nådiga

framställning om användande för krigsfartygs byggande af medel från anslaget

till Lots- och Fyrinrättningen, måtte i underdånighet anhålla, att Kongl.

Maj:t‘ville af den behållning, som vid innevarande års slut kan finnas reserverad

å anslaget till ”exercis af flottans bemanning”, låta till krigsfartygsbyggnadsfonden

öfverföra så stort belopp, som för år 1870 må vara såsom

bidrag för nämnda fond erforderligt, röstar

Ja;

Den det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har Riksdagen beslutat, att, med afslag å Kongl. Maj:ts

nådiga framställning om användande för krigsfartygs byggande af medel från

anslaget till Lots- och Fyrinrättningen, i underdånighet anhålla, att Kongl.

Maj:t ville af de behållningar, som vid innevarande års slut kunna finnas å

öfriga reservationsanslag å Femte Hufvudtiteln, låta till krigsfartygsbyggnadsfonden

öfverföra så stort belopp, som för år 1870 må vara såsom bidrag för

nämnda fond erforderligt.”

7:o. Utskottets i andra punkten gjorda hemställan, att det å Femte

Hufvudtiteln uppförda reservationsanslag till ”durchmarchekostnader” måtte

från 30,000 R:dr till 20,000 R:dr nedsättas, är af Andra Kammaren bifallen

och af Första Kammaren godkänd med den förändring, att det ifrågavarande

anslaget bestämdes till 27,000 R:dr.

För frågans afgörande genom omröstning får Utskottet föreslå följande

voteringsproposition:

”Den som vill, att det å Femte Hufvudtiteln uppförda reservationsanslag

till durchmarchekostnader må från 30,000 R:dr till 27,000 R:dr nedsättas,

röstar

Ja;

Den det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har Riksdagen beslutat, att ifrågavarande anslag skall

från 30,000 R:dr till 20,000 R:dr nedsättas.”

8:o. Uti tredje punkten mom. a) hade Utskottet hemställt, att för ”sjöexpeditioner

till handelns skyddande” måtte anvisas ett årligt anslag af

150,000 R:dr att tilläggas anslaget till ”exercis af flottans bemanning”, hvilket

derigenom skulle från 480,000 R:dr höjas till 630,000 R:dr.

Detta tillstyrkande är af Andra Kammaren godkändt, hvaremot Första

Kammaren, i enlighet med Utskottets hemställan, för sin del anvisat ett år
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 49.

7

ligt anslag af 150,000 R:dr ”för sjöexpeditioner till handelns skyddande”,

men afslagit hvad Utskottet i detta moment i öfrigt hemställt.

För sammanjemkning af de sålunda skiljaktiga meningarne, får Utskottet

föreslå,

att ofvan omförmälda anslag måtte få under Riks-statens

Femte Hufvudtitel uppföras under följande rubrik:

Sjövapnets öfningar, reservationsanslag:

Exercis af Flottans bemanning 480,000: —

Sjöexpeditioner till handelns

skyddande........ 150,000: — ggQ qqq. _

Sjette Hufvudtiteln.

(Utlåtande N:o 37.)

9:o. På sätt Kong]. Maj:t föreslagit, hade Utskottet i åttonde punkten

tillstyrkt, att för 1870 års omkostnader vid jernvägstr afiken måtte anvisas

ett förslagsanslag af 4,300,000 R:dr att af trafikmedlen direkt utgå. Denna

punkt, hvilken blifvit af Första Kammaren bifallen, är af Andra Kammaren

till Utskottet återremitterad i syftning att ärendet måtte af Utskottet behandlas

i sammanhang med den nådiga Proposition rörande grunderna för förvaltningen

och sär skild t för aflöningen af den vid jernvägstrafiken anställda

personal, som lärer komma att för Riksdagen framläggas. Då de bestämmelser,

som i anledning af nämnda Proposition blifva af Riksdagen beslutade,

emellertid komma att på de verkliga utgifterna utöfva samma inflytande,

ehvad den förslagsvis beräknade summan för det hela uppföres något

högre eller lägre, samt Aid förslagsanslagets beräknande hänsyn bör tagas

dertill, att Riksdagen upptagit 1870 års inkomster af jernvägstrafikmedlen

till 6,500,000 R:dr eller 100,000 R:dr högre än de för innevarande år beräknade

inkomsterna af nämnda trafik, så har Utskottet icke ansett utgifterna

böra upptagas lägre än till 4,300,000 R.dr.

