Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga framställningar om anvisande af anslag för Skogsväsendet samt om fastställande af utgiftsstater för Skogsstyrelsen, Skogsstaten och Skogsläroverken.

1869-04-13 · 17 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 15 av 17 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1869:64, Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga framställningar om anvisande af anslag för Skogsväsendet samt om fastställande af utgiftsstater för Skogsstyrelsen, Skogsstaten och Skogsläroverken.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 64.

1

\:o 64.

Ank. til! Riksd. Kansli d. 13 April 1869, kl. 2 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga framställningar om

anvisande af anslag för Skogsväsendet samt om fastställande

af utgiftsstater för Skogsstyrelsen, Skogsstaten och

Skogsläroverken.

(lista U. A.)

Uti den nådiga Propositionen angående Statsverkets tillstånd och behof

har Kongl. Maj:t under sjunde hufvudtiteln föreslagit, att under vilkor,

dels att till^Riksdagens disposition öfverlemnades såväl skogsplanteringskassan

som Christianstads läns flygsandsplanteringsfond och ekplanteringsfonden,

alla tre sådana de efter afslutande af 1869 års räkenskaper befunnos, dels

att för framtiden upphörde det till skogsplanteringskassan nu utgående förslagsanslag,

hvilket i Riks-staten för år 1869 vore upptaget till 24,428 R:dr,

dels ock att skogsmedlen, som uti den nådiga Propositionen under de ordinarie

statsinkomsterna vilkorligen beräknats, bland dessa inkomster definitivt

upptogos, Riksdagen, till hvars pröfning komme att framläggas af Kongl.

Maj:t för dess del gillade nya aflöningsstater för skogsstyrelsen, skogsstaten

och skogsläroverken, ville, till bestridande såväl af de utgifter, hvilka,

utöfver den beräknade afkastningen af skogsstatspersonalens boställen, skulle

af berörda aflöningsstater påkallas, som af de för Statens skogsväsende i

öfrigt erforderliga kostnader, anslå under sjunde hufvudtiteln ett belopp af

Bih. till Biksd. Prot. 1869. 4 Sami. 1 Afd. 34 Häft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Stats-Utskottets Utlåtande N:o 64.

353,878 R:dr 6 öre och medgifva, att detta anslag, med intagande deribland

af de nu till anslaget för skogsplanteringskassan hörande indelta räntor,

finge i Riksstaten uppföras på följande sätt:

Skogsväsendet (af kontanta beloppet 90,000 R:dr reservationsanslag):

Penningar . . ............... 352,978: '' 6.

Indelta räntor, enligt markegång på förslag .... 900: —

Summa R:dr 353,878: 6.

Sedermera har Kongl Maj:t uti särskild nådig Proposition (N:o 21)

till pröfning af Riksdagen framlagt, utaf Kongl Maj:t för dess del godkända

förslag till utgiftsstater för Skogsstyrelsen, Skogsstaten och skogsläroverken,

dervid Kongl. Maj:t till upplysning i ämnet jemväl åberopat ett

inom Finans-departementet utarbetadt förslag till instruktion för Skogsstyrelsen

och Skogsstaten, hvilket till sina hufvudgrunder blifvit af Kong).

Maj:t gilladt, men med hvars slutliga pröfning komme att anstå i afvaktan

pa Riksdagens beslut, rörande saväl utgiftsstaterna som den föreslagna förändringen

i sättet för bestridande af skogsförvaltningsutgifterna.

Beträffande sistnämnda fråga har Riksdagen under den 27 sistlidne

Februari vid behandlingen af Stats-Utskottets Utlåtande angående beräkningen

af Statsverkets inkomster, förklarat sig icke finna något att erinra

vid den af Kongl. Maj:t föreslagna åtgärd, att inkomsterna af Statens skogar

skulle bland de allmänna statsinkomsterna upptagas och omförmälda

fonder till Riksdagens disposition öfverlemnas, hvadan Riksdagen jemväl

såsom inkomst af skogsförsäljningsmedel uppfört ett belopp af 220,000 R:dr.

Af detta Riksdagens beslut är en gifven följd, att särskildt anslag

för skogsväsendet måste å Riks-staten anvisas och Utskottet har således nu

endast att meddela yttrande angående de framlagda organisationsförslagen

samt om den deraf beroende frågan om nämnda anslags belopp.

Hvad då först angår organisationen af Skogsstyrelsen och Skogsstaten,

är i den Nådiga Propositionen meddeladt, hurusom Skogsstyrelsen för närvarande,

enligt Kongl Brefvet den 29 Januari 1859, består''af en Generaldirektör

och Chef, samt af en Sekreterare och en Kamererare såsom föredragande

af de till Styrelsens befattning hörande ärenden.

Denna organisation vore väsentligen inskränkt emot hvad som varit

föreslaget dels af 1856 års Skogskomité, hvilken förut väckt fråga om

Skogsstyrelsens inrättande, och dels af bemälda Styrelse sjelf uti dess åren

1859 och 1862 afgifna instruktionsförslag; men ehuru anledning förefunnes

att för Styrelsen begära en väsendtligare personaltillökning, hade Styrelsen

likväl nu inskränkt sig till att i sådant afseende upptaga allenast

s. 3 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 64.

3

en kanslist för utskrifning och expediering af handlingar samt för att vid

behof biträda med registrering och revisionsarbeten.

Kong]. Maj:t antoge visserligen, att det inom en icke särdeles aflägsen

framtid skulle blifva Styrelsen svårt att utan förökning af de arbetskrafter,

som nu stode till dess disposition, hinna med erforderlig omsorg

handlägga de ständigt växande tjenstebestyr, som tillhörde dess befattning;

men då för närvarande, och så länge för vården af Statens skogar,

utöfver hvad de lemnade i afkastning, tillskott af andra statsmedel

erfordrades, den största möjliga hushållning uti ifrågavarande afseende

måste iakttagas, samt Styrelsen sjelf ansett sig kunna nu umbära annan

personaltillökning än af ett kanslibiträde, så hade Kongl. Maj:t för Sin

del ingenting att deremot erinra. Beträffande åter den föreslagna nya

kanslistbefattningen, syntes så beskaffade göromål som de, hvilka voro

ämnade att åt denna nya tjensteman anförtros, lämpligast besörjas genom

extra kanslibiträden, hvarföre ock, då Kongl. Maj:t funnit Sig icke böra

bifalla inrättande af en särskild kanslistbefattning, Kongl. Maj:t deremot

föreslagit, det beloppet af den för samma befattning afsedda aflöning i

stället skulle tilläggas anslaget till extra kanslibiträden hos Styrelsen.

