Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af dels Kongl. May.ts nådiga Proposition om anslag till fortsättande af arbeten å Nordvestra stambanan samt för uppförande af stationshus i Stockholm, dels väckt förslag att för Statens jernväg sby ggnader endast materiel af Svensk tillverkning må användas.

1869-04-12 · 64 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 11 av 64 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1869:65, Utlåtande, i anledning af dels Kongl. May.ts nådiga Proposition om anslag till fortsättande af arbeten å Nordvestra stambanan samt för uppförande af stationshus i Stockholm, dels väckt förslag att för Statens jernväg sby ggnader endast materiel af Svensk tillverkning må användas.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 65.

1

X:0 dö

Ank. till Riksd. Kansli d. 21 April 1869, kl. 11 f. m.

Utlåtande, i anledning af dels Kongl. May.ts nådiga Proposition

om anslag till fortsättande af arbeten å Nordvestra stambanan

samt för uppförande af stationshus i Stockholm, dels

väckt förslag att för Statens jernväg sby ggnader endast materiel

af Svensk tillverkning må användas.

(R. A.)

För arbetenas fortsättande å nordvestra stambanan mellan Carlstad

och Arvika under år 1870 har Kongl. Maj:t, uti den nådiga Propositionen

angående Statsverkets tillstånd och behof, föreslagit, att Riksdagen

måtte anvisa R:mt 3,100,000 R:dr.

Af det vid den Kongl. Propositiönen fogade utdrag af Statsrådsprotokollet

öfver civil-ärenden (Bil. N:o 5 a sid. 32) inheintas, att kostnaden

för fullbordande af Nordvestra stambanan uti de för sednaste

Riksdag framlagda beräkningar upptogs till 9,270,000 R:dr, hvaraf Riksdagen

anslog att under innevarande år utgå 3,090,000 R:dr, så att derefter

skulle återstå ett belopp af 6,180,000 R:dr. Samma protokoll

upplyser vidare, att sedan Styrelsen öfver Statens jernvägsbyggnader uti

underdånig skrifvelse den 7 December 1868 hemställt, att då alla försök

misslyckats att genom en förbättrad utstakning af linien från Skåre,

22,818 fot norr om Carlstads bangård, öfver Harsäter till Brunsbergs

bruk i närheten af sjön Wermelen, i någon betydligare mån nedsätta

de dryga anläggningskostnaderna på denna linie, Kongl. Maj:t måtte medBih.

till Riksd. Prot. 1869. 4 Sami. 1 Afd. 35 Bäft. 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

2

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 65.

gifva, att banan blefve dragen i en mera sydlig riktning från Skåre

öfver Carlslund, Prestbol, Boda och vester om sjön Sevelen till Brunsberg,

samt genom ett särskildt sidospår förenad med Frykarnes vattendrag,

så hade Kongl. Maj:t under den 18 i samma månad godkänt detta

förslag samt anbefallt Styrelsen att angående riktningen af ett sidospår

till nämnda vattendrag afgifva underdånigt förslag. Genom denna

förändring hade, enär berörda sidospår, hvars längd komme att utgöra

12,000 å 14,000 fot, icke behöfde trafikeras under den del af året, då

berörda vattendrag genom is vore för seglation stängdt, eller vid

hvarje tåg om dagen under den öfriga delen af åretr de fördelar vunnits,

att, utom det att banan erhölle förmånligare lutnings- och krökningsförhållanden,

den del deraf, som ständigt komme att trafikeras,

blefve med 10,477 fot förkortad samt att, efter afdrag af 250,000 R:dr

för sidospårets anläggning, en besparing i kostnaden för banans byggande

beräknats ändock skola uppkomma af 325,340 R:dr. 1 afseende å

återstående kostnadsbeloppets fördelning på de särskilda åren 1870 och

1871 hade Styrelsen ansett, att det visserligen vore för jernvägsbyggnaden

fördelaktigare, om för år 1870 anslaget bestämdes till 4,100,000

R:dr, då med säkerhet kunde påräknas, att alla terrasseringsarbeten

blefve under samma år afslutade och hela banan äfven derigenom något

tidigare fullbordad under år 1871, än om anslaget jemnare mellan båda

åren fördelades, men att, äfven med anslagets nedsättande för år 1870

till 3,100,000 R:dr, hinder ej borde möta för banans färdigbyggande

under år 1871.

Med anledning af den sålunda förändrade riktningen af nordvestra

stambanan, har Herr C. Hammarhjelrn, uti en inom Första Kammaren

väckt motion (Nio 18), föreslagit, att af det anslag, som för nordvestra

stambanans fortsättande komme att anvisas, och hvaraf Kongl. Maj:t

a (sett 250,000 R:dr till ett sidospår från stambanan till Frykarnes vattendrag,

nämnda belopp i stället må, om Kongl. Maj:t pröfvade lämpligt,

användas till understöd åt det bolag, som kunde komma att bilda

sig för anläggande af en jernväg från nordvestra stambanan|förbi Fryken

till trakten af Dejeforss.

1 sammanhang härmed har Utskottet tagit under öfvervägande

en af Herr O. Olsson inom Andra Kammaren väckt motion (N:o 277),

i hvilken, under förutsättning af Riksdagens bifall till det anslag af

3,100,000 R:dr, som Kongl. Maj:t äskat för fortsättning af arbetena å

nordvestra stambanan, blifvit föreslaget, att Riksdagen måtte anvisa

1,000,000 R:dr deraf, att utgå redan innevarande års sommar, att användas

för ifrågavarande jernvägsarbeten i och för beredande af syssel
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskotteis Utlåtande N:o 65.

3

sättning och lifsmedel åt den stora befolkning, som i anseende till fiolårets

missväxt och deraf befintlig nöd i landet icke på annat sätt kan

bereda sig arbetsförtjenst. . , . .

Då beviljandet af det utaf Kongl. Maj:t för arbetena å nordvestra

stambanan under år 1870 äskade anslag af 3,100,000 R:dr utgör ett

vilkor för denna banas färdigbyggande under år 1871, finner Utskottet

sig e^a giltigt skäl tillstyrka, att denna summa för sådant ändamål

ställes° till Kono-1. Maj:ts disposition; Och enär Herr Hammarhjelms förslag

att det belopp af 250,000 R:dr, som, till följd af den föreslagna

förändringen i afseende på nordvestra stambanans riktning, måste användas

för anbringandet af ett sidospår från stambanan till Frykens vattendrag,

måtte, om Kongl. Maj:t så pröfvar lämpligt, användas till understöd

åt det bolag, som kan komma att bilda sig för anläggande åt en

jernväg från nordvestra stambanan förbi Fryken till trakten af Dejeforss,

icke föranleder någon ökad utgift för Staten, samt anläggningen af en jernväo-

i denna riktning måste väsendtligen bidraga till ökande af trafiken

å nordvestra stambanan, synes detta förslag desto heldre förtjena att

behjertas, som, enligt hvad Utskottet af Chefen för Statens järnvägsbyggnader

inhemtat, några olägenheter i afseende på anläggningen åt

nordvestra stambanan icke deraf äro att befara, såvida det tillämnade

bolaget varder bildadt så tidigt, att aftal om arbetets utförande kan

vara träffadt innan det eljest erforderliga sidospåret till fryken behötver

af Jernvägsbyggnadsstyrelsen anläggas, hvilket arbete icke behöfver

påbörjas förrän efter nästkommande Oktober månads utgång. Vid sadant

förhållande får Utskottet, som icke anser sig kunna understödja Herr U.

Olssons yrkande, att en million R:dr af det anslag, som för arbetena &

nordvestra stambanan kan varda beviljadt, må, i och för beredande af

ökad syselsättning åt den af missväxt nödlidande befolkningen, redan

under innevarande år utgå, hemställa:

l:o) att Riksdagen måtte, till fortsättande af arbetena å nordvestra

stambanan mellan Carlstad och Arvika, för år 1870 till Kongl.

Maj:ts disposition anvisa ett ,anslag af Tre millioner etthundratusen

Riksdaler; .

2:o) att utaf detta anslag ett belopp af Tvåhundrafemtiotusen Riksdaler

må, om Kongl. Maj:t så pröfvar lämpligt, användas till understöd

åt det bolag, som kan komma att bildas för anläggande

af en jernväg, från nordvestra stambanan förbi Fryken till trakten

af Dejeforss, under vilkor:

A) att detta bolag före den l:sta nästkommande November genom

kontrakt förbinder sig att, mot erhållande af berörda 250,000

opaginerad Kontrollera mot PDF

i

Stats-Utskottets Utlåtande N:o-65.

C)

R:dr såsom anslag utan återbetalningsskyldighet, i öfverensstämmelse

med fastställd arbetsplan och under iakttagande af de

föreskrifter, som för arbetets utförande för öfrigt kunna meddelas,

icke allenast anlägga och inom den tid, Kongl. Maj:t eo-er

bestämma, fullborda, utan ock derefter för allmänna trafikeh och

för all framtid underhålla berörda jernväg, hvilken skall ledas

till tjenlig lastplats vid sjön Nedre Fryken, samt byggas af lika

spårvidd som nordvestra stambanan;

B) att före medlens lyftning, som må ega ruin efter 1870 års ingång

aflenanas af Kongl. Maj:t godkänd säkerhet för arbetets utförande

och fullbordande i enlighet med det uppgjorda arbetskontraktet;

att bolaget underkastar sig den kontroll och tillsyn, som Kongl

Maj:t hnner för godt föreskrifva, på det att arbetena må varda i

öfverensstämmelse med vederbörligen fastställda planer utförda

samt a,tt vid verkställigheten godkända arbétsmethoder följas och

tullgoda materialier användas;

D) att, i den mån som vägen varder fullbordad och till allmänt begagnande

upplåten, bolaget skall vara skyldigt att mot den ersättning,

Kongl. Maj:t pröfvar skäligt bestämma, på densamma

fortskaffa trupper och allmänna posten samt ombesörja alla andra

för Kronans eller det allmännas räkning ifrågakommande personal-

och varutransporter; hvarjemte det skall åligga bolaget att

utan ersättning medgifva anbringande längsefter nämnda jernväg

af elektriska telegraflinier med hvad dertill hörer;

_at,t afgifterna för passagerare- och varutrafiken å oftanämnda

jernväg icke må öfverstiga beloppen i den taxa, som Kongl. Majrt,

efter dertill af bolaget afgifvet förslag samt Kongl. Maj:ts vederbörande

Befallningshafvandes hörande, i nåder fastställt, och

hvilken taxa i allmänhet hvart femte år bör lämpas efter sig då

företeende förhållanden; &

att bolagets direktion skall hafva skyldighet att under byggnadsåren,

inom den tid och till den embetsmyndighet, Kongl. Maj:t

behagar i nåder föreskrifva, årligen afgifva berättelse om väganäggnmgens

fortgång under det nästföregångna året, samt att sedan

jernvägen blifvit för trafiken upplåten, enligt af Styrelsen för

allmänna väg-^ och vattenbyggnader uppgjorda formulär, afgifva

berättelse angående trafiken och hvad dermed eger gemenskap’

bolaget skall i alla rättsförhållanden, som kunna uppstå mellan

detsamma och Svenska Kronan eller enskilde medborgare,

lyda under Svensk domstol och vara underkastadt Svensk lag;

E)

F)

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 65.

5

börande i bolagsreglorna finnas utsatt, hvar bolaget har sitt, laga

forum; samt

H) att, i fråga om begagnande och underhållande af jernvägen med

hvad dertill hörer, de föreskrifter och stadganden, som Kongl.

Maj:t kan finna för godt meddela, skola tjena till efterrättelse;

varande bolaget och dess biträden derjemte i allmänhet skyldige

att iakttaga och fullgöra, hvad som, med hänsigt till den Staten

tillkommande vård öfver jernbanan och tillsyn öfver trafiken derpå,

kan varda i vederbörlig ordning föreskrifvet;

och hemställer Utskottet derjemte,

att Riksdagen måtte medgifva bolaget rättighet,

a) att, utan kostnad eller årlig ersättning, undfå upplåtelse af sådan

för jernvägsanläggningen erforderlig, Kronan tillhörig jord, som

står under dess omedelbara disposition; samt

b) att för jernvägsanläggningen kostnadsfritt begagna sådana å Kronans

egor belägna kalk- och stenbrott, som kunna vara disponibla.

I likhet med hvad vid sistlidne riksdag af Kongl. Maj:t äskades

och af Riksdagen beviljades, har Kongl. Maj:t uti den nådiga Propositionen

angående Statsverkets tillstånd och behof föreslagit, att till

Kongl. Maj:t må varda öfverlemnadt att, vid jernvägsarbetenas utförande,

närmare bestämma de orter, som stambana eller handel, hvartill anslag

varder beviljadt, skall genomgå och de ställen den bör anlöpa; samt

att Kongl. Maj:t må af byggnadsanslaget använda hvad som erfordras

för verkställande af undersökningar med afseende å framtida fortsättande

af stambanorna inom de trakter, der Kongl. Maj:t kan finna skäligt att

låta dylika, undersökningar anställa, dock att till detta ändamål icke

användes mer än högst 25,000 R:dr.

Som hufvudsakligen enahanda bestämmelser vid flera föregående

riksdagar varit meddelade, hemställer Utskottet,

att Riksdagen måtte bifalla hvad Kongl. Maj:t i förenämnda

hänseende föreslagit.

1 afseende på sammanbindningsbanan genom Stockholm har Chefenför

Civil-departementet, enligt det vid den Kongl. Propositionen angående Statsverkets

tillstånd och behof fogade Statsråds-protokoll öfver Civilärenden (Bil.

N:o 5 a. sid. 33,34)erinrat, attförstationshusmedbanhall å centralbangården

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

Stats-TJtskottets Utlåtande N:o 65.

vid Clara sjö i ursprungliga planen för sammanbindningsbanan beräknats en

kostnad af 318,509 R:dr. Sedan dels Byggnadsstyrelsen, med afseende å den

tillväxande trafiken å Statens jernvägar, under den''27 November 1865afgifvit

plan med ritningar till stationshus jemte banhall, enligt hvilken plan för

stationshuset, af 490 fots längd och 64 fots bredd, med eQ bottenvåning

samt en lägre öfvervåning och en banhall af 500 fots längd och 103

fots bredd, kostnaden beräknats till 726,000 R:dr, dels Trafikstyrelsen,

hvars underdåniga yttrande i frågan infordrats, föreslagit att, enär såväl

för Styrelsen som för allmänheten det måste vara angeläget, att centralförvaltningen

för jernvägstrafiken ej vore alltför långt afskiljd från

hufvudstationen, hvarigenom äfven besparing i betjeningspersonal och

andra utgifter kunde göras, samt en passande lokal för Trafikstyrelsen

icke kunde beredas för billigare pris, än om det ifrågaställda större stationshuset

försåges med ytterligare en våning och såmedelst allt det

utrymme vunnes, som för framtiden erfordrades, en tredje våning måtte

å stationshuset uppföras för en beräknad kostnad af 180,000 Riksdaler,

hvarigenom hela kostnaden för detta stationshus med bangård och lokal

för Trafikstyrelsen skulle uppgå till 906,000 R:dr, så hade Kongl. Maj:t vid

1865—1866 årens riksdag till Rikets Ständer hemställt om anvisande

af medel för uppförande af stationshuset med banhall i hufvudsaklig

öfverensstämmelse med Byggnadsstyrelsens förslag, hvarjemte Kongl.

Maj:t till Rikets Ständers afgörande öfverlemnat, huruvida de, med afseende

å förutsedd minskning i kostnaderna för åstadkommande af en

lokal för centralförvaltningen af trafiken å Statens jernvägar, derest berörda

lokal finge samtidigt med stationsbyggnaden företagas, ville åt

Kongl. Maj:t öfverlemna att, under vissa vilkor, om utförandet af ett

sådant byggnadsföretag meddela förordnande. Af förekomna skål hade

Rikets Ständer dock funnit några medel då icke böra anvisas för utvidgande

af sjelfva stationsbyggnaderna. Som emellertid sammanbindningsbanan

numera nalkades sin fullbordan, borde frågan om stationsbyggnadernas

uppförande ej längre uppskjutas. Att det först tillämnade

stationshuset ej tillfredsställde den med åren och fanornas utsträckning

ökade trafikens fordringar kunde ej förnekas. A andra sidan kunde

dock för mindre kostnad, än den ofvan upptagna summan 906,000 R:dr,

erhållas en både från trafikens och utseendets synpunkt fullt tillfredsställande

byggnad med utrymme jemväl för Trafikstyrelsen. I sådant

hänseende hade ock inom Byggnadsstyrelsen, efter samråd med Trafikstyrelsen,

blifvit uppgjorda nya ritningar och förslag till banhall jemte

stationshus i två våningar och tre högre partier, deraf de sednare tillika

med öfre våningen vore afsedda för Trafikstyrelsen. Kostnaden för

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 65.

7

des» byggnader i fullbordadt skick, utom hvad anginge inredningen i

Trafikstyrelsens lokaler, vore beräknad till omkring 700,000 R:dr, samt

för nämnda inredning särskildt till 85,000 R:dr. Med denna inrednings

verkställande syntes dock utan egentlig olägenhet kunna något anstå,

hvaremot det vore af vigt att arbetet i öfrigt, så fort ske kunde, komme

till utförande.

Då utaf de tillgångar, Byggnadsstyrelsen har att för sammanbindningsbanan

disponera, icke mera än omkring 100,000 R:dr efter

banans färdigbyggande för stationshuset återstode, har Kongl- Maj:t

föreslagit Riksdagen att af de medel, hvilka, på sätt ofvan nämndt

är, böra å den för nordvestra stambanan beräknade kostnad kunna, genom

dess förändrade riktning, inbesparas, bevilja 300,000 R:dr för uppförande

af stationshus jemte banhall enligt ofvan omförmälda förslag;

hvarjemte Kongl. Maj:t, under vilkor att Riksdagen härtill samtycker,

förklarat att 300,000 R:dr redan under loppet af innevarande år må för

samma ändamål utgå från Handels- och Sjöfartsfonden.