Utskottet hemställer derföre,

att Andra Kammaren måtte i ämnet fatta beslut.

10:o. Utskottet hade uti 23:dje punkten mom. c), på sätt Kongl. Maj:t

begärt, tillstyrkt, att Riksdagen måtte för år 1870 anvisa 3,000 R:dr till

arfvoden för ingeniörelevers undervisande vid Krigshögskolan. Detta tillstyrkande

är bifallet af Första Kammaren, men afslaget af Andra Kammaren.

Då således omröstning i denna fråga lärer böra anställas, föreslår Utskottet

i detta hänseende följande voteringsproposition:

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

Stats-Utskottets Memorial N:o 49.

”Den som vill, att Riksdagen, i öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts

förslag, för ar 1870 anvisar 3,000 R:dr till arfvoden för ingeniörelevers undervisande

vid Krigshögskolan, röstar

Ja;

Den det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har Riksdagen ansett sig icke böra för ifrågavarande ändamål

bevilja något anslag.”

Sjunde Hufvudtiteln.

(Utlåtande N:o 38.)

11 :o- Uti nionde punkten hade Utskottet på anförda skäl hemställt,

att åtskilliga inom Andra Kammaren väckta motioner om indragning eller

nedsättning af anslaget till Kongl. Theatern måtte af Riksdagen lemnas utan

afseende. Denna Utskottets hemställan bifölls af Första Kammaren, men

afslogs af Andra Kammaren, som beslöt, att det för Kongl. Theatern å ordinarie

stat uppförda anslag skulle nedsättas till 50,000 R:dr.

Vid sådant förhållande får Utskottet för frågans afgörande genom omröstning

föreslå följande voteringsproposition:

”Den som vill, att det för Kongl. Theatern anvisade anslag till oförändradt

belopp, 60,000 R:dr, bibehålies, röstar

Ja;

Den det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har Riksdagen beslutat att det för Kongl. Theatern å

ordinarie stat uppförda anslag nedsättes till 50,000 R:dr.”

o 12:o. Med bifall till Utskottets hemställan i tionde punkten mom. b)}

för sa vidt den afsåge fastställande af öfriga under Sjunde Hufvudtiteln uppförda

ordinarie anslag till enahanda belopp, som vid nästlidna riksdag bestämdes,

har Andra Kammaren, hvad särskildt angår anslaget till ”Statskontoret

med kronomagasinerna samt vågstaten i Falun”, beslutat, att bestämmandet

af detta anslagsbelopp skulle göras till föremål för Utskottets förnyade

ompröfning,

s. 9 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 49.

9

ompröfning, samt alltså momentet i denna del till Utskottet återförvisat.

Nämnda punkt är af Första Kammaren bifallen och, enligt hvad af diskussionsprotokollet

inhemtats, är Andra Kammarens återremiss föranledd af det

samband, en af Herr C. Orre väckt motion (N:o 31), om kronomagasinernas

indragning och upphörande af all spanmålsrörelse för Statsverkets räkning

m. m., ansetts ega med frågan om bestämmandet af nämnda anslags slutsumma.

Härvid torde få erinras, att de vid Magasinsstaten anställda tjensteman,

hvilka åtnjuta aflöning från Sjunde Hufvudtiteln, i allmänhet äro genom fullmagter

eller konstitutorialer tillförsäkrade de för dem uppförda aflöningsbelopp.

Äfven om den af bemälde motionär gjorda framställning, angående

hvilken Utskottet framdeles kommer att afgifva utlåtande i sammanhang med

frågan om Kongl. Maj:ts nådiga förslag rörande förändring i sättet för räntans

och kronotiondens utgörande, af Riksdagen godkännes och den ifrågasatta

regleringen skulle kunna före och under 1870 genomföras, skulle således

de deraf föranledda indragningar af tjenster vid Magasinsstaten likväl

icke kunna för nämnda år medföra någon nämnvärd minskning i utgifterna,

så vidt de från Sjunde Hufvudtiteln utgå; och torde således anslaget till

”Statskontoret med kronomagasinerna samt vågstaten i Fahlun” böra till

oförändradt belopp bibehållas; hemställande Utskottet,

att Andra Kammaren måtte i ämnet fatta beslut.