Vidkommande dernäst Skogs-staten i orterna, så vore det egentligen

en fråga, som syntes förtjena en närmare uppmärksamhet, nemligen den

om lämpligaste organisationen af den kontroll, som öfver den förvaltande

skogspersonalens tjensteverksamhet borde finnas. Denna angelägenhet,

hvilken allestädes ansåges särdeles maktpåliggande och hos oss blifvit

ännu vigtigare, sedan den vederbörande Länsstyrelser med Skogsförvaltningen

inom länen tillkommande befattning, hvilken enligt 1838 års Instruktion

innebure, bland annat, ett verkligt befäl öfver länets Skogsstat,

genom den nya skogslagstiftningen väsentligen inskränktes, vore i utlandet

på olika ställen, enligt hvad Skogsstyrelsen upplyst, ordnad efter tvänne

olika grunder, nemligen antingen så, att en särskild tjenstegrad af Skogsstaten

omhänder hade kontrollen, eller så, att denna utöfvades af Skogsadministrationefi,

hvilken i sådant ändamål årligen utsände sina ledamöter.

Med anledning häraf har ock Skogsstyrelsen till frågans lösning afgifvit

tvänne alternativa förslag. Enligt det ena, livilket Styrelsen benämnt "hufvudförslaget»,

skulle ifrågavarande kontroll för hela riket utöfvas af sex

Öfverjägmästare, hvilkas tjenstebefattning skulle vara hufvudsakligen derför

afsedd. Enligt det andra förslaget åter skulle i södra och mellersta

delen af riket icke finnas några för kontrollen särskildt afsedda fasta tjenstebefattningar,

utan densamma ombesörjas genom dertill af Skogsstyrelsen

för hvarje år förordnade personer, och i sådant afseende ett anslag af

10,000 R:dr ställas till Styrelsens disposition.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Stats-Utskottets Utlåtande N:o 64.

De fördelar, som åtföljde kontrollens öfverlemnande åt en särskild

högre tjenstegrad inom Skogsstaten och livilka icke kunde anses uppvägas

af den jemförelsevis mindre betydliga besparing i kostnad, som genom den

andra methodens antagande skulle vinnas, syntes Kongl. Maj:t böra tillförsäkra

företrädet åt den organisation, som innefattades i Skogsstyrelsens hufvudförslag.

Då emellertid en kontroll, som utöfvades af enkom dertill för

lifstiden anställde tjensteinän, lätteligen kunde, med tjenstemännens tilltagande

ålder, förslappas och förfalla till slentrian, hade Kongl. Maj:t sökt

att modifiera berörda organisation så, att äfven med dess antagande skulle

vinnas de garantier för att kontrollen alltid blefve med nit och eftertryck

handhafd, hvilka onekligen lemnades af Skogsstyrelsens alternativ-förslag;

och hade Kongl. Maj:t trott sig ernå detta mål genom användande af den

redan i fråga om rektorsembetena vid elementarläroverken med framgång

försökta grundsats, att de högre tjenstemän, åt hvilka kontrollen öfver de

underlydande anförtroddes, icke skulle till sin befattning utnämnas för lifstid

eller ens förordnas »tills vidare», i hvilket sistnämnda fäll det alltid

skulle befinnas svalt att utan bestämd försummelse eller öfverträdelse

skilja en sålunda förordnad tjensteman från sitt uppdrag, utan skulle de

till befattningen förordnas för en viss tidrymd af t. ex. fem eller tio år,

efter hvilkas förlopp förordnandet skulle upphöra af sig sjelft, såvida det

icke funnes böra förnyas.

Kongl. Maj:t hade alltså för sin del ansett, att med afseende å

ifrågavarande kontroll hela landet borde indelas i ett lämpligt antal inspektionsdistrikter,

att kontrollen och uppsigten öfvsr skogsförvaltningen

inom hvaije sådant distrikt borde anförtros åt en särskild skogstjensteman

med högre embetsställning än revierförvaltarne och hvilken i'' likhet med

de tjenstemän, som hufvudsakligen i enahanda syfte blifvit genom Kongl.

Brefven den 31 Mars 1865 och den 11 Maj 1866 anställde i Norrland,

syntes böra benämnas Skog sinspektör, samt att desse tjenstemän borde till

sina befattningar förordnas på viss tid, som efter omständigheterna i hvarje

särskildt fall skulle bestämmas. Kongl. Maj:t hade derjemte tänkt sig, att, då

det väl vanligen skulle blifva en skogstjensteman i närmast lägre grad eller

möjligen en lärare vid något af skogsläroverken, som komme att hugnas

med ett sådant förordnande, hans förutvarande befattning under den tid,

förordnandet omfattade, skulle emot dermed förenade inkomster skötas af

en vikarie, på det han måtte kunna efter förordnandets upphörande dertill

återvända.

Beträffande den öfriga skogspersonalen i orterna hade Skogsstyrelsen

föreslagit, att under de kontrollerande tjenstemännen skulle finnas endast

ett slags ordinarie förvaltande tjenstemän hvilka borde med en gemensam

s. 5 Kontrollera mot PDF

Stats U-tskottets Utlåtande, N:o 64.

5

benämning kallas »Jägmästare- och alla vara revierförvaltare, äfvensom att

den under revierförvaltarne ställda bevakande personalen likaledes skulle

erhålla eu för alla lika benämning och kallas Kronojägare; och hade Kongl.

Maj:t för Sin del ingenting att deremot påminna.

