Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kongl. May.ts nådiga Proposition, angående befrielse för Kommendör-kaptenen af Andra klassen vid Kongl. Flottan C. J. F. Kafle från honom ålagd ersättningsskyldighet, i följd af Angkorvetten Orädds förolyckande på Engelska kusten.

1869-04-29 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1869:79, Utlåtande, i anledning af Kongl. May.ts nådiga Proposition, angående befrielse för Kommendör-kaptenen af Andra klassen vid Kongl. Flottan C. J. F. Kafle från honom ålagd ersättningsskyldighet, i följd af Angkorvetten Orädds förolyckande på Engelska kusten.

Dokumentets text

s. 9 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 79.

9

Vid nu upplysta förhållanden och med afseende å vigten deraf, att de

som erhålla dylika låneunderstöd, tillhållas att noggrannt fullgöra sina för lånebeloppens

återbetalning ingångna förbindelser, anser sig Utskottet böra

hemställa:

att Kongl. Maj:ts ifrågavarande nådiga Proposition icke må

m af Riksdagen bifallas.

Stockholm den 29 April 1869.

På Utskottets vägnar:

Arvid Fr:son Posse.

\:o 79.

Ankom till Riked. Kansli d. 29 April 1869, kl. 2 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kongl. May.ts nådiga Proposition,

angående befrielse för Kommendör-kaptenen af Andra

klassen vid Kongl. Flottan C. J. F. Kafle från

honom ålagd ersättningsskyldighet, i följd af Angkorvetten

Orädds förolyckande på Engelska kusten.

(I. A.)

Hos Kongl. Maj:t hade, enligt hvad af ofvanberörda den 9 innevarande

månad till Riksdagen aflåtna och uti Första Samlingen af Bihanget till dess

Protokoll under N:o 28 intagna nådiga Proposition inhemtas, Kommendörkaptenen

af Andra klassen vid Kongl. Flottan, Riddaren af Kongl. Svärdsorden,

Claes Johan Fredrik Kafle i underdånighet anhållit, att af särskild nåd

varda befriad ifrån honom ådömd skyldighet att ersätta den genom ångkorvetten

Orädds strandning på Engelska kusten Kronan tillskyndade förlust.

Bih. till Riksd. Prof. 1869. 4 Samt. 1 Afd. 42 Höft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Stals-Utskottets Utlåtande N:o 79.

De frågan rörande handlingar innehålla hufvudsakligen:

att Kommendör-kaptenen Kafle, hvilken såsom chef å berörda ångkorvett

fört utställningsartiklar från Göteborg till franska hamnen Havre de Grace,

enligt sin instruktion, genast efter dessa artiklars lossning den 3 December

1866 klockan 8 förmiddagen från sistnäinnda hamn anträdt återfärden, medhafvande

ombord eu af vederbörlig embetsmyndighet, “Trinityhouse" i Hull, liceitfierad

och med intyg om utmärkt skicklighet försedd engelsk lots, hvilken på

bortresa)! i förutgångne November månad lotsat korvetten till Havre från floden

Humber å östra kusten af England och åtagit sig att dit återlotsa fartyget;

att fartygets kurs, i samråd med nämnde lots, sattes på Dungeness fyr

i Engelska kanalen och under fortsatta noggranna observationer fullföljdes,

hvarvid korvettens alla segel, för att fyren innan aftonen måtte komma i sigte,

tillsattes, men under dagens lopp måste, i följd af hård blåst, minskas;

att vid frampå dagen tilltagande både vind och disig luft, lotsen, på

tillfrågan, förklarat sig, detta oaktadt, vara säker och villig att fortsätta lotsningen

genom kanalen så på natten som dagen;

att, sedan skymning omkring klockan half 5 eftermiddagen inträdt, utan

att förrbemälde Dungeness fyr kunnat förmärkas, utkiken omkring kl. 5 varskott

ljussken, som förmodats komma derifrån, men att sådant likväl ej bekräftats

vid för utrönande häraf utaf lotsen under omkring fem minuters tid

företagen kursförändring, utan skenet sedermera ansetts härröra från något

seglande fartyg;

att, under vindens ytterligare tilltagande och vid inträffadt fullt mörker^

besticket ånyo tillitats, dervid korvetten beräknats befinna sig i Lat N. 50°

44'' och Long. Ost. 0° 48 samt med den satta kursen gå klar för bankarne

utanför Hastings, men fartyget en kort stund derefter eller omkring klockan

% till 6 stött på Engelska kusten, i närheten af staden Rye, 4 till 5 engelska

mil nordvest från merberörda fyr, dervid oaktadt af fartygschefen ögonblickligen

vidtagna kraftiga och ändamålsenliga åtgärder för att bringa fartyget af

grund, sådant dock ej lyckats, utan detsamma i följd af den våldsamma sjögången

blifvit vrak;

att, sedan nödsignaler ifrån fartyget blifvit gifna, kustbevakningen å en

i närheten af strandningsstället belägen plats, kallad Jury’s Gap, medelst begagnande

af raketapparat räddat största delen af besättningen, hvaraf sist

chefen;

att, efter det undersökning, angående orsakerna till berörda strandning

och omständigheterna dervid egt rum inför flottans krigsrätt i Carlskrona och

åtal vid Kongl. Krigshofrätten blifvit anstäldt mot Kafle för förment åsidosättande

af hvad honom i hans egenskap af befälhafvare å fartyget ålegat,

Krigshofrätten i utslag den 29 Maj 1868 sig utlåtit och enär det förhållan
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N-.o 79