Stats-Utskottet har tagit kännedom ej mindre af de för denna byggnad

uppgjorda förnyade planer och kostnadsförslag, än ock de deröfver af Styrelserna

öfver Statens jernvägsbyggnader och Statens jernvägstrafik samt öfverintendents-embetettill

Kongl. Maj:t afgifva underdåniga utlåtanden; och

har Utskottet deraf, bland annat, inhemtat, att stationshuset, hvilket skulle

erhålla 538 fots längd, 58 fots bredd och 45 fots höjd till takfoten, komme

att innehålla tvänne våningar samt trenne 15 fots framspringande, 64 fot

höga midtel- och sidopartier jemte en banhall af 538 fots längd och 100 fots

bredd, rymmande fem banspår. Stationshuset skulle uppföras af tegel

på fotsockel af granit samt täckas med jernplåt och banhallen erhålla

tak af jern och glas, uppburet af dels jernkolonner, dels tegelmur på

granitsockel. Kostnaden är beräknad sålunda:

för stationshusets grundläggning och murverk

till jordytan.........R:dr 108,000: —

» banhallens grund.......» 53,000: — 161,000: —

» stationshusets uppförande .... R:dr 335,000: —

» banhallens dito........» 207,000: — 542,000: —

eller tillhopa R:dr 703,000: ->■—

hvartill kommer kostnaden för inredning af de för Trafikstyrelsen

beräknade lokaler, med hvars verkställande

tills vidare kan anstå,.......... R:dr 85,000: —

så att hela kostnaden skulle komma att uppgå till . R:dr 788,000: —

och således med 118,000 R:dr understiga det år 1865 uppgjorda bygg
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 65.

nadsförslaget, hvilket afsåg att stationshuset skulle innehålla tre våningar.

Genom den längd stationshuset enligt det sednast uppgjorda förslaget

skulle erhålla och genom de tre högre entresolerade partierna,

som derå blifvit föreslagna, hade det dock varit möjligt att bereda tillräckligt

utrymme i nedra våningen för jernvägstrafikens behof jemte

postexpedition och lokal för tullbehandling af transiterande bagage och

gods, och i öfra våningarne för Centralförvaltningen för Statens jernvägstrafik,

utan att behöfva uppföra en tredje våning, sträckande sig öfver

byggnadens hela längd.

Uti sitt ofvannämnda i ämnet afgifna underdåniga utlåtande har

Trafikstyrelsen erinrat om angelägenheten deraf att såväl sjelfva bangården

som stationshuset vid centralstationen i hufvudstaden genast

från början gåfves sådana dimensioner och anordningar, som erfarenheten

ej mindre här, än annorstädes ådagalagt vara nödvändiga, för att

med säkerhet, ordning och hushållning kunna handhafva den blifvande

rörelsen, på det att icke, såsom händelsen varit vid stambanornas tvänne

öfriga hufvudstationer i Göteborg och Malmö, nödvändigheten att utvidga

och''förändra både bangård och stationshus må inträda kort efter

deras första fullbordande, hvilket under dagligen och stundligen löpande

trafik icke kunde verkställas utan stora olägenheter för både trafikanter

och förvaltning samt betydligt ökade kostnader, till följd af de hinder

i arbetet och de provisionela anstalter, som den afbrutna trafiken måste

åstadkomma och fordra. Den nu föreliggande planen lemnade, enligt

Trafikstyrelsens åsigt, hvad bottenvåningen beträffade, jemnt och nätt det

utrymme, som erfordras för expedition och emottagande af resande och

deras bagage samt ilgods, äfvensom derutöfver en mindre lokal för en

postexpedition. Beträffande frågan om att i det nya stationshuset erhålla

äfven en passande lokal för Trafikstyrelsen och dess underlydande

afdelningar, i stället för de i fyra särskilda hus spridda lokaler, som nu för

samma ändamål begagnas, så har Styrelsen, efter att hafva närmare utredt

de flera olägenheter, som häraf äro en följd, upplyst, att den kostnad

Statsverket årligen får vidkännas för Styrelsens tjenstelokaler jemte

dem, som af första distriktets tjenstepersonal begagnas, uppgår till ett

sammanräknadt belopp af 10,500 R:dr, deraf beräknats för det Kronan

tillhöriga s. k. Gamla Bankohuset vid Storkyrkobrinken R:dr 5,000: —

för två våningar i huset N:o 4 vid samma gata ...» 3,500: —

» en våning i hörnet af Storkyrkobrinken och Wester
långgatan.

............... » 1,400: —

Transport R:dr 9,900: —

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N;o 65.

9

Transport R:dr 9,900: —

för lokal åt uppbördskassören..........» 400: —

samt andel i hyra för ett arbetskontor........ » 200: —

R:dr 10,500: —

hvartill komma dels hyra för första distriktets lokaler

i huset N:o 22 vid Götgatan.........» 2,300: —

dels den besparing, som skulle uppstå derigenom att

stationsinspektoren och trafikdirektören jemte hans

assistent samt två bokhållare erhölle boställen i

det nya stationshuset, hvilken besparing, genom

minskad utgift för hyror och inqvarteringsersätt
ningar,

kunde beräknas till omkring •.....» 2,000: —

Besparingen i de årliga utgifterna uppgingo alltså till

en summa af.............R:dr 14,800: —

Efter afdrag af kostnaderna för banhallen samt för stationshusets

grundläggning och tak äfvensom för sjelfva bottenvåningen, hvilka kostnader

i alla händelser skulle komma att utgå, äfven om icke utrymme

för Styrelsen bereddes i stationshuset, återstode 164,000 R:dr, som vore

att hänföra till den byggnadskostnad, hvilken skulle uppkomma till följd

af samtliga ofvannämnda tjenstelokalers och boställslägenheters inrymmande

i det nya stationshuset. Räntan å denna summa, beräknad efter

5 procent, med tillägg af 1 procent i underhållskostnad, betingade en

årlig utgift af 9,840 R:dr, hvadan alltså, enligt Trafikstyrelsens åsigt,

genom de ifrågavarande lokalernas inrymmande i stationshuset en årlig

besparing för Statsverket skulle beredas af nära 5,000 R:dr.

Då behofvet- af nödiga medels anvisande för ifrågavarande ändamål

synes oafvisligt, anser sig Utskottet böra tillstyrka Riksdagen att,

utan afseende derpå att den af Kongl. Maj:t beräknade besparingen i

anläggningskostnaden för nordvestra stambanan, hvilken besparing härtill

skulle kunna användas, icke förr än samma bana blifvit fullbordad kan

till beloppet bestämmas, destoheldre nu bevilja det af Kongl. Maj:t för

stationshus jemte banhall för sammanbindningsbanan äskade belopp,

300,000 R:dr, som Kongl. Maj:t i nåder medgifvit att, i sådant fall, ett

lika belopp redan under innevarande år må för samma ändamål af Handels-

och Sjöfartsfonden medel användas. Utskottet hemställer alltså att,

med antagande af Kongl. Maj:ts erbjudande att ett belopp af 300,000 R:dr

må under innevarande år från Handels- och Sjöfartsfonden utgå till uppBih.

till Riksd. Prot. 1869. 4 Sand. 1 Afd. 35 Räft.

opaginerad Kontrollera mot PDF

10

Stats■ Utskottets Utlåtande N:o 65.

förande af stationshus jemte banhall för sammanbindningsbanan genom

Stockholm, enligt nytt förslag,

Riksdagen måtte till samma ändamål för år 1870

anvisa ett lika belopp eller Trehundratusen Riksdaler.

Slutligen har Utskottet till behandling förehaft en af Herr Jan

Andersson inom Andra Kammaren väckt motion (N:o 316), deri motionären

föreslagit, att Riksdagen, vid anvisande af de utaf Kongl. Maj:t

äskade anslag, dels af 4,300,000 R:dr för bestridandet af 1870 års omkostnader

vid jernvägstrafiken, dels af 3,100,000 R:dr för fortsättning

samma år af jernvägsarbetena mellan Carlstad och Arvika, dels ock af

300,000 R:dr för uppförande af stationshus jemte banhall för sammanbindningsbanan,

måtte fästa det vilkor att ej mindre för fortsättandet

af Statens jernvägsbyggnader, än äfven för rörelsen å Statens jernvägar,

skall i främsta rummet användas materiel af Svensk produktion, äfvensom

särgkildt för jernvägsdriften de tillgångar af stenkol och bränntorf,

hvilka inom landet förefinnas.

För att erhålla kännedom om och i hvad mån den för jernvägsanläggningarne

under den närmaste framtiden erforderliga materiel må

kunna inom landet tillverkas, äfvensom angående den besparing, som

genom anläggning af smalspåriga jernvägar må kunna vinnas, har Utskottet

i dessa ämnen infordrat yttrande af sakkunniga personer, hvilka

yttranden finnas bifogade detta Utlåtande.

Jemte det Utskottet, i sammanhang med behandlingen afen inom

Första Kammaren af Herr Grefve Erik Sparre väckt motion tagit under

öfvervägande om och i hvad mån några särskilda åtgärder för vinnande

af de uti Herr Jan Anderssons ifrågavarande motion åsyftade ändamål

må kunna vidtagas, får Utskottet i anledning af sistberörda motion här endast

yttra den åsigt, att Utskottet anser betänkligt, om Riksdagen såsom

vilkor för ofvanberörda utaf Kongl. Maj:t äskade anslags beviljande

skulle föreskrifva att för jernvägarnes anläggning och trafikerande borde,

utan afseende på varans pris, i främsta rummet användas materiel af

Svensk tillverkning; och då Utskottet icke betviflar att vederbörande,

der sådant med Statens fördel låter sig förena, icke underlåta att för

jernvägarnes behof använda Svenska fabrikater och materialier framför de

utländska, hvilket jemväl vinner stöd af de vid detta Utlåtande fogade

bilagor, hemställer Utskottet,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 65.

11

att Herr Jan Anderssons ifrågavarande förslag icke

må till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

På Stats-Utskottets vägnar:

ARVID FR:SON POSSE.

Reservationer:

af Herr A. O. Wallenberg: »Emot Utskottets beslut att tillstyrka

bifall till den Kongl. Propositionen i den del, som afser att på uppgifna

vilkor bevilja 300,000 R:dr till stationsbyggnad i Clara, under förutsättning

att Kongl. Maj:t af Handels- och Sjöfartsfonden för samma ändamål

anvisar 300,000 R:dr, får jag mig reservera. Konung och Riksdag

hafva vid många tillfällen uttalat den åsigt, att Statens jernvägsanläggningar

borde utföras medelst upplånta medel och dessa skulder amorteras

dels genom jernvägarnes nettoafkastning, dels genom statsmedel.

Nu har Regeringen i stället ansett lämpligt att till detta ändamål utställa

en invisning på Handels- och Sjöfartsfonden, hvars tillgångar

vida bättre och lämpligare kunde användas, såvida man ej ringaktade

Svenska sjöfarten. Jag trodde äfven att när man begär medel till stationsbyggnader

i Stockholm, både man i första rummet bort tänka på

att erhålla någon station vid saltsjösidan, enär Stockholm är en sjöstad

och man vanligen plägar, när jernväg kommer från det inre af landet,

sätta densamma i beröring med sjötrafiken. Jag skulle således för min

del heldre sett, att 600,000 R:dr af något blifvande jernvägslån ställdes

till Kongl. Maj:ts disposition för stationsbyggnader i Stockholm, hvarjemte

det vore önskligt om någon underdånig hemställan bifogats i syftning

att fästa uppmärksamhet på behöfligheten af en godsstation vid

Saltsjön.»

af Herr L. J. Hierta: »Då den tryckta konjunkturen och ovissheten

om att under Statsverkets närvarande ställning kunna utan lånevägens

anlitande fylla behofvet äfven för en del af de löpande utgifterna

gör det föga sannolikt, att räntorna och amorteringen å de lån, som

blifva erforderliga för jernvägsbyggnaders fortsättande här i landet i

någon större omfattning, för den närmaste framtiden kunna bestridas

utan en ytterligare tillökning i beskattningen, och då i alla händelser

opaginerad Kontrollera mot PDF

12

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 65.

de tillgångar, som i detta hänseende måste beredas, i främsta rummet

torde böra och jemväl lära komma att användas på fullbordandet af

den nordvestra stambanan, så synes det föga antagligt att fortsättningen

af den norra stambanan, hvilken riktning för densamma än slutligen

blifver bestämd, kan inom förloppet af fyra eller fem år härefter blifva

färdigbyggd fram till de orter, hvarifrån hufvudstaden kan vänta en större

tillförsel af landets produkter. Icke heller lärer, innan detta inträffar,

någon egentlig fördel för godstrafiken vara att vänta af sammanbindningsbanan.

Såvida någon afgift skall betalas för sammanbindningsbanans

begagnande är det å andra sidan icke troligt, att något af det gods,

som kommer söderifrån och är ämnadt vare sig att qvarstadna å Södermalm

eller att föras till upplagsplatser eller magasiner i staden inom

broarne, eller att transporteras vidare sjövägen till andra orter, kommer

att med jernvägståg föras först till Clara för att sedan derifrån aflastas.

Äfven för de varor, som skola föras till Norrmalm, blir den ökade transportkostnaden

på axel för den ökade väglängden sannolikt mindre, än

denna kostnad från den norra bangården med tillägg af frakten för saminanbindningsbanans

begagnande.

Samma förhållande kommer att inträffa med alla de söderifrån

anländande passagerare, som taga logis på Södermalm eller i staden

inom broarne, och det kan till och med sättas i fråga, huruvida icke flertalet

af de resande, som ämna sig till andra trakter af Norrmalm än

dem som ligga närmast omkring bangården, lika gerna begagna sig af de

åkdon, som finnas tillgängliga vid bantågens ankomst till den södra stationen,

som att betala tilläggsafgiften för sammanbindningsbanan och sedan

likafullt taga åkdon ifrån stationen vid Clara.

Under sådana förhållanden synes någon väsendtlig tillökning i trafiken

till eller ifrån den norra stationen i följd af sainmanbindningsbanans öppnande

icke vara att vänta åtminstone inom loppet af fem år härefter,

äfven om den norra stambanans fortsättande skulle taga sin början innan

1870 års utgång, och den nuvarande provisoriska bangården å Norrmalm

under tiden blifva fullt tillräcklig.

Af denna anledning och under förutsättning, att till det nya stationshuset

vid Clara erfordras, enligt Jern vägsstyrelsens af Utskottet tillstyrkta

förslag, en summa af 703,000 Riksdaler, hvarå den årliga räntan

utgör 42,180 Riksdaler, skulle således ett uppskof på trenne år med dess

uppförande medföra en besparing af 126,540 Riksdaler, hvilken synes

mig förtjena att tagas i betraktande.

Häremot kan göras den anmärkningen, som äfven i väsendtlig mån

töranledt Utskottets pluralitet att tillstyrka det nya stationshusets byg
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statt-Utskottets Utlåtande N:o 65.

13

gande nu genast, att Regeringen af den erforderliga summan erbjudit

300,000 Riksdaler af Handels- och Sjöfartsfonden, och att man befarat

att dessa medel skulle komma att användas till andra ändamål och ej

vidare blifva tillgängliga för det nu afsedda, om stationshusets byggande

blifver uppskjutet. Denna farhåga synes emellertid lätt vara undanröjd,

om dessa medel få af Riksgälds-kontoret emottagas och under tiden användas

för dess liqvider med förbehåll att framdeles ersättas.

En annan anmärkning är, att ifrån den årliga räntan på byggnadsanslaget

skulle genom inrymmande i det nya stationshuset af embetsrum

för Jern vägsstyrelsen afgå omkring 14,000 Riksdaler årligen, motsvarande

hvad denna Styrelse nu betalar i hyror uti flera särskilda privathus;

men å andra sidan förekommer, att för denna anordning blifvit

uppförd en särskild kostnad af 85,000 Riksdaler till inredning, ehuru ej

påräknade nu genast och att den ifrågavarande besparingen i hyresafgiften

således komme att minskas med räntan å sistnämnda summa eller

med 5,100 R:dr.

Genom ett sådant uppskof, som här ofvan blifvit ifrågasatt, synes

ock ett måhända önskvärdt tillfälle kunna beredas till närmare undersökning,

huruvida icke stationshus, som fullt tillfredsställde alla fordringar

både på utrymme och prydlighet, skulle kunna erhållas för något

mindre kostnad än den nu ifrågasatta summan, helst då den södra stationen

väl i allt, fall lärer komma att bibehållas för de passagerare, som

der vilja afgå, samt det gods, som varuegarne önska der aflasta, samt

dessutom en anhaltstation i Stadsgården för emottagande och aflemnande

af gods icke lärer kunna uteblifva, samt stationen på Norr således

endast blifver erforderlig för en del af traflkens behof.

En sådan undersökning kan med afseende på Statens utgi er hafva

ett skäl för sig jemväl deruti, att, enligt till Riksgälds-afdelningen i Statsutskottet

lemnad upplysning, uti planen för stationshuset icke tagits i

beräkning behofvel af det utrymme för lokomotivstallar, magasiner m. m.,

som i sammanhang med stationen på Norrmalm kommer att erfordras

och dertill särskilda medel följaktligen framdeles måste anslås, likasom

den omständigheten synes förtjena en närmare utredning, hvarföre den

kostnad af 318,000 R:dr, som öfversten Friherre Ericson i sammanhang

med planen för sammanbindningsbanan hade uppgifvit för stationshuset

å Norrmalm jemte banhall, skulle vara så långt under hvad verkligen

erfordrades, som det nu antages; en omständighet hvaröfver det,

med afseende på en så betydlig skilnad, åtminstone kunde förtjena att

inhemta Herr Ericsons yttrande, som ännu icke gjort sig känd för att

uppgifva helt och hållet otillförlitliga kostnadsförslager.

Bilt till tiiksd. Prot. 1869. 4 Sami. 1 Afd. 35 Haft.

3

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 65.

Jag har vid detta tillfälle icke heller kunnat undgå att erinra

mig ett annat behof, som på det närmaste rörer ej blott hufvudstaden,

utan äfven en del af det öfriga riket, jemväl i samfärdselns intresse,

och hvars framtida öde torde i någon mån blifva beroende af den mer

eller mindre kostnad, som nedlägges på det nu ifrågavarande föremålet.

Vid flera riksdagar hafva nemligen motioner varit väckta om bidrag af

staten till upprensande af farleden från Stockholms hamn till Östersjön

genom det så kallade Södra Staket till sådant djup, att den blefve

farbar för de flesta ångfartyg och medelstora segelfartyg och hvarigenom

vägen genom skärgården skulle förkortas till föga mer än en

tredjedel af den nuvarande yttre segelleden samt tiden för ångfartygs

ut- och inpasserande med nära tre timmar. Kostnaden för denna fördjupning

är antagen att uppgå till 300,000 R:dr, eller samma summa,

som Regeringen nu benäget, lofvat att lemna såsom bidrag till stationshuset.

