Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj-.ts nådiga Proposition, angående vissa grunder för ^förvaltning en af Statens jernväg strafik och särskildt för den dervid anställda personuls aflöning rn. m.

1869-04-29 · 18 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 16 av 18 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1869:81, Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj-.ts nådiga Proposition, angående vissa grunder för ^förvaltning en af Statens jernväg strafik och särskildt för den dervid anställda personuls aflöning rn. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Stats—Utskottets Utlåtande N:o 81.

n.-o si.

i

Ank. till Riksd. Kansli d. 30 April 1869, kl. 1 e. ni.

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj-.ts nådiga Proposition, angående vissa

grunder för ^förvaltning en af Statens jernväg strafik och särskildt

för den dervid anställda personuls aflöning rn. m.

(2:dra U. A.)

Sedan Styrelsen för Statens jernvägstrafik afgifvit underdåniga förslag dels

td organisation af nämnda trafiks förvaltning, dels till aflöningsreglemente för derv.

d anställde embets- och tjensteman samt betjente, dels till omkostnadsstat för år

1869 och dels till reglemente för antagande och entledigande m. m. af den personal,

som ^yrelsen tdlsättes, så öfverlemnade Kongl. Majrt uti nådig Proposition

till 1868 ars Riksdag nämnda omkostnadsförslag, hvarjemte Kongl. Maj-t föreslog

Riksdagen att godkänna vissa hufvudbestämmelser i afseende å vilkoren för

^enstemannens anställning samt grunderna för aflöning åt dem. Uti det svar

Riksdagen den 13 Maj sistlidne år afgaf å Kongl. Maj:ts omförmälda Proposition

anhöll Riksdagen på anförda skäl. att Kongl. Maj:t måtte taga i nådigt öfvervägande,

huruvida icke Styrelserna öfver Statens jernvägsbyggnader och jernvägstrahk

kunde sammanföras till en enda Styrelse för Statens jernvägar, eller, om detta

icke funnes ändamålsenligt, den förra Styrelsen förläggas till arbetslinien; samt huruvida

icke dels de föreslagna distriktchefstjensterna kunde indragas, dels betydligare

inskränkningar ske såväl i antalet af de vid jernvägstrafiken anställde embetsoch

tjensteman samt betjente, som äfven i fråga om beloppen af de för dem föreslagna

löneförmåner. Derjemte tillkännagaf Riksdagen sitt bifall till de flesta af

ofyanberorda utaf Kongl. Maj:t föreslagna hufvudbestämmelser dels i oförändradt

skick, dels med vissa förändringar eller inskränkningar, men förklarade sig icke

hafva godkant de öfriga bestämmelserna, hvllka hufvudsakligen afsågo beloppen af

asta arfvoden, de föränderliga arfvodenas fördelning samt inqvarterings- och traktamentsersättning,

provisioner, felräkningspenningar och premier.

Bih. till Riksd. Prof. 1869. 4 Sami. 1 Afd. 44 Häft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 81.

Uti en till nu församlade Riksdag aflåten, till Stats-Utskottet remitterad

nådig Proposition (N:o 25), angående vissa grunder för förvaltningen af Statens

jernvägstrafik och eärskildt för den dervid anställda personals aflöning, har Kongl.

Maj:t, bland annat, meddelat, att, ehuru den af sednaste Riksdag väckta frågan om

sammanslagning af Styrelserna för jernvägstrafiken och jernvägsbyggnaderna eller

den sistnämnda Styrelsens förläggande till arbetslinien, ännu icke blifvit jemte vederbörandes

deröfver afgifna underdåniga utlåtande företagen till nådig pröfning,

Kongl. Maj:t ansett denna omständighet ingalunda böra uppehålla den deraf icke

nödvändigt beroende frågan om den för trafiken erforderliga personal och dess

aflöning; att efter öfvervägande af hvad uti Trafikstyrelsens den 31 sistlulne December

afgifna underdåniga utlåtande anförts rörande behofvet och lämpligheten

af distriktchefs-embetena, Kongl. Maj:t funnit den utgift, som för dessa befattningar

beräknats, icke kunna undvaras, men att för närvarande, innan de utaf Trafikstyrelsen

omförmälda olika system för ett permanent öfvervakande af linieförvaltningen,

det ena med vissa trafikområden, och det andra med de särskilda föivaltningsgrenarne