11

de, alt korvetten, enligt gjord beräkning, 1 till 6 eftermiddagen den dag strandningen

inträffade, hunnit inom den å sjökortet utstakade lysvidd för Dungeness

fyr, utan att samma fyr då ännu varit synlig, så att rättelse i besticket

kunnat derigenom vinnas, bort för Kommendör-kaptenen utgöra grundad anledning

att låta anbefalla lodning med djuplod för att söka utröna om fel i

besticket före fanns; ty och då en sådan lodning icke verkställts, hvarigenom

tvifvelsutan anledning skulle företett sig att framgå med sådan större försigtighet

att strandningen undvikits, pröfvade Krigshofrätten, jemlikt 2 Kap. 13 §

Krigsartiklarne och Kongl. Cirkuläret den 26 November 1812, rättvist döma

Kommendör-kaptenen Kafle, för det han sålunda åsidosatt hvad honom enligt

I Artikeln 17 § och XIV Artikeln 162 i Tjenstgöringsregleinentet den 19 Juli

1841 såsom fartygschef ålegat, till suspension under tre månader från tjenst

och lön, äfvensom förpligtat honom att ersätta den genom korvettens strandning

Kronan tillskyndade förlust, uppgående, enligt till beloppet obestridda

räkningar, till 179,692 R:dr 41 öre Runt;

att Kommendörkaptenen Kafle, uti sin hos Kongl. Maj:t i underdånighet

förda klagan öfver Krigshofrättens berörda utslag, bestridt giltigheten af

hvad deruti anmärkts om uraktlåten lodning, under åberopande af sin till

Krigshofrätten förut afgifna förklaring, eller att, då han på grund af föregående

erfarenhet hade all anledning förmoda, det korvetten snarare var efter

än före sin räkning och något skäl icke förefanns till antagande att fartyget

varit vester om sin kurslinea. lian under sådana omständigheter ej rimligen

kunnat vänta ringaste ledning af lodskott, hvaremot fartygets räkning genom

förnyade lödningar, som ej kunnat ske utan att fartyget lagts bi, blifvit i afseende

på kurs och distans i hög grad osäkergjord och svår att bestämma —

förhållanden, indika äfven af ansvarsstyrmannen å korvetten C. A. Gadelius

angifvits — hvarjemte sökanden erinrat, att någon bestämd föreskrift om lodning

med djuplod under förhanden varande omständigheter hvarken i de af

Krigshofrätten åberopade lagrum eller annorstädes i gällande Reglementen

funnes stadgad, utan vidtagandet af en sådan åtgärd helt och hållet berott på

hans eget omdöme, samt att han. lika med engelska lotsen och ansvarsstyrmannen,

ansett lodning icke vara behöflig förr än omkring kl. 6, då fartyget

enligt besticket borde befinna sig 8'' från Dungeness och å 19 famnars vatten;

pa grund åt hvilka med flera anförda skäl, sökanden i underdånighet anhållit,

att Krigshofrättens utslag måtte upphäfvas, men att, i händelse detsamma

skulle i nåder finnas lagligen grundadt, åtminstone ersättningsskyldigheten måtte

honom af gunst och nåd eftergifvas, med afseende å de i detta mål förekommande

flera ursäktande omständigheter och hans oförmåga att gälda det stora

ersättningsbeloppet, hvarom, äfvensom att han ej gittat för samma belopp anskaffa

borgen, bevis företetts; varande af engelske lotsen, hörd på ed inför

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 70.