Enligt mitt förmenande skulle det vara en så stor fördel för

hufvudstaden att erhålla bidrag till den ifrågavarande upprensningen,

att man, för att vinna ett sådant ändamål, gerna kunde nöja sig med

ett mindre monumentalt stationshus, som i alla fall icke kommer att

få något, vidsträcktare synligt läge, alltid under förutsättning, att

det nödvändiga utrymmet der vinnes. För mig har emellertid den

farhågan framställt sig, att om 703,000 R:dr anslås till stationshuset,

hvartill sedan komma, såsom förut är nämnd, 85,000 R:dr för inredningen,

så torde, vid ett behöfligt och näi a nog oundvikligt förnyande en

annan riksdag af förslaget om bidrag till Södra Stäkets öppnande, hufvudstaden

möta ett nekande svar på den grund, att ett så betydligt

bidrag nyss förut blifvit lemnadt i och för stationsbyggnaden; och

äfven häri tror jag ligga skäl till åtminstone ett års uppskof, för att

få en närmare undersökning, om icke behofvet, för jernvägstratiken kan

tillgodoses för ett belopp, som mindre öfverskrider det af öfversten,

Friherre Ericson uppgifna, än det som nu föreligger.»

Stockholm, 1869. Associations Tryckeriet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

1

Till Riksdagens Stats-Utskott.

Med anledning af Stats-Utskottets i skrifvelse af den 7 dennes till

undertecknad gjorda anhållan, att, för bedömande af åtskilliga vid innevarande

riksdag väckta och till Utskottets förberedande behandling

öfverlemnade frågor, rörande uppgörandet af plan för framtida jernvägsanläggningar

samt sättet för deras utförande, till Utskottet inkomma med

skriftligt svar å i samma skrifvelse uppställda frågor, nemligen:

»dels huruvida den inhemska jernindustrien kan till lika eller bättre

pris än den utländska åtaga sig leverera nödig materiel för byggande af

jernvägar för en anläggningskostnad af Åtta till Tio millioner riksdaler

årligen», och ''

»dels huru i medeltal kostnaderna för anläggning och för trafikerande

af jernvägar med 3,6 fots spårvidd förhålla sig till kostnaderna för

anläggande och trafikerande af jernvägar med 4,83 fots spårvidd vid i

öfrigt lika utrustning och trafikförhållanden»,

får jag till svar äran meddela:

l:o. Beträffande den första frågan,

att den inhemska jernindustrien, enligt hvad erfarenheten kan anses

gifva vid handen, numera hunnit den utveckling, att all för våra jernvägsbyggnader,

äfven om desamma bedrifvas i den utsträckning, Utskottet

förutsätter, erforderlig materiel, med undantag af jernräler och

några vissa sorter s. k. faeonjern, kan inom landet af Svenskt jern åstadkommas

för lika pris, som från utlandet, samt hvad vissa delar angår af

bättre qvalitet, än de utländska;

att, då, enligt hvad kunnigt är, i England, Belgien och Frankrike,

der tillverkning af jernräler sedan flera år tillhaka bedrifves i stor skala,

finnas rika tillgångar på billigare rudimaterier för denna tillverkning, än

här i landet frambringas, räler af svenskt jern, enligt min åsigt, icke

kunna anskaffas för lika pris som från utlandet;

att då, äfven om jernvägsbyggnaderna bedrifvas i den af Utskottet

förutsatta utsträckning, till desamma årligen icke erfordras mera än 170

llör till Stats-Utsk. Uti., 1869, N:o 65. 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

a 200 tusen centner räler, denna qvantitet torde utan svårighet kunna

af inhemska rudimaterier vid .Svenska verkstäder åstadkommas, så vida

afseende icke göres å den för jernvägsbyggnaderna härigenom ökade

kostnad, hvilken, då 17,000 centner räler användas på milen, således

uppgår till 17,000 riksdaler, efter mil räknadt, för hvarje riksdaler, som

de inhemska jernrälerna per centner blifva dyrare än de utländska; samt

att, då vi ännu icke för våra stambanor lyckats erhålla räler af

Svenskt jern, och således sakna erfarenhet om sådana rälers egenskaper

i förhållande till deras kostnad, jag icke anser det tillkomma mig, utan

fabrikanterna, att, bedöma eller afgöra, huruvida Svenska jernräler kunna

tillverkas till sådant pris, att det kan blifva med ekonomisk fördel förenligt

att till fortsättningen af våra stambanor använda sådana räler.

I sammanhang härmed, och då frågan om lämpligheten af Svenskt

jerns användande till jernvägsmateriel vid flera föregående tillfällen varit

föremål för behandling, anser jag mig böra, för denna vigtiga frågas

fullständiga belysning, hänvisa dels till Stats-Utskottets under 1865 och

1866 årens riksdag afgifna Utlåtande N:o 67, i anledning af väckta motioner

om åstadkommande och användande af Svensk jernvägsmateriel,

och dels till Styrelsernas för Statens jernvägstrafik och öfver Statens

jernvägsbyggnader den 28 Februari 1867 afgifna, härhos i afskrift bifogade,

underdåniga utlåtande öfver komiterades för undersökning af Svenskt jerns

lämplighet till jernvägsmateriel underdåniga betänkande af den 17 September

1866.

2:o. Vidkommande den andra af Stats-Utskottet framställda fråga,

att här i landet icke blifvit, utförda sådana jernbanor af 4,83 och

3,6 fots spårvidd, hvilkas byggnadssätt varit lika och i afseende å hvilka

således någon jemförelse emellan kostnaderna för anläggningen af det

ena eller andra slaget skulle kunna framställas; hvarföre jag, då någon

allmänt giltig måttstock för angifvande af skilnaden i anläggningskostnaderna

å en jernbana öfver lika terräng vid användande af den ena

eller andra af nyssnämnda spårvidder icke finnes, ser mig föranlåten att

i denna del, med hänvisande till de i Stats-Utskottets vid 1862—1863

årens riksdag afgifna Memorial N:o 77 införda, af flere ingeniörer härom

meddelade utlåtanden och uppgjorda beräkningar, inskränka mitt yttrande

dertill, att en dylik skilnad icke kan, innan en föreslagen banas profil

blifvit uppgjord, eller annorledes än genom fullständiga kostnadsberäkningar,

med tillförlitlighet angifvas; dock anser jag mig härvid böra

tillägga, att en jernbana med 3,6 fots spårvidd väl alltid kräfver ringare

anläggningskostnad än en med 4,83 fot öfver lika terräng, men att den

besparing, som genom den ringare spårvidden vinnes, i allmänhet icke

opaginerad Kontrollera mot PDF

3

kan blifva särdeles afsevärd, utan att antingen terrängen, deröfver banan

skall framgå, är för anläggningen synnerligen ogynsam, eller eljest för

densamma antoges, jemte den ringare spårvidden, ett mindre solidt byggnadssätt

och brantare stigningar och kurvor af mindre radier; och

att intet skäl, enligt min åsigt, förefinnes till stöd för det antagande,

att kostnaderna för trafikerandet å en jernbana med 4,83 fots

spårvidd skulle blifva dyrare, än å en jernbana med 3,6 fots spårvidd, då

begge banornas trafikförhållanden äro lika och de jemväl hafva lika

utrustning, eller med andra ord lika kraftig rörelsemateriel samt enahanda

lutnings- och krökningsförhållanden.

Slutligen anser jag mig böra omnämna, att de här i landet utförda

enskilda jernbanor med olika spårvidder, nemligen: Wexiö—Alfvesta,

Kristianstads—Hessleholm, Landskrona—Helsingborg—Eslöf och

Ystad—Eslöf, tillhopa 17,2 mil, med 4,83 fots, samt Borås—Herrljunga,

Uddevalla—Wenersborg—Herrljunga, Wessman—Barken, Söderhamns och

Hudiksvalls, tillhopa 16,5 mil, med 4 och 4,i fots, vid hvilka banor

öfverhufvud taget tillämpats lika byggnadssätt, väl kunna i afseende å

anläggningskostnaderna med hvarandra jemföras; dervid med stöd af de

i Trafikstyrelsens underdåniga berättelse för år 1865 intagna uppgifter

vinnas de upplysningar, att anläggningskostnaderna per medium, efter

mil beräknadt, utgör för ofvannämnda banor med 4,83 fots spårvidd

536,240 riksdaler 10 öre (då Alfvesta—Wexiö-banan, som kostat per mil

417,169 riksdaler, utan rörelsemateriel i beräkning ingår med en kostnad

per mil af 500,000 riksdaler), och för ofvan uppräknade banor med

en spårvidd af 4 och 4,i fot 533,451 riksdaler 23 öre, och att sistberörda

smalspårigare banor således icke äro mera än 2,788 riksdaler 87 öre

billigare per mil, än de bredspårigare; men härifrån får dock icke någon

bestämd slutsats rörande anläggningskostnaderna vid banor med 4,83

samt 4 och 4,i fots spårvidder dragas, utan i förening med bedömande

af den terrängs beskaffenhet, der den ena och andra banan framgår,

och öfriga på kostnaderna inverkande omständigheter.

Stockholm den 12 April 1869.

Carl G. Beijer.

opaginerad Kontrollera mot PDF

4

Stormägtigste Allernådigste Konung!

Genom nådig remiss af den 2 sistlidne Oktober har Eders Kongl.

Maj:t behagat infordra Styrelsernas öfver Statens Jernvägsbyggnader och

för Statens Jernvägstrafik underdåniga utlåtande öfver komiterades för

undersökning rörande Svenskt jerns lämplighet till jernvägsmateriel den

17 sistlidne September afgifna underdåniga betänkande i nyssnämnda

ämne, och få Styrelserna, som härvid trott sig böra hufvudsakligast

fästa sig vid den praktiska tillämpningen på anläggningen och underhållet

af Statens jernvägar af do resultat komiterade framlagt, till underdånig

åtlydnad af Eders Kongl. Maj:ts nådiga befallning, derom anföra

följande:

Lika med komiterade anse Styrelserna de anställda försöken hafva

gifvit bekräftelse åt det företräde, man i allmänhet antagit att stål eger

framför jern till alla sådana behof, der materialets jemnhet, styrka och •

uthållighet mot slitning, böjning och brytning tagas i synnerligt anspråk,

samt att stål af sådana råämnen, hvarpå Sverige eger tillgång, är att

föredraga framför andra sorter, då det blifvit med behörig omsorg tillverkadt

och behandladt. Då så väl räler, spårvexlar och skarfjern, som

åtskilliga delar af jernvägarnes rörliga materiel, såsom axlar och hjulband

m. in., äro i hög grad utsatta för sådan åverkan, som sätter materialets

egenskaper i förenämnda afseenden på prof, kan den ännu jemförelsevis

ringa användning stålet intill sednaste tider funnit, äfven vid

andra länders jernvägsanläggningar, endast tillskrifvas ett i de flesta

fall af omständigheterna påkalladt nödvändigt afseende på de betydligt

större kapitalutgifter, som med dess begagnande i stora massor varit

förknippade.

Först sedan Krupps gjutstålsfabrik i Tyskland under de sednare

åren utvecklat sin storartade verksamhet, har det egentliga gjutstålet

eller degelstålet ernått ett allmännare användande till axlar och hjulband

samt andra maskindelar, tillhörande rörliga materielen vid jernvägarne;

men gjutstålets höga pris har nästan helt och hållet uteslutit

detsamma från rälsfabrikationen, intill dess att den så kallade Bessemer
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

5

methodens utveckling åstadkommit en ny produktion af gjutstål i stora

massor och till så billigt pris, att man redan funnit fördel vid dess

användande till räler på sådana delar af Englands och kontinentens

jernvägar, hvarest trafikens liflighet, bantågens under sednare åren

ökade hastighet, mängd och storlek, samt lokomotivens ökade tyngd

åstadkommit en snabbare förslitning, och på samma gång olägenheterna

af täta rälsombyten blifvit alltmera kännbara. Innan Bessemerstålet

tillvunnit sig ett numera stadgadt förtroende, begagnades väl äfven puddelstål

till räler, synnerligen i Tyskland och England, såsom egande

större varaktighet än jern, men sannolikt komma de banor, med hvilkas

ekonomiska fördel användandet af stålräler är förenligt, att numera föredraga

Bessemerstålet, hvars tillverkningssätt synes möjliggöra ett successivt

nedgående pris, som slutligen torde komma att närma sig priset

för jern, och detta måhända företrädesvis i Sverige.

Styrelserna instämma helt och hållet i komiterades yttrande rörande

förhållandena emellan räler af olika materialier, men anse sig rörande

slitningstiden dervid böra tillägga, att varaktigheten af de nu på vestra

och södra stambanorna nedlagda räler i medeltal synes kunna antagas

till minst 15 år, eller, som är detsamma, att utbytet af de från början

på nämnda bansträckningar, betraktade i sin helhet, nedlagda räler emot

nya kommer att successivt och med växande qvantitet för hvarje år

fortgå åtminstone under 20 år, eller till och med år 1880. Detta antagande

grundar sig dels på den erfarenhet, som hitintills vunnits på olika

delar af samma banor, dels ock på förhållandena vid de Danska och

Norska jernvägarne, hvilkas rörelse torde vara närmast lika med trafiken

på Sveriges stambanor. På banan emellan Köpenhamn och Roeskilde

hafva nemligen samtliga der från början nedlagda Engelska räler, af

något mindre vigt per fot än de i Sverige använda, blifvit utbytta på

20 år, och sådant under en årlig progression af utbytet, som mycket

nära öfverensstämmer med utbytet på de Svenska banorna under den

tid dessa varit trafikerade.

Beträffande användandet af Svenska jernräler vid första anläggningen

af Statens jernvägar, så bekräfta komiterade hvad derom vid

andra tillfällen blifvit yttradt, att nemligen med en så lång varaktighet,

som här kan beräknas för de Engelska jernrälerna, det ej är skäl att

genom begagnande af Svenska jernräler fördyra byggnadskostnaden med

vid pass 35,000 R:dr för hvarje mil, utan full visshet att de sistnämnda

rälernas längre varaktighet betingade eu så stor minskning uti den årliga

underhållskostnaden, att det förhöjda anläggningskapitalet jemte ränta

derå kunde påräknas derigenom blifva betäckt. För att ett sådant för
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

6

hållande skulle inträffa, erfordrades nemligen en medeluthållighet af 30

år för de Svenska rälerna, hvilket näppeligen torde kunna antagas.

Härvid bör äfven tagas i betraktande, att banornas inkomster

sannolikt icke gifva full ränta på äfven den mindre byggnadskostnad^)

förr än närmare den tid, då redan en omgång Engelska räler blifvit,

ombytta, hvilken omständighet ökar anledningarne att icke nedlägga ett

större kapital på den första anläggningen, än som en behofvet motsvarande

solid konstruktion nödvändigt fordrar.

Samma skäl gäller äfven mot användande af solida Bessemerräler

vid den första anläggningen. Dessa, hvilkas lägsta pris för närvarande

är 11 R:dr centnern, skulle fördyra byggnaden med omkring 80,000 R:dr

för hvarje mil, och man kan derföre uppställa följande beräkning för

15 år, eller den tid de Engelska jernrälerna kunna antagas att ega bestånd.

Om Engelska jernräler till en mil kosta 100,000 R:dr, så hafva jernrälerna

efter 15 års förlopp med ränta på ränta kostat 207,890 R:dr,

hvartill kommer kostnaden för de då till ombytet behöf
liga

nya rälerna.............. 100,000 »

tillsammans 307,890 R:dr.

Härifrån bör dock afdragas värdet af de förslitna rälerna 37,500 »

hvadan utgifter för jernräler efter 15 år blir .... 270,390 R:dr.

Samma väglängd belagd med räler af Bessemerstål skulle hafva

kostat 180,000 R:dr, och efter 15 års begagnande med ränta på ränta

374,200 R:dr.

Af denna jemförelse framgår obestridligt den ekonomiska fördelen

att icke föröka den första anläggningskostnaden genom användande af

bessemerstålräler under nuvarande prisförhållanden. Dertill kommer i

afseende på den första anläggningen äfven en annan svårighet, som vid

afgörandet af frågan om användande af Svenska jern- eller stålräler ej

får förbises, nemligen omöjligheten att någon längre tid förut bedöma

behofvens storlek, då nybyggnaderna bestämmas af hvarje riksdags beslut,

och följaktligen, likasom hittills, till de nya banorna större qvantiteter

behöfva på en gång anskaffas, än det öfverensstämmer med den Svenska

jernhandteringens ställning att på en gång effektuera, utan fara att på

vissa punkter omåttligt höja till sin egen skada priserna på sina råämnen,

samt, till men för jernproduktionen i allmänhet, arbetskostnaden.

Deremot är det otvifvelaktigt af stor ekonomisk fördel att, såsom

redan vid de sednast fullbordade banorna skett, använda bessemerräler

till vexeltungor och dylika inrättningar, som dels fordra en kostsam

opaginerad Kontrollera mot PDF

7

bearbetning, dels vore utsatta för en hastigare förstöring, om de förfärdigades

af ett mindre hårdt material.

Styrelserna anse derföre de af komiterade ernådda resultat icke

för närvarande gifva giltig anledning att använda, vare sig Svenska jernräler

eller bessemerräler till de återstående nya jernvägsbyggnaderna,

så vida icke prisskilnaden emellan sådana och Engelska jernräler under

tiden väsendtligen förminskas.

I fråga åter om det successiva utbytet af sådana räler, som efter

hand blifva felaktiga och förslitna, anse Styrelserna en del andra förhållanden

böra tagas i betraktande, hvilka inom vissa gränser synas

medgifva att med ^ ekonomisk fördel använda ett dyrare material och

sålunda kunna bidraga att förlika den inhemska jernproduktionens anspråk

med jernvägarnes dubbla syftemål att gagna den industriela utvecklingen

och bereda det allmänna ökade inkomster.

Uti sitt första betänkande af den 13 Februari 1863, afgifvet efter

anställda försök med några från Motala verkstad till Statens jern vägar

aflemnade profräler, yttra komiterade att, ehuru dessa räler befunnits

utvalsade af alltför mjukt jern, hvilket förhållande äfven bekräftades

genom med dem anställda prof på sjelfva banan, sednare undersökningar

om Svenskt puddeljerns styrka och elasticitetsförhållanden gifvit stöd

for antagandet, att man af Svenskt tackjern skall efter vunnen öfning i

dess ändamålsenliga färskning och utvalsning kunna åstadkomma räler,

hvilka, med bibehållande af nödig seghet och tänjbarhet, till och med

skola öfverträffa de här använda Engelska rälerna i styfhet samt till

följd af materialets större täthet och hårdhet vara mera uthålliga än de

sistnämnda.