Åttonde Hufvudtiteln.

(Utlåtande N:o 39.)

13:o. Rörande femte punkten, angående tillsättande af en komité för

undervisningsväsendets ordnande, hvilken punkt blifvit af Kamrarne till Utskottet

återremitterad, kommer Utskottet framdeles att afgifva särskildt utlåtande,

hvilket Utskottet här endast skolat anmäla.

14:o. Båda Kamrarne hafva till Utskottet återremitterar 25:te punkten,

hvaruti hemställts, att Herr Hasselrots motion (N:o 28) angående årligt bidrag

till det i Sköfde upprättade idiotbarnhem måtte lemnas utan afseende.

Då de talare, som inom Kamrarne påyrkat denna frågas återremitterande,

fsynas hafva varit ense derom att den ifrågavarande anstalten vore väl

förtjent af understöd, men dock ansett sig icke böra, innan vederbörande

blifvit i ämnet hörda, för sådant ändamål anvisa statsmedel, hemställer Utskottet,

Bih. till Riksd. Frot. 1869. 4 Sami. 1 Afd. 28 Häft.

2

opaginerad Kontrollera mot PDF

10

Stats-Utskottets Memorial N:o 41).

att Riksdagen må i underdånig skrifvelse anhålla, det

täcktes Kongl. Maj:t, efter vederbörandes hörande, taga i

öfvervägande om icke förberörda anstalt må anses förtjent

af allmänt understöd.

Nionde HufVudtiteln.

(Utlåtande N:o 40.)

15:o. Uti 4:de punkten hade Utskottet hemställt, att de för Notarien i

Krigshofrätten S. A. Th. Schöldberg samt Kanslisterna i samma Hofrätt J. C.

von Lindecreutz och A. F. IJljenstolpe föreslagna pensioner, tillhopa 2,927

R:dr 40 öre, icke måtte af Riksdagen beviljas; och är denna punkt af Andra

Kammaren bifallen. Första Kammaren åter har bifallit Utskottets hemställan,

i hvad den rörde de för Notarien Schöldberg samt Kanslisten Liljenstolpe

föreslagna pensioner, men återförvisat samma hemställan, för så vidt den angick

Kanslisten von Lindecreutz’ pensionering, i ändamål, enligt hvad af diskussionen

framgår, att Utskottet måtte tillse, huruvida icke, oberoende af

frågan om förändrad reglering af Krigshofrättens civila embets- och tjenstemannapersonal,

skäl vore för handen att bevilja den för denna tjensteman af

Kongl. Maj:t föreslagna pension, 792 R:dr 40 öre.

Enligt den för Krigshofrätten fastställda aflöningsstat utgör den ordinarie

lönen för kanslisterna derstädes 487 R:dr 50 öre. Utaf Rikets åren

1856—1858 församlade Ständer anvisades till Kongl. Maj:ts disposition ett

belopp af 3,000 R:dr årligen, att användas till löneförbättring för Krigshofrättens

civile embets- och tjensteman samt vaktbetjente och blefvo af detta

anslag 287 R:dr tilldelade hvar och en af Hofrättens tvänne Kanslister, hvarigenom

dessa tjenstemäns aflöningsförmåner, med tillägg af ljuspenningar, för

närvarande uppgå till 792 R:dr 90 öre för hvardera. Då sedermera vid

1859—1860 ars riksdag aflöningen för de flesta andra embetsverk definitivt

reglerades, blef det för Krigshofrätten uppförda löneförbättringsanslag fortfarande

stäldt till Kongl. Maj:ts disposition och de i nämnda Hofrätt anställde

tjensteman äro af denna anledning utestängda från den deras vederlikar i de

flesta andra embetsverk tillkommande förmån att vid uppförande å indragningsstat

få, utan Riksdagens särskilda medgifvande, beräkna pensionen å

fulla beloppet af innehafvande aflöning.

