Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt fråga om förändring af uppvärmningsoch luftvexlingsanstalterna i Kamrarnes sessionsrum.

1869-04-29 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1869:76, Utlåtande, i anledning af väckt fråga om förändring af uppvärmningsoch luftvexlingsanstalterna i Kamrarnes sessionsrum.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 16.

1

Hf:o 76.

Ank. (ill Riksd. Kansli d. 29 April 1869, kl. 12 midd.

Utlåtande, i anledning af väckt fråga om förändring af uppvärmnings-

och luftvexlingsanstalterna i Kamrarnes

sessionsrum.

(R. A.)

Under erinran att, ehuru Riksdagen såväl år 1867 som sistlidet år be

slutat, att uppvärmnings- och luftvexlingsapparaterna i Första Kammarens ses

sionsrura borde förbättras samt, oaktadt försök dertill blifvit gjorda, de öfverklagade

olägenheterna likväl i betydlig grad ännu qvarstode, har Herr E. G.

Lilliehöök, uti en inom nämnda Kammare den 9 sistlidne Mars väckt motion

(N:o 53), hemställt att åt Fullmägtige i Riksgälds-kontoret måtte uppdragas att

låta förändra eller förbättra nämnda uppvärmnings- och luftvexlingsanstalter,

så att värmen blefve öfver hela rummet jemnt fördelad, utan att något för

helsan menligt luftdrag derefter måtte förmärkas.

Stats-Utskottet, till hvars handläggning denna fråga blifvit remitterad,

har, i anledning deraf, anmodat bemälde Fullmägtige att genom sakkunnige

personer låta utreda om och i hvad mån förbättring af de ifrågavarande apparaterna

är verkställbar eller huruvida andra och till ändamålets vinnande lämpliga

anstalter må kunna åvägabringas. Till följd häraf hafva Fullmägtige, efter

att i ämnet inhemtat yttranden af Föreståndaren för Teknologiska Institutet,

Öfverdirektören K. Styffe och Professoren E. Edlund samt Ingeniören E. A.

Wiman, uti eu til! Utskottet den 22 innevarande månad allåten skrifvelse öfverlemnat

dessa yttranden jemte en approximativ beräkning öfver de kostnader,

som blefve förenade med den ifrågaställa föjrändringens utförande på det sätt

Bih. till Riksd. Brok 1869. 4 Sami. 1 Afd. 42 Häft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Stats-Utskottets Utlåtande N.-o 76.

Öfverdirektören Styffe föreslagit, hvilken kostnad antagits icke komma att öfverstiga

6,300 R:dr; och hafva Fullmägtige hemställt att åt dem måtte varda uppdraget

att, med ledning af Öfverdirektören Styffes förslag, låta utföra de arbeten,

som kunna finnas erforderliga för en förbättrad och jemnare fördelad uppvärmning

och luftvexling inom ofvannämnda sessionsrum.

Af Öfverdirektören Styffes i ämnet afgifna yttrande, hvilket härjemte

bifogas, har Utskottet inhemtat, att såsom en bidragande orsak till de öfverklagade

olägenheterna, bland annat, uppgifvits, att uppvärmningen och ventila

tionen af de begge Kamrarnes sessionsrum icke äro fullkomligt oberoende af

hvarandra. Denna omständighet, i förening dermed att klagomål af ungefärligen

samma beskaffenhet, som rörande Första Kammarens sessionsrum, ofta uttalats

äfven rörande olägenheterna af uppvärmnings- och luftvexlingsanstalterna

i Andra Kammarens sessionsrum, föranleder Utskottet att fästa uppmärksamheten

derpå, att de föreslagna åtgärderna icke torde böra inskränkas endast

till förstnämnda rum; men då Riksdagen, lika litet som Stats-Utskottet, lärer

kunna ingå i pröfning af lämpligaste sättet för de öfverklagade olägenheternas

afhjelpande, anser sig Utskottet endast böra hemställa,

att Riksdagen måtte besluta anmoda Fullmägtige i Riksgälds

kontoret att, så snart efter Riksdagens slut möjligen

ske kan, låta anställa nödiga undersökningar om tjenligaste

sättet för de öfverklagade olägenheternas afhjelpande i afseende

å såväl Första som Andra Kammarens sessionsrum,

vare sig genom förändring af de nuvarande uppvärmnings

och luftvexlingsapparaterna eller genom anbringande derstä

des af andra fullt ändamålsenliga uppvärmnings- och luftvexlingsanstalter,

samt att Fullmägtige derefter måtte ofördröjligen

låta vidtaga de åtgärder, som för ändamålets vinnande

kunna finnas mest lämpliga och ändamålsenliga.

