Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Riksdagens år 1868 församlade Revisorers berättelse om verkställd granskning af de under Kongl. Kommerskollegii förvaltning ställda fonder och medel.

1869-04-02 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1869:54, Utlåtande, i anledning af Riksdagens år 1868 församlade Revisorers berättelse om verkställd granskning af de under Kongl. Kommerskollegii förvaltning ställda fonder och medel.

Dokumentets text

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 54.

-iio''1 loft tjosfeioi . tolft ■■ ...

flf:o 54.

r|rff'' br7 • iirt;r 4 ! " [

Ank. till Riksd. Kansli d. 2 April 1869, kl. 2 e. m.

Utlåtande, i anledning af Riksdagens år 1868 församlade Revisorers berättelse

om verkställd granskning af de under Kongl. Kommerskollegii

förvaltning ställda fonder och medel.

(R. A.)

Till följd af erhållna remisser å denna från trycket utgifna och bland Kamrarnes

ledamöter utdelade revisionsberättelse, har Stats-Utskottet genomgått densamma;

och får Utskottet nu afgifva det yttrande, som påkallas af de i revisionsberättelsen

omförmälda förhållanden. *

l:o.

Angående vidtagande af åtgärder, på det hvarje års statsrevision må omfatta

nästföregående års förvaltning och räkenskaper.

(Rev.-ber. sid. 3, 4.)

I anledning af Riksdagens uti underdånig skrifvelse af den 14 Maj 1867 gjorda

framställning om vidtagande af sådana åtgärder, att granskningen af de under Kongl.

Kommers-kollegii förvaltning ställda fonder, likasom i afseende å Riksbankens och Riksgälds-kontorets

räkenskaper eger rum, kunde sträcka sig till slutet af året näst före

Revisorernes sammanträde, har Kongl. Maj:t uti nådigt Bref af den 6 December 1867

gifvit Kommers-kollegium tillkänna, att Kongl. Maj:t, med afseende å hvad Kollegium

uti sitt öfver Riksdagens berörda framställning afgifna utlåtande anfört, äfvensom derå,

att fråga blifvit väckt om förändrad organisation af Kollegii verksamhet såsom särskildt

embetsverk, hvaraf jemväl vore beroende särskilda anordningar beträffande Manufakturdiskontfondens

medel, funnit Riksdagens omförmälda underdåninga framställning icke

s. 7 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 54.

7

föranleda åtgärd i vidsträcktare mån, än att Kongl. Maj:t förordnat, att räkenskaperna

rörande öfriga under Kollegii förvaltning ställda fonder och medel skola till Kammarrätten

aflemnas sednast före utgången af April månad året näst efter det, hvilket

räkenskaperna omfattade. Efter hvad Revisorerne inhemtat hade ock, till åtlydnad

häraf, sistnämnda räkenskaper för år 1867 inom den sålunda bestämda tiden till

Kammarrätten öfverlemnats, hvaremot dessa räkenskaper ännu icke vid tiden för Statsrevisorernes

sammanträde blifvit i sin helhet derstädes granskade, till följd hvaraf den

af Revisorerne verkställda granskningen endast kunnat omfatta året 1866.

Då sålunda det ändamål, som föranledt Riksdagens ofvanberörda underdåniga

skrifvelse, icke vunnits, men Utskottet funnit det vara af vigt, att Stats-revisorernes

granskning af embetsverkens förvaltning må sträcka sig så nära som möjligt intill den

tid, då Revisorerne sammanträda, hvilket i förevarande fall synes kunna ega rum, derest

de ifrågavarande räkenskaperna, hvilka numera skola före April månads utgång

till Kammarrätten aflemnas, varda derstädes granskade så tidigt, att desamma kunna

öfverlemnas till handläggning af den i medlet af påföljande Augusti månad sammanträdande

Statsrevisionen, har Utskottet ansett sig böra hemställa,

att Riksdagen måtte, uti underdånig skrifvelse anhålla, det Kongl.

Maj:t täcktes taga under förnyadt öfvervägande, om icke, genom

vidtagandet af ändamålsenliga åtgärder till påskyndande af de

ifrågavarande räkenskapernas granskning i Kongl. Kammarrätten,

det uti Riksdagens underdåniga skrifvelse af den 14 Maj 1867

åsyftade ändamål må kunna vinnas, så att till hvarje års Statsrevision

kan aflemnas för det förflutna året afslutade räkenskaper

och handlingar, angående de under Kommers-kollegii förvaltning

ställda fonder och medel.

2:o.

Angående förändring i afseende å Manufaktur-diskont fondens bokföring.

(Rev.-ber. sid. 4, 5.)

