Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj-.ts nådiga Proposition, angående vissa grunder för ^förvaltning en af Statens jernväg strafik och särskildt för den dervid anställda personuls aflöning rn. m.
1869-04-29 · 18 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 16 av 18 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1869:81, Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj-.ts nådiga Proposition, angående vissa grunder för ^förvaltning en af Statens jernväg strafik och särskildt för den dervid anställda personuls aflöning rn. m.
Dokumentets text
Stats—Utskottets Utlåtande N:o 81.
n.-o si.
i
Ank. till Riksd. Kansli d. 30 April 1869, kl. 1 e. ni.
Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj-.ts nådiga Proposition, angående vissa
grunder för ^förvaltning en af Statens jernväg strafik och särskildt
för den dervid anställda personuls aflöning rn. m.
(2:dra U. A.)
Sedan Styrelsen för Statens jernvägstrafik afgifvit underdåniga förslag dels
td organisation af nämnda trafiks förvaltning, dels till aflöningsreglemente för derv.
d anställde embets- och tjensteman samt betjente, dels till omkostnadsstat för år
1869 och dels till reglemente för antagande och entledigande m. m. af den personal,
som ^yrelsen tdlsättes, så öfverlemnade Kongl. Majrt uti nådig Proposition
till 1868 ars Riksdag nämnda omkostnadsförslag, hvarjemte Kongl. Maj-t föreslog
Riksdagen att godkänna vissa hufvudbestämmelser i afseende å vilkoren för
^enstemannens anställning samt grunderna för aflöning åt dem. Uti det svar
Riksdagen den 13 Maj sistlidne år afgaf å Kongl. Maj:ts omförmälda Proposition
anhöll Riksdagen på anförda skäl. att Kongl. Maj:t måtte taga i nådigt öfvervägande,
huruvida icke Styrelserna öfver Statens jernvägsbyggnader och jernvägstrahk
kunde sammanföras till en enda Styrelse för Statens jernvägar, eller, om detta
icke funnes ändamålsenligt, den förra Styrelsen förläggas till arbetslinien; samt huruvida
icke dels de föreslagna distriktchefstjensterna kunde indragas, dels betydligare
inskränkningar ske såväl i antalet af de vid jernvägstrafiken anställde embetsoch
tjensteman samt betjente, som äfven i fråga om beloppen af de för dem föreslagna
löneförmåner. Derjemte tillkännagaf Riksdagen sitt bifall till de flesta af
ofyanberorda utaf Kongl. Maj:t föreslagna hufvudbestämmelser dels i oförändradt
skick, dels med vissa förändringar eller inskränkningar, men förklarade sig icke
hafva godkant de öfriga bestämmelserna, hvllka hufvudsakligen afsågo beloppen af
asta arfvoden, de föränderliga arfvodenas fördelning samt inqvarterings- och traktamentsersättning,
provisioner, felräkningspenningar och premier.
Bih. till Riksd. Prof. 1869. 4 Sami. 1 Afd. 44 Häft.
1
2
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 81.
Uti en till nu församlade Riksdag aflåten, till Stats-Utskottet remitterad
nådig Proposition (N:o 25), angående vissa grunder för förvaltningen af Statens
jernvägstrafik och eärskildt för den dervid anställda personals aflöning, har Kongl.
Maj:t, bland annat, meddelat, att, ehuru den af sednaste Riksdag väckta frågan om
sammanslagning af Styrelserna för jernvägstrafiken och jernvägsbyggnaderna eller
den sistnämnda Styrelsens förläggande till arbetslinien, ännu icke blifvit jemte vederbörandes
deröfver afgifna underdåniga utlåtande företagen till nådig pröfning,
Kongl. Maj:t ansett denna omständighet ingalunda böra uppehålla den deraf icke
nödvändigt beroende frågan om den för trafiken erforderliga personal och dess
aflöning; att efter öfvervägande af hvad uti Trafikstyrelsens den 31 sistlulne December
afgifna underdåniga utlåtande anförts rörande behofvet och lämpligheten
af distriktchefs-embetena, Kongl. Maj:t funnit den utgift, som för dessa befattningar
beräknats, icke kunna undvaras, men att för närvarande, innan de utaf Trafikstyrelsen
omförmälda olika system för ett permanent öfvervakande af linieförvaltningen,
det ena med vissa trafikområden, och det andra med de särskilda föivaltningsgrenarne
såsom grund för indelningen, blifvit vidare praktiskt pröfvade, det
icke borde definitivt bestämmas, huruvida distriktchefs-embeten skulle införas, eller
nämnda öfvervakande lämpligare på annat sätt anordnas; äfvensom att, beträffande
ifrågasatta inskränkningar i afseende å antalet af de vid jernvägstrafiken anställde
embete- och tjensteman samt beloppen af deras aflöning, Kongl. Maj:t i de
delar, som utgjorde föremål för den nådiga Propositionen, lika med Trafikstyrelsen,
funnit andra sådana inskränkningar än dem, bemälda Styrelse redan beslutit (se
Prop. sid. 8—12). icke utan fara för betänkliga olägenheter kunna göras.
Vid detta förhållande och då Kongl. Maj:t fortfarande vidhölle åsigten om
lämpligheten af de utaf Kongl. Maj:t vid sista riksdag i afseende å grunderna
för aflöningsstaten föreslagna bestämmelser, hvilka antagligen i följd af beslutet
om Riksdagens ofvan omförmälda underdåniga hemställan, ej då vunnit Riksdagens
godkännande, har Kongl. Maj:t ånyo till Riksdagens pröfning öfverlemnat
samma bestämmelser utan annan förändring än dels den modifikation, som påkallas
deraf att definitivt beslut om distriktchefers tillsättande ej nu fattades, dels
ock att arfvodet för kontrollerande mnskiningeniören blifvit nedsatt till 1,800 R:dr
eller det belopp, han redan för innevarande år åt.njöte; och har Kongl. Maj.t
alltså föreslagit, att Riksdagen, utöfver de vid sista riksdag antagna bestämmelser
i nyssnämnda ämne, nu måtte ytterligare godkänna följande:
«) Fasta arfvoden utgå med nedanstående årliga belopp för följande embets-
och tjensteman:
till Generaldirektören . .