Härmed anser sig Stats-Utskottet jemväl hafva besvarat Andra Kamma

rens sistlidne gårdag meddelade och denna dag Utskottet tillhandakomna remiss

å Herr S. Ribbings inom sistnämnda Kammare gjorda framställning, att Riksdagen

måtte uppdraga åt Fullmägtige i Riksgälds-kontoret att låta förändra

eller förbättra Andra Kammarens uppvärmnings- och luftvexlingsapparater så,

att det skarpa luftdraget åtminstone i de delar af rummet, der ledamöterna

hafva sina platser, måtte mildras eller upphöra.

Stockholm den 29 April 1869.

På Utskottets vägnar:

Arvid Fr:son Posse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 16.

y

Promemoria rörande uppvärmningen och ventilationen af Riksdagens Första

Kammares sessionsrum.

De med uppvärmningen och ventilationen af nämnda lokal förenade

olägenheterna anser jag hufvudsakligen härröra af följande orsaker, nemligen:

l:o) deraf att ifrån rummet finnas tvänne särskilda afledningstrummor för

luften, och att den ena af dessa, som till en början består af flera i vestra

ytterväggen anlagda vertikala kanaler, för närvarande icke kan uppvärmas,

hvarigenom lätt inträffar, att draget i denna trumma går i motsatt riktning

emot den beräknade, så att kall luft genom densamma inledes och framkommer

under den amfiteatraliska upphöjningen i främre delen af rummet;

2:o) att rummet har trenne, med flera lågt sittande fönster iörsedda, ytterväggar,

hvilka icke, genom strålning från kakelugnar, kaminer eller andra ap

parater med upphettade ytor, erhålla någon värme och derföre, under i öfrigt

lika förhållanden, blifva kallare än ytterväggarne i vanliga boningsrum, till

följd hvaraf dels luften, som vid kalla ytterväggar i allmänhet nedsjunker, af

dessa i förevarande fall mera afkyles än i vanliga, med likadana väggar försedda,

rum, dels ock personer, som i rummet vistas, genom strålning förlora

mera af sin kroppsvärme;

3:o) att utrymmet är så inskränkt, att många af Kammarens ledamöter

måste erhålla sina platser tätt utmed ytterväggarne, och några på mindre än

2 fots afstånd från de lågt sittande nedra fönstren;

4:o) samt till en del sannolikt äfven deraf, att uppvärmningen och ventilationen

af de begge Kamrarnes sessionsrum icke äro fullkomligt oberoende

af hvarandra.

För att, så vidt utan alltför kostsamma förändringar möjligt är, afhjelpa

de af dessa förhållanden föranledda olägenheter, torde jag få föreslå:

att den i vestra ytterväggen anbragta luftafledningstrumman måtte fullkomligt

stängas, och, i fall så skulle finnas nödigt, det med densamma i förbindelse

stående rummet under den främre amfiteatern, medelst under golfvet

lagda rör, förenas med rummet under den andra amfiteatern, och således äfven

med den andra afledningstrumman;

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 76.