Beträffande Manufaktur-diskontfonden hafva Revisorerne, med hänvisning till ett

öfver nämnda fond uppgjordt, vid Revisionsberättelsen fogadt kapitalslut, upplyst, att

fondens inkomster under år 1866 uppgått till ett sammanräknadt belopp af 157,613:30,

samt utgifterna, med inberäkning af den andel i vinsten, som på

grund af Kongl. Brefvet den 9 November 1841 årligen bör med 21,000 R:dr

tillfalla Riksgälds-kontoret, utgjort .......................................................................... 133,563: 47.

så att den derefter återstående vinsten för året uppgått till 24,049: 83.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Stats-Utslcottets Utlåtande N:o 54.

Enär likväl under revisionsåret från Manufaktur-diskontfonden utbetalts 25,000

R:dr af det beviljade bidraget 75,000 R:dr till uppförande af byggnad för 1866 års

industriutställning i Stockholm, så hade derigenom fondens behållning, som vid årets

början utgjorde .......................................................................................................... 1,731,321:94.

minskats med ............................................................................................................. 950; 17.

och uppgick således behållningen vid 1866 års slut till R:dr 1,730,371: 77.

hvaruti dock inginge osäkra fordringar af tillsammans 196,862 R:dr 9 öre, hvilken

summa med 10,539 R:dr 69 öre öfverstege det belopp, hvartill dylika slags fordringar

uti 1866 års ingående balans finnas upptagna. Då emellertid, på sätt af ofvanberörda

kapitalslut inhemtas, fondens osäkra fordringar till oafkortadt belopp upptagas bland

tillgångarne, men dessa fordringar icke torde ega det verkliga värde, som deras summa

utvisar, hafva Revisorerne ansett lämpligare att antingen de osäkra fordringame varda

förda inom linien och hvad af dylika -fordringar sedermera inflyter upptages såsom

vinst, eller ock att genom omslut visas fondens vinst och förlust samt behållning, oberäknadt

de osäkra fordringame.

Utskottet instämmer i denna af Revisorerne yttrade åsigt och hemställer alltså,

, att Riksdagen måtte uti underdånig skrifvelse hemställa, det

Kongl. Maj:t behagade, i afseende på bokföringen af Manufakturdiskontfonden,

föreskrifva antingen att de osäkra fordringame

föras inom linien och hvad af dylika fordringar sedermera inflyter

upptages såsom vinst, eller ock att genom omslut visas fondens

vinst och förlust samt behållning, oberäknadt de osäkra

fordringame.

3:o.

Angående TJllmagasinet i Norrköping.

(Rev.-ber. sid. 8—12.)

I afseende å den Manufaktur-diskontfonden tillhöriga och bland dess tillgångar

till ett värde af 54,000 R:dr bokförda ullmagasinsbyggnaden i Norrköping hafva Revisorerne

i sin berättelse redogjort för åtskilliga omständigheter, som stå i samband

med det ändamål, hvarför ifrågavarande byggnad uppfördes och för hvilket densamma

i viss mån bibehålies. Med hänvisning till hvad Revisorerne i detta hänseende upplyst,

anser sig Utskottet deraf här endast behöfva anföra, att, sedan det för inhemska

fårskötselns och ullproduktionens befrämjande å Riksgälds-kontoret anvisade kreditiv

blifvit af Rikets Ständer med 1863 års utgång indraget samt Kongl. Maj:t genom nådig

Kungörelse den 18 Juni 1864 förklarat, att det för ulldiskontfonden gällande reglemente

och de i sammanhang dermed gifna föreskrifter angående Ullkontoret i Norr
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 54.

9

köping upphört att vara gällande, så hade vid 1866 års Statsrevision fråga blifvit

väckt, huruvida de ändamål i öfrigt, för hvilka detta kontor blifvit inrättadt, eller att

bereda tillfälle för inhemsk ullproducent eller för köpare af inhemsk ull att der inlemna

ull, vare sig till förvaring eller försäljning, eller ock till sortering efter konstens

anvisning, vore af den vigt, att ifrågavarande inrättning borde bibehållas; att, i anledning

af Kong], Telegraf- och General-poststyrelsernas derom i underdånighet gjorda

framställningar, Kongl. Maj:t, enligt nådigt Bref den 20 April 1866, i nåder medgifvit,

att till lokal för postkontoret och telegrafstationen i Norrköping finge upplåtas vissa

delar af ullmagasinsbyggnaden med möjligen erforderligt utrymme å tomten för uppförande

af nödiga uthus, i sammanhang hvarmed, bland annat, i nåder blifvit föreskrifvet,

dels att kostnaden för lägenheternas anordnande till postkontor och telegrafstation,

hvilken, utom i hvad anginge uppförande af nödiga uthus, förslagsvis beräknats

till omkring 12,000 R:dr, skulle bestridas till hälften af postverket och till hälften

af telegrafverket, dels att till Ullkontoret skulle såsom hyra för de afträdda lägenheterna