» Byråchefen . . . .
Vid Styrelsen:
R:dr 9,000:
» 5,500:
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 81. 3
till Ofverdirektören vid ban- och maskinafdelningarne . . R:dr 5,500:
Särskildt arfvode för öfvervakandet af afdelningarne å
linien................. » 1,000: 6,500:
» Ofverdirektören för trafikafdelningen.......R:dr 5,500:
Särskildt arfvode för öfvervakandet af afdelningen å
linien................. » 1,000: 6,500:
» Sekreteraren....................R:dr 4,500:
» Registratorn och Aktuarien.............. » 3,500:
» En Notarie........ » 2,500:
» En d:o .................... »> 2,500:
» Ombudsmannen................... » 3,000:
» Kamereraren................... » 4,000:
» Revisorn..................... » 3,000:
» Hufvudkassören ..............f . . . . » 3,000:
» Uppbördskassören.................. '' » 3,500:
» Föreståndaren för Statistiska kontoret...... » 4,000:
Nuvarande innehafvaren af denna befattning bibehålies under
sin tjenstetid vid det arfvode, han hittills innehaft, af 200 R:dr derutöfver.
Till Arkitekten.................... » 1,500:
» Öfverkontrollören..............’. . . » 4,000:
» Kontrollerande Maskiningeniören............ 1 » 1,800:
Tjensten indrages vid nuvarande innehafvarens afgång.
b) Styrelsen eger, intilldess definitivt beslut fattats om sättet för hela låneförvaltningens
permanenta öfvervakande, för detta ändamål årligen disponera ett
belopp af 15,000 R:dr.
c) De i klassregleringen upptagna arfvoden utgå sålunda:
A. Vid Styrelsen
Lägsta
Högsta
Klass
R:mt
Klass
R:mt
för
Ofverdirektörens Assistenter 1
6
2,700
3,900
»
Telegrafdirektörer . . . . j
2
»
Milkontrollören...... 1
3,600
Kontrollörer i Kontroll-kontoret)
9
1,800
3
))
Kammarförvandten.....\
))
Biljett- och formulär-förvaltaren [
10
1,500
. 2,400
»
Bokhållare vid Kassa-, Statistiska-1
7
och Mil-kontoren .... ]
»
Kammarskrifvare ]
»
Kontorsskrifvare >.............
19
600
9
1,800
»
Telegrafister )
4
Stats-Utskottets Utlåtande N:o bl*
:00otG ib;il . . in i*.* L>i«<ii ;•{ t\oo
Lägsta
Högsta
:0oe«o 1
Klass
R:mt
Klass
R:mt
för Vaktmästare...............
20
540
16
780
» Telegrafbud...... . . . . . . . .
23
360
20
540
B. Vid Distrikten.
för Ban-, Maskin- oeh Trafik-direktör......
5
3,000
1
4,200
» Assistenter åt nämnde direktörer.......
9
1,800
5
3,000
» Baningeniörer . . \
» Förrådsförvaltare . f
m Verkstadskamererare >...........
11
1,200
5
3,000
4V, Verkmästare . . l
» Stationsinspektorer ]
» Byråassistenter . . . 1
» Lokomotivförare-förmän j
9
1,800
7
2,400
» Distriktskassörerl
» Konstruktörer >.............
17
720
7
2,400
» Vagnmästare . )
» Telegrafinspektorer............
11
1,200
8
2,100
» Bokhållare . . \
» Ritare . . . . >.............
13
960
9
1,800
» Lokomotivförare]
» Stationskassörer.............
22
420
9
1,800
» Telegrafister...............
25
240
9
1,800
« Kontors- och Stationsskrifvare . .......
17
720
10
1,500
» Ofverkonduktörer)
» Konduktörer . . j
17
720
11
1,200
» Biljettörer ...............
25
240
11
1,200
» Stationsmästare..............
17
720
12
1,080
» Eldare.................
17
720
13
960
» Vagnförmän...............
19
600
13
960
»» Banmästare ]
» Materialvakter > .............
» Packmästare )
» Stationskarlsförmän]
19
600
15
840
» Vaktmästare . . >............
22
420
16
780
» Portvakter . . . )
i
l i
u''\ U
Stats-Utskottets Utlåtande N:o SI.
5
Lägsta
Högsta
Klass
R:mt
Klass
R:mt
för Lokomotiv- och Vagn-putsare\
» Kolvakter.......i
» Pumpare .......> .......
» Vagnssmörjare.....1
» Bromsare......./
22
420
19
600
» Signalkarlar \ v
» Spårvexlare 1
» Stationskarlar > .............
» Kuskar . . 1
23
360
20
540
» Förrådsdrängar J
» Ban-, bro- och grind-vakter..........
24
300
22
420
egande Styrelsen att tillägga högst 15 R:dr i må- naden under seglationstid för vakter vid rörliga broar
samt att för bevakning af grindar anställa personer
med lägre arfvoden.
» Kontorsvakter]
» Notisbärare j..............
» Telegrafbud )
25
240
22
420
d) Embets- och tjcngtemän samt betjente viH distrikten, hvilka ej erhålla
bostad med vedbrand in natura i jernvägens egna eller för ändamålet hyrda lokaler,
äro berättigade till inqvarteringsersättning, som beräknas till 20 procent af årliga
arfvodet, tjenstgöringspenningar inberäkuade för dem, som äro stationerade i
Stockholm, Göteborg och Malmö, 15 procent i annan stad eller köping, och 10
procent vid station på landet.
e) För sådane embets- och tjensteman vid distrikten, hvilkas befattningar
äro förenade med oftare förekommande tjensteresor eller kommenderingar inom
eget distrikt, utgår traktamentsersättning med belopp, som af Kong!. Maj:t bestämmes,
och hvilket icke må öfverstiga det, som i gällande resereglemente är stadgadt.
För tjensteman, som har linieförvaltningens permanenta öfvervakande åt sig uppdraget,
kan, med iakttagande häraf, godtgörelse för tjensteresor inom distriktet af
Kongl. Maj:t bestämmas till viss årlig summa.
f) Provisioner, felräkningspenningar eller premier tillkomma:
Styrelsens hufvudkassör med 500 R:dr om året;
Styrelsens uppbörd ska ssör med 25 öre för hvarje fullt tusental Riksdaler af
den uppbörd, som under hvarje år blifvit från stationerna till uppbördskassan inremitterad;
-
6
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 81.