Lika med komiterade äro äfven Styrelserna öfvertygade att Svenskt I

träkolstackjern, ändamålsenligt behandladt, bör lemna räler af varak- >

tigare beskaffenhet än de Engelska, på samma gång som det återstående |

materialet, sedan rälerna blifvit såsom sådana'' obrukbara, onekligen eger, j

om icke för sjelfva jernvägarne ett högre värde i förhållande till inköpspriset,

likväl en större användbarhet till andra ändamål, än allenast för}

omvalsning till nya räler. Styrelserna få härvid upplysa, att Engelska

rälernas efter en viss kortare eller längre tids begagnande inträffande

obrukbarhet för sitt ändamål endast i ringa mån härflyter från slitning

eller afnötning och deraf förorsakad förminskning i deras massa och bärighet

i egentlig mening, utan hufvudsakligen af mindre god sammanhållning

mellan rälernas beståndsdelar, hvilken är en följd af beskaffenheten hos de

Wales’ska malmer, man, oaktadt denna olägenhet, funnit fördel att begagna

till räler till följd af deras billiga pris. Dessa malmers oart medgifver

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

nemligen icke, äfven med det omsorgsfullaste arbete, en så nogrann

sammanvällning af de jernstycken, som hopläggas i paketet, hvarur

rälen bildas, att icke slutligen rälens topp under lokomotivhjulens tryckning

dels afflagas, dels klyfves eller krossas oftast vid ändarne, men

stundom längre in på sjelfva rälen.

I afseende på den egentliga afnötningen, som åstadkommes genom

hjulens friktion mot rälerna, torde det vara tvifvel underkastadt, huruvida

det Svenska jernet erbjuder en större varaktighet än det Engelska,

men deremot anse Styrelserna likasom komiterade ganska sannolikt, att

man af Svenskt jern kan erhålla tillräckligt härda och styfva räler,

hvilka genom materialets speciela beskaffenhet och framstående egenskap

att kunna behandlas i mycket hög temperatur, låta bättre sammanvälla

sig och sålunda åtminstone vida mindre än de Engelska böra

blifva utsatta för den slags krossning eller klyfning, som här ofvan

blifvit angifven såsom hufvudsakliga orsaken till behofvet att successivt

ombyta räler långt före den tid, då en sådan åtgärd skulle påkallas

genom deras till följd af egentlig slitning förminskade styrka.

Ibland de förnämsta orsakerna till gjutstålets och bessemerstålets

företräden framför jernet. såsom material för räler räkna Styrelserna

mindre hårdheten mot slitning, än den i det närmaste fullkomliga homogeniteten

i hela massan af rälen, som kan utvalsas af ett enda stålgöte,

utan att såsom en jernräl behöfva garfvas och sammanvällas af en mängd

särskilda ämnesstänger, som i och för sig sjelfva blott blifvit ofullständigt

vällda före deras första utvalsning från puddelsmältorna. Kan nu,

såsom Styrelserna förmoda, detta fel i det närmaste förekommas vid

tillverkning af räler af Svenskt jern, kommer användandet af ändamålsenligt

beredda Svenska jernräler vid underhållet af öfverbyggnaden på

de färdiga banorna att öfverensstämma med en god hushållning, äfven

om ett något högre pris måste för dem erläggas, än som behöfver betalas

för Engelska af det slag, som vid byggnaden af banorna blifvit

nedlagda.

Det har ofvanföre blifvit sagdt, att en jemförelse emellan fortgången

af rälsutbytet vid några främmande jernvägar och de Svenska

gifvit vid handen, det varaktigheten af nu på vestra och södra stambanorna

liggande Engelska räler i medeltal kan antagas till minst 15

år eller att samtliga de i hufvudspåren på dessa banor från början nedlagda

räler sannolikt blifvit ombytta under loppet af 20 år, räknadt från

ocb med år 1860. Samma erfarenhet gifver vid handen att detta utbyte

kommer att ega rum ungefärligen i en sådan progression, att under de

första

opaginerad Kontrollera mot PDF

9

första fem åren utbytas inalles 1,5 procent, under följande fem år 10 procent,

under derpå följande fem års period 25,r> procent och under de sista fem

åren 63 procent af hela den först nedlagda rälslängden.

Rälsutbytet på de trafikerade banorna förorsakar sålunda ett, ”årligen

återkommande till en början jemnt stigande behof af nya räler,

som slutligen öfvergår till en någorlunda konstant qvantitet, och lemnar

derföre en eller flera rälsproducenter utsigt till en jemn och säker årlig

afsättning, utan att något år öfverstiga ett visst medelbelopp; hvilket,

förhållande åter bör i sin mån inverka på tillverkningskostnaden och

bidraga att minska den hitintills fordrade, betydliga prisskilnaden emellan

Engelska och Svenska räler. . . . ,,

Rätta tidpunkten att, försöka erhålla inhemska räler för nämnda

ändamål och äfven framkalla täflan i tillverkning deraf, synes i Styrelsernas

tanke nu vara inne, och sådant af flera skäl. Dels begynna med

1868 eller 1869 utbyten af räler i något större mängd, eller med vid

pass 25,000 centner, hvilken qvantitet sedan under några år sannolikt

ökas med 5,000 centner och deröfver tilldess att den efter 10 år öfverst.

iger 100,000 centner om året; hvadan producenterne, såsom nyss är

antydt, hafva utsigt till fortfarande utvidgad verksamhet; dels!äro under

de sista tvänne åren flera valsverk inom landet tillkomna, som kunna

tillverka räler, hvarigenom en täflan emellan flera verk måste uppkomma;

dels äro ock de färdiga banorna i tillfälle att- underkasta sig

en större kapitalutgift för att framdeles minska sin underhållskostnad,

synnerligen som efter det alla kompletteringsarbeteirblifvit fullbordade,

de växande inkomsterna, äfven om denna kostnad fined dem bestrides,

snart lemnar ett öfverskott att betacka räntorna på anläggningskapitalet.

Ett annat vigtigt skål att söka åstadkomma en inhemsk. rälstillverkning

förefinnes äfven. Komiterade omnämna i sitt sista betänkande

den framtida fördelen att kunna vid inhemsk verkstad omarbeta de från

banan upptagna felaktiga rälerna och ifrågasätta till och med att Staten,

vid bristande tillgång på enskilda valsverk, skulle för egen räkning an-|

(Jtt sådant. Hitintills hafva visserligen alla från hufvudbanan upptagna

räler kunnat användas till vagnspår på stationerna och vid verkstäderna,

och detta förhållande kommer ännu någon tid att fortfara; men

inom två eller tre år upphör denna utväg och, ehuru förfrågningar om försäljning

af utslitna räler ingått från både Danmark och England, samt

sannolikt något mera än rälernas halfva inköpsvärde kan erhållas om diobrukbara

åter levereras i Engelsk hamn, lider det intet tvifvel att man

med mera fördel kan omarbeta dem i Sverige till nya räler, som då

Hör till Stats-Utslc. Uti.. 1869, N:a 65. ’ 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

/

10

kunna förses med hufvuden af bessemerstål, såvida ändamålsenliga verkstäder

derför finnas. Enligt både i England och Tyskland vunnen erfarenhet

synes nemligen sistnämnda sätt att använda obrukbara räler vara

det mest ekonomiska; och är det troligt att sådana räler likasom hela

räler af bessemerstål innan kort böra kunna tillverkas för ett pris, som

föga skall öfverstiga priset för svenska jernräler, och som till och med

bör medgifva utförsel.

Vid den inhemska tillverkningen anse dock Styrelserna nödvändigt,

att den enskilda industrien anlitas, och bättre, att Staten underkastar

sig någon temporär uppoffring genom åt densamma, ju förr desto

heldre, erbjuden verksamhet, än att den äfventyrar ett stort anläggningsoch

förlagskapital på egna verkstäder, som sannolikt sedermera allenast

kunde finna tillfällig sysselsättning. Man har visserligen exempel från

både England och Österrike, att privata jernvägsbolag tillika drifva egna

jernverk för rälstillverkning, men Styrelserna hafva sig icke bekant att

så kallade statsbanor dermed befattat sig, och anse ej heller lämpligt

att Staten för egen räkning uppträder såsom täflande med den enskilda

industrien inom landet, på hvilken en sådan täflan svårligen kunde annat

än utöfva ett menligt inflytande.

Af de skäl, som här ofvan blifvit anförda, anse Styrelserna det

vara lämpligt, att Trafikstyrelsen nu erbjuder Svenska jerntill verk are

tillfälle att under år 1868 och närmast följande år leverera vissa efter

det sannolika behofvet för utbyte beräknade qvantiteter räler af såväl

jern som äfven af bessemerstål eller sammansatta af både stål och jern.

Beträffande andra för jernvägarne nödiga effekter af jern och stål,

så hafva Styrelserna den tillfredsställelsen att kunna i underdånighet

anmäla, det numera högst obetydliga qvantiteter deraf behöfva från utlandet

införskrifvas, äfvensom Styrelserna kunna vitsorda att de arbeten

af bessemerstål från Högbo, som hitintills erhållits, fullkomligt bekräftat

komiterades åsigt att sådant §tål, tillverkadt af Svenska råämnen, likasom

puddelstålet från Surahammar, är företrädesvis användbart till så

vigtiga delar af den rörliga materielen, som axlar och hjulband.

Genom den större beställning af vagnsaxlar och hjulband af puddelstål

med hjul af teakträ eller jern, hvarom Trafikstyrelsen träffat

öfverenskommelse med Surahammars bruksegare, hoppas Styrelserna att

en vigtig ny industrigren i större skala blifvit införd, som bör finna afsättning

äfven i utlandet och lemna tillfälle till sysselsättning för mera

än en verkstad. Vagnsljedrar, som förut till ganska högt pris blifvit införskrifna

från en fabrik i Hamburg, tillverkas nu af tillfredsställande

beskaffenhet vid Lesjöfors till betydligt billigare pris, och böra äfven

opaginerad Kontrollera mot PDF

11

kunna exporteras, sedan deras begagnande i större mängd vid Statens jernvägar,

såsom man hoppas, än mera ådagalagt fjedrarnes goda egenskaper.

Hvad lokomotiv beträffar, så har Trafikstyrelsen inledt och afslutat

underhandlingar med en Svensk verkstad, som någon tid utfört sådana

af godkänd beskaffenhet för en enskild mindre jernväg, sedan Styrelserna

numera befinna sig i en sådan ställning, hvilket äfven komiterade

antyda såsom ett erforderligt vilkor, att den kan, i fall tillverkningen

biifver af tillfredsställande godhet och pris i förhållande till de

utländska maskinerna, under en följd af år lemna sysselsättning åt samma

verkstad med ett visst antal, till exempel 4, maskiner årligen. På detta

sätt skulle ej mindre sammanbindningsbanan genom hufvudstaden och

den nordvestra stambanan kunna förses med hela deras behof i den mån

dessa banor blifva färdiga, utan ock de äldre banorna erhålla dels fyllnad

i ännu återstående erforderligt antal lokomotiv, dels framdeles ersättning

för sådana som med tiden blifva förbrukade.

Derest det af Trafikstyrelsen beslutade försök att erhålla inhemska

räler leder till det dermed åsyftade ändamål, så äro Styrelserna

öfvertygade att innan kort alla de för jernvägsrörelsen och underhållet

af banorna nödiga effekter skola för all framtid inom landet bekommas,

och en stor del deraf äfven kunna, i fall iiulustriidkarne derom bemöda

sig, göras till föremål för en lönande export.

Slutligen kunna Styrelserna ej underlåta att inför Eders Kongl.

Maj:t i underdånighet vitsorda det stora värdet af de upplysningar rörande

egenskaperna hos jern och stål i allmänhet och af olika slag samt

under olika yttre förhållanden, de af komitcrade med synnerlig omsorg

utförda undersökningarne tillvägabringa!, och hvilka vid anskaffandet af

jernvägsmaterialicr böra noga uppmärksammas samt blifva af synnerligt

gagn.

Komiterade hafva vid slutet af det underdåniga betänkandet dels

bifogat en räkning öfver kostnaderna för de gjorda undersökningarna,

hvars belopp redan blifvit af jernvägsbyggnadsmedlcn utbetaldt, dels föreslagit

att en del dervid begagnade redskap och maskiner må till teknologiska

institutet öfverlemnas att der förvaras och vid behof begagnas,

samt en vid Tabergs grufvor i Wermland uppsatt maskin tillfalla Trafikstyrelsen,

som möjligen deraf kan draga nytta; och få Styrelserna i

underdånighet tillstyrka bifall till detta förslag.

De nådigst remitterade handlingarne återställas i underdånighet.

Med etc. etc.

Stockholm den 28 Februari 1867.

C. G. BEIJER. C. O. TROIL1US. R. CRONSTEDT. HJ. ELWORTH.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

- fl "l *»f <ir> ti; !»i / 11 "ii (;ill

‘f .'' , t

-ufHh; l!-in u i’,''

- /18 fli;i )■)< . vi; /il f) i I'' "I

< . * I . | | f * j

Till Riksdagens! Stats-Utskott.

I skrifvelse af den 7:de dennes hafven 1 begärt mitt yttrande:

dels huruvida deri inhemska jemindustrien kan, till lika eller bättre

pris än den utländska, leverera nödig materiel för byggandet af jernvägar

för en anläggningskostnad af 8 a 10 millioner årligen, och

dels huru i medeltal kostnaderna för anläggning och trafikerande

af jernvägar af 3,6 och 4,83 fots spårvidd förhålla sig till hvarandra,

vid i öfrigt lika utrustning och trafikförhållande,

och får jag härnedan äran afgifva detsamma.

Den i första frågan uppgifna anläggningskostnad förutsätter att

omkring 12 mil jernvägar af samma beskaffenhet som Statens, årligen

skulle komma att byggas. Den del af härtill erforderlig materiel om

hvilken tvifvel skulle kunna uppstå huruvida densamma, i tillräcklig

mängd och till antagligt pris, kunde inom landet tillverkas är följande,

nemligen:

216,000 centner räler, med tillbehör af skärjern, bultar och spik.

(18,000 centner räler äro beräknade per mil, deraf 10 procent för

stationernas sidospår).

10 st. lokomotiv, juppgående till cirka 1,200,000 R:drs kostnad,

36 » passagerare vagn ar, J som motsvarar ett anslag för rörlig mateiiel

240 » godsvagnar, ) af 100,000 R:dr per mil.

Af denna materiel torde emellertid med temlig visshet kunna antagas

att hela antalet lokomotiv och vagnar kan levereras från de Svenska

verkstäder, som redan finnas för tillverkning af dylik materiel och bör

priset kunna betingas så mycket lägre än det för utländsk vara, som

fraktkostnaden för den sednare till Svensk hamn; hvarvid dock får erinras

att detta pris gäller sådan fullgod vara, som hittills användts för

Statens banor, emedan, om man vill åtnöjas med arbete af sämre och

I<) //J [ J.| ’ ''! ,

opaginerad Kontrollera mot PDF

//orti// St/t Av / ts/c.- /V/.,År°tö.

Fiff! /.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

mindre varaktig beskaffenhet, det utländska priset sannolikt blifver billigare

än det inhemska.

Rälstillbehören kunna äfven påräknas inom landet till antagligt

pris; hvaremot sjelfva rälerna icke lära kunna erhållas utan att de befintliga

valsverken utvidgas eller nya anläggas, hvilket åter torde komma

att bero på huru många års tillverkning kan garanteras egaren. Priset

å de räler, som nu tillverkas vid Smedjebacken, är 7 R:dr 50 öre per

centner, och torde den ifrågavarande framtida leveransen ej kunna nedpvutas

mycket derunder, kanske till 7 R:dr centnern.

Rälerna till eu mil jernväg af Statens konstruktion skulle då komma

att kosta 113,400 R:dr. Samma sträcka af Engelska räler, till ett medelpris

af (1 R:dr per centner, kostar endast 97,200 R:dr, men oaktadt

sitt högre pris torde de Svenska vara att föredraga, till följd af den

större uthållighet man med säkerhet kan påräkna hos dem och den deraf

följande mindre underhållskostnaden; förhållanden hvilka närmare utredas

af bifogade afskrift af Kongl. Trafikstyrelsens skrifvelse till Kongl. Majvt

den 9 December 1867, angående rälsbeställningar inom landet.

Innan jemförelse mellan anläggningskostnaderna för jernvägar af

3,a och 4,83 fots spårvidd företages, torde få förutsändas några ord angående

de nödiga dimensionerna för såväl öfverbygganden som banvallen,

och hänvisas dervid till bifogade sektionsritning (Fig. 1).

Slipernas bredd och tjocklek bör bibehållas densamma under alla

omständigheter, för att lemna säkert fäste för rälspikarne och för nödig

uthållighet; deras längd åter är direkte beroende af spårvidden och bör

vara sådan att de räcka minst 1,5 fot utanför hvardera rälen, dels för

att icke spricka sönder vid spikningen och dels för att lemna så bred

bas för ett framrullande tåg att den nedtryckning i ballasten, som dettas

sidorörelse vill gifva slipersändarne, motverkas så vidt ske kan; sliperslängden,

beräknad i jemnt mått, blifver alltså för 3,6 fots spårvidd 7

fot och för 4,83 fots spårvidd 8,5 fot.

Ballastens öfre bredd, a b, bör vara så stor att den räcker minst

1,5 fot utanför hvardera slipersändan, för att gifva sliperna stadigt läge

och lemna nödigt motstånd vid grusets stoppning under dem, enär detta

eljest icke skulle låta packa sig utan tryckas ut åt ballastens kanter;

ifrågavarande ballastbredd blifver då 10 fot för den smalare och 11,5 fot

för den bredare spårvidden.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

För ballastens tjocklek, a c, är nödigt att i vårt klimat, med anledning

af de vintertiden uppkommande s. k. kälknölarne, bestämma ett

minimum, hvarunder den, — om järnvägen är af sedd för en tåghastighet

af 3 mil i timman eller mera, och någorlunda säkerhet för skador å materie-len

och deraf följande olycksfall skall vinnas,—icke får tagas, spårvidden

må vara hvilken som helst; denna minimitjocklek bestämmer erfarenheten

till 2 fot.