De olikartade förhållanden, efter hvilka vården och förvaltningen af

de allmänna skogarne böra inom särskilda delar af riket ordnas, måste vid

bestämmandet af det sätt, hvarpå ledningen af denna vård och förvaltning

bör organiseras, åstadkomma en tvekan, hvilken först af erfarenheten kan

fullständigt undanrödjas. I afseende derå torde dock meningarne vara ense,

att högsta ledningen af denna angelägenhet, som för landets framtida klimatiska

förhållanden och deraf beroende kultur är af oberäknelig vigt, måste

sammanföras hos en styrelse, som med tillräcklig sakkunskap förenar den

magt och myndighet öfver de underlydande, som för en kraftig förvaltning

är oundgängligen nödig. Vid anordnandet af denna styrelse är det i främsta

rummet af vigt att beakta den särskilda beskaffenheten af det uppdrag,

som skall åt denna styrelse anförtros och hvilket är väsendtligen skiljaktigt

från de bestyr, som andra centrala förvaltningsmyndigheter åligga. Under

det att, i fråga om de sednare, göromålens art föranleder, att vid chefsplatsernas

besättande ett öfvervägande afseende måste fästas på ådagalagd

erfarenhet och skicklighet inom den civila administrationen i allmänhet,

kan deremot, enligt Utskottets åsigt, af Skogsstyrelsens verksamhet icke

förväntas ett fördelaktigt resultat med mindre dess Chef eger tillräcklig

skogsvetenskaplig bildning och erfarenhet i skogshushållningen, att han kan

sjelfständigt bedöma alla de åtgärder, som af hans afgörande bero och för

hvilka han i främsta rummet bör vara ansvarig, och dessa egenskaper torde

således vara de, som företrädesvis böra vid valet af en chef för Skogsstyrelsen

vara de bestämmande, utan att derföre får förbises den praktiska

duglighet, som för utöfningen af ifrågavarande vigtiga embete är af nödenJemväl

i anordningen af sjelfva embetet har Utskottet ansett böra gifvas

ett uttryck åt denna olikhet i embetsställning mellan skogsförvaltningen

och de öfriga centrala embetsverken, och det har derföre synts Utskottet

lämpligast, att Chefen för Skogsstyrelsen blefve benämnd »Skogsdirektör»

och att, i sammanhang dermed att embetet blefve förenadt med lägre rang,

än som i det Nådiga förslaget afsetts, lönen blefve bestämd till något lägre

belopp, än för Generaldirektörer, eller till 6,000 R:dr.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 64.

I öfrigt har Utskottet icke haft något att emot förslaget om Skogsstyrelsens

och Skogsstatens organisation erinra. Det af Kongl- Maj:t gillade sätt för anordnandet

af inspektionen öfver Skogsstaten har synts Utskottet vida att

föredraga framför Skogsstyrelsens i detta hänseende framställda förslag, och

äfven i och för sig böra kunna åstadkomma en gagnelig och verksam kontroll,

om ock någon tids erfarenhet må vara erforderlig för bedömande af

inspektions-distriktens lämpliga indelning och antal.

För möjliggörande af eu sjelfständig och verksam Styrelse är det

otvifvelaktigt af vigt, att de lägre befattningarne icke besättas med fasta

tjensteman, hvilka först efter åtal och dom kunna från sina tjenster skiljas,

och under nuvarande förhållanden, innan erfarenheten hunnit stadga omdömet,

huruvida den ifrågavarande organisationen af skogsväsendet är den

mest lämpliga, torde inom så väl Skogsstaten som Styrelsen alla embeten

och tjenster lämpligast böra endast på förordnande tills vidare eller på kort

tid, högst fem år, tillsättas.

I öfverensstämmelse med dessa åsigter och då den af Utskottet ifrågasatta

förändring af chefsembetet icke kan genomföras förr, än den nuvarande

innehafvaren af nämnda embete uppnått pensionsålder eller eljest

afgått, hemställer Utskottet,

l:o) att Riksdagen må i underdånighet anmäla.

а) att Riksdagen ansett ledningen af skogsväsendet böra, efter den

nuvarande General-direktörens afgång, anförtros åt en »Skoqsdirektör»

med en årlig aflöning af 6,000 R:dr;

б) att Riksdagen ansett alla embeten och tjenster vid Skogsstyrelsen

och Skogsstaten för närvarande böra endast på förordnande tills

vidare eller på kort tid, högst fem år, tillsättas;

c) att Riksdagen i öfrigt icke haft något att erinra emot hvad Kongl.

Maj:t föreslagit angående Skogsstyrelsens och Skogsstatens organisation

och aflöning; samt

</) att Riksdagen alltså till Skogsstyrelsens och Skogsstatens aflöning

m. m. för år 1870 anvisat de af Kongl. Maj:t äskade belopp, 21,800

R:dr för Skogsstyrelsen och 205,178 R:dr 6 öre för Skogsstaten,

eller tillhopa 226,978 R:dr 6 öre.

I fråga åter om Skogsinstitutet, hade Skogsstyrelsen föreslagit, att

direktörens lön skulle utgå med allenast 3,000 R:dr, oberäknadt boställsvåning

och ved; att läraretjensten i skogshushållning skulle indragas, enär

direktören synts böra medhinna att ensam bestrida undervisningen i detta

läroämne, sedan institutets befattning såsom revisions- och kontrollverk

numera upphört; att lönerna för de tvänne lärarne i naturalhistoria och

mathematik måtte såsom arfvoden utgå med 1,200 R:dr i stället för 1,000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 64.