,m Distrikts kassör er med ett af Styrelsen bestämdt årligt belopp, dock ej öfver
500 R:dr för hvardera; *
Kontrollören och Kontorsskrifvare vid Kontroll-kontoret med 10 procent å
hvarje i stationernas räkenskaper af dem anmärkt och till återbetalning eller redovisning
faststäldt belopp; egande Styrelsen, med afseende å det anmärkta felets
beskaffenhet, bestämma, om anmärkningsprocenten skall i sin helhet eller endast
till en del af den felande betalas;
Trafik- och Telegraf-stationernas uppbördspersonal med tre tiondedels procent
af redovisade trafik- eller telegram-inkomster, till fördelning emellan nämnda personal
på afsändnings- och emottagningsstationerna enligt grunder, hvilka Styrelsen
eger att bestämma; och
Lokomotiv förare, eldare och vagnssmörjare samt annan betjening, till följd af
hvars hushållning med materialier eller genom hvars nit och arbetsamhet väsendtliga
besparingar af utgifter åstadkommits, premier enligt särskilda, af Styrelsen
fastställda bestämmelser.
Härutöfver har Kongl. Maj:t, som ansett lämpligt och med god ordning
öfverensstämmande, att stadganden meddelades för den ej sällan inträffande händelse,
att till följd af en växande trafik eller i öfrigt förändrade förhållanden, behof
af nya anläggningar och byggnader uppstode, föreslagit följande bestämmelser:
1) Ny anläggning eller byggnad af större omfattning, såsom ny station, ny
reparations-verkstad eller dubbelspår emellan två stationer må ej vid redan till
trafik upplåten statsbana verkställas förr, än behofvet blifvit af Riksdagen pröfvadt
och godkändt. Riksdagen tillkomme ock att besluta de vilkor i afseende på kostnaden,
hvarunder anslutning till statsbana må ega rum för bibana, som härefter
af enskilde anlägges.
2) I fråga om erforderlig utvidgning af redan befintlig anläggning och
byggnad eller verkställande af ny sådan utaf mindre betydenhet, såsom anordnande
af hållplats, mötesplats eller dylikt, beslutar Kongl. Maj:t, och bör kostnaden
derför intagas i det förslag till specifik kostnadsstat för jernvägstrafiken,
som Styrelsen vid slutet af hvarje år har att för det nästföljande underställa Kongl.
Maj:ts pröfning och fastställelse.
Hvad först angår behofvet och lämpligheten af distriktchefs-embeten, har
Tratikstyrelsen, på grund af de i ofvanberörda utlåtande anförda och i den nådiga
Propositionen (sid. 4—8) intagna skäl, till hvilka här endast hänvisas, förklarat det
Styrelsen fortfarande vidhölle åsigten derom, att distriktchefs-embeten eller andra
mot samma ändamål svarande embeten borde införas till åstadkommande af ett
permanent öfvervakande af linieförvaltningens alla grenar, äfvensom derom att,
i fråga om de olika sätt, hvarpå ett sådant öfvervakande kunde vinnas, det som
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 81.
7
Styrelsen föreslagit borde fortfarande få gälla intilldess, efter praktisk pröfning al
något annat, detta andra visat sig ega bestämda företräden.
Beträffande frågan om distriktcliefs-befattningarnc har en af de i ämnet mest
erfarne personer, nemligen Chefen i Styrelsen för Sachscns statsbanor Friherre von
Weber nti en den 1 sistlidne Januari till Svenska trafikstyrelsens chef aflåten och
Utskottet delgifven skrifvelse, jemte den upplysning att uti direktionen för Sachsiska
statsbanorna, som vid början af innevarande år hade en längd af 103 Tyska
mil, fungerade såsom verkliga ledamöter: 2 presidenter, 1 vice president, 3 direktörer
och 5 direktionsråd, bland annat, meddelat,
att den speciela linietjensten vid de Sachsiska statsbanorna i högsta instansen
förvaltades af sju trafiköfverinspektörer (Betriebs Obcrinspektoren) med arfvoden
från 1,200 till 2,000 thaler;
att denna högre förvaltningspersonal såväl i direktionen som vid den direkta
trafikförvaltningen visat sig för svag och hade i direktionen redan blifvit förstärkt
genom anställning af assessorer, hvilka utöfvade rådsfunktioner, samt måste äfven
på linierna förstärkas, då tjensten alltför mycket toge öfverinspektörerne i anspråk
och det måste sörjas för lämpliga vikarier;
att trafiköfverinspektörernes funktioner temligen noga motsvarade de svenska
distriktchefs-hefattningarne;
att i dessa embetsmäns hand alla trafikförvaltningens trådar inom ett helt
jernvägsdistrikt koncentrerade sig och att denna förvaltning först genom dem erhölle
den ordning och enhet, som gjorde densamma öfverskådlig för direktionen,
hvilken jemförelsevis, synnerligen på långa linier, vore i högst ringa mån i tillfälle
att se och höra med egna ögon och öron;
att ju högre trafiken stege desto större blefve äfven värdet af lokalförvaltningarnes
verksamhet, då ökningen af direktionsgöromålen alltmera fasthölle direktionen
vid centralpunkten och den tid, som måste användas på täta och vidlyftiga
resor, alltid blefve mera oumbärlig för medhinnandet af de vid centralpunkten sammanlöpande
arbetena:
att man allestädes, der en längre erfarenhet förvärfvats, lade den största
vigt på utvecklingen af linieförvaltningarne och genom att lemna dessa allt vidsträcktare
befogenhet förebyggde en alltför stark centralisation af göromålen i generaldirektionen,
på det att genom omedelbar, på ort och ställe förvärfvad, kännedom
tillbörlig uppmärksamhet måtte kunna lemnas åt industri-, åkerbruks- och
trafikförhållanden, samt inträde af slentrian förhindras, hvaraf de stora förvaltningarne
genom för långt sträckt centralisation så ofta ledo;
att särskilda förvaltningar vid trafikens hufvudpunkter alltid och allestädes
skulle behöfvas för att under lefvande praktik på grund af egen åskådning och
noggrannaste specialkännedom i första instansen ingripa och afgöra, vidmagthålla
och föröka, men att detta mål blott ofullständigt och på för generaldirektionens göro
-
8
Stats-Utskottets Utlåtande tf:o 8).
mål otillfredsställande sätt ernåddes, om lokalförvaltningen blott bestode af tekniska
och trafikeleinenter utan organiskt hufvud;
att vid en jernvägsförvaltning icke något hämnade sig så kännbart och
långvarigt, som en för svag utrustning med arbetsförmågor på de högre förvaltmngsplatserna,
ty från dessa punkter utginge dirigerande de krafter, som lifvade
och höjde det hela, och att en lucka här medförde otaliga brister i de lägre afdelningarne.