Ballastens sidolutningar, a d och b e, äro för underhållet fördelaktigast

då de hafva ett anlag af 1.1 gånger höjden, men då grus ligger

stilla i lutningen fot på fot kan densamma användas, och blir då hvardera

anlaget 2 fot, samt ballastens nedre bredd, d e, 14 fot för den smalare

och 15,5 fot för den bredare banan.

Banvallens öfre bredd, f g, bör vara så stor att afsatser, f d och

e g, åtminstone 1 fot breda, lemnas å hvardera sidan utanför ballastens

bas, för att emottaga det grus, som vid banans riktning och stoppning

nedfaller från ballastens sidor. Utan en dylik afsats skulle ballasten

efterhand utspridas på sidorna af banvallen, äfvensom, der banan ligger

i skärning, fylla dikena, allt till fördyrande af underhållet.

Banvallens doceringar äro naturligtvis beroende af fyllningsmaterialet,

och doceringarne, der banan ligger i skärning, på jord- eller bergartens

beskaffenhet; tydligt är emellertid, att olika spårvidd derpå icke

har någon slags inverkan.

Af det nu anförda synes att den minsta bredxl, som kan antagas

å banvallen, för att en lämplig öfverbyggnad derå skall få rum, är lfi

fot för 3,6 fots banan och 17,5 fot för 4,83 fots banan. Vill man likväl på

bekostnad af soliditetcn minska banvallens bredd, kan det ske precist

lika mycket för den ena spårvidden som för den andra, hvadan den

högre kostnaden för det bredare spårets banvall alltid reduceras till

kostnaden för dess 11 fots större bredd.

Användes nu till ofvan beskrifna öfverbyggnad för de olika spårvidderna

räler af samma form och vigt, och konstrueras lokomotiverna

dertill af samma tyngd, hafva visserligen båda jernvägarne sina fördelar

och olägenheter, men anser jag icke någondera hafva företrädet framför

den andra i annat afseende än att den smalare banan har mindre anläggningskostnad

och den bredare gifver bantågen en stadigare och säkrare

gång, dels af samma skäl som gör att vanliga åkdon, som äro bredare i gången,

stjelpa mindre lätt, och dels derföre att, då vagnarne, åtminstone de för

passagerare, måste hafva samma höjd om banan är bred eller smal, sidoslängningarne

för kälknölar eller ojemnheter i banan blifva mindre å

den bred- än å den smalspåriga, hvilket lätt inses af bifogade teckning

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

(Fig. 4), der linien a b utmärker den lutning vagnsidan å det bredare

spåret intager för en 2 tums knöl å motsatta rälen, och''linien a c samma

lutning å det smalare spåret. Att den smalare banan skulle hafva företräde

framför den bredare hvad styrkan beträffar, vågar jag alldeles bestrida.

Under 1863 års diskussion angående olika spårvidder sades visserligen,

att om man anlägger tvänne banor ungefär sådana som här äro

i fråga, med räler af lika form och vigt, erhåller man en svag bredspårig

och en stark smalspårig, men måste detta få anses som ett talesätt,

enär hvarken theori eller praktik ger stöd åt en dylik åsigt. Fig. 2 och

3 å den bifogade ritningen visa i mindre skala sektionerna af de båda

olika banorna, och vill man knappa utaf dem på bredden till det yttersta,

d. v. s. borttaga de med svart belagda delarne, finnes äfven då

intet skäl att påstå det banan af den bredare sektionen skulle vara svagare

än banan af den smalare.

^ ^ ^ I .

Till jemförelse af anläggningskostnaderna för jernvägar med de

ifrågavarande spårvidderna, har jag uppgjort följande förslag för en mil,

— utgörande del af en minst 5 mil lång bana —, dervid antagande att

terrängen är af ordinär beskaffenhet, att bankfyllning i sjöar och kärr icke

förekommer och att bergsprängningen är obetydlig. Rörliga materielens

kostnad är icke intagen, emedan jag anser att, då samma trafikförhållande

förutsattes, måste lokomotivkraften äfvensom vagnarnes sammanlagda

bärighet och utrymme vara lika å båda banorna, hvarföre ingen

afsevärd skilnad i kostnaden för denna materiels anskaffning kan beräknas,

utan torde denna för hvardera banan böra anslås till inemot

100,000 R:dr R:mt.

i) un

opaginerad Kontrollera mot PDF

16

‘yl JU '''')7U

it mm it*

Kostnadsförslag

för 1 mil jernväg.

—

r . , j (, r i, , T-

• >;'' k*u *) i > f i i. '' t • , i . t • .

Med 4,R3 fots spårvidd.

Med 3,e fots spårvidd.

Arbeten.

Kostnad, j Summa.

Kostnad.

Summa.

''■■v''''"''-''1

It: dr.

öre | R:dr. | öre.

R:dr.

öre.

R:dr.

öre.

Underbyggnaden.

Undersökning och utstakning. .

Banvallens byggande.......

Beklädnadsarbeten och afdikning

Y7ägötVergångar och omläggningar

................

Broar . . ..............

Trnmthor..............

Stängsel . . . ."i .

. no
Öfverbyggnaden.

Ballast, 2 fot djup........

Sliper, inberäknadt 10 "<■ för

stationerna...........

Käler, 15 n per fot, d:o d o d:o

Skarfjern, bultar och spik ....

Nedläggning af sliper och räler

Stations- och Husbyggnader

in. m.

Planering och stängsel......

Ballast...............

Spårvexlar och Vändskifvor . .

Hus och Inventarier för en station

Banvaktstugor. 4 st........

Elektrisk telegrafledning samt

signaler..............

Verkstäder och Lokomotivstallar

Öfriga kostnader.

Expropriationskostnader . . .

Administrationskostnader, 5

5,000 - 76,000'' -- 16,500 —

5,500^ —

16,000 —

5 000 - 12,000 -

136,000

27,550 -• |

11,20o'' — j

71,280'' —

13,500'' -

7>50Q,''"1 131,030

7.000 — !

2,800 — |

4.000 - ''

17,500 -

5.000 -

4.000 - 20.000 -

5,000

71,000''

16,500

5,400

15.000

4,600

12.000

24,000 —

10,8oJ —

71.280 —

13,500 —

7,200'' —

60,300

%

af de föregående

Redskaper. provisionela byggnader

och diverse utgifter, 15

% af dito ............

Summa R:mt R:dr

20,000 -

17,342 —

I

52,024 -

89,366; —

129,500

126,780 —

58.300

6,000

2,300 ■

3,500 ■

17,500 ■

5,000'' ■

I

4,000 ■

20,00öj •

19,500 — j

16,704 —1

50,112 -1 86,316

416,696. -

400,896

opaginerad Kontrollera mot PDF

17

Häraf synes att skilnaden i anläggningskostnaden för oftanämnda

banor uppgår till nära 16,000 R:dr per mil. Är nu t. ex. den smalspåriga

jernvägen 5 mil lång och utgör bibana till en med större spårvidd

samt har en årlig godstrafik af 500,000 centner, som skall omlastas

vid gränsstationen, besparas visserligen vid anläggningen 80,000 R:dr,

derå årliga räntan kan antagas till 4,800 R:dr, hvaremot omlastningskostnaden

af nämnda godsqvantitet, efter i öre per centner, utgör 2,500

R:dr; besparingen blir-då egentligen blott kapitalet å 2,300 R:dr, eller

38,333 R:dr, och är jernvägens längd endast hälften så stor blir besparingen

ingen, — allt under förutsättning att icke trafikanterna drabbas

af omlastningskostnaderna.

Hvad nu slutligen trafikkostnaderna å jernvägar af ifrågavarande

olika spårvidder angå, finnes intet skäl att antaga dessa mindre å den

ena än å den andra, om båda äro byggda med samma omsorg, så att

icke underhållskostnaderna blifva olika. Den i Kongl. Trafikstyrelsens

berättelse för år 1867, pag. 90—95, införda allmänna statistik för Svenska

jernvägarne lemnar visserligen uppgift öfver trafikkostnaderna å banor

med olika spårvidd, men då så många andra faktorer ingå vid bedömandet

af förhållandena de olika banorna emellan, tilltror jag mig

icke att fälla något bestämdt omdöme på grund deraf.

Stockholm den 13 April 1869.

Hj. Elworth.

3

Hör till Stats- Utåk. Uti., 1869, N:o 65.

opaginerad Kontrollera mot PDF

18

Stormägtigste Allernådigste Konung!

Uti gemensamt underdånigt utlåtande af den 28 Februari innevarande

år hafva Jernvägsbyggnads- och Trafikstyrelserna, med anledning

af särskilda komiterades till Eders Kongl. Maj:t afgifna underdåniga yttrande

rörande Svenskt jerns lämplighet till jernvägsmateriel, anfört att

Styrelserna på uppgifna skäl ansågo rätta tidpunkten nu vara inne att

föröka erhållna räler af Svensk tillverkning för det numera antagligen

årligen växande behofvet af nya räler till utbyte mot sådana på de trafikerade

banorna, som under det fortsatta begagnandet blifva obrukbara,

äfvensom anmält att Trafikstyrelsen för sin del beslutat, att åt Svenska

jernproducenter erbjuda leverans af vissa qvantiteter räler under de närmast

följande åren.

I öfverensstämmelse med detta beslut utfärdade Trafikstyrelsen

sedermera en kungörelse angående leverans under åren 1868 och 1869''

af tillsammans 50,000 centner räler, tillverkade i Sverige af Svenskt

puddladt eller härdfärskadt jern eller af stål eller sammansatta till olika

delar af jern och stål, med tillkännagifvande att Styrelsen emottog anbud

å dylik leverans intill sistlidne November månads utgång.

Utom anbud af ett härvarande handelshus att leverera räler, tillverkade

i England af ensamt Svenska eller blandade Svenska och Engelska

materialier, och som Styrelsen med afseende såväl på tillverkningsorten

som de uppgifna jemförelsevis höga priserna icke finner förtjena

afseende, har Styrelsen haft tillfredsställelsen att emottaga tvänne anbud

från inhemska verkstäder, hvilka båda äro af den beskaffenhet att

de måste ådraga sig en allvarlig uppmärksamhet och pröfning.

Det ena anbudet är ingifvet af Motala mekaniska verkstads bolag,

som erbjuder sig att i Jönköping eller Töreboda leverera 20,000 centner

före den 1 September 1868 och 30,000 centner före den 1 Augusti

1869:

\

opaginerad Kontrollera mot PDF

19

af puddladt och garfvadt jern för 9 R:dr; eller af puddladt och

garfvadt jern i rälens fot och lif samt bessemerstål till § tums tjocklek

i hufvudet för 11 R:dr; eller slutligen

af ensamt bessemerstål för 10 R:dr 50 öre, allt för centnern.

Det andra anbudet är aflemnadt af delegarne i Smedjebackens

valsverk och afser leverans i Stockholm af 50,000 centner räler af på

Lancashire method härdfärskadt jern för ett pris af 7 R:dr 50 öre centnern;

och deraf eventuelt, under förutsättning att valsverket hinner så

tidigt fullbordas, 20,000 centner år 1868 och 30,000 centner 1869.

Då Styrelsen icke har anledning att antaga någon väsendtlig eller

med afseende på ändamålet afsevärd skilnad i beskaffenheten af de materialier,

som komma att begagnas vid de båda verkstäderna, eller att

olikheten i beredningssättet gifver anledning att föredraga den ena verkstadens

jernräler framför den andras, synes endast priset böra afgöra

företrädet dem emellan och detta, hvad jernräler beträffar, således bör

tillerkännas Smedjebackens valsverksbolag, som endast fordrar 7 R:dr

50 öre centnern, då Motala bolag begär 9 R:dr.

Deremot förtjenar utan tvifvel sistnämnda bolags anbud af räler,

tillverkade ensamt af bessemerstål till ett pris af 10 R:dr 50 öre centnern,

levererad i Jönköping eller Töreboda, att närmare öfvervägas.

Då det af samma bolag uppställda priset för jernräler med stålbeläggning

öfverstiger det för stålräler, men det förra slaget icke är i

tekniskt afseende att föredragå framför det sednare, kan således fråga

uppstå endast om beställning af jernräler å 7 R:dr 50 öre och hela bessemerstålräler

å 10 R:dr 50 öre centnern böra blifva föremål för pröfning.

Men för att kunna^behörigen bedöma det ekonomiska resultatet,

som användandet af den ena eller andra sorten räler kommer att lemna,

är det nödvändigt att jemföra dem med vanliga Engelska räler så väl

till pris som antaglig hållbarhet mot slitning och förstöring, så vidt en

kalkyl i sistnämnda afseende på grund af erfarenhet kan uppställas.

Engelska jernräler för Statens jernvägar hafva under scdnaste åren

kostat i? 7,io per ton, levererade i Göteborg, motsvarande R:dr 5,62

per centner; hvartill dock bör läggas besigtnings- och profningskostnader

i England, hvadan medelpriset på Engelska jernräler i Göteborg kan

antagas till 6 R:dr centnern.

Detta pris förhåller sig till de erbjudna priserna för Svenska jernräler

som 1: l,2f£oehjför stålräier som 1: 1,75. En Svensk mil jernvägsspår

kostar således med Engelska jernräler 100,000 R:dr, med Svenska

jernräler 125,000 R:dr och med Svenska stålräler 175,000 R:dr.

opaginerad Kontrollera mot PDF

20

Uti Byggnads- och Trafikstyrelsernas utlåtande af den 28 sist- •

lidne Februari har blifvit antaget, att de på. statsbanorna utlagda rälerna

skulle i medeltal ega en varaktighet af 15 år; men då slitningen

beror dels af banans läge och dels af bantågens antal, tyngd och ha*

stighet, måste densamma blifva ganska olika på särskilda bandelar. Sålunda

kunna icke rälerna, om de för öfrigt. äro af samma beskaffenhet,

förstöras lika fort på en jemförelsevis jemn och rak bana t. ex. Laxå—

Christinehamn, der endast 4 bantåg dagligen framgå, med en hastighet

af 2 a mil i timmen, som på linien Alingsås—Göteborg, der 12 bantåg

dagligen framföras med en hastighet varierande mellan 4''. och 2 mil på

en i starka lutningar och med små kurvor anlagd bana.

Af för närvarande trafikerade 100,7 mil statsbanor befaras:

4,2 mil dagligen af 12 bantåg,

8,o » » »10 »

34,4 » » »8 »

40,2 » » »6 »

13,9 » » » 4 »

hvaraf kan slutas huru olika slitningen måste vara på särskilda bandelar,

i synnerhet som tågen äro både talrikast och hafva den största lasten

närmast ändpunkterna eller på de äldsta linierna, der starka lutningar

och små kurvor allmännast förekomma.

Om man med ledning af iakttagelser, gjorda i England, antager

att vanliga jernräler i medeltal uthärda framförandet af 50,000 bantåg,

hvardera af 3,500 centners tyngd, eller med en sammanräknad bruttovigt

af 175 millioner centner, så skulle:

12 dagliga bantåg motsvara en slitningstid af 11 år,

10 » » » » » » 13 »

8 » » » » »

6 » » » » »

4 » » » » »

13

17

23

34

Denna beräkning synes äfven i viss mån vinna bekräftelse genom

den erfarenhet man härstädes vunnit på de äldsta bandelarne närmast

Göteborg och Malmö.

Om man utgår från förestående antagande af en viss slitningstid,

beroende på antalet bantåg, samt, med beräkning af räntor, anläggningskostnad

och återstående materialvärde efter förbrukningen, söker den

tid, som räler till pris af 7 R:dr 50 öre böra bibehålla sin brukbarhet i

jemförelse med räler som endast kosta 6 R:dr centnern vid anskaffningen,

för att hela kostnaden, fördelad på hvarderas slitningstid, må blifva

opaginerad Kontrollera mot PDF

21

ungefär densamma, så finner man att de förra eller de Svenska jernrälernas

varaktighet bör vara:

14,4 år, der de Engelska förstöras på 11 år,

17,7 » » » » » »13 »

26,3 » » » » » »17 »

48,i » » » » . » » 23 »

men att de icke uthärda jemförelsen på banor, der de Engelska rälerna

kunna antagas bibehålla sig i 34 år.

Enär de Engelska rälerna, efter hvad erfarenheten visar, sällan hinna

att i egentlig mening förslitas genom afnötning utan i stället förstöras genom

spjelkning och krossning under trycket af lasten, ett fel, härrörande

deraf att de äro sammansatta af flera olikartade jernsorter, som

icke kunna fullkomligt väl sammanvällas, derföre att dessa olika jernsorter

fordra olika temperatur för vallning; men de Svenska rälerna, som

bestå af ett genom hela massan homogent materiel, icke böra vara behäftade

med detta fel, såsom äfven bestyrkes af förhållandet med de 6

från Motala verkstad erhållna år 1862 på banan mellan Liljeholmen och

södra bangården i Stockholm nedlagda räler, som väl blifvit i någon

mån tillplattade på hufvudet i anseende till jernets allt för mjuka beskaffenhet,

men icke i likhet med de samtidigt i samma spår nedlagda

Engelska rälerna visa tecken till skada af förutnämnda art; så tvekar

Styrelsen icke att antaga, det goda Svenska jernräler skola, oaktadt det

25 procent högre priset, med fördel kunna användas på alla bandelar,

som befaras af 12, 10 och 8 bantåg dagligen, eller öfverallt der de Engelska

blifva obrukbara inom 17 år eller kortare tid.

Om man använder samma beräkningsgrunder för stålräler till pris

af 10 R:dr 50 öre centnern samt antager att återstoden deraf efter upptagandet

kan realiseras till ett värde af 6 R:dr, så visar det sig att stålräler

måste ega bestånd under 33 år på samma bana, der Engelska jernräler

förstöras på 11 år, samt 84 år der de sistnämnda uthärda 13 år,

men voro nästan fullkomligt oförstörbara på banor med mindre trafik

än 10 dagliga bantåg, i fall kostnaderna skola uppväga hvarandra.