Härförutan bör Utskottet erinra, hurusom, uppå Kongl. Maj:ts derom

gjorda nådiga framställning, Rikets Ständer vid 1865—1866 års riksdag medgifvit,

att innehafvarne af trenne till indragning bestämda kanslistbefattningar

vid Göta Hofrätt fingo efter erhållet afsked uppföras å Allmänna Indrag
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Métnorial N:o 49.

11

ningsstaten till åtnjutande af pensioner till belopp motsvarande de löneförmåner,

som blifvit dem provisoriskt tillagda.

Efter anförande af hvad sålunda förekommit får Utskottet, jemte meddelande

att von Lindecreutz, som, född år 1802 och sedan år 1827 anställd

i sin ännu innehafvande befattning, således i afseende å lefnads- och tjensteår

i allo uppfyllt de för åtnjutande af pension från Allmänna Indragnings - staten stadgade vilkor, enligt ett till Utskottet inlemnadt läkarebetyg, är behäftad

med grå starr i högra ögat med deraf beroende bristande synförmåga

hos detsamma, hemställa,

att Första Kammaren ville i frågan fatta beslut,

16:o. Uti 6:te punkten, mom. a), b)) c), d), c) och f) hade Utskottet

hemställt, att Riksdagen måtte, med bifall till Kongl. Maj:ts derom gjorda

nådiga framställningar, å Allmänna Indragningsstaten uppföra årliga pensioner

:

för Vaktknekten vid länscellfångelset i Wexiö Sven Gustaf Pettersson

med 400 R:dr;

för Vaktknekten vid straffängels et i Warberg Bengt Christianssm

Qvist med 300 R:dr;

för Vaktknekten vid länsfangelset i Carlstad Jan Olsson med 400

R:dr;

för förste Vaktknekten vid kronohäktet i Warberg Carl Gustaf Forssrnan

med 310 R:dr;

för Fängelsedirektören Gustaf Sundström med 800 R:dr; samt

för Sergeanten vid inre bevakningen vid straff- och arbetsfängelset å

Långholmen Bengt Melin med 400 R:dr.

Första Kammaren har bifallit dessa hemställanden; hvaremot Andra

Kammaren beviljat de ifrågasatta pensionerna att utgå med hälften af de

föreslagna beloppen eller respektive 200, 150, 200, 155, 400 och 200 R:dr,

i följd hvaraf, för frågans afgörande genom omröstning, Utskottet får föreslå

följande voteringspropositioner:

a) ”Den som vill, att Riksdagen, i öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts

nådiga förslag, å Allmänna Indragningsstaten uppföl en årlig pension för

Vaktknekten vid länscellfångelset i Wexiö Sven Gustaf Pettersson med 400

R:dr, röstar

Ja;

Den det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har Riksdagen beviljat den ifrågavarande pensionen att

utgå med hälften af det föreslagna beloppet eller 200 R:dr.”

opaginerad Kontrollera mot PDF

12

Stats-Utskottets Memorial N:o 49.

b) ”Den som vill, att Riksdagen, i öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts

nådiga förslag, å Allmänna Indragningsstaten uppför en årlig pension för

Yaktknekten vid straffängelset i Warberg Bengt Christianssm Qvist med

300 R:dr, röstar

Ja j

Den det ej vill, röstar

Nej;

Yinner Nej, har Riksdagen beviljat den ifrågavarande pensionen att

utgå med hälften af det föreslagna beloppet eller med 150 R:dr.”

c) ”Den som vill, att Riksdagen, i öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts

nådiga förslag, å Allmänna Indragningsstaten uppför en årlig pension för

Yaktknekten vid länsfångelset i Carlstad Jan Olsson med 400 R:dr, röstar

Ja;

Den det ej vill, röstar

Nej;

- Vinner Nej, har Riksdagen beviljat berörda pension att utgå med hälften

af det föreslagna beloppet eller med 200 R:dr.”

d) ”Den som vill, att Riksdagen, i öfverensstämmelse med Kongl.