engelsk myndighet, betygadt, att han på tillfrågan af vakthafvande officeren

på° korvetten omkring kl. 5 eftermiddagen, om lodning vore erforderlig, svarat,

att den då icke behöfdes, men efter en timma, om Dungeness fyr derförinnan

icke blefve synlig, borde företagas, äfvensom att strandningen förorsakades af

djupt mörker och tjocka samt icke kunnat undvikas;

att, vid målets föredragning inför Högsta Domstolen den 16 och 17 sistlidne

December, dess fleste ledamöter, med afseende å förhållandena under

ifrågavarande resa och särskildt den omständighet att omkring kl. 5 e. m. ett

ljussken varit synligt, om hvilkct någon förklaring icke kunnat erhållas af den

medföljande lotsen, ansett Kafle icke hafva bort underlåta att anbefalla lodning,

och förthy icke funnit skäl till ändring i Krigshofrättens domslut; men en ledamot

varit härifrån skiljaktig och, vid öfvervägande af hvad handlingarne innehålla

angående den ifrågavarande December aftonens djupa mörker och storm i förening

med hög sjö och stark strömsättning, hvilket i samverkan förorsakat en

betydlig afvikelse från den beräknade kurslinean samt gjort korvettens belägenhet

särdeles äfventyrlig och till följd deraf det ingalunda vore tillförlitligen antagligt,

att, derest Kafle, vid upptäckten af ljusskenet, lagt fartyget bi och anställt

''djuplodning, fartygets förolyckande skolat undvikas, samt enär, äfven om

underlåtenheten af lodning kunde såsom en brist anmärkas, det likväl icke öfverensstämde

med lagstiftningens anda och grunder, ätt hvarje vid utförande

ai ett svårt och farligt uppdrag begånget misstag eller förbiseende må bedömas

sä strängt, att vare sig straff eller den vidsträckta ersättningsskyldighet, hvarom

här vore fråga, ovilkorligen följa bör, för sin del pröfvat skäligt, med ändring

af öfverklagade utslaget, förklara, det han ansåge sådana omständigheter

icke hafva mot Kafle förekommit, på grund hvaraf Kafle kunde till ansvar i

målet fällas; samt

att, beträffande Kommendörkaptenen Kafles i sammanhang med besvuren

gjorda underdåniga ansökning om befrielse af nåd från den honom ådömda

ansvars- och ersättningsskyldighet, Kongl. Maj:t vid ärendets föredragning i

Stats Rådet den 12 sistlidne Februari, i likhet med Högsta Domstolens flesta

ledamöters yttrade mening, funnit någon mildring i det ådömda ansvaret icke

böra ega rum, hvaremot i afseende ä den sökta eftergiften af ersättningsskyldigheten,

handlingarne öfverlemnats till Sjöförsvars-departeinentet.

Vid öfvervägande af hvad i afseende på denna nådeansökning förekom

mit och enär ådagalagdt blifvit, det Kommendör-kaptenen Kafle, utom den anmärkta

underlåtenheten att vid förrberörda tillfälle verkställa djuplodning, emot

hvilken åtgärd, han på anförda skäl hyst betänklighet, i allt öfrigt med skicklighet

uppfyllt sitt chefskall, har Kongl. Maj-.t, med fästadt afseende jemväl

derå. att Kafle under en långvarig tjenstetid på ett hedrande sätt fullgjort sina

många

s. 13 Kontrollera mot PDF

Ståts-Utskottets Utlåtande N.-o 79.

13

många och olikartade tjensteåligganden vid Kongl. flottan, funnit sig ega anledning

nu föreslå Riksdagen att medgifva, det Kommendör-kaptenen Kafle,

som, på sätt styrkt blifvit, saknade tillgång till det ådömda ersättningsbeloppet,

hvars utkräfvande utan tvifvel skulle bringa honom för hela sin framtid på

fullkomligt obestånd, måtte befrias från fullgörandet af den honom ålagda skyldighet

att ersätta den genom förbemälde ångkorvetts strandning Kronan tillskyndade

förlust af 179,692 R:dr 41 öre Runt.

Stats-Utskottet, till hvars behandling ofvanberörda nådiga framställning

blifvit remitterad, har, efter erhållen kännedom af dertill hörande handlingar,

tagit densamma i öfvervägande, och får, på grund af de i den nådiga Propositionen

anförda omständigheter, hemställa,

att Riksdagen måtte bifalla hvad Kongl. Maj:t i ofvanberörda

måtto behagat föreslå.

Stockholm den 29 April 1869.

, På Utskottets vägnar:

Arvid Fr:son Posse.

Reservation anmäldes af Herr A. W. Björck, hvilken ansåg Utskottet

böra hemställa.

att Riksdagen måtte förklara, att den funnit sig icke kunna

bifalla den af Kongl. Maj:t föreslagna eftergift af den Kapten

Kafle ådömda ersättning; men att Riksdagen beslutat,

att verkställigheten af Kongl. Maj:ts utslag i målet inställes

emot det att Kapten Kafle under sin tjenstetid afstår V* af

den honom å flottans stat tillkommande lön, att afräknas

å ersättningsbeloppet.

Bih. till Riksd. Prof. 1869. 4 Sami. 1 Åfd. 42 Haft.

3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1869:60 Skrifvelse, i anledning af Kongl. May.ts nådiga Pro position, angående befrielse för Kommendör—kapitenen af andi a klassen vid Kongl. Flottan C. J. F. Kafle frå a1 i texten