De ifrågavarande distriktchefsplatserna vid Statens jernvägstrafik äro icke
nägra nya ombeten, utan tvärtom de äldsta af alla högre befattningar inom den
Svenska jernvägsförvaltningen och hafva funnits alltsedan 1861 under namn af intendentsembeten.
Om man, utgående från den åsigt att jernvägstrafiken är ett industiielt
företag, som maste skötas affärsmessigt och att dess styrelse icke kan jemföras
med ett Statens förvaltande verk, der förhållandena äro helt olika, vill från
enskilda industrien hemta exempel, lär man svårligen finna ett enda, som ej visar
att ett bolag eller en enskild person, hvilken på flera och skiljda orter drifver stora
industriföretag, omfattande flera verksamhetsgrenar, äfven har på hvarje ort en särskild
verkställande direktör, disponent eller förvaltare, hvilken, huru stort eller
litet antal af räkenskapsförare, inspektörer, verkmästare, öfvermaskinister o. s. v.
eljest kan erfordras, i sin hand sammanhåller de särskilda förvaltningsgrenarne och
för öfrigt står i erforderlig förbindelse med principalens hufvudkontor. Stambanorna
äro nu indelade i tre särskilda distrikt eller områden för detaljförvaltningen och
tjenstgöringen å linierna. Denna indelning är här, likasom vid andra länders jernvägar
af stor utsträckning, oundgängligen nödvändig till följd dels af de stora afstånden
mellan banornas ändpunkter, som äro naturliga hufvudstationer för jernvägsrörelsen
samt dessas aflägsenhet från centralstyrelsens säte, dels af de stora
olikheterna uti trafik- och ortförhållanden utmed de särskilda linierna. Nu har Staten
å hvarje distrikt nedlagt ett kapitalvärde af i rundt tal 30 millioner K:dr och
per ^distrikt utbetalas årligen i medeltal 1 million R:dr för drift och underhåll, oberäknadt
hvad hos centralstyrelsen utbetalas, hvarjemte uppbäres en bruttoinkomst
af närmare 2 millioner R:dr. Dervid användes en personal af omkring 600 personer,
tillhörande tre särskilda afdelningar, hvilka måste oaflåtligen sammanhållas till
enig och punktlig verksamhet för det gemensamma målet att med minsta möjliga
utgifter bereda Staten de största möjliga inkomster, allt under vaksam omsorg för
den trafikerande allmänhetens säkerhet till lif ocli egendom. En sådan industriel
verksamhet, som dessutom samtidigt bedrifves på flera skiljda orter, är betydande
nog att kräfva sin särskilda disponent eller styresman på stället och härtill äro
distriktcheferna afsedda.
Distriktchefernes åligganden skulle enligt den nya organisationens mening
omfatta direkta befälet öfver distriktets tjenstemanna- och betjcningspersonal, ansvarigheten
för den allmänna ordningen och ekonomien inom distrikten, öfvervakandet
af reglementens och instruktioners efterlefnad, afgifvandet af förslag vid
tjensters
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 81.
9
tjensters tillsättande och tjenstemäns befordran inom de fastställda arfvodesklasserna,
antagandet och förordnandet af betjeningen samt utöfvandet af den disciplinära
bestraffningsrätten, allt inom bestämda gränser, som Styrelsen skulle ega att närmare
fastställa. Vidare borde samme embetsman, efter vederbörande afdelningsföreståndares
förslag eller hörande, afgifva utlåtanden, som af Styrelsen infordras
öfver ärenden inom distrikten, afgöra frågor i afseende på tjenstgöringen, der de
särskilda afdelningsföreståndarne äro af olika mening, följa de ekonomiska förhållandena
inom de orter, som jernbauorna inom distriktet beröra, med sådan uppmärksamhet
att de kunna hos Styrelsen föreslå åtgärder, som lända till befordrande
af jernvägarnes ändamål, förökande af inkomster, förminskande af utgifter och i
samband dermed samfärdselns och näringarnes utveckling, eller, med ett ord, i alla
hänseenden bevaka Statens jernvägstrafiks rättigheter och fördelar samt i sådant
afseende vara Styrelsens ombud inom den ort, der de hafva sin verksamhetskrets.
Härförutan åligger det enligt gällande, af Kongl. Maj:t utfärdade, trafikreglemente
och taxa intendent eller distriktchef att upptaga och afgöra:
a) trafikanters klagomål mot tjensteman eller betjente;
b) väckta påståenden om ersättningar af trafikmedlen för å Statens jernvägar
aflemnadt gods, som skadats eller förkommit;
c) besvär öfver skedda fraktdebiteringar samt frakttaxans tillämpning;
d) ansökningar om eftergifter eller lindringar å vid distriktets stationer
debiterade tomt- och magasinshyror, m. m.