Maj:ts nådiga förslag, å Allmänna Indragningsstaten uppför en årlig pension

för Förste Yaktknekten vid kronohäktet i Warberg Carl Gustaf Forssman

med 310 R:dr, röstar

Ja;

Den det ej vill, röstar

Nej;

Yinner Nej, har Riksdagen beviljat denna pension att utgå med hälften

af det föreslagna beloppet eller med 155 R:dr.”

e) ”Den som vill, att Riksdagen, i öfverensstämmelse med Kongl.

Maj:ts nådiga förslag, å Allmänna Indragningsstaten uppför en årlig pension

för Fängelsedirektören Gustaf Sundström med 800 R:dr, röstar

Ja;

Den det ej vill, röstar

Nej;

Yinner nej, har Riksdagen beviljat ifrågavarande pension att utgå

med hälften af det föreslagna beloppet eller med 400 R:dr.”

f) ”Den som vill, att Riksdagen, i öfverensstämmelse med Kongl.

Maj:ts nådiga förslag, å Allmänna Indragningsstaten uppför en årlig pen
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 49.

13

sion för Sergeanten vid inre bevakningen vid straff- och arbetsfångelset å

Långholmen Bengt Mehn med 400 R:dr, röstar

Ja;

Den det ej vill, röstar

Nej;

Yinner Nej, har Riksdagen beviljat denna pension att utgå med hälften

af det föreslagna beloppet eller med 200 R:dr.”

17:o. Uti 7:de punkten hade Utskottet tillstyrkt Riksdagens bifall till

Kongl. Maj:ts nådiga framställning derom, att Andre Majoren vid Lifregementets

Husarkorps m. m. Carl Them Adlercreutz måtte vid afgång ur

krigstjensten komma i åtnjutande af 1,250 R:drs pension på Allmänna Indragningsstaten.

Detta tillstyrkande är af Första Kammaren godkändt, hvaremot

Andra Kammaren beviljat den i förevarande punkt på Allmänna Indragningsstaten

föreslagna pension till nedsatt belopp af 750 R:dr.

För denna frågas afgörande genom omröstning, får Utskottet föreslå

följ ande voteringsproposition:

”Den som vill, att Riksdagen, i enlighet med Kongl. Maj:ts nådiga

framställning, medgifver att Andre Majoren vid Lifregementets Husar korps

m. m. Carl Thom Adlercreutz må vid afgång ur krigstjensten komma i åtnjutande

af 1,250 R:drs pension på Allmänna Indragningsstaten, röstar

Ja;

Den det ej vill, röstar

Nej;

Yinner Nej, har Riksdagen beviljat den föreslagna pensionen till nedsatt

belopp af 750 R:dr.

18:o. Utskottets i 15:de punkten gjorda hemställan, att Riksdagen, i

enlighet med Kongl. Maj:ts nådiga förslag, måtte bevilja framlidne Generallöjtnanten

C. F. Akrells trenne ogifta döttrar, Margaretha, Adelaide och

Emma Akrell pensioner till belopp af 200 R:dr för dem hvardera, att under

deras återstående lifstid från Allmänna Indragningsstaten utgå, är af Första

Kammaren bifallen, hvaremot de i denna punkt tillstyrkta pensioner blefvo

af Andra Kammaren afslagna.

Utskottet får föreslå följande voteringsproposition:

”Den som vill, att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts nådiga

framställning, beviljar framlidne Generallöjtnanten Akrells trenne ogifta döttrar,

Margaretha. Adelaide och Emma Akrell pensioner till belopp af 200

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Stats-Utskottets Memorial N:o 49.

R:dr för dem hvardera, att

Indragningsstaten utgå, röstar

Den det ej vill, röstar

under deras återstående lifstid från Allmänna

Ja;

Nej;

Yinner Nej, har Riksdagen icke funnit skäl att till denna nådiga framställning

lemna bifall.

19:o. Efter pröfning af Kongl. Maj:ts nådiga förslag derom, att

framlidne Generaldirektören för fängelser och arbetsinrättningar Claes Johan

Livijns efterlemnade tvänne ogifta döttrar Rosa Helena och Edla Sofia

Christina Livijn måtte årligen, så länge de lefva ogifta, få å Allmänna Indragningsstaten

uppbära hvardera 200 R:dr af den pension å 600 R:dr

Banko, som varit deras i Oktober månad nästlidet år aflidna moder från

nämnde stat tillagd, hade Utskottet i 16:de punkten hemställt, att ifrågavarande

nådiga framställning icke må af Riksdagen bifallas.