t

R:dr till hvardera, och att åt en lärare i författningskunskap måtte anslås

ett arfvode af 600 R:dr. Då vidare tilloppet af sökande till elevplatser

vid institutet under sednare åren vida öfverstigit Skogsstatens inskränkta

rekryteringsbehof och en bland anledningarne härtill otvifvelaktigt borde

sökas i de vid institutet utdelade stipendiimedlen, så hade Styrelsen ansett,

att stipendiatplatserna borde, om ej alldeles borttagas, dock till antalet

minskas från 6 till 4 och stipendiianslaget således från 1,500 R:dr nedsättas

till 1,000 R:dr. Derjemte ansåge Styrelsen, att en kunnig planteringsvaktare

skulle gagna institutet mer än en vaktmästare, i anseende dertill

att dels det för plantskolorna vid institutet ofta behöfliga arbetsbiträde

nu medtoge en särskild betydlig kostnad och dels berörda planteringar under

lärarnes och elevernas bortovaro på praktiska öfningar erfordrade tillsyn

och vård. Styrelsen hade derföre föreslagit, att i stället för anslaget

till den nuvarande vaktmästaren, 450 R:dr, skulle uppföras lön för en planteringsvaktare

med 500 R:dr. Deremot kunde i följd af ett dylikt ständigt

arbetsbiträdes anställande anslaget till expenser och underhåll minskas

från 2,250 R:dr till 2,000 R:dr, helst något arfvode för revision af skogskartor

icke vidare komme att från nämnda anslag utgå; och har, i öfverensstämmelse

härmed, Kongl. Maj:t föreslagit att af Riksdagen må till

efterrättelse från och med år 1870 fastställas en den nådiga Propositionen

bilagd aflöningsstat, enligt hvilken kostnaden från 18,000 R:dr blifvit till

15,300 R:dr nedsatt
Emot

den af Kongl. Maj:t föreslagna aflöningsstat för Skogsinstitutet

har Utskottet icke haft något att anmärka; men deremot har det synts

Utskottet kunna ifrågasättas, huruvida giltiga skäl förefinnas för bibehållande

af ett särskildt läroverk för den ifrågavarande undervisningen. Det

förefaller Utskottet, som skulle det både bereda Minskning i kostnaderna

och leda till gagn för skolelevernas utbildning, om denna undervisning blefve

Överflyttad antingen till Teknologiska Institutet, eller till ettdera af Landtbruksinstituten

vid Ultima och Alnarp eller till begge desse undervisningsanstalter.

För ett tillförlitligt bedömande af fördelarne eller olägenheterna

af en sådan förflyttning erfordras dock en närmare utredning, så väl beträffande

kostnaderna, som i afseende å lämpligaste sättet för undervisningens

ordnande i uteslutande theoretisk eller jemväl praktisk riktning; och

Utskottet hemställer alltså,

2:o) att Riksdagen må det till aflöning och öfriga kostnader vid

Skogsinstitutet äskade belopp, 15,300 R:dr, för år 187U bevilja;

och

3:o) att Kongl. Maj:t täcktes, efter vederbörandes hörande, taga i

öfvervägande, huruvida icke undervisningen i skogsväsendet

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 64.

lämpligen kan till Teknologiska Institutet eller till ettdera af

Landtbruksinstituten vid Ultima och Alnarp eller till begge

dessa undervisningsanstalter förläggas, samt till nästsammanträdande

Riksdag göra den nådiga framställning, hvartill förhållandena

finnas föranleda.

Vidkommande utgiftsstaterna för de nuvarande sex skogsskolorna, för

hvilka årliga kostnaden utgör 22,950 R:dr, har Kongl. Maj:t icke föreslagit

annan förändring, än att de å denna utgiftsstat förekommande belopp

till arrende för lokal åt Danielslunds skogsskola och till mathållning för

lärlingarne vid Sillre skogsskola, tillhopa 1,350 R:dr, skulle från samma

stat uteslutas och, derest de fortfarande komme att utgå, bestridas från de

för skogsväsendet i allmänhet anvisade tillgångar; ej heller härvid har Utskottet

funnit skäl till någon anmärkning, utan hemställer,

4:o) att Riksdagen, med godkännande af den för skogsskolorna föreslagna

utgiftsstat, må för dr 1870 det äskade beloppet, 21,600

R:dr, bevilja.

Beträffande vidare de utgifter, som erfordras för skogsväsendet i öfrigt

och deribland för sjelfva den omedelbara vården och skötseln af kronoparkerna

och andra under Kronans egen disposition stående skogar och

planteringar, är i det den Nådiga Propositionen angående Statsverkets tillstånd

och behof bilagda Statsråds-protokoll (Bil. N:o 6. B pag. 24) meddeladt,

hurusom dessa utgifter icke kunde beräknas lägre än till 90,000

R:dr och så lågt endast med vilkor, att det anslagsbelopp, som derföre

anvisades, finge egenskapen af reservationsanslag, så att det ena årets besparingar

kunde komma ett annat år till godo. Dylika utgifter hafva under

åren 1862—1866 utgjort i medeltal 102,226 R:dr 21 öre om året, och

då beloppet således icke synes vara för högt beräknadt, tillstyrker Utskottet,

5:o) att för ifrågavarande ändamål ett reservationsanslag å 90,000

R:dr må för år 1870 af Riksdagen beviljas.

Då de särskilda anslag för skogsväsendet Utskottet sålunda för år

1870 tillstyrkt, nemligen:

för Skogsstyrelsen........... ... 21,800: —

» Skogsstaten, deraf 900 R:dr i indelta räntor, .... 205,178: c,

» Skogsinstitutet ............... 15,300: —

» Skogsskolorna • ............... 21,600: _

» Skogsväsendet i öfrigt, reservationsanslag...... 90,000: —

eller tillhopa 353,878: 6.

torde böra till ett anslag sammanföras, hemställer Utskottet,

6:o)

s. 9 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 64. • 9

6:o) att under Riks-statens Sjunde Hufvudtitel må för år 1870

såsom anslag för »Skogsväsendet» uppföras:

Penningar (deraf 90,000 R:dr såsom

reservationsanslag)...... 352,978: 6.