Då trafikdirektörernas åligganden äro så trägna och ansvarsfulla, att en
persons krafter och arbetsförmåga ej räckt till att utan aflösning ständigt upprätthålla
denna tjenst, utan det varit nödvändigt att åt hvarje trafikdirektör gifva åtminstone
en assistent, förutom behöfliga skrif- och telegrafbiträden, lära intendentens
eller distriktchefens tjenstepligter icke kunna åläggas trafikdirektören, utan att dennes
egentliga åligganden öfverflyttas på hans assistent, som åter för att vinna
behörig aflösning och hvila måste till biträde erhålla en ny assistent. Den egentliga
vinsten af en sådan anordning skulle således i sjelfva verket inskränka sig till
endast en namnförändring. Ej heller kunna, enligt Utskottets åsigt, distriktchefernas
åligganden fördelas på öfverdirektörerna, åtminstone icke chefernas i andra
och tredje distrikten. Styrelsen, som för närvarande utgöres af en chef och tre
föredragande ledamöter, nemligen en byråchef och två öfverdirektörer, är i jemförelse
med centralstyrelserna vid utländska jernvägar af någon betydligare utsträckning
ganska fåtalig. Öfverdirektörerna lära tillföljd deraf vai-a så upptagna
med handläggning af löpande ärenden, som skola i Styrelsen afgöras, att de icke
utan stor ansträngning kunna dessutom medhinna att såväl egna nödigt arbete åt
frågor, som ega allmännare vigt och betydelse för jernvägsförvaltningen i det hela
och som stå i nära förbindelse med det initiativ till de ändamålsenligaste åtgärder,
hvilket Styrelsen måste sträfva att utöfva och bibehålla, som äfven verkställa några
få inspektioner å linierna. Vid det förhållande att distriktcheferna, på sätt ofvan
Si7i. till Riksd. Prot. 1868. 4 Sami. 1 Afd. 44 Häft. 2
10
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 81.
blifvit anfördt, i första instans icke allenast afgöra frågor om tolkning af taxan,
när trafikanter klaga öfver skedda debiteringar, utan äfven i disciplinära och andra
ordningsmål inom distrikten fatta beslut och inom vissa gränser ålägga bestraffningar,
hvilka frågor och mål sedan kunna dragas under Styrelsens pröfning, skulle
öfverdirektörerna, ifall distriktchefernas nämnda åligganden på dem kunde fördelas,
dessutom nödgas att först i lägre instans fatta beslut, och sedan såsom styrelsemedlemmar
i högre instans sjelfva pröfva samma beslut, hvilken anordning icke lärer
kunna anses vara med god ordning öfverensstämmande. Skulle åter dylika mål dragas
direkt till Styrelsen såsom första instans, uppkomme stora olägenheter för Styrelsen,
dels genom förlust af tid, som behöfde egnas åt andra angelägna göromål, dels
ock derigenom att för ett rätt bedömande af fel och försummelser i tjensten ofta
erfordras vidlyftiga förhör och undersökningar på eller nära stället, der felen blifvit begångna.
Antingen Styrelsens ledamöter vid sådana tillfällen utresa å linien för
att anställa undersökningar eller de personer, som tilltalas eller upplysningsvis höras,
uppkallas till Styrelsen, förorsakas deraf kostnader och förlust af tid och arbete.
Af hvad sålunda blifvit anfördt torde få anses ådagalagdt, att den direkta
inspektion, som centralstyrelsen kan utöfva på linieförvaltningen, icke ensam är
tillfyllestgörande, utan att en särskild arbetskraft närmast Styrelsen är för detta
ändamål oundgängligen nödvändig samt att, i fråga om sättet att anordna densamma,
distriktchefs-befattningarne fortfarande äro åtminstone för 2:dra och 3:dje distrikten
de mest lämpliga med afseende å aflägsenheten från centralstyrelsen och den betydliga
trafik, som eger rum till och från distriktens ändpunkter i Malmö och
Göteborg. Första trafikdistriktet synes deremot dels till följd af sitt läge och dels
i anledning af dess hittills mindre utvecklade trafikförhållanden lättare kunna öfvervakas
af sjelfva Styrelsen eller genom särskildt utsända inspektörer; och då tillfälle
bör lemnas till försöks anställande för att vinna erfarenhet, på hvad sätt linieförvaltningens
permanenta öfvervakande för framtiden bör anordnas, anser Utskottet
mest lämpligt att distriktchefs-befattningen i första distriktet icke bibehålies, utan
i stället medel anvisas för bestridande af de göromål i afseende å detta distrikts
speciela förvaltning, som icke af Styrelsen medhinnas.
Angående de lönebelopp, som nu blifvit föreslagna för de vid jernvägstrafiken
anställde embets- och tjensteman samt betjente, har Utskottet, utöfver de af
trafikstyrclsen beslutade och af Kongl. Maj:t gillade inskränkningar (se Prop.
sid. 8—12), endast i några få punkter ansett sig böra föreslå nedsättning i de
föreslagna beloppen. Så har det synts Utskottet som öfverdirektörernas särskilda
arfvode för öfvervakandet af afdelningarnc å linien skäligen kunde bestämmas till
500 R:dr i stället för 1,000 R:dr, hvarjemte arfvodet för sekreteraren ansetts böra
i närmare öfverensstämmelse med sekreterarelönerna inom andra embetsverk utgå
med 4,000 R:dr. Beträffande ombudsmannen och arkitekten, hvilka för byggnadsoch
trafikstyrelsen för närvarande gemensamma tjensteman från byggnadsstnten åtnjuta
arfvoden, den förre med 3,600 R:dr och den sednare med 4,800 R:dr, har det
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 81.
11
synts Utskottet olämpligt att, innan frågan om de båda Styrelsernas sammanslagning
blifvit slutligen afgjord, för ifrågavarande tjensteman å trafikstaten» uppföra högre
arfvodesbelopp än de nu derifrån utgående eller 1,000 R:dr för ombudsmannen och
500 R:dr för arkitekten. Vidare och då den för föreståndaren för Statistiska kontoret
i staten föreslagna aflöning af 4,000 R:dr synts utgöra fullt tillräcklig ersättning
för de med denna befattning förenade göromål, samt nuvarande innehafvaren icke
lärer kunna vara lagligen berättigad att något arfvode derutöfver uppbära, har Utskottet
ansett det i sådant hänseende i statsförslaget upptagna arfvodesbelopp, 200
R:dr, böra derur utgå.