Med afslag a Utskottets hemställan, har Första Kammaren bifallit

Kongl. Maj:ts nådiga framställning i ämnet; hvaremot Andra Kammaren bifallit

punkten.

Utskottet föreslår härvid följande voteringsproposition:

”Den som vill, att Riksdagen, i enlighet med Kongl. Maj:ts nådiga

förslag, beviljar framlidne Generaldirektören för fängelser och arbetsinrättningar

Claes Johan Livijns efterlemnade tvänne ogifta döttrar, Rosa Helena och

Edla Sofia Christina Livijn pension till belopp af 200 R:dr för dem hvardera

att årligen, så länge de lefva ogifta, å Allmänna Indragningsstaten

uppbäras, röstar

Ja;

Den det ej vill, röstar

Nej;

Yinner Nej, har Riksdagen icke funnit skäl att till förevarande nådiga

framställning lemna bifall.”

20:o. Med bifall i öfrigt till Utskottets hemställan i 26:te punkten,

angående Allmänna Indragningsstatens slutsumma, har Andra Kammaren,

—• hvad särskildt angår det anslag, som från Allmänna Indragningsstaten

utgår för förvaltningen af Statens spanmålsrörelse — beslutat att frågan om

berörda anslags behöflighet skulle göras till föremål för Utskottets ompröfning

samt alltså punkten i denna del till Utskottet återförvisat. Nämnda

punkt är af Första Kammaren bifallen och enligt hvad af diskussionsprotolcollet

inhemtats är Andra Kammarens återremiss föranledd af det samband,

opaginerad Kontrollera mot PDF

15

Stats-Utskottets Memorial N:o 49.

eu af Herr C. Orre väckt motion (jST:o 31), om kronomagasinernas indragning

samt om upphörande af all spanmålsrörelse för Statsverkets räkning

m. m., ansetts ega med frågan om bestämmandet af Allmänna Indragningsstatens

slutsumma.

De vid magasinsstaten anställda tjenstemän, hvilkas arfvoden utgå

från Allmänna Indragningsstaten, äro visserligen endast på förordnande tillsatta

och kunna således när som helst från sina befattningar skiljas; men

äfven om den af bemälde motionär afsedda reglering, derest den af Riksdagen

godkännes, skulle kunna före nästa år genomföras, lärer dock den besparing,

af motionären uppgifven till 5,100 R:dr, som sålunda skulle uppkomma,

kunna anses så ringa i förhållande till slutsumman af det för Allmänna

Indragningsstaten uppförda förslagsanslag, af Utskottet beräknad till

762,199 R:dr 29 öre, att någon förändring i nämnda slutsumma icke kan

af pröfningen utaf förberörda motion påkallas; hemställande alltså Utskottet,

att Andra Kammaren måtte finna frågan om förslagsanslaget

till Allmänna Indragningsstaten icke uti omförmälda

hänseende för närvarande påkalla ytterligare ompröfning.

21:o. Öfriga af Utskottet under Riks-statens särskilda Hufvudtitlar behandlade

frågor äro antingen genom Kamrarnes sammanstämmande beslut

slutligen afgjorda, eller hafva, i anseende till skiljaktiga beslut mellan Kamrarne,

enligt 63 § Riksdags-ordningen, förfallit.

Stockholm den 18 Mars 1869.

På Stats-Utskottets vägnar:

Fredrik Alexander Funck.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1869:74 Skrifvelse, angående regleringen af utgifterna under Rilcs-statens Tredje Hufvudtitel. s. 14 i texten
  2. Rskr. 1869:76 Skrifvelse, angående regleringen af utgifterna under Rikstatens Femte Hufvudtitel. s. 1 i texten
  3. Rskr. 1869:77 Skrifvelse, angående regleringen af utgifterna under Riks-statens Sjette Hufvudtitel. s. 11 i texten