årligen, så länge desamma af post- och telegrafverken innehades, erläggas 500

R:dr, till hälften af postverket och till hälften af telegrafverket, hvarförutan det årliga

underhållet borde af nämnda verk bekostas; att, sedan Kommers-kollegium, uti underdånig

skrifvelse af den 13 September 1867, på anförda skäl hemställt, att Ullkontoret

i Norrköping måtte med utgången af år 1867 indragas och, såsom följd deraf, nådiga

Kungörelsen den 19 December 1835 jemte deri sedermera vidtagna förändringar förklaras

böra vid samma tid upphöra att gälla, så hade Kongl. Maj:t uti nådigt Bref

den 29 November 1867 förklarat, att, då Statens mellankomst för åstadkommande af

sortering af ull och för anställning härvid af kunnige sorterare numera, efter den utveckling

ylleväfnadsindustrien vunnit inom landet, så väl i allmänhet som företrädesvis

i Norrköping, icke vidare kunde anses behöflig, och de utgifter, som varit en följd af

Ullkontorets verksamhet i och för dylik ullsortering, sålunda kunde besparas, men det

till Ullkontoret hörande magasin till de delar, som icke redan blifvit till post- och

telegrafverken upplåtna, borde utan särdeles betydande kostnader kunna till fördel för

ullproduktionen bibehållas såsom förvaringslokal, hvarest, emot skälig afgift efter fastställd

taxa, ull kunde till den årliga ullmarknaden i Norrköping eller vid andra tider

af året få uppläggas, Kongl. Maj:t funnit Kommers-kollegii förberörda hemställan endast

i så måtto böra bifallas, att Kongl. Maj:t i nåder beslutit, det Ullkontorets verksamhet

såsom ullsorteringsanstalt skulle med 1867 års slut upphöra, samt att, i afseende

på Ullkontorets bibehållande för emottagande af ull till magasinering, Kollegium

hade att hos Kongl. Maj:t föreslå nödiga anordningar; att, sedan Kollegium derefter

afgifvit underdånigt förslag i ämnet, Kongl. Maj:t under den 4 sistlidne Juni utfärdat

nådig kungörelse angående ullmagasinet i Norrköping; samt att, enligt de från Ullkontoret

till Kommers-kollegium månadtligen inkomna redovisningsräkningar för tiden från

och med 1868 års början till och med nästlidna September månad, hvarken vid 1867

Bih. till Riksd. Prot. 1869. 4 Sami. 1 Afd. 30 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 54.

års utgång något ullparti befanns i Ullkontoret qvarliggande eller under loppet af första

hälften af 1868 någon ull blifvit för magasinering dit inlemnad, och att först vid den

i Juli månad sednast hållna ullmarknaden i Norrköping till magasinet inkommit sammanlagdt

38,145 skålpund ull, deraf 9,454 skålpund voro vid månadens utgång qvarliggande,

hvarefter under nästförflutna Augusti och September månader 4,068 skålpund

ull blifvit ytterligare inlemnade, och att vid sistnämnda månads slut 9,017 skålpund

i magasinet qvarlågo; samt att under sistlidne Juli och Augusti månader i magasinsafgifter

influtit tillsammans 171 R:dr 85 öre.

Efter att hafva redogjort för hvad i detta ämne förekommit, hafva Bevisorerne

fästat Biksdagens uppmärksamhet derpå, att, sedan Kommers-kollegium, på skäl, som

synts Bevisorerne välgrundade, afstyrkt inrymmande i ullmagasinshuset i Norrköping

af telegrafstationen och postkontoret derstädes samt tillika antydt, att fråga då redan

blifvit väckt om indragning af Ullkontoret, Kong! Maj:t likväl funnit sig böra, på sätt

ofvan berördt är, medgifva, att lokaler finge för omförmälda ändamål i magasinsbyggnaden

upplåtas, äfvensom att den af Kommers-kollegium sedermera gjorda underdåniga

framställning om Ullkontorets fullständiga upphörande både såsom ullsorteringsanstalt

och magasin för ulls förvaring icke blifvit af Kongl. Maj:t i vidsträcktare mån godkänd,