Likaledes torde, då samtlige tjensteman vid trafikstaten äro endast på förordnande
antagne, giltig anledning icke förefinnas att vidare bibehålla det å staten
för en kontrollerande maskiningeniör upptagna arfvode af 1,800 R:dr, enär den i
staten befintliga anteckning, att tjensten skulle vid nuvarande innehafvarens afgång
indragas, otvetydigt angifver att befattningen icke vidare är behöflig. Hvad
sedermera angår de i klassregleringen upptagna arfvoden, har Utskottet ansett förändring
endast derutinnan böra ega rum, att för stationskarlsförmän, lokomotiv- och
vao-nputsare samt signalkarlar jemte öfrige med dein likställde jernvägsbetjente,
hvilka föreslagits till aflöning efter 22 till och med 16, 22 till och med 19, samt
23 till och med 20 klasserna, aflöningen i stället må kunna, likasom för telegrafister,
biljettörer, kontorsvakter med flere, begynna redan vid 25 klassen med 240 R:dr.
Hvad slutligen vidkommer det stadgande Kongl. Maj:t föreslagit att meddelas
för den händelse behof uppstår af nya anläggningar och byggnader vid de till
trafik upplåtna statsbanorna, har Utskottet ansett, att då större utvidgningar af
stationer och bangårdar kunna föranleda lika betydliga kostnader, som nya anläggningar,
äfven sådana större utvidgningar böra Riksdagens pröfning underställas.
I öfverensstämmelse med hvad sålunda blifvit aufördt, hemställer Utskottet,
att Riksdagen måtte godkänna följande bestämmelser:
a) Fasta arfvoden utgå med nedanstående årliga belopp för följande
embets- och tjensteman, nemligen:
Vid Styrelsen:
Till Generaldirektören..........R:dr 9,000:
» Byråchefen............ . • ” 5,500:
» Öfverdirektören vid ban- och maskinafdelnin
garne.
...........R:dr 5,500:
Särskildt arfvode för öfvervakande af af
-
delningarne å linien.......» 500:6,000:
» Öfverdirektören för trafikafdelningen . . R:dr 5,500: •
Särskildt arfvode för öfvervakande af afdelningen
å linien........
500:6,000:
opaginerad Kontrollera mot PDF
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 81.
Till Sekreteraren.............R:dr 4,000
» Registratorn och Aktuarien.......» 3,500
» en Notarie....... » 2,500
» en d:o .............» 2,500
» Ombudsmannen...........» 1,000
» Kamereraren............» 4,000
» Revisorn..............» 3,000
» Hufvudkassören........ . . . » 3,000
» Uppbördskassören..........» 3,500
» Föreståndaren för statistiska kontoret ...» 4,000
» Arkitekten.............» 500
» Öfverkontrollören..........» 4,000
Vid Distrikten:
Till Distriktchefen för andra distriktet .... R:dr 5,000:
» d:o för tredje d:o . . . . » 5,000:
b) Styrelsen eger att för linieförvaltningens öfvervakande i
första distriktet tillsvidare årligen disponera ett belopp af
2,000 R:dr.
c) De i klassregleringen upptagna arfvodena utgå sålunda:
A. Vid Styrelsen:
För Ofverdirektörens assistenter
» Telegrafdirektörer . . .
» Milkontrollören . . . .
» Kontrollörer i kontrollkontoret
........
» Kammarförvandten . . .
» Biljett- och formulärförvaltaren
.......
» Bokhållaren vid kassa-, statistiska-
och milkontoren .
» Kammarskrifvare . . .
» Kontorsskrifvare . . . .
» Telegrafister.....
» Vaktmästare.....
» Telegrafbud , . , , .
Lägsta
Högsta
Klass.
R:mt.
Klass.
R:mt.
6
2,700
2
3,900
9
1,800
3
3,600
10
1,500
7
2,400
19
600
9
1,800
20
540
16
780
23
360
20
540
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 81.
13
Lägsta
Högsta
B. Vid Distrikten:
Klass.
R:mt.
Klass.
R:mt.
För
Kan-3 JVtaskin- oo,h ''1''rafikdi-
rektör ........
5
3,000
1
4,200
)>
Assistenter åt nämnde direk-
törer .........
9
1,800
5
3,000
»
Baningeniörer.....\
»
Förrådsförvaltare. . . . |
»
Verkstadskamei’erare . .
11
1,200
5
3,000
))
Verkmästare.....
»
Stationsinspektorer . . .
»
Byråassistenter ....
9
1,800
7
2,400
»
Lokomotivförareförmän
»
Distriktskassörer ....
»
Konstruktörer.....
17
720
7
2,400
»
Vagnmästare.....
»
Telegrafinspektorer ....
11
1,200
8
2,100
»
Bokhållare......
»
Ritare........
13
960
9
1,800
))
Lokomotivförare ....
»
Stationskassörer.....
22
420
9
1,800
»
Telegrafister......
25
240
9
1,800
»
Kontors- och Stationsskrifvare
17
720
10
1,500
»
Öfverkonduktörer . . .
17
720
11
1,200
»
Konduktörer.....
»
Biljettörer.......
25
240
11
1,200
»
Stationsmästare.....
17
720
12
1,080
Eldare........
17
720
13
960
»
Vagnförmän......
19
600
13
960
»
Banmästare......
»
Matcrialvakter ....
19
600
15
840
»
Packmästare.....
»
Stationskarlsförmän . . .
»
Vaktmästare.....
25
240
16
780
»
Portvakter......
))
Lokomotiv- och vagnput- \
eare........J
))
Kolvakter......
25
240
19
600
))
Pumpare......
»
Vagnssmörjare ....
»
Bromsare....../
opaginerad Kontrollera mot PDF
Stats-Utskottet» Utlåtande N:o 81.
För Signalkarlar . .
» Spår vexlare
» Stationskarlar .
» Kuskar . . .
» Förrådsdrängar
» Ban-, bro- och grindvakter .
egande Styrelsen att tillägga
högst 15 R:dr i månaden
under seglationstid
för vakter vid rörliga
broar samt att för bevakning
af grindar anställa
personer med lägre arfvoden.
» Kontorsvakter.
» Notisbärare
» Telegrafbud
Lägsta
Högsta
Klass.
R:mt.
Klass.
R:mt.