Indelta räntor, enligt markegång på

förslag.......... 900: — 353,8 78: 6

I sammanhang med de nadiga framställningar, i afseende a hvilka

Utskottet här ofvan meddelat yttrande, har Utskottet jemväl till pröfning

förehaft en af Herr Axel Lundström inom Andra Kammaren väckt motion

(N:o 28), deruti föreslagits, att Riksdagen måtte uti underdånig skrifvelse

anhålla, det Kongl. Maj:t täcktes tillsätta en komité, bestående äfven af

några landtmätare och skogstjenstemän, helst från skiljda orter af riket,

för att utreda och afgifva förslag, huruvida ej, med fördel för det allmänna

och enskilda, Skogs- och Landtmäteri-korpserna kunde sammanslås, Skogsstyrelsen

indragas, dess funktioner öfvertagas af Landtmäteristyrelsen med

särskild föredragande för skogsärenden, Skogsinstitutet fullkomnas till ett

läroverk, som bildade tjensteman för inträde i samma korps, riket indelas

i t. ex. 300 distrikt, och eu landtmäteri- eller skogstjenstemän tillsättas i

hvarje, för att utföra derinom förekommande göromål rörande skogarnes

vård och rationela behandling, skiftesverket, agronomiska undersökningai

samt jordbruksstatistiska och ekonomiska karteverksarbeten; hvarjemte motionären

föreslagit, att Riksdagen måtte bevilja ett förslagsanslag af 3 å

4,000 R:dr till bestridande af de i och för den ifrågasatta komiteen nödiga

utgifter.

Det af motionären antydda organisationsförslag, i afseende hvarå

Utskottet, till undvikande af vidlyftighet, nödgas hänvisa till motionen,

svnes hufvudsakligen afse att bereda utkomst åt det antal landtmätare,

som anses inom kort icke vidare kunna vid skiftesverket sysselsättas; och

enär af omtanken om dessa tjenstemäns framtida användande icke torde

kunna hemtas giltig anledning för ifrågasättande af en med så högst betydliga

kostnader förenad organisation som den af motionären förordade, samt

då Utskottet ej heller i öfrigt funnit den föreslagna anordningen vara af

beskaffenhet att påkalla närmare undersökning, hemställer Utskottet,

JJih. till Eiksd. Prot. 1869. 4 Sami. 1 Afd. 34 Hatt. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 64.

7:o) att Herr Axel Lundströms ifrågavarande motion må af Riksdagen

lemnas utan afseende.

Stockholm den 13 April 1869.

; : /; »(•»!•,"!1

\

På Stats-Utskottets vägnar:

Arvid Fr:sun Posse.

Reservationer:

vid l:sta punkten (angående anslag för Skogsstyrelsen och Skogsstaten):
af

Herr F. Brusewitz och Friherre F. von Essen, hvilka yrkade bifall

till Kongl. Maj:ts nådiga förslag.

af Herrar L. J. Hierta, A. W. Björck, P. O. Hörnfeldt, Jan Andersson

och Carl Ifvarsson, hvilka såsom sin reservation åberopade lista

Utgiftsafdelningens förslag till utlåtande, så lydande:

»Sedan Kongl. Maj:t under den 20 Juni 1855 uppdragit åt en komité

att, efter delfående af till ärendet hörande handlingar, afgifva underdånigt

förslag, om och hvilka åtgärder från lagstiftande eller verkställande magtens

sida vore att vidtaga i ändamål att förekomma den öfverklagade, till

framtida skogsbrist och menliga klimatiska förhållanden ledande förödelsen

af skogarne i landet, samt att i allmänhet befrämja en förbättrad skogshushållning,

samt denna komité under den 28 Juni 1856 i ämnet afgifvit

betänkande och förslag, behagade Kongl. Maj:t uti nådig Skrifvelse af den

30 Maj 1857, med hänvisning till innehållet af komitéens berörda betänkande

i dess helhet, samt med åberopande af de upplysningar angående

förhållandet med skogarne i landet, som från länen inkommit, och de vitsord,

som från ej mindre vetenskapens än erfarenhetens synpunkt blifvit

opaginerad Kontrollera mot PDF

II

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 64.

leninade i afseende på skogskulturens stora och vigtiga betydelse, förklara

sig instämma i den allmänt uttalade åsigten om angelägenheten af en förbättrad

skogshushållnings snara införande i riket, men, vid betraktande

deraf att för det då närvarande, innan dels de grunder, hvaruppå lagstiftningen

i detta ämne borde byggas, blifvit närmare bestämda, dels ock sig visat,

huruvida nödiga medel kunde anvisas till aflöning åt den personal, som

erfordrades för de ifrågasatta föreskrifternas efterlefnad och verkställighet,

ansett den slutliga granskningen af de uppgjorda förslagens bestämmelser

i alla deras särskilda delar lämpligen kunna anstå, hvadan Kongl. Maj:t,

utan att till pröfning företaga de speciela stadgandena uti de af komitéen

uppgjorda förslag, desamma till Rikets Ständers pröfning öfverlemnat, med

tillkännagifvande, att Kongl. Maj:t för sin del funnit vissa angifna bestämmelser

böra läggas till grund för ny lagstiftning uti ifrågavarande ämne.

Med hufvudsakligt godkännande af dessa bestämmelser förklarade, i

underdånig skrifvelse den 16 Februari 1858, Rikets Ständer sig, lika med

Kongl. Maj:t, anse att vården om rikets skogar kräfde inrättandet af en

särskild Skogsstyrelse i hufvudstaden; men då, angående beskaffenheten af

denna styrelse eller omfånget för dess verksamhet, Kongl. Maj:t icke framställt

något förslag eller tillkännagifvit, om och i hvad mån det af komitéen

uppgjorda af Kongl. Maj:t gillades, voro Rikets Ständer icke i tillfälle att

i detta ämne meddela vidare yttrande. .

Sedermera blef, jemlikt Kongl. Maj:ts beslut den 21 Januan 1859,

en sådan styrelse förordnad med åliggande i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med det nu föreliggande instruktionsförslaget.

Det lämpliga ordnandet af anstalterna för vården och tillgodogörandet

af Statens skogar beror otvifvelaktigt af ändamålen med denna vård.

Den kan afse dels skogarnes tillväxt, dels deras ändamålsenliga användning

och dels förekommande af åverkan å desamma- Om ock alla dessa

syftemål äro oskiljaktiga från en omsorgsfull och omfattande skogsförvaltning,

så intaga de dock ganska olika rum i hushållningen med skogarne

inom särskilda orter.