De speciela försök, som blifvit anställda i England till utrönande

af förhållandet emellan stål- och jernrälers varaktighet, gifva emellertid

full anledning att antaga, det stålrälerna bibehålla sin brukbarhet flerfaldiga

gånger så länge som jernräler under enahanda trafikförhållanden,

hvarföre Styrelsen vågar antaga att stålräler kunna med ekonomisk fördel

begagnas på de'' bandelar i Sverige, der 12 eller flera tåg dagligen

framgå, eller der de Engelska jernrälerna sannolikt förstöras på 11 år

och derunder. Styrelsen är så mycket mera befogad till detta anta
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

22

gande, som en stålräl, hvilken är utvalsad af en enda bessemergöt, är

befriad från alla de orsaker, som närmast föranleda jernrälernas spjelkning

eller krossning under trycket af hjulen, helst då stålet icke är

hårdare än det som Motala bolag erbjuder, hvaraf här följer att förstöringen

endast beror på den successiva afnötningen genom friktion, hvilken

äfven med 12 dagliga bantåg ej är af synnerlig betydenhet.

Behofvet af räler till utbyte under åren 1868 och 1869 kan antagas

utgöra 60,000 centner, motsvarande en spårlängd af i rundt tal

3,6 mil, fördelade hufvudsakligast på de linier der de flesta bantågen

framgå, eller emellan Alingsås och Göteborg samt Lund och Malmö, samt

till nya spår å en del bangårdar.

Då endast Motala bolag med säkerhet kan leverera ett större parti

räler under år 1868 och det fordrade priset af 10 R:dr 50 öre centnern

för stålräler icke öfverstiger hvad till godheten dermed jemnförliga utländska

sådana sannolikt skulle härstädes kosta, så anser Styrelsen för

sin del skäl att antaga bolagets anbud för ett parti af 30,000 centner

samt att med Smedjebackens valsverksbolag uppgöra öfverenskommelse

om 30,000 centner jernräler till ett pris af 7 R:dr 50 öre centnern att

levereras under instundande tvänne år.

Enär likväl Statens jernvägstrafik genom ett sådant beslut får vidkännas

en kontant utgift af 180,000 R:dr mera än om samma qvantitet

Engelska jernräler skulle till de nödiga utbytena användas; samt följaktligen

de öfverskotter, som jernvägstrafiken kunde öfverlemna till Statsverket

under åren 1868 och 1869, komma att minskas med ett motsvarande

belopp, så har Styrelsen ansett för sin pligt att i underdånighet

anmäla förhållandet hos Eders Kongl. Maj:t samt anhålla om nådigt bemyndigande

att afsluta de nödiga öfverenskommelserna om berörda

rälsleveranser.

Ehuru betydlig den ifrågasatta utgiften är, anser dock Styrelsen

densamma fullkomligt rättfärdigad ej mindre derigenom att användandet

af de båda sorterna räler till utbyten på de lifligast trafikerade linierna

enligt Styrelsens öfvertygelse otvifvelaktigt i framtiden betalar sig genom

besparing i underhållskostnaden, än ock genom den kraftiga lyftning,

som dessa beställningar äro egnade att gifva åt landets jernindustri. Räler

af bessemerstål blifva dagligen alltmera efterfrågade i alla länder

med lifligt trafikerade jernvägar och sedan det nu gjorda anbudet gifver

grundade anledningar, att sådana kunna härstädes produceras till i det

närmaste samma pris som i utlandet, så torde det ej vara tvifvel underkastadt

att, om en stålrälstillverkning inom landet till följd af en

opaginerad Kontrollera mot PDF

23

större leverans till Statens jernvägar kommer i gång, äfven en betydligare

afsättning till utlandet må kunna päräknas.

Enahanda förhållande synes äfven kunna förutsättas för Svenska

jernräler till ett pris af 7 R:dr 50 öre centnern, helst om det bekräftar - sig, att dessa ej äro utsatta för den hastiga förstöring genom spjelkning

och krossning, som vidlåder så väl Engelska som Belgiska och^en stor

del Franska räler, hvilka väl säljas till lägre pris men vid någon lifligare

trafik till följd af nyssnämnda fel förorsaka en så mycket drygare

underhållskostnad.

Med etc.

C. O. TROILIUS. HJ. ELWORTH.

opaginerad Kontrollera mot PDF

24

f

Till Riksdagens Stats-Utskott.

Till besvarande af Stats-Utskottets, i skrifvelse af den 7 dennes,

gjorda frågor rörande inhemsk jernvägsmateriel samt anläggnings- och

trafikkostnaderna vid jernvägar med 3,6 fots spårvidd, i förhållande till

samma kostnader vid 4,83 fots banor, får jag i afseende på första frågan

uttala den åsigt att de inhemska verkstäderna borde kunna utan svårighet

lemna materiel till vida utsträcktare jernvägsbyggnader än som

ifrågasatts, äfvensom till export, om någon säkerhet funnes för kontinuitet

i afsättningen af sådan materiel; ty det är endast med utsigt till jemn

afsättning af sitt fabrikat, som industriidkaren kan finna sig föranlåten

göra de dyrbara anläggningar och anskaffa de särskildt för ändamålet

konstruerade maskiner, som erfordras för tillverkning af en på samma

gång god och billig materiel.

Hvarje ny industri liknar en ömtålig planta; den behöfver skydd

och omhuldande tills den hunnit rota sig; sedan kan skyddet borttagas.

För vår inhemska jernvägsmateriels tillverkning behöfves för närvarande,

efter min uppfattning, intet annat skydd än att jernvägsbyggnaderna

för framtiden bedrefvos, om jag så får uttrycka mig, jemnare

än hittills, d. v. s. att ett något så när bestämdt minimibelopp årligen

på desamma nedlades, hvarefter verkstäderna till *en början hade att

rätta sig, samt att det fastställdes att alla de banor, som i en eller

annan form erhölle understöd af Staten, skulle företrädesvis begagna

Svensk materiel. Härigenom skulle säkert inom kort en jernvägsmaterielindustri

uppblomstra, hvilken, sedan den hunnit utvecklas, borde kunna

täfla med den utländska i pris och genom vårt jerns utmärkta egenskaper

vida skulle komma att öfverträffa den bästa som nu begagnas.

Jernvägsmateriel fordrar emellertid framför annan långa och svåra

prof, innan dess godhet erkännes; isynnerhet är detta fallet, om man i

utlandet vill uppträda i täflan med främmande länders tillverkningar.

Kostnaderna

»

opaginerad Kontrollera mot PDF

25

Kostnaderna för dessa profningar öfverstiga i allmänhet den enskilda

fabrikantens tillgångar, och lång tid går åtminstone förlorad innan resultat

vinnes.

Det synes derföre ej obilligt begärdt, om Staten vid dess egna

arbeten, äfven med någon uppoffring, tilläte sådana prof ske, hvaraf

otvifvelaktigt ömsesidig fördel skulle vinnas — och det är att beklaga

att ej genast vid jernvägsarbetenas början räler af inhemsk tillverkning

och Svenskt jern kommo att i någon mån begagnas, enär man då i närvarande

stund haft en erfarenhet om deras slitbarhet, som otvifvelaktigt

varit af aldra största vigt för vår jernindustri.

Uti Frankrike, Preussen, Österrike, Belgien hafva statsmagterna

från jernvägsanläggningarnes början på allt sätt uppmuntrat den inhemska

jernvägsmateriel-tillverkningen och begagnat densamma för egen räkning,

hvilket, efter all anledning, i hög grad bidragit till den oerhörda utveckling

denna industri under sednare tiden vunnit.

Beträffande den sednare frågan om spårviddens inverkan på byggnads-

och trafik-kostnaderna vid jernvägar, får jag vördsammast upplysa,

att eldigt den erfarenhet, som så väl här i landet som i Norge vunnits

vid de ej obetydliga jernvägssträckor, som numera finnas utförda enligt

de ifrågavarande olika systemerna, kan man med temlig säkerhet antaga,

att banor med 3.6 fots spårvidd, anlagda på samma terräng, med samma

lutningar och krokar och med jemförelsevis samma soliditet, kosta i

anläggning omkring fidclar af sådana med 4,83 fots spårvidd.

Norska Jernbandirektören Carl Pihl, som har ännu mera erfarenhet

häruti, såsom chef för de Norska jernvägsbyggnaderna, hvilka alla, med

undantag af hufvudbanan från Christiania, utföras med 3,6 fots spårvidd,

har uppgifvit ännu större skilnad i anläggningskostnad.

Trafik-kostnaderna å de smalspåriga banorna äro deremot något

högre än å de med jemförelsevis samma soliditet utförda bredare, kommande

sig detta af de smärre lokomotivernas mindre dragkraft, hvilken

högre kostnad för dragkraften likväl till väsendtlig del uppväges af det

mindre slitaget å banan genom de lättare lokomotiverna; och tages med

i beräkningen räntan på skilnaden i anläggningskostnaden, så ställer sig

alltid en 3,6 fots väl byggd bana, under de trafikförhållanden som vid

våra jernvägar i allmänhet förekomma, såsom affär betraktadt, fördelaktigare

än 4,83 fots jernvägar och ,har derjemte den fördel, att lättare

och till större sträckor kunna åstadkommas och större sannolikhet

att bära sig.

Hör till Stats-Utsk. Uti., 1869, N:o 65.

4

opaginerad Kontrollera mot PDF

26

I öfrigt får jag äran hänvisa till det af mig, under 1862—1863

års riksdag, på begäran af Stats-Utskottet afgifna yttrande rörande förhållandet

vid jernvägar med olika spårvidder, hvaruti jag, efter denna

riksdag vunnen erfarenhet under byggnaden af ytterligare 26 mil jernvägar,

med så väl 4,83 som 3,6 fots spårvidd, endast vill fästa uppmärksamhet

på att 3,6 fots banornas byggnadskostnad, i de approximativa kostnadsberäkningarne,

som åtfölja nämnda yttrande, blifvit jemförelsevis

för högt upptagen, samt att omlastningskostnaden emellan jernvägsvagnar

med olika spårvidd, hvilken jag för säkerhets skull ansåg mig

böra upptaga till ett (1) öre per centner, då erfarenhet ännu häruti

saknades, sedermera i verkligheten icke uppgått till mera än J å 1 öre

per centner.

Stockholm den 14 April 1869.

C. Adelsköld.

J1MI f I *’>*t M I ‘j

fhl>iVT£U<r

~mO/i ..A''*:

i

j

opaginerad Kontrollera mot PDF

i

27

Till Ordföranden i Stats-Utskottet,

Herr Grefve Arvid Posse.

Stockholm.

Med anledning af Grefvens, å Stats-Utskottets vägnar, till mig den

7 dennes aflåtna skrifvelse, får jag härmed äran gifva följande svar

å deri uppställda frågor, nemligen:

l:o. »Huruvida den inhemska jernindustrien kan till lika eller

bättre pris än den utländska åtaga sig att leverera nödig materiel för

byggandet af jernvägar för en anläggningskostnad af åtta till tio millioner

Riksdaler Riksmynt årligen?»

För att praktiskt och nöjaktigt besvara denna fråga, anser jag mig

först böra meddela uppgift å hvilka qvaiTtiteter och till hvilka priser

denna verkstad hitintills årligen levererat jernvägsmateriel, så väl till

Statens söm enskildes jernvägar (se bilagan N:o 1) samt derjemte en

uppgift å denna verkstads årliga tillverkningsbelopp för tio år (se bilagan

N:o 2) samt att vid Motala verkstad ensamt, oberäknadt dess filialafdelningar

i Göteborg, Norrköping och. Nyköping, kan med de valsverk,

maskiner och verktyger och den arbetspersonal som nu finnes,

om så önskas, årligen levereras räls, skarfskenor och bultar till 6 mil

jernväg, samt bryggor, svängbord och spårvexlingar äfvensom 6 lokomotiver

med tenders dertill.

Då nu ett nytt valsverk är under byggnad härstädes, ensamt för

räls, kan nästkommande år och framgent tillverkas räls med-tillbehör till

18 mil enkel bana, och derjemte kunna göras förberedelser, för att årligen

leverera lokomotiver, bryggor, svängbord, pumpverk och spårvexlingar,

erforderliga för en sådan större väglängd.

Men då derjemte andra valsverk och verkstäder äfven finnas inom

landet, som kunna tillverka räls, lokomotiver och öfrig materiel af god

beskiiffenhet och till ej obetydliga qvantiteter, så framgår häraf, att den

inhemska jernindustrien kan, om den anlitas, åstadkomma mer än till
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

28

räckliga qvantiteter jemvägsmateriel för större behof än det, som nu

är ifrågasatt; likväl vill jag erinra derom, att beställning af materielen

vid verkstäderna bör göras samtidigt med arbetets början å de bandelar,

hvarå denna materiel skall användas, då leveranserna ock i behörig tid

kunna fullgöras.

På samma sätt för att praktiskt och nöjaktigt besvara den frågan:

»Om erforderlig materiel kan tillverkas till lika billigt eller bättre pris

inom landet än den kan från utlandet införas?» — får jag härmed meddela

ett anbud, af den 22 September 1860, ingifvet till dåvarande Chefen

för Statens Jernvägsbyggnader Baron N. Ericson, som här i afskrift

meddelas (se bilagan N:o 3); hvaraf framgår att Motala verkstad redan

då kunde leverera erforderlig materiel till lika billiga priser, som den

utländska då kostade i Svensk hamn, med undantag af räls, som gjordes

beroende af vägpriset å Svenskt stångjern, som då var cirka 8 R:dr

Runt centnern (bilagan N:o 3).

Bilagan N:o 4 visar ocko att Motala verkstad 1861 och 1862 till

Bolaget Vieille Montagne vid Ammeberg levererat jernbansskenor, lokomotiv

och lastvagnar af god beskaffenhet och till lika billiga priser, som *

från utlandet då kunde erhållas, och ber jag att särskildt få fästa Statsutskottets

uppmärksamhet å de yttranden Direktör Schwarzmann å pag.

9 och 10 afgifvit rörande skenornas vigt, sammansättning och syllarnes

mindre afstånd, som haft till följd, att öfverbyggnaden å denna bana

är lika billig som om den varit lagd med Engelska räls af för dem

erforderlig groflek och å vanligt afstånd emellan syllarne. Direktör

Schwarzmann har redan år 1860 förstått att uppskatta det Svenska

jernets företräde framför det utländska och att använda de inhemska

materialierna på ett ekonomiskt sätt, som väl förtjent att efterföljas af

andra jernvägsbyggare.

Sedermera har jernräler af större och mindre dimensioner blifvit

här tillverkade för åtskilliga banor, och å sednare tid räls af stål samt

stålbelagda räls, så väl för Statens behof som ock för Gefle-—-Dala jernväg.

Bessemerstålet gällde i pris minst 10 R:dr centnern för ordinära

göten, men, då större partier göten för räls erbjöds stålfabrikanterna af

denna verkstad, till 7 R:dr centnern, antog tvänne af dem. detta anbud,

hvarigenom leverans af stålräler blef möjlig till 10 R:dr 50 öre i Jönköping

för Statens räkning och i Gefle för Gefle—Dalabanans behof.

Genom vid denna verkstad och på dess bekostnad anställda försök,

lyckades det att omarbeta och stålbelägga utslitna och felaktiga Engelska

räler från Statens, Köpings—Hults och Gefle—Dalabanorna till 6 R:dr

i mellangift per centnern, och har derigenom blifvit möjligt att för

opaginerad Kontrollera mot PDF

29

framtiden försäkra Staten och enskilde banegare emot de förluster, som

eljest skulle uppstått å försäljning af de odugliga Engelska räler, som

blifvit införskrifna.

Här utvalsas, rigtas och pressas nu dagligen cirka 100 stål- eller

stålhufvade räler. Det är endast genom en jemnt fortsatt tillverkning

i större skala som arbeten kunna göras på samma gång väl och till

billigt pris. Den industiiela täflan, som ständigt förefinnes, framalstrar

båda. Maskiner uppfinnas immerfort, som fortskynda arbetet, och arbetarnes

förmåga och skicklighet uppöfvas genom fortsatt arbete, likasom

ingeniörskunskapen.

De smides- och gängmaskiner, vi här tillverkat och nu använda,

kunna dagligen tillverka 1,800 till 2,000 skarfbultar med muttrar. Tillverkningspriset

var år 1861 19 R:dr 50 öre, eller lika med det Engelska

importpriset, men har genom bättre maskiner och mer vana vid arbetet

småningom nedgått till 17 R:dr 36 öre. På samma sätt har skarfskenor och

bottenplåtar för räls nedgått från 12 R:dr år 1862 till 9 R:dr sistlidne år,

som synes af bilagan N:o 5, och vi kunna nu på två månader tillverka

hela årsbehofvet af förenämnda artiklar, så väl för Statens som enskildes

jernvägar, hvarföre ock, i följd af det lägre priset i förening med en

bättre vara, den utländska marknaden nu kommer att uppsökas. Vi

hafva redan uppnått den ståndpunkt, att vi kunna täfla med utländningen

i arbetsskicklighet och konstruktionsförmåga, men vårt klimat och våra

kommunikationsförhållanden begränsa vår verksamhet och fördyra våra

produkter. Vi behöfva 6 till 9 månaders förlag af materiel, då våra

utländska medtäflare icke i allmänhet behöfva en månads. Vi behöfva

ock, i följd af ett kallare klimat, bättre byggda och dyrbarare verkstäder,

mer och kostsammare värme och belysning af desamma; bättre

klädda samt rikligare födda och bättre herbergerade arbetare.

Vår inhemska marknad är allt för inskränkt för en större produktion,

genom hvilken billigare tillverkningskostnad kan uppstå. Räntan

å erforderliga rörelse- och förlags-kapitaler är också högre hos oss än

för våra utländska medtäflare. Allt detta oaktadt hafva vi redan, äfven

i prisbillighet kunnat täfla med dem, då köparen gjort afseende å

varans godhet och uthållighet. Deremot har denna täflan varit mindre

möjlig, då, som hitintills och i allmänhet, man ej förstått bättre, än att

köpa fabrikater efter pris per centner och ton, men icke efter deras

styrka och uthållighet, hvarigenom vi blifvit mer och mer fattiga å

tillgångar i penningar och pund.

Vi hafva i min tanke blott tvänne utvägar för vårt framtida bestånd

och utveckling, och dessa äro:

opaginerad Kontrollera mot PDF

30

l:o Importtull å alla utländska fabrikater, motsvarande ad valorem

de skatter till Staten och kommunen, som direkt och indirekt erläggas

af den inhemska producenten, och rättvisligen eger han ock att fordra

ett motsvarigt skydd emot intrång af utländska producenter, som nu ej

bidraga till vårt statsunderhåll för hvad de i landet importera.