25
240
20
540
25
240
22
420
25
240
22
420
d) Embets- och tjensteman samt betjente vid distrikten, hvilka
ej erhålla bostad med vedbrand in natura i jernvägens egna
eller för ändamålet hyrda lokaler, äro berättigade till inqvarteringsersättning,
som beräknas till 20 procent af årliga arfvodet,
tjenstgöringspenningar inberäknade, för dem, som äro
stationerade i Stockholm, Göteborg eller Malmö, 15 procent
i annan stad eller köping och 10 procent vid station på landet.
e) För sådane embets- och tjensteman vid distrikten, hvilkas
befattningar äro förenade med oftare förekommande tjensteresor
eller kommenderingar inom eget distrikt, utgår traktamentsersättning
med belopp, 6om af Kongl. Maj:t bestämmes
och hvilket icke må öfverstiga det, som i gällande resereglemente
är stadgadt. För tjensteman, som har linieförvaltningens
permanenta öfvervakande åt sig uppdraget, kan, med iakttagande
häraf, godtgörelse för tjensteresor inom distriktet af
Kongl. Maj:t bestämmas till viss årlig summa.
f) Provisioner, felräkningspenningar eller premier tillkomma:
Styrelsens hufvudkassör med 500 R:dr om året;
Stats-Utakottets Utlåtande N:o 81. 15
i
Styrelsens uppbördskassör med 25 öre för hvarje fullt tusental
Riksdaler af den uppbörd, som under hvarje år blifvit
från stationerna till uppbördskassan inremitterad;
Distriktskassörer med ett af Styrelsen bestämdt årligt
belopp, dock ej öfver 500 R:dr för hvardera;
Kontrollörer och Kontorsskrifvare vid Kontroll-kontoret med
10 procent å hvarje i stationernas räkenskaper af dem anmärkt
och till återbetalning eller redovisning faststäldt belopp; egande
Styrelsen, med afseende å det anmärkta felets beskaffenhet,
bestämma, om anmärkningsprocenten skall i sin helhet
eller endast till en del af den felande betalas;
Trafik- och Telegrafstationernas upphördspersonal med tre
tiondedels procent af redovisade trafik- eller telegraminkomstei\
till fördelning emellan nämnda personal på afsändningsoch
emottagningsstationerna enligt grunder, hvilka Styrelsen
eger att bestämma; och
Lokomotivförare, eldare och vagnssmörjare samt annan betjening,
till följd af hvars hushållning med materialier eller
genom hvars nit och arbetsamhet väsendtliga besparingar af
utgifter åstadkommits, premier enligt särskilda, af Styrelsen
fastställda bestämmelser.
g) Ny anläggning eller byggnad af större omfattning såsom
ny station, ny reparationsverkstad eller dubbelspår emellan
två stationer, äfvensom större utvidgning af station eller bangård
må ej vid redan till trafik upplåten statsbana verkställas
förr, än behofvet blifvit af Riksdagen pröfvadt och godkändt.
Riksdagen tillkomme ock att besluta de vilkor i afseende på
kostnaden, hvarunder anslutning till statsbana må cga rum
för bibana, som härefter af enskilde anlägges.
h) I fråga om erforderlig mindre utvidgning af redan befintlig
anläggning och byggnad eller verkställande af ny sådan
utaf mindre betydenhet, såsom anordnande af hållplats, mötesplats
eller dylikt, beslutar Kongl. Maj:t; och bör kostnaden
derför intagas i det förslag till specifik kostnadsstat för
jernvägstrafiken, som Styrelsen vid slutet af hvarje år har att
för det nästföljande underställa Kongl. Maj:ts pröfning och
fastställelse.
Vid behandlingen af förevarande nådiga Proposition har Utskottet jemväl förehaft
en af Herr E. Key inom Andra Kammaren väckt motion (N:o 251) derom,
att, i sammanhang med en omorganisation af trafikstyrelsen, jernvägsbyggnadsstyrelsen
måtte indragas och dithörande göromål förläggas till banafdelningen utjder tra
-
16
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 81.
fikstyrelsen, eller, om detta skulle möta allt för stora svårigheter, till en särskild
byrå under sistnämnda styrelse. Enär denna jemväl vid sednaste riksdag väckta
och till Kongl. Maj:t då hänskjutna fråga om sammanslagning af styrelserna för
jernvägstrafiken och jernvägsbyggnaderna, enligt hvad ofvan blifvit upplyst, ännu
icke hunnit företagas till nådig pröfning, hemställer Utskottet,
i) att Herr Keys ofvannärnnda motion för närvarande icke
måtte till någon åtgärd föranleda.
Stockholm den 29 April 1869.
På Stuts-Utskottets vägnar:
Arvid Fr:son Uosse.
Reservation:
af Herr E. Key. »Det torde nästan vara öfverflödigt erinra att förlidet års
Riksdag till Kongl. Maj:t hemställde:
»huruvida icke Styrelserna öfver Statens jernvägs-byggnader och jernvägstrafik
kunna sammanföras till en enda Styrelse för Statens jernvägar,
eller om detta icke finnes ändamålsenligt, den förra Styrelsen förläggas till
arbetslinien; samt
huruvida icke dels de föreslagna distriktchefs-tjensterna skulle kunna indragas,
dels betydligare inskränkningar ske, så väl i antalet af de vid Statens
jernvägstrafik anställde embets- och tjensteman samt betjente, som äfven i
fråga om beloppen af de för dem föreslagna löneförmåner.»
Derjemte tillkännagaf Riksdagen sig icke kunna godkänna de bestämmelser,
hvilka hufvudsakligen afsågo beloppen af fasta arfvoden, de öfriga arfvodenas fördelning
samt inqvarterings- och traktamentsersättningar, provisioner, felräkningspenningar
och premier.
Kongl. Maj:t har till svar derå, i Prop. N:o 25 vid innevarande riksdag, dels
omförmält: «att frågan om sammanslagning af Styrelserna för jernvägstrafiken och
jernvägsbyggnaderna, eller den sistnämnda styrelsens förläggande till arbetslinien, ännu
icke blifvit, jemte vederbörandes deröfver helt nyligen inkomna underdåniga utlåtande,
företagen till nådig pröfning«; dels yttrat sig anse denna omständighet ingalunda böra
uppehålla frågan om den för trafiken erforderliga personal och dess aflöning.
I samma nådiga Proposition förklaras derjemte att Kongl. Maj:t: »beträffande
ifrågasätta inskränkningar i afseende å antalet af de vid jernvägstrafiken anställde
embets
-
Stati-Utskottets Utlåtande N:o 81.