På en ort kan skogens återväxt finnas böra utgöra det företrädesvis angelägna

ändamålet; då deremot på en annan för samma syfte föga eller intet

kan tillgöras, under det skogens rätta användande der blifver hufvudsak.

Så kan ock å en trakt åverkan vara att befara endast tillfälligtvis

och i ringa mån; då åter annorstädes den kan vara organiserad såsom en

näring, hvilken endast med utomordentliga medel kan hämmas.

Om anstalterna för skogsvården således böra lämpas efter det behof,

som på hvarje särskild ort i främsta rummet framträder, så lärer det icke

vara tvifvelaktigt att uti de södra och mellersta delarne af landet skogs
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 64.

vården hufvudsakligen måste afse skogarnas återväxt, som ofelbart kräfver

en omedelbar omvårdnad af den befintliga skogen och utförande af sådana

arbeten, hvarigenom uppkomsten och tillväxten af ny skog å dertill tjenlig

mark befordras De tjensteman, som för dessa ändamål skola anställas,

synas derför i allmänhet böra vara i den ställning, att de med tillräckliga

insigter i skogsläran sjelfva äro i stånd att lägga hand vid utförandet

af det, som tillhör det praktiska användandet af de medel, dem

forskning och erfarenhet erbjuda, och på intet sätt kan det vara lämpligt

att af dem fordra en annan eller högre bildning, som svårligen kan skilja

sig från anspråket att endast behöfva inspektera det arbete, hvilket af en

underlydande personal skall verkställas. Distriktindelningen kan, i enlighet

härmed anordnad, medgifva, att området för den verksamhet, som åt en

hvar anvisas, blifver mera inskränkt och tillsynen skall i alla hänseenden

blifva fullständigare. För att från början ordna skogskulturen och lämpligen

fördela arbetsdistrikten; öfvervaka tjenstemännens tillgörande; leda

dem till en rätt uppfattning af hvad de hufvudsakligen genom erfarenhet

inhemta samt att besörja försäljningen af skogsprodukterna och redovisningen

derför, äfvensom att öfvervaka vården af boställsskogarne, fordras dock

en vetenskapligt bildad förman, hvars verksamhetsområde af sjelfklara skäl

bör bestämmas efter länsindelningen. Den fordna organisationen af en jägmästare

för hvarje län samt af verkställande tjensteman under namn af

öfverjägare, försedda med biträde af underjägare, der sådant påfordras,

synes för skogarne i nämnda delar af landet vara den ändamålsenligaste;

likasom den utan tvifvel skall finnas vara den minst kostsamma.

I det norra landet ställer sig saken annorlunda. Skogarne intaga

der en utsträckning, som gör det till ett fåfängt arbete, åtminstone under

landets nuvarande förhållanden, att söka leda den naturliga alstringskraften.

Det enda, som i detta hänseende kan tillgöras, är att förekomma, det brukningen

af skogarne sker på sådant sätt, att de erkända vilkoren för skogens

bestånd och naturliga återväxt dervid åsidosättas. Denna uppgift kan dock

fyllas vid utförandet af det, som i allt fall blifver hufvudsaken, eller skogens

tillgodogörande på ett för landet och särskildt för Statsverket ändamålsenligt

sätt. Om detta kan ske derigenom, att Staten omedelbart brukar

skogarne är en särskild fråga, som, huru vigtig den än må anses vara,

icke får komma under afseende, enär det nu gäller endast att ordna medlen

för Statens omedelbara brukning af skogarne. Denna brukning kan dock

icke vara omedelbar i den mening, att Staten sjelf skulle företaga hygge

å skogarne, besörja transport af virket till strömmarna, förestå timmerflottningen

och slutligen sälja timret eller försåga det för export. Allt detta

måste öfverlemnas till den enskilda företagsamheten, och Staten är således

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Stats-Utslcottets Utlåtande N:o 64.

i allmänhet nödgad att sälja skogen på roten. Det arbete, som af Statens

skogsbetjening skall utföras, inskränker sig derför, att bestämma när och

hvar hygge skall ske; att utstämpla de träd, som skola huggas; att försälja

rättigheten att hugga den utstämplade skogen och att bevaka, det

annan skog icke hugges och i allmänhet att åverkan ej sker; äfvensom att

besörja de°t åverkan, när den egt rum, icke undgår åtal. Den insigt, som

för dessa ändamål erfordras, skall utan tvifvel främjas genom inhemtad

undervisning i skogsläran; men i någon synnerlig grad påkallas icke en

sådan bildning, enär erfarenheten snart nog är tillräcklig att leda omdömet

i fråga om skogens användbarhet, och de öfriga fordringarpe ännu lättare

fyllas, i mån som den praktiska handläggningen blifver omfattande.

Hvad som deremot utgör det hufvudsakligaste vilkoret för användbarheten

af den skogsbetjening, åt hvilken vården om Kronans skogar i Norrland

skall anförtros, är och blifver en vidsträckt och noggrann lokalkännedom,

som lemnar tillfälle att bedöma alla de omständigheter, af hvilka skogens

tillgodogörande och inkomsten deraf äro beroende. Men derjemte fordras

i högsta grad omutlig redbarhet, som icke viker för någon frestelse och

som är så erkänd, att "den motsvaras af allmänt förtroende i orten. . Dessa

egenskaper, i förening med verksamhet och rörlighet, äro visserligen de,

som företrädesvis böra afses för anställning vid vården om Statens skogar

i Norrland; men de synas ock påkalla, att tjenstemännens anställande i

väsendtligare mån beror af lokalmyndigheten, som bäst är i tillfälle att

bedöma deras lämplighet. Hvad angår antalet och indelningen af skogsstaten

i Norrland svnes förslaget icke gifva anledning till någon erinran.

Då derefter ''skall utredas frågan, om skogsbetjeningen, såväl i de

södra och mellersta delarne af landet som i den norra, bör ställas under

en styrelse, för att af denna icke allenast ledas vid utförandet af^ sitt uppdrag

utan ock kontrolleras; så skall sannolikt behofvet af en sådan styrelse

af mången anses vara ådagalagdt genom den allmänna klagan öfver

det lägervall, hvari skogarne ännu befinna sig såsom följd af den fordna

organisationen, då skogsbetjeningen var ställd under förmanskap af Kongl.