än att oftanämnda inrättnings ena ändamål, eller ullsorteringsbestyret, i nåder förklarats

hafva upphört, med bibehållande likväl af inrättningens bestämmelse i öfrigt att

till förmån för ullproducenter eller schäferiegare fortfarande emottaga ull till förvaring,

och hafva Bevisorerne derjemte anmärkt, att den af Kongl. Maj:t för de ofvannämnda

lokalernas upplåtande åt post- och telegrafverken bestämda hyra af tillsammans

oOO R:dr R:mt icke stode i något skäligt förhållande till det hyresvärde, dessa lokaler,

särdeles den till telegrafstation upplåtna, skulle under vanliga förhållanden kunna

betinga. Och som Bevisorerne, lika med Kommers-kollegium, ansåge det icke vara

af någon väsendtlig nödvändighet för ullproducent att ega tillgång till en af allmänna

medel bekostad anstalt för emottagande af den ull, som antingen vid ullmarknaden i

Norrköping eller å andra tider kan komma att derstädes aflemnas, samt ullmagasinets

bibehållande för nyssberörda ändamål otvifvelaktigt måste fortfarande föranleda uppoffring

från Manufaktur-diskontens sida, enär inkomsten för ullförvaringen i magasinet,

efter den redan vunna erfarenheten, antagligen komme att högst betydligt understiga

hvad som erfordrades för bestridande af aflöningen åt en magasinsföreståndare jemte

öfriga af ullmagasineringen härflytande kostnader äfvensom utgifterna för egendomens

underhåll, för såvidt dessa skäligen borde på nyssnämnda inkomsttitel beräknas, funne

Revisorerne i nu antydda omständigheter sig ega anledning att uttrycka den åsigt,

att det skulle vara för det allmänna fördelaktigt att oftanämnda egendom blefve försåld,

så snart antagligt pris derför kan erhållas, och att den inflytande köpeskillingen

bör till förstärkande af Manufaktur-diskontfondens tillgångar till nämnda fond öfverlemnas.

Då Stats-Utskottet för sin del anser, att Kongl. Maj:t egt full befogenhet att

s. 11 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 54.

11

förordna om en del af den ifrågavarande egendomens upplåtande till post- och telegrafverken,

hemställer Utskottet,

att hvad Revisorerne erinrat i fråga om telegrafstationens och

postkontorets inrymmande i ullmagasinshuset icke må till någon

åtgärd föranleda.

Hvad åter betratfar frågan, huruvida ullmagasinet bör bibehållas såsom en af

allmänna medel bekostad anstalt för emottagande af den ull, som antingen vid ullmarknaden

i Norrköping eller å andra tider kan komma att derstädes aflemnas, så

instämmer Utskottet till alla delar i de af Revisorerne yttrade åsigter om olämpligheten

att vidare bibehålla ifrågavarande anstalt; och får Utskottet, på grund deraf,

hemställa,

att Riksdagen måtte uti underdånig skrifvelse anhålla, det Kongl.

Maj:t, med upphäfvande af Kongl. Kungörelsen den 4 sistlidne

Juni, behagade i nåder förordna, att ullmagasinet i Norrköping

skall vid innevarande års utgång indragas.

Hvad slutligen angår Revisoremes förslag, att ullmagasinsbyggnaden måtte försäljas,

så och enär denna egendom, så väl i anseende till tomtens belägenhet och storlek

som byggnadens beskaffenhet, synes ega ett högre värde, än som motsvarar den

köpeskilling, hvilken under nuvarande förhållanden torde för densamma kunna påräknas,

samt härtill kommer, att de delar af egendomen, som icke för post- och telegrafverken

äro behöfliga, torde, sedan ullmagasinet blifvit indraget, kunna med fördel antingen

till annat allmänt ändamål begagnas eller genom uthyrning lemna en mot värdet

svarande inkomst, har Utskottet ansett sig böra hemställa,

att Riksdagen måtte i underdånighet anhålla, det Kongl. Maj:t

behagade taga under öfvervägande, huruvida icke ifrågavarande

egendom må, mot lämplig ersättning till Manufaktur-diskontfonden,

af post- och telegrafverken öfvertagas, med förbindelse för nämnda

verks Styrelser eller endera af dem att låta uthyra sådana delar

af egendomen, som icke för Statens räkning behöfva användas.

Stockholm den 2 April 1869.

På Stats-Utskottets vägnar:

Arvid Fr.son Posse,

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1869:32 Skrifvelse, angående revisionen af de under Kornmers-kollegii förvaltning ställda fonder och medel. s. 21 i texten
  2. Rskr. 1869:33 Skrifvelse, angående förändring i afseende å Manufaktur-dis kontfondens bokföring. s. 23 i texten