17
embets- och tjensteman samt beloppen af deras aflöning», lika med Trafikstyrelsen »funnit
andra sådana inskränkningar än dem bemälda styrelse redan beslutit, icke utan
fara för betänkliga olägenheter kunna göras». Såsom en följd häraf föreslås, bland
annat, att Styrelsen skulle ega att, »intill dess definitivt beslut fattats om sättet för
hela linieförvaltningens permanenta öfvervakande, för detta ändamål årligen disponera
ett belopp af 15,000 R:dr.»
Sedan förra Riksdagen motiverat ofvan omförmälda hemställan rörande distriktchefs-tjensternas
indragning sålunda:
»Emot denna sednare anordning, eller inrättande af distriktchefsplatser,
hafva emellertid inom Riksdagen åtskilliga betänkligheter yppat sig. Den
grundsats, som blifvit följd vid organisationen af sjelfva Styrelsen, att enhet
och planmessighet vid alla detaljer, som tillhöra samma afdelning inom särskilda
distrikt, hvarken kunna åstadkommas eller bibehållas på annat sätt,
än att afdelningen inom Styrelsen har sin egen, i dess särskilda angelägenheter
och göromål kunnig och erfaren representant, hvilken också är beklädd
med tillräcklig myndighet att såsom högste befälhafvare inom sin afdelning
göra Styrelsens åsigter och beslut gällande, samt genom behöriga inspektioner
vaka öfver samma afdelnings arbete och hushållning inom samtliga distrikter,
— denna grundsats, hvilken Riksdagen icke kunnat annat än gilla, synes
icke till fullo vara iakttagen vid bestämmandet af distriktchefernas åligganden,
hvilka synas sträcka sig till alla grenar af linieförvaltningen. Då
dessutom öfverdirektörerna skulle ega att i vissa fall med förbigående af
distriktchef meddela direkta ordres till de under desse lydande afdelningsföreståndare,
synas distriktchefs-embetena lätteligen kunna föranleda förvecklingar
och onödig omgång«.
och det vidare visat sig: Jö u -/i
att betydliga inskränkningar i trafikpersonalen, medförande en årlig besparing
af cirka 110,000 R:dr, till följe af Riksdagens merbemälda skrifvelse
kunnat ske;
att frågan om Styrelsernas sammanslagning af Kongl. Maj:t tagits i nådigt
öfvervägande, ehuru redan den 18 Juni förlidet år aflåtet förständigande
rörande denna fråga icke af Byggnadsstyrelsen besvarades förrän den 30
December och af Trafikstyrelsen den 30 Februari detta år;
att Trafikstyrelsen i sistnämnda skrifvelse lifligt förordat den ifrågasatta
sammanslagningen under förutsättning att jernvägar till ett belopp af 3 å 4
millioner årligen fortfarande komme att byggas; samt slutligen
att Kongl. Maj:t blott »till liniernas öfvervakande», men icke till distriktchefs-tjenster,
begärt 15,000 R:dr,
så hade det i sanning varit att vänta det innevarande års Stats-Utskott skulle fortgå
på den förlidet år beträdda banan till vidare förenkling och besparing. Detta har
emellertid, såsom Utlåtandet nogsamt utvisar, icke skett. Ej nog med att Stats-UtBiL
tiU RikscL Prot, 1869., < .4 Sami. 1 Afd. 44 Höft. x->oi 3
18
Stats-Utskottet» Utlåtande N:o 81.
skottet låtit sig nöja med en, efter min uppfattning, otillfredsställande förklaring rörande
Styrelsernas sammanslagning, äfvensom lemnat å sido frågan om ban- och maskinafdelningens
särskiljande, har det derjemte föreslagit:
till lön åt en distriktchef för 2:dra distriktet...... 5,000 R:dr.
» ». i.» » » ''ib » » 3:dje » ...... 5,000 »
och för linieförvaltning tillsvidare
inom . . . . : . l:sta » .... . . 2,000 »
och sålunda återgått till ett godkännande af distriktchefs-befattningarne,
, i samt längre än hvad Kongl. Maj:t sjelf ifrågasatt.
Visserligen må det vara sann t, att detta beslut fattats med 12 röster mot 11
och således med allenast en enda rösts öfvervigt, men resultatet är dock ett bevis,
bland många på de svårigheter hvarje reform till ett bättre inom vår administration
har att bekämpa. — Då emellertid de åsigter förlidet års Riksdag uttryckt i ofvanberörda
skrifvelse till Kongl. Maj:t, uti Första Kammaren godkändes med 50 röster mot
37, och i Andra Kammaren med 103 röster mot 41, vågar jag hysa godt hopp att
Riksdagen skall vidhålla, om än Stats-Utskottet frångått desamma. u
I händelse Andra Kammaren biträder Första Kammarens beslut om begäran
af en ny (3:dje) utgifts-stat för Tullverket, synes ett liknande förfarande med jernvägstrafikstaten
hafva så mycket mera skäl för sig, som frågan angående Byggnads- och Trafikstyrelsernas
sammanslagning, hvarom Kongl. Maj:t ännu icke för sin del fattat beslut,
om detsamma slutligen godkännes, nödvändigt måste medföra väsendtliga förändringar i
Trafikstyrelsens organisation.
-mim På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, får jag vördsamt föreslå:
att de af Utskottet särskildt bestämda löner till distriktchefer i 2:dra och 3:dje
distrikten äfvensom till linieförvaltning i 1 :sta, tillhopa 12,000 R:dr R:mt, icke må af
Riksdagen bifallas;
att ifrågavarande utgiftsstat och de af Kongl. Maj:t för densamma uppställda
grunder nu icke må godkännas; men såsom interimsstat med de deri af Riksdagen möjligen
beslutade förändringar för 1870 tillämpas; och
att Riksdagen ville hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla att till nästa år
få emotse nytt förslag till utgiftsstat, närmare byggd på de grunder 1868 års Riksdag
för sin del godkänt.» .v -J •• itu)
61.1''»o i '' :''j A." - : j
''IHii ti MSI i . -/n
"jjan b4*»i; v,:<
i (i .i
J
Stockholm, tbtckt hos Sam. Rumstedt, 1869,
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.