Maj:ts Befallningshafvande. Det skall måhända lemnas hänvisning åt de

yttranden i dessa ämnen, som afgifvits af skogskomitéen, och till och med

den fordna Representationens ofvan anförda underdåniga skrifvelse skall

möjligen anses innefatta en verkställd pröfning rörande den föreslagna styrelsens

inrättande. En sådan uppfattning af nämnda skrifvelse är dock

ingalunda öfverensstämmande hvarken med'' dess ordalydelse eller med den

ståndpunkt, hvarpå frågan om en förbättrad skogsvård å den tiden sig befann.

Det var hufvudsakligen behofvet af skogarnes mera omsorgsfulla

vård, som af Representationen undersöktes och vitsordades; hvarjemte skogs
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Stats-Ut skottets Utlåtande N:o 64.

vårdens ordnande med ledning af vetenskapens forskningar och de af erfarenheten

bestyrkta resultat måste anses såsom ett föremål för Representationens

underdåniga framställningar; men i fråga om medlen att ernå

förbättring i skogsvården var det endast i några få fall, som Representationen

uttalade sig mera bestämdt, och om styrelsens lämpligaste anordnande

samt om omfånget för dess verksamhet fann den sig icke kunna

meddela något yttrande. Obestridt bör det likväl lemnas, att frågan om

en förändrad styrelse till väsendtlig del föranleddes deraf, att den fordna

organisationen af styrelsen icke visat några önskvärda resultat; men med

skäl må det frågas, var detta att hufvudsakligen tillskrifva uraktlåtenhet

af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande? Hvilka medel egde Länsstyrelserna

att åstadkomma den erforderliga skogsvården och hvilka anspråk hade de

i detta hänseende att uppfylla, vare sig från Regeringens eller Representationens

sida? Den sanning kan icke förnekas, att skogarne icke utgjorde

föremål för verklig omsorg från någon sida, och att kunskapen om ett rätt

skogsbruk var så litet utbredd, att deri kunnige och erfarne personer nära

nog saknades. Nyttan och nödvändigheten af en förbättrad skogsvård voro

ej heller insedda och erkända; och hvad skulle under sådana omständigheter

kunna fordras af den verkställande Landtregeringen? Svaret må utfalla

huru som helst, så skall det dock alltid tjena till vederläggning af den mening,

att skogsbetjeningens ställande under Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

skulle återföra det fordna tillståndet Det finnes nu riklig, för att

icke säga öfverflödig tillgång på dem, som förskaffat sig insigter beträffande

skogsbrukets rätta bedrifvande, och den allmänna uppmärksamheten

är i hög grad riktad åt vården om skogarne; dertill kommer den väsendtliga

omständigheten, att Regeringen och Representationen äro villiga att

bereda de nödiga medlen. Under dessa förändrade förhållanden skall man

förgäfves söka skäl att från de lokalmyndigheter, som omhänderhafva den

allmänna förvaltningen, skilja den, som afser vården af Statens skogar.

Om det måste gälla såsom en allmän regel, att den enklaste och billigaste

styrelsen är den, som begagnar samma organer för flera af sina ändamål,

och om det måste erkännas, att derigenom kontrollen för den högsta myndigheten

väsendtligen lättas; så skall den uppenbart riktiga åsigt, som i

Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes hand förenat de hufvudsakligaste administrativa

bestyren, finnas fordra att jemväl vården om skogarne lemnas

åt sagda myndighet. I de fall, då lokalmyndigheten kan helt och hållet

befrias från all befattning med en viss art af förvaltning, må det vara

lämpligt att ställa denna under en särskild styrelse, men der den allmänna

lokalmyndigheten ändock måste begagnas såsom en mellanhand

emellan den egentliga styrelsen och de verkställande, der framträda alla

s. 15 Kontrollera mot PDF

Stats*Utskottets Utlåtande N:o 64.

15

olägenheterna af de så kallade centralmyndigheterna, hvilka olägenheter

sannerligen behöfva minskas, men icke ökas. Dylika anstalter leda icke

allenast till långsamhet i ärendenas gång, utan jemväl till ständig tvekan

om rätta sättet att ordna detaljer af många slag. Så skall, om Skogsstyrelsen

inrättas på det föreslagna sättet, osäkerhet uppstå om rätta ordnandet

af redovisning för de inflytande försäljningsmedlen och isynnerhet af

revisionen utaf dylika redovisningar. Det skall ock snart visa sig, att åt

Kongl- Majts Befallningshafvande måste inrymmas något förmanskap för

skogsbetjeningen; men arten af detta och medlen att göra det verksamt

skola åter i sin ordning blifva föremål för olika bedömande. Men härtill

kommer den väsendtliga omständigheten, att Skogsstyrelsen icke har utvägar

att förskaffa sig den noggranna kännedom om förhållandena i orterna, som

erfordras för att med framgång verkställa ens den del af kontrollen, som

grundar sig på granskning af afgifna redogörelser, likasom att den än mera

är i saknad af medel att utöfva någon kontroll öfver de underlydandes

verksamhet uti tjensten. Att dessa och dylika kontroller kunna åstadkommas

af de föreslagna skogsinspektörerne är föga antagligt, då de icke på

närmare håll kunna följa de underlydandes verksamhet och under den

korta tid, som kan egnas åt besigtningsresorna, måste vara inskränkte att

bedöma resultat, hvilka nog ofta kunna missleda. Hvad särskildt beträffar

de norra orterna, så måste den der anställda skogsbetjeningen ställas

under Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes förmanskap, emedan det är

rentaf vådligt att skilja denna myndighet från eu kontroll, som hufvudsakligen

afser angelägenheter, hvilka undandraga sig allt bedömande af den,

som icke med ortens förhållande är noga hemmastadd. Icke så särdeles

olika är förhållandet med afseende å en stor del af bestyren i det öfriga

landet. Der påkallas väl derjemte eu särskild anstalt för kontrollen öfver

sjelfva skogskulturen och de åtgärder, som för denna böra vidtagas. För

en sådan kontroll är det dock bäst sörjdt, om, såsom nu blifvit ifrågasatt,

jägmästaren i länet blifver hufvudsakligen kontrollerande och såsom sådan

ansvarig för vården såväl af de skogar, hvilka brukas omedelbart af Kronan,

som ock af boställsskogarne och andra, öfver hvilkas skötsel han har

tillsyn. För utöfning af kontroll öfver jägmästaren, hvilken kontroll är af

helt annan beskaffenhet, än den som afser verkställighet af gifna föreskrifter,

har Kongl. Maj:ts Befallningshafvande numera många tillfällen att erfara,

om länets skogar äro i godt eller dåligt tillstånd, och att kontrollen

således äfven i dessa delar af landet bör lemnas åt Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

synes knappt kunna blifva föremål för tvifvel.