att utmed alla ytterväggar ett system af, på ändamålsenligt sätt fördelade

och med erforderliga regleringskranar försedda, ångrör af omkring 1 decimalstums

diameter anbringas bakom panelningarne, som derföre framflyttas

ungefär 2,5 decimaltum ifrån väggarne samt både nertill och upptill förses med

galler eller andra lämpliga öppningar, så att luften bakom panelningarne kan

cirkulera;

att ångrör jemväl anbringas dels under främre amfiteatern, dels ock i

de vertikala kanaler, som finnas i vestra gafvelväggen, så att denna kan till

erforderlig grad uppvärmas;

att, till förekommande af drag från nedra fönsterraden, antingen höjden

af dervarande skärmar ökas med omkring 2 fot, i hvilket fall skärmarnes ötra

del kunde göras lös och, om så skulle önskas, af glas, eller ock öfver de nu

befintliga skärmarne insättas fönster, så att rummet emellan dessa och de nuvarande

innanfönstren, medelst de i fönstersmygarne anbragta ångrören kunde

hållas varmt;

samt att alla fönster förses med rullgardiner, enär genom sådana, då

de äro nedfällda, äfven luftens afkylning af fönstren i någon, om ock ringa

mån förminskas.

Man skulle visserligen till afledning af luft från rummet äfven kunna

fortfarande begagna den i vestra gafvelväggen varande trumman, så framt denna

på sätt nu blifvit föreslaget, kommer att uppvärmas; men om i sådant fall luften

derstädes någongång skulle blifva betydligt varmare än i den andra med

ångrör icke försedda trumman, fruktar jag, att kall luft skulle kunna insugas

genom den sednare och framkomma under den större amfiteatern till stort men

för Kammarens der sittande ledamöter, och, om åter luften i den förra värm

des för litet, kunde draget i denna, likasom nu stundom sker, komma att gå

nedåt, hvarföre jag anser rådligast, att blott hafva en afledningstrumma samt,

om så skulle erfordras, heldre göra denna större, än använda tvänne särskilda.

Af det till förekommande af drag från nedra fönsterraden ofvan föreslagna

alternativer, är det sednare tvifvelsutan verksammast; men regleringen

af ångtilloppet fordrar, åtminstone i början, innan någon erfarenhet hunnit

förvärfvas, stor uppmärksamhet, och bäst är naturligtvis, om sådana komplice

rade tillställningar kunna undvikas. För underlättandet af rummets ändamåls

enliga uppvärmning hade derföre varit önskligt, att de öfra fönstren från början

kunnat göras så stora, att den nedra fönsterraden kunnat alldeles igensättas.

Slutligen torde jag böra nämna, att som detta yttrande först Påskdagen

af mig blef begärdt, och dervid tillika tillkännagafs, att man önskade erhålla

detsamma sednast i dag på morgonen, jag icke kunnat sjelf anställa några undersökningar

rörande uppvärmningen under olika yttre temperaturförhållanden

s. 5 Kontrollera mot PDF

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 77.

5

m. m., utan har jag förlitat mig på de uppgifter derom, som blifvit mig benäget

meddelade af Herr Ingeniör E. A. Wiman.

Stockholm den 1 April 1869.

Knut Styffe.

t

Undertecknad instämmer för. sin del i Öfverdirektör Styffes förslag om

ångrörs anbringande utefter väggarne.

Stockholm den 7 April 1869.

Er. Edlund.

N:o 77.

Ankom till Riksd. Kansli d. 29 April 1869, kl 12 midd

Utlåtande, i anledning af väckt motion om afskrifning af

återstående oguldna beloppet af det för Ljung aåns

sänkning beviljade låneunderstöd.

(R. A.)

För sänkning af Ljunga å med flera vattendrag inom Hjertlanda, Ljunga,

Wrigstads, Stockaryds, Hjelmseryds och Hultsjö socknar uti Westra härad af

Jönköpings län blef, jemlikt Kongl. Maj:ts nådiga Skrivelser af den 27 Mars

och den 2 Juli 1858, beviljadt ett statsbidrag af 28,500 R:dr, deraf 5,700 R:dr

såsom anslag utan återbetalningsskyldighet och 22,800 R:dr såsom lån, hvilket

sistnämnda belopp borde återbetalas på det sätt att, sedan lånet fått under

fem år räntefritt innehafvas, skulle från och med år 1864 till och med år 1878

årligen inbetalas 8 procent å låncsumman med 1,824 R:dr samt år 1879 erläggas

1,645 R:dr 16 öre, hvarigenom hela lånet ansåges vara till fullo betaldt.

Sedan arbetet, som utförts med en kostnad af 73,715 R:dr, blifvit fullbordadt,

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.