Detta tullsystem har frambragt en industri i Preussen och Belgien

samt andra länder, som nu hotar sjelfva det industriela och materielt

vällottade England. Belgiskt och Preussiskt jern och maskingods afyttras

redan till betydliga qvantiteter i den Engelska marknaden, och

de Engelska fabrikanterna emotse redan med oro den dag, då, sålunda

fostrade och snart fullt utvecklade, utländska fabriker komma att tillintetgöra

deras, af höga skatter tryckta industriela anläggningar och arbetare.

2:o Att vi, för ett bättre bedrifvande af vår industri, med de tillgångar,

som ännu stå oss till buds, förbättra våra kommunikationsmedel

och derigenom göra våra hjelpkällor, bestående hufvudsakligen i mineralier,

skogs- och landtinarmaprodukter, tillgängliga för billigare priser,

att genom planmessig förarbetning kunna i förädlad form utbytas emot

råvaror och fabrikater, som landet ej kan åstadkomma.

Denna utveckling af våra kommunikationer medelst jernvägar kan

ej åstadkommas med utländsk materiel och utrikes lånta kapitaler, utan

återhållande inverka på Jandets industriela utveckling och förkofran.

Deremot kan genom användning af inhemska fabrikater dertill vinnas

en uppdrifven industri och välmåga, som nu saknas. Det inhemska

varubytet kan derigenom förökas och de inhemska kapitalerna cirkulera

inom landet, i stället att bortbytas mot utländska fabrikater af tvetydig

beskaffenhet, för hvilka intet ansvar kan betingas.

Om vi söka att uppdrifva vår jernindustri till hvad den jemförelsevis

till andras förut varit, genom att företrädesvis använda vårt

eget goda jern till egna behofver, skola vi snart blifva i stånd att täfla

med utländningen, icke ensamt i varans godhet, utan ock i tillverkningspriset.

Vår jernhandterings framgång under ett för den hämmande

tullsystem och en allmän misströstan om vår förmåga, som våra förfäder

skulle ansett missaktlig; en beundran för de utländska fabrikaterna,

som de skulle ha belett, styrker dessa påståenden, att vi kunna

göra oss oberoende af dem.

Den Svenska jernindustrien och dess rätta målsmän kunna garantera

så väl Stats-Utskottet vid denna riksdag sorn ock blifvande riksdagar,

att den kan tillverka bättre och billigare jernvägsmateriel, om åt

den och dem öfverlåtes utförandet; och hvem helst, som tillverkat eller

opaginerad Kontrollera mot PDF

begagnat sådan materiel inom vårt land, skall, om tillfrågad derom,

utan tvifvel svara att vi kunna det.

2:o. Beträffande den andra frågan: »Huru i medeltal kostnaderna

för anläggning och trafikerande af jernvägar med 3,6 fots spårvidd förhålla

sig till kostnaderna för anläggande och för trafikerande af jernvägar

med 4,83 fots spårvidd, vid i öfrigt lika utrustning och trafikförhållanden»;

så får jag äran nämna, att jag icke varit i tillfälle att inhemta

praktisk kännedom om anläggnings- och trafik-kostnaden för sådana

banor af olika spårvidd, och är i saknad af fullständiga och fullt tillförlitliga

uppgifter härom; men sådana kunna lätt erhållas från banor

af olika spårvidder, som redan äro här i landet byggda och trafikerade.

Jag anser att en noga utredning af denna fråga är af högsta vigt

för blifvande rälvägsföretag, så väl för Staten som den enskilde, enär

det är klart, att, då Staten byggt och måhända ännu kommer att bygga

stambanor, dessa böra hafva samma spårvidd, så att trafiken å dem må

kunna oafbrutet fortgå med samma rörelsemateriel. Synnerligast betingar

gods- och militärtransporter i större skala detta vilkor. Deremot

böra bibanor och uteslutande industriela jernvägar anläggas så billigt

som möjligt, för att trafikkostnaden å dem ej må onödigt betunga produktion

och konsumtion, och bör derföre vid sådana banor anläggnings-,

trafik-, ränte- och underhållskostnaden noga på förhand beräknas, äfvensom

skilnaden i dessa kostnader för mindre eller större spårvidd,

samt omlastningskostnaden för de smalspåriga banorna intagas i beräkningen.

Erfarenheten tyckes ange, att smalspåriga bibanor i allmänhet

gifva ett bättre ekonomiskt resultat än bredspåriga, så snart de hafva

en större längd och utsträckning, då kostnaden för omlastning mindre

menligt inverkar på trafikkostnaden.

Den korta tid af en dag endast, jag nu varit i tillfälle att egna

åt detta vigtiga ämne, och den åstundan jag hyst att sanningsenligt

framställa fgkta och åsigter föranleder mig hoppas undseende för felaktigheter

i uttryck, som eljest möjligen kunnat vara bättre valda.

Med största högaktning

Herr Grefvens

ödmj ukaste tjenare

O. E. Carlsund.

hwvlä

Motala Mek. Verkstad den 10 April 1869.

opaginerad Kontrollera mot PDF

32

IKLöping1 ZtECxilts

Stålhufvad räls.......................

Skarfskenor och Bottenplåtar..................

Skrufbultar................

Lokomotivhjul med axlar..................

Lokomotivaxlar ................j

Vagnsaxlar........................

Pistonstänger.......................

Summa

UVE a. r m a Sandarne

Jernräls.......

Skarfskenor och Bottenplåtar

-Å-tvicLa/bergs

Jernräls.......

Skarfskenor och bottenplåtar

s. 33 Kontrollera mot PDF

J" ernväg
-

33

St.

1867.

Centner.

65

337

88

67

R:mt.

592

5,861

2,151

92

95

76:

St.

12

60

2

1868.

Centner.

531

148

41

05

41

53

280 93

R;mt.

3,189

1,335

720

6,950

4,635

360

60

69

96

35

Su mm a.

St.

12

3

60

2

Centner.

53105

214;29

379 20

280 93

R:mt.

3,189

60

61

91

1,928

6,582

6,950

2,15lj76

4,635 35

360

8,606.63

|—| 17,191|60|

25,798

23

XIOO Z-:X C?..to: JO i / "2T.3i

J" ernväg, Söderhamn.

1862.

1863.

1866.

St.

Centner.

R:mt.

St.

Centner.

R:mt.

St.

Centner.

R:mt.

—

75''

1 58

600 —

18;96|

24595

548

1,967 60

69 65

...

335 83

2,686 64

_:j4jj"xcTi©^4oob oIxibT

KLoppsurverlc
-

1862.

1863.

1865.

1867.

%

Centner.

R:int.

Centner.

R:mt.

Centner.

R:mt.

Centner.

R:mt.

40286

3,222(88

200

75

1,606

—

100

52

804|l6

778

04

6,224

32

i

6

45

58

05

HOr till Stats- Utsk, Uti., 1869, N:o 65.

6

opaginerad Kontrollera mot PDF

84

■*=? M -v j~t *1 e> X

IBå-rsiad. Toolag
-

1862.

J ii. ^

f

Centner.

B

fc:mt.

IfK Jf

>;i i.v, l ,i:

t rf tf 9'')

,.UjJ .

t* i*

Jernräls................

Skarfskenor och bottenplåtär.....* . - .

Räls-spik............St. 2,000

573

14

22

85

4,585

185

78

76

63

- i

Centner.

312|20 2,497

Jernräls .

Tanto soclserTbruk:-

__ ..^Xcrov cro 2~3T

------- "S-———-- -------

, \WA , .v.’.

JiU.H | .''lOiJTli*} .) titt;

. .]a;:• 5 ,v>{

•

{)(‘ i ..... u. 7 M

1863.

jf j-t*!’ )

Centner.

R:mt.

Vi i''i MJ"

Jernräls....... .

Skarfskenor och bottenplåtar

301 41

11 15

2,41128

141)72

opaginerad Kontrollera mot PDF

35

Uppgift öfyer tillverkningsbeloppen vid Motalaverken

*i‘iM jioHiSI no åren 1859—1868. in .nr na^bimoniinoil

1859.

Tillverkningsbelopp.........

2,404,049

1860.

D:o .........

2,446,478

—

1861.

D:o V» v -».»»v* -i''-.i*'', ''."i;.

2,251,911

1862.

D:o . ......•

2,206,126

1863.

D:o ..... .^ . .

1,978,331 •

1864.

D:o .........

3,044,705

1865.

D:o . '' V l» .’

3,640,825

—

1866.

DIO . i V 4 VM

3,079,343

1867.

D:o ■ -V'' '' ’. ''. . . .- ''Vivi .

3,137,033

1868.

D:o .........

2,848,478

R:mt R:dr

27,037,279

. • . » . < i • . r i ''v

''•i« i u.rn i i.: *»»•’•. . •*!{ >rf ?:r. noi r>iiru^no/i Ufffifns^ hs

Motala Mekaniska Verkstads Kamererare-kontor den 10 April 1869.

- i V,’! V :•••!! .!.*. ,!» MfO* >h„ Ull I ■ OlJ j! ift i W M»!

. 4 * i j e ftf: A ‘ ‘ - ir* i tid iinTn #5**21 ** K>

4 iM ; . Otto Murray.

11 8 l ■ il''

, J,» f • f i i *■/

: <‘i * 111

fr‘y*? in yi ; {rf 8 i

itv./ jyqtjö b tv ny

■ull J! .nffr.C

Téölf

fi ■ < r*-. * i > t i

1J ■ > >i ■» / t <

(/Oo ''in

lt!»t !)•/''■>[

bnM-. >v j-.iflioM

•i.jv/51''drn

;1 i 4‘iatii f>

f; ti-; >iit(

i 1L1 , !•

kVh

1 • (I-* ,•

rjihb

-rb -röt

ii i * i 1 i o:'') h

n i •;) 3 r (''

>0:^1 In

[>!''« ,•>/!jvi''. ''joq

ooifl

r, 1 -li-V

•dimifiMMO/f

: '':if mj ifi>(

r r\ >

OK f

\ r n'' /tf < m t

h ^nt‘)''f ;!•)(_(

'' >:-d ''l l|(jri’i Iffog ,

i .. ''r ;; !,.(

1 b /i i !

c) 1 f Utö

■

tö t ffAoil''*

Ml.ihM ''yivhll.f.M

lo bnTt

145 / l f . l

r In f.ijöl IfiT

[ ■^ninv> <

1014'' eat.Ulv h,Mi

lignit r

!:hi tobnirgttyfn^i!

filial

■V)b 10!

tö} Ojl

* it ii ii-, . a i i«»d 4 •

>nj8 Fi;

il hr]'' ai

;-fn f.titönr ejson

l ffO*.

i

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Till Chefen för Statens Jernrägsbyggnader, Öfversten och

Kommendören m. m. Högvälborne Herr Baron N. Ericson.

-A-ra/b-u-cL

«[«.];){*.) i i ^! i ii i;!'' ro’/ i * i'' 1’ c. H I

lista, å Bryggor:

Motala verkstad vill och kan leverera bryggor af valsade jernplåtar

för Statens jernvägar af samma styrka, för samma spannvidd och till

samma pris, hvartill dylika bryggor hitintills blifvit från England importerade

och levererade i Svensk hamn.

För bryggor af svår konstruktion, såsom svängbryggor och skufbryggor

etc. bestämmes priset särskildt för hvarje, och tages verkstadens

levereringspris för Liljeholmens och Söderteljes svängbryggor till ledning

för prisbestämmelserna.

2:dra, å Lokomotiver:

Motala verkstad vill och kan leverera tio (10) stycken lokomotiver

af samma konstruktion och beskaffenhet, som de sednast från Beyer &

Peacock i Manchester bekomna, eller ock af modifierad och förbättrad

konstruktion, till samma pris som dessa, med tillägg af frakt och alla

öfriga omkostnader, förut blifvit levererade i Svensk hamn.

Af dessa lokomotiver levereras två å öppet vatten nästkommande

höst 1861; fyra stycken under loppet af navigationen 1862 samt fyra

stycken vid öppet vatten våren 1863.

3:dje, å Buffers:

Motala verkstad levererar 300 stycken buffers efter lemnade modeller,

eller 150 af hvarje sort, till samma pris af 26 mark Hamburger

B:co per stycke, som af Leuenstein & C:o i Hamburg erhållit för dylika;

och levereras dessa 300 stycken buffers nästkommande vår på

ställe, som framdeles bestämmes.

4:de, å Räler:

Till följd af träffad öfverenskommelse mellan Chefen för Statens

jernvägsbyggnader och Motala verkstad valsas 2,400 centner profräler,

som noga märkta afsändas till Stockholm, så fort ske kan, för att der

opaginerad Kontrollera mot PDF

Lokomotiver......

Stålräls........

Stålhufvad räls.....

Skarfskenor och Bottenplåtar

Skrufbultar

Buffers .

Tyres . . .

Broar

Lokomotiv-cylindrai

Lokomotiv-drefhjul

Pistonstänger .

Axlar . . .

Rör, smidda .

Pumpar . . .

Balkar . . .

Extra inventarier till Lokomotiver

Svarfstolar . . .

Hyfvelmaskiner .

Vid

otala Verkstad tillverkad Jernvägsmaterie! åren S859 18 6 8.

Statens Jernvägar.

1859.

St. Centner.

R:mt.

Summa

27,275

04

1860

St.! Centner.

1861.

12

2

27,275104

529

R:mt. I St. Centner.

9,372

68

4,268

74

715

598

552

97

10

28

R;mt. i St.

860

6

15,507:77

2,059

79

40,165

28,970

25,974

7,200

92

102,309 92

572

4

12

2

1

1862.

Centner.

4,190

5,101

12

05

R:mt.

1863.

St. I Centner.

50,281

99,470

17,732

42,812

42.5

6,690

5,004

222,41532

44

48

36

04

700

1864.

R:mt.

St. Centner.

1,897 42

34,593

21,700

22,675

4,708

—is i

83 —

393

752

4,414

11,575

10 —

—Ii 660

45

72

12

18

50;

93

100,81353

9,665

2,549

70

93

R:mt.

104,389 56

44,266(78

20,460j2,

505 27

24,867107

417

550

1,482

7,363

4,293

68

37

60

93

210,59626

896

6

24

1865.

1866.

St. '' . Centner.

R:mt.

11,344

2,903

02

03

1867.

St.

Centner.

R:mt.

400,000j
-

122,51540 — j

50.396 10 — !

27,776|—; 1000;

23,430

762 23

624,880 03

4,437 21

1,299(38

St. Centner.

47,921

22,557

31,000

86: —

24 —

— 200

749121,

7,363

1,016148

645:81

93 2 j

L09,592|24I

9,148 32;

11,21125

6,200

14,726

1868.

Summa.

41,285 57''!-

Ist.

Centner.

R:mt.

St.

Centner.

R:mt.

I_

|

—

—

8

—

400,000

-j

10,003 03

119,442

49

—._

10,003

03

11 9,442 49

-—

5,401 90

45,794

91

—

5,401

90

45,794 91;

j__

1,26074

11,346

66

——

31,914

27

345,603

24

120 86

2,098

13

—

17,106

80

314,131 98|

—

------- ■—

—

4888

—•—

—

153,838

i

—

------ —

——

—

18

---

—

2,505

27;

----- ;—.

—.—

—

30

---

171,302

21

—

;—

---

—

6

—

—

4,708

83

2

1,089

---

2

---

1,089

!

■—

—

36

—

■—

1,558

69

—.

---:—

—_

—

7

—’—

—

1,740

76

■--- ;—■

—

—

42

---■■

—

1,312

60

—— —

—

—

6

—.—

—

1,305

—

16

-— ;—■

6,171 91

16

----

—

6,171

91

------ —

—

—

—

——

5,891

10

--—

—_

—-

9

—

54,919

79

!—

---—.

--

—

2

—

9,297

—

r

i

1 .

! 185,943 10

!

1_

|l ,640,618

78

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bolaget VIEILLE DVE03STT^.0-3SrE ^irLixieToerg.

1861.

1862.

St. ! Centner.

Lokomotiv.............

Lastvagnar...........,

Jernräls........... . 1

Skarfskenor och Bottenplåtar.....j

Jernvägsnagel........... j

Räls-spik............

Buffers.............

Banvexlar med kors . .......

Summa

80

R:mt.

St. Centner.

1,024*06

28173

22 83

8,192 481

365161!

308 21

2,760

11,625|85

Kant.

241150

1,932

1863.

1864.

St. ! Centner.

1,932 i—j —

R:mt.

St j Centner.

1

1

1

36,024 30''

15

t_

1

55,98289!

j f

—

16,875158

126,11266

{!

!

\

900178

13,665 28!

—

8548

1,453 24

387107

5,51575

!

i -

-1 4

1

1,74392

1865.

R:mt.

St. : Centner.

622110

240,498|04

18,635 67}

4,976 80

98584

3368

23,612|47«

1866.

1868.

R:mt.

St. | Centner.

7,886 72

572160

641 88

4ll72

R:mt. St. Centner.

•

|

S u in m a.

.

Runt.

St. Centner.

!

R:mt.

5,135104,

482 26

8,459 32

5,617l30j

58612 4,688 96

1

20

i—

4,688 96

20,97708

971 23

119 16

40990

80

4

36,024 30

74,618 56

158,924 66

14,512 70

] |

2,025 84

5,823:96}

2,760 —

1,743|92l

296,433}94|

opaginerad Kontrollera mot PDF

"37

profvas; och två månader efter det verkstaden erhållit del af profningen

och dess resultater, vill verkstaden börja tillverkningen af räler och

derefter månadtligen vid verkstaden leverera fritt ombord under loppet

af år 1861 10,000 centner samt under loppet af år 1862 minst 12,000

centner per månad med rättighet att öka tillverkningen, då tillsägelse

derom sker två månader förut. Priset bestämmes lika med skeppmngspriset

för vanligt stångjern från Stockholms våg vid samma tid, som då

levereringen verkställes.

5:te, å Skrufbultar:

Verkstaden levererar hela det parti skrufbultar och muttrar, som

erfordras för statsbanorna, eller 4 å 5,000,000 stycken under loppet af

nästkommande tre år.