Det skall dock komma att anmärkas, att om kontrollen, anordnad

på det nu föreslagna sättet, blir nöjaktig, det likväl jemväl måste sörjas

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 64.

derför, att det vetenskapliga elementet i skogskulturen skall bibehållas och

utvecklas, samt att detta icke med framgång sker, om det uteslutande skall

ankomma på jiigmästarne att ordna skogsvården och att göra sig bekanta

med en fortgående forsknings resultater samt bästa medlen att bringa dessa

till användning; helst hos de kontrollerande lokalmyndigheterna icke

kunna påräknas insigter, som i dessa hänseenden kunna vara af värde.

För nämnda ändamål kan icke heller en särskild anstalt umbäras; men

denna torde på det enklaste sätt kunna åstadkommas derigenom, att i

Finans-departementet, under Chefens omedelbara förmanskap, anställes en

vetenskapligt bildad och i skogskulturens praktiska tillämpning erfaren

person, som får i uppdrag att tillhandagå Departements-chefen med råd

och upplysningar; att granska planer för skogsbruken och parkindelningar;

att åt skogsbetjeningen meddela underrättelser om sådant, som kan finnas

vara för dem ledande och upplysande; att granska deras årliga berättelser;

samt att på begäran af Kongl. Maj-.ts Befallningshafvande och efter Departements-chefens

förordnande företaga undersökningar, der sådana af

särskilda omständigheter påkallas; äfvensom att, efter det Kongl. Maj:ts

Befallningshafvandes årliga medels-reqvisitioner inkommit, upprätta förslag

till fördelning af de för skogshushållningen anslagna medel. I mån som

behofvet visar sig fordra ytterligare krafter vare sig för kontrollbesigtningar

eller andra dylika ändamål, kan en eller flera personer antagas, utan

att organisationen derför behöfver undergå förändring- Om det framdeles

finnes lämpligt att åt dessa tjenstemän inrymma något deltagande i tillsättning

eller förflyttning af den vid Skogsstaten anställda personal, så kan

den ifrågavarande anordningen, när som helst, utbildas till en verklig byrå

under Departements-chefen. Då det i öfrigt ankommer på Departementschefen

att vidtaga de vidare åtgärder, som föranledas af de framställningar,

hvilka af det anställda biträdet kunna göras, lära närmare bestämmelser i

detta afseende finnas öfverflödiga.

I öfverensstämmelse med hvad sålunda blifvit anfördt, och då emellertid,

intill dess ett förslag i nämnda syftning kan blifva af Kongl. Maj:t

framlagdt och af Riksdagen godkändt, Skogsstyrelsen och Skogsstaten lära

böra i oförändradt skick bibehållas, finner Utskottet sig ega anledning

hemställa,

l:o att Riksdagen måtte i underdånighet anmäla, att den funnit sig.

icke kunna lemna bifall till inrättande af en Skogsstyrelse och

till ordnande af Skogsstaten i enlighet med det af Kongl.

Maj:t framställda förslag; men att Riksdagen deremot funnit

skäl antaga

att

s. 17 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 64.

17

att Skogsstaten i Norrland bör ordnas i hufvudsaklig

likhet med hvad högstberörda förslag afser; dock så att

densamma ställes under Kongl. Maj:ts Befallningsliafvandes

omedelbara förmanskap; '' 6

att i det öfriga landet vid Skogsstaten, som äfven

der bor sta under Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes

förmanskap, bora såsom verkställande anställas personer

i besittning af erforderliga insigter i skogsläran; och att

åt dem anvisas distrikt, hvilka till omfånget icke äro

vidlyftigare,^ än att de sjelfva, med underlydande biträden

der sa nödigt finnes, kunna öfvervaka utförandet

af de nödiga arbetena;

att en jägmästare i hvarje län utom Norrland bör

anstallas såsom kontrollerande och för den allmänna

skogsvården i länet ansvarig;

e£. särskild tjensteman i Finans-departementet

tillsattes, för att tillhandagå Departements-chefen med

upplysningar och i öfrigt fullgöra hvad Kongl. Maj:t kan

finna vara nödigt, på det att det vetenskapliga elementet

i skogskulturen må uppehållas och utvecklas samt

enhet i planerna för skogskulturen ernås; och

att Riksdagen fördenskull anhåller att nådigt förslag till skogsvasendets

ordnande, i enlighet med nu anförda grunder, måtte

nästkommande Riksdag föreläggas; samt

att, jemte det nuvarande anslaget till skogsplanteringskassan från

Riks staten uteslutes, Riksdagen må för Skogsstyrelsens och Skogsstatens

aflöning under år 1870 på Riks-statens Sjunde Hufvudtitel

uppföra, till Kongl. Maj:ts disposition, ett belopp motsvarande

17 Qnn pn"evara1nd° år dertill anvisade anslag för Skogsstyrelsen

177 qL pl 0CJh fÖT. ,Sk°gsstaten 160,665 R:dr eller tillhopa

!/7,yb5 R:dr, deri inberäknade indelta räntor till värde af 900

ivrar.* ,

af Herr Grefve af Ugglas: »Mot Utskottets hemställan i punktei na b) och d).

2:o

Bih. tiU Riksd. Prot. 1869. 4 Sand. 1 Afd. 34 Häft.

3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.