Motala Verkstad den 22 September 1860.

yy-- \ - ■ '' mUod Jr . i f- 1 f j,>bn nbrnriKvatom ,iA fot

"V;.iiVT “ \n 0L u vAuw

-f ’ nvbiit ■ i'' 1.''; :•>!) .b-'' l-.nf-j:j:ru g;rö»rlvb [i;; unirji llitfob norrtenbiri

''■ \ . ■ •-.vi Vo», ''»vu; j.1i; giunitii-stinöl f obiin >boi> Job

Jernväg sbultar med muttrar dertill väga 14,m centner per 1,000

stycken.

Centnerpriset var 1861.....19 R:dr 50 öre.

» » 1863 ..... 18 » 50 » H‘jl)

» » ».....17 » 50 »

» » 1864 . b ... 13 » 36 b''»|f;)fi; ■

Ökad kostnad för mindre packlårar 1 R:dr pr 1,000 bult.

Skarf skenor och bottenplåtar:

Centnerpris år 1862 ...... 12 R:dr. I[0£rf‘‘

» » 1865 ...... 10 4» 80'' öve. nsvifi

» » 1867 . . -I . J1'' 9 .bhnafiu

Buffers » 1861 . . . (1. . . 34 ‘ ;^)1 50

» » 1862 . . . . . 31 >d »''vadfo

Motala Verkstad den 24 Februari 1869. "4j‘nr"''*| j1jljr .n,V‘f

f r iöl nol)uegitin.tua

Sandgren. VT

• — i •;! ■ f •; .;;v mniT ;i. •::> tim ; ni«[ g i* .coniin fouy>b

'' '' ri- li in irogAii yfiqqod tamuJ Iiiv mun föd

giij, ft.»ins «ogiv> J ii! n itil förn Ifil fågqqn [o

...''•»gumdiT.-nii !:grftö n;»b föd lumbxlfogiilo yfurrnbuf ngniuu

a'') in lobfunöilni mottog ,.m ,ru fosifqairtojrfoii.l (bo -lod obr.fgatu

opaginerad Kontrollera mot PDF

38

.» h:

.ml v.K.f

Till Stats-Utskottet vid 1869 års riksdag!

i,: ''■): tf''»! ’! _ ''il! . i.

Som svar å Utskottets till mig ställda tvänne frågor, får jag härmed

afgifva följande:

Om jernvägsanläggningar för en summa af 8 å 10 millioner R:dr

för år, motsvarande cirka 11—14 mil, beslutas och i denna omfattning

under 8 a 10 år fortsättas, så kan, enligt min åsigt, den Svenska jernindustrien

dertill lemna all behöflig materiel och deraf äfven hafva fördel,

dock under förutsättning att tillverkningen af hvarje sort materiel ej

splittras, endast till skada för häda parterna, på allt för många händer.

Hvad priserna angår, så har ju redan erfarenheten bekräftat att,

ehuru den Svenska industrien sent korn att deltaga i denna tillverkning,

har den dock i detta afseende kunnat täfla med utlandet. Undantag härifrån

äro broar och jernvägsskenor. Hvad de förra angå hafva dessa på sednare

åren visserligen lemnats till samma pris som från utlandet, men de hafva

varit till största delen tillverkade af utländskt material. Det är dock att hoppas

att, då nu några af landets väl belägna jernverk anlagt valsverk för

gröfre dimensioner af fa?onjern, det hädanefter kan blifva möjligt att

äfven med helt och hållet Svensk material i denna bransch i pris täfla med

utlandet. Hvad jernvägsskenor angår torde det blifva svårare, om ej

tillbörligt afseende fästes äfven på varans qvalitet. Man saknar visserligen

ännu erfarenhet, hvad uthålligheten angår, hos Svenska skenor,

men med kännedom om Svenskt och Engelskt jerns ,egenskaper och då

slitningstiden för Engelska skenor antages till 18 år, torde det ej vara

vågadt att påstå, att de nuvarande priserna å Engelska och Svenska

skenor närma sig pari; och då någon vana vunnits vid tillverkningen

bör man väl kunna hoppas någon nedsättning i priset.

Då den qvantitet skenor, som erfordras till 14 mil jernväg per år,

ej uppgår till mer än 1|i5 af Sveriges stångjernsexport, anser jag de af

många befarade olägenheterna för den öfriga jerntillverkningen, såsom

stegrade kol- och tackjernspriser m. m., genom införandet af en sken
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

tillverkning, alldeles obefogade Jag är tvärtom af den åsigt att, om

en skentillverkning i stor skala kunde komma till stånd, den skulle blifva

till gagn för den öfriga jerntillverkningen. Det vanliga stångjernet är

numera allt annat än lättsåldt på den utländska marknaden, endast de

bättre stämplarne hafva någon efterfrågan; kunde derföre tillverkningen

af det sämre stångjernet till en del förbytas i skentillverkning"; borde

det återstående kunna lättare afsättas.

A den andra frågan är sannolikt omöjligt att afgifva ett generelt

svar. Att en mindre (smalare) jernväg, under i öfrigt lika förhållanden,

kostar mindre än en större (bredare) är sjelfklart; dertill kommer ytterligare

som en fördel för den mindre att den i svår terräng, genom skarpare

krökningar, mindre skärningar och bankar, äfven relativt är den

större (bredare) i kostnad öfverlägsen.

Hvad trafikkostnaderna angår, så borde väl förhållandet blifva enahanda,

i synnerhet om ränta på anläggningskapitalet äfven deri ingår.

Väl sannt att å personalen kan skilnaden ej blifva stor, men någon blir

den dock.

Men detta gäller dock endast under den förutsättning att de qvantiteter,

som skola transporteras, äro i förhållande till de respektive vägarnes

förmåga att kunna transportera. Sålunda blir, der godsqvantiteten

ej är tillräcklig att mata en större bana, fördelaktigast att hafva en

mindre och tvärtom. Gränsen är sannolikt svår att finna, så mycket

mer som vägens längd äfven utgör en faktor i räkningen.

Det är måhända otillbörligt af mig, som saknar all egen erfarenhet

i denna sak, att härom yttra mig, men en temligen lång erfarenhet i

ångbåtsväsendet har gifvit mig åtskilliga lärdomar, som tvifvelsutan

hafva full tillämplighet på en jernvägstrafik.

Stockholm den 12 April 1869.

Högaktningsfullt

.VE. F. Ollman.

/!!■; ''i ! ■ '' •tl.Ci: :

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

nio , 11j5 il :j i

Till Riksdagens Stats-Utskott.

Till vördsamt besvarande af skrifvelsen den 7 April, hvaruti

yttrande begäres, huruvida den inhemska jernindustrien anses kunna

till lika eller bättre pris än den utländska åtaga sig leverera nödig

materiel för byggande af jernvägar för en anläggningskostnad af åtta

till tio millioner Riksdaler årligen, får jag äran meddela, att den del

af materiel till jernvägar, hvarom jag har någon erfarenhet genom tillverkning

vid Ankarsrums Bruk, och som hufvudsakligast utgöres af

»jernvägskorsningar» eller s. k. »crossings», utan tvifvel skulle kunna

erhållas inom landet för behofvet till jernvägsanläggningar äfven till

större utsträckning än det, som skulle uppkomma vid en anläggningskostnad

af åtta till tio millioner Riksdaler årligen; samt

att, ehuru dessa jernvägskorsningar i godhet vida öfverträffa de

från England till Svenska Statens jernvägsbyggnader förut erhållna —

hvarom jag tillåter mig i afskrift bifoga Byggnadsstyrelsens intyg —

priset vid leveranser till bemälda Styrelse alltid något understigit det

som de utländska kostat levererade i Sverige.

Då i öfrigt dessa jernvägskorsningar vid upphandling förlidet år

till Finsk-Rysk jernväg uthärdat pristäflan med anbud från andra

länder, vågar jag uttala det omdöme, att denna del af jernvägsmateriel

med visshet kan inom landet erhållas till bättre beskaffenhet, men det

oaktadt till ej högre pris, än genom införskrifning från utlandet.

Jag tillåter mig icke att nu ingå uti närmare bedömande, huruvida

all den öfriga materielen för jernvägsanläggningar af ifrågasatt utsträckning

skulle kunna inom landet till antagligt pris erhållas, men hoppas

att detta för Svenska jernindustrien så vigtiga önskningsmål nu allt

mer och mer skall kunna uppnås, om något tillmötesgående sker från

reqvirentens sida och tillbörligt afseende fästes å Svenska jernets företräde

i godhet äfven vid användning till jernvägsmateriel.

Beträffande frågan om kostnaderna vid anläggning och trafikerande

af jernvägar med olika spårvidd, så är jag icke kompetent att

deröfver yttra mig.

Anknrsrmns Bruk den 10 April 1869.

A. de Maré.

opaginerad Kontrollera mot PDF

41

Kongl. Styrelsen öfyer Statens Jernyägsfoyggnader.

Kongl. Styrelsen öfver Svenska Statens Jernvägsbyggnader får

härmed på begäran intyga, att de af Brukspatron A. de Maré levererade,

vid Ankarsrums bruk tillverkade crossings af gjutet jern under mer än

tvänne års tid varit vid Statens jernvägar använda och derunder visat

sig vara af utmärkt god beskaffenhet, vida öfverlägsna de från England

förut bekomna, samt att, ehuru flera af dessa vid Ankarsrum tillverkade

crossings varit nedlagda på de delar af våra stambanor, som äro utsatta

för sträng köld vintertiden, hafva de dock det oaktadt bibehållit sig

fullkomligt oskadade, hvilket Kongl. Styrelsen tillskrifver så väl materialets

rena beskaffenhet som den genom flerårig erfarenhet vid Ankarsrum

vunna kännedom om gjutjernets behandling under härdningen.

Kongl. Styrelsen använder derför uteslutande crossings från Ankarsrum.

Stockholm den 21 November 1868-

CARL G. BEIJER.

Rudolf Cronstedt.

Hör till Stats-Utsk. Uti., 1869. N:o 65.

6

opaginerad Kontrollera mot PDF

ii

Trollhättan den 11 April lti69

Till Riksdagens Stats-Utskott.

Som svar å skrifvelsen från Ordföranden i Stats-Utskottet Högvälborne

Herr Arvid Posse af den 7 dennes, med begäran att till

Utskottet inkomma med yttrahide huruvida jag anser den inhemska

jernindustrien kunna leverera jernvägsmateriel till lika eller bätfre pris

än den utländska samt till så stor qvantitet, som ferfordras till jernvägsanläggningar

för en anläggningskostnad af åtta å tio millioner

årligen, får jag ödmjukligen afgifva.

Min fulla öfvertygelse är, att jernvägsmateriel inom landet kan

tillverkas af yppersta beskaffenhet och till samma pris som utländska

tillverkningar af lika godhet betinga; men att, i anseende till de inhemska

råmaterialiernas högre pris, inhemska tillverkare ej kunna bestå

i täflan med de utländska fabrikanter, som använda sämre och billigare

material; beträffande åter den inhemska industriens förmåga att leverera

så stora qvantiteter, som ofvannämnda summor årligen betinga, så är

det ej något tvifvel derom att den inom någta år hinner en sådan utveckling,

förutsatt de första beställningarne göras så tidigt, att fabrikanterne

få någon tid att ordna sig för större tillverkningar.

I anläggande och trafikerande af jern vägar har jag ej sådan erfarenhet,

att jag kan yttra mig om fördelen af olika spårvidder.

Högaktningsfullt

ödmjukl.

A. Nydqvist.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sammandrag öfver till Statens stambanor för jernvägsbyggnadsmedlen

anskaffad jernvägsmaterieJL från jernvägsarbetenas

början år 1855 till och med 1865 års slut.

—

p‘v^r

inhemsk

Utländsk

tillverkning.

tillverkning.

■

1,744,578 centner räls........

9,779,373

75

1 Rälstillbehör, derunder inbegripet bottenplåtar,

f *|

skarfjern, skrufbultar och rälsspik . . .

1,234,861

86

763,386

96

Rönelsemateriel: lokomotiver och vagnar med

o:b o-h t

hvad dertill hörer......•'')'' •

1,884,192

28

3,914,314

47

Diverse andra efekter, såsom bryggor, vänd-

1 1

skifvor, spårvexlar, verktyg, vågar m. m.

370,333

30

542,924

82

Summa R:dr

: -1''. h \ 1 l

3,489,387 44jl 5,000,OOOj—

/ • , >[!,.- . vli* |

Anmärkning: Då ett fullständigt utdrag ur räkenskaperna öfver de iöre år

1861 från utlandet jsekomna diverse effekter skulle erfordra en längre tid, har värdet

deraf blitvit för slutsummans jemnande upptaget till 455,141 It: dr 26 öre, hvilket

icke i någon betydlig mån kan skilja sig från verkliga förhållandet,

opaginerad Kontrollera mot PDF

44

Sammandrag öfver till Statens jernvägstrafik leyererad rörelsemateriel

med tillhörande reservdelar, verkstadsmaskinerier,

räler m. m. från och med år 1863 till och med

1868 års slut.

o

Ar 1863, enligt specifikation i 1864 års trafik- berättelse, pag. 34—36 ......

» 1864, enligt d:o d:o, pag. 34—36 . . .

» 1865, enligt d:o d:o i 1865 års d:o, pag-

11—13............

» 1866, enligt d:o d:o i 1866 års d:o, pag.

8—11............

» 1867, enligt d:o d:o i 1867 års d:o, pag.

15 17............

» 1868, enligt omstående approximativa sam- mandrag ...........

Inhemsk

tillverkning.

i

Utländsk

tillverkning.

27,520

257,245

613,043

1,217,457

1,008,777

947,752

23

88

65

59

37

66

70,211

394,706

635,507

1,553,825

735,533

193,439

29

31

43

40''

71

76

Summa R:mt

4,071,797

38

3,583,223

90

Stockholm af Kongl. Jernvägstrafik-styrelsens Boksluts-kontor den

19 April 1869.

Ludvig Tibell.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sammandrag från inhemska verkstäder:

45

Trollhättans Mek. Verkstad .

3 st. Lokomotiver ....

135,000

_

Kockums d:o

Passagerare- och Postvagns-

I

skrof ........

72,124

75

Lagerbössor......

1,921

56!

Kaloriferer.......

4,800

—

Motala d:o

Räler.........

123,031

81

Rälstillbehör......

7,827

75

Jernbalkar.......

6,231

24

Göteborgs d:o

Godsvagnskrof 4 . . . .

26,700

_|

Bergsunds d:o

Ångmaskin och Ångpannor .

17,457

60

Svängbro .......

26,560

Surahammars bruk ....

Vagnaxlar och hjul ....

240,000

Hjulringar.......

41,221

80

Ekenbergs Söner i Södertelge

Godsvagnskrof......

144,060

—!

Lesjöfors bruk.....

Vagnfj edrar.......

12,100

—1

Telegraftråd......

1,502

25

Skultuna bruk.....

Messingstuber......

13,789

11

Sandvikens jernverk . .

Hjulringar.......

34,994

20

Mogårdshammars bruk. . .

Rälspik........

14,467

09

Ludvigsbergs Mek. Verkstad

Skjutbord.......

2,100

—

Kristinehamns d:o

Räls-arbetsvagnar ....

1,800

—

öller & C:o......

Telegrafeffekter .....

2,124

—

W. Gibsen m. fl......

Pressenningar......

12,932

—

G. Linderot.h . . • . . . .

Torn- och stations-ur . . .

5,007

50

R:mt

947,752

66

Från utländska verkstäder:

Beijer, Peacock & C:o i Man-

chester .......

Lokomotivaxlar.....

14,782

67

D:o cylindrar ....

4,362

Lauensteinska vagnfabriken .

Vagn^ edrar......

5,330

23

| Whitworth & C:o i Manchester

Verkstadsmaskinerier . . .

15,149

34

Fr. Kr upp.......

Lokomotivhjulringar . . .

6,640

03

N. Vickers & C:o . . • .

Spårkorsningar af stål . . ■

19,505

62

| Bochumer Verein ....

Axlar & hjul......

2,144

Blaena von Ironworks g. Tidén,

|Räler med omkostnader . .

120,295

87

Nordenfelt & C:o . . . .

] Jernbalkar.......

5,230

—

R:mt

193,439

76

opaginerad Kontrollera mot PDF

46

Sammandrag öfver till Statens stambanor för jernvägsbyggnadsmedlen

anskaffad jernvägsmateriel från 1866 års början

till och med 1868 års slut.

471,285,78 fot räler (106,039 Ctr)

Rälstillbehör, derunder inbegripet

bottenplåtar* skarfjern, skrufbultar,

rälsspik och stålräler .

Rörelse- och hallastmateriel .

Diverse andra e fekt er, såsom bryggor,

vändskifvor, spårvexlar,

verktyg, vågar, telegrafeffekter

m. m..........

Summa R:mt R:dr

Inhemsk

tillverkning.

169,136

30,020

395,200

594,357

34

07

89

Utländsk

tillverkning.

571,963

41,168

503,192

5,657

30,11,121,982

92

75

13

49

29

Summa.

571,963

210,305

533,212

400,858

1,716,339

92

09

20

38

59

Stockholm i Kongl. Styrelsens öfver Statens jern vägsbyggnader

Kammar-Kontor den 19 April 1869.

Karl $Söderholm.

Jag anser mig böra, såsom tillägg till ofvanstående, fästa uppmärksamhet

derpå, att, om från ofvanstående belopp, R:dr 1,121,982: 29,

afdrages dels kostnaden för räler, hvilka, enligt hvad kändt

är, hvarken till erforderlig mängd eller antagligt pris kunnat.

inom landet anskaffas .... R:dr 571,963: 9,2,

dels kostnaden för 10 stycken genom Kongl. •

Styrelsens för Statens jernvägstrafik försorg

transport 571,9^:''^.

opaginerad Kontrollera mot PDF

47

Transport 571,963: 92. 1,121,982: 29.

anskaffade lokomotiv, hvilka, enligt hvad bemälda

Styrelse i sin underdåniga berättelse

för år 1866 upplyst, likaledes icke kunnat

inom erforderlig tid inom landet tillverkas . 463,824: 38. 1,035,788: 30,

summan för all den öfriga under 1866, 1867 och 1868

från utlandet anskaffade jernvägsmaterielen således uppgår

till endast.............. R:dr 86,193: 99,

hvaremot, enligt hvad ofvan synes, jernvägsmateriel från inhemska verkstäder

under samma tid levererats för en summa af R:dr 594,357: 30<

Stockholm som ofvan.

Carl G. Béijer.

*

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1869:61 Skrifvelse, angående anslag till fortsättande af arbetena & Nordvestra stambanan samt för uppförande af stationshus i Stockholm. s. 15 i texten