såsom grund för indelningen, blifvit vidare praktiskt pröfvade, det

icke borde definitivt bestämmas, huruvida distriktchefs-embeten skulle införas, eller

nämnda öfvervakande lämpligare på annat sätt anordnas; äfvensom att, beträffande

ifrågasatta inskränkningar i afseende å antalet af de vid jernvägstrafiken anställde

embete- och tjensteman samt beloppen af deras aflöning, Kongl. Maj:t i de

delar, som utgjorde föremål för den nådiga Propositionen, lika med Trafikstyrelsen,

funnit andra sådana inskränkningar än dem, bemälda Styrelse redan beslutit (se

Prop. sid. 8—12). icke utan fara för betänkliga olägenheter kunna göras.

Vid detta förhållande och då Kongl. Maj:t fortfarande vidhölle åsigten om

lämpligheten af de utaf Kongl. Maj:t vid sista riksdag i afseende å grunderna

för aflöningsstaten föreslagna bestämmelser, hvilka antagligen i följd af beslutet

om Riksdagens ofvan omförmälda underdåniga hemställan, ej då vunnit Riksdagens

godkännande, har Kongl. Maj:t ånyo till Riksdagens pröfning öfverlemnat

samma bestämmelser utan annan förändring än dels den modifikation, som påkallas

deraf att definitivt beslut om distriktchefers tillsättande ej nu fattades, dels

ock att arfvodet för kontrollerande mnskiningeniören blifvit nedsatt till 1,800 R:dr

eller det belopp, han redan för innevarande år åt.njöte; och har Kongl. Maj.t

alltså föreslagit, att Riksdagen, utöfver de vid sista riksdag antagna bestämmelser

i nyssnämnda ämne, nu måtte ytterligare godkänna följande:

«) Fasta arfvoden utgå med nedanstående årliga belopp för följande embets-

och tjensteman:

till Generaldirektören . .

» Byråchefen . . . .

Vid Styrelsen:

R:dr 9,000:

» 5,500:

s. 3 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 81. 3

till Ofverdirektören vid ban- och maskinafdelningarne . . R:dr 5,500:

Särskildt arfvode för öfvervakandet af afdelningarne å

linien................. » 1,000: 6,500:

» Ofverdirektören för trafikafdelningen.......R:dr 5,500:

Särskildt arfvode för öfvervakandet af afdelningen å

linien................. » 1,000: 6,500:

» Sekreteraren....................R:dr 4,500:

» Registratorn och Aktuarien.............. » 3,500:

» En Notarie........ » 2,500:

» En d:o .................... »> 2,500:

» Ombudsmannen................... » 3,000:

» Kamereraren................... » 4,000:

» Revisorn..................... » 3,000:

» Hufvudkassören ..............f . . . . » 3,000:

» Uppbördskassören.................. '' » 3,500:

» Föreståndaren för Statistiska kontoret...... » 4,000:

Nuvarande innehafvaren af denna befattning bibehålies under

sin tjenstetid vid det arfvode, han hittills innehaft, af 200 R:dr derutöfver.

Till Arkitekten.................... » 1,500:

» Öfverkontrollören..............’. . . » 4,000:

» Kontrollerande Maskiningeniören............ 1 » 1,800:

Tjensten indrages vid nuvarande innehafvarens afgång.

b) Styrelsen eger, intilldess definitivt beslut fattats om sättet för hela låneförvaltningens

permanenta öfvervakande, för detta ändamål årligen disponera ett

belopp af 15,000 R:dr.

c) De i klassregleringen upptagna arfvoden utgå sålunda:

A. Vid Styrelsen

Lägsta

Högsta

Klass

R:mt

Klass

R:mt

för

Ofverdirektörens Assistenter 1

6

2,700

3,900

»

Telegrafdirektörer . . . . j

2

»

Milkontrollören...... 1

3,600

Kontrollörer i Kontroll-kontoret)

9

1,800

3

))

Kammarförvandten.....\

))

Biljett- och formulär-förvaltaren [

10

1,500

. 2,400

»

Bokhållare vid Kassa-, Statistiska-1

7

och Mil-kontoren .... ]

»

Kammarskrifvare ]

»

Kontorsskrifvare >.............

19

600

9

1,800

»

Telegrafister )

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Stats-Utskottets Utlåtande N:o bl*

:00otG ib;il . . in i*.* L>i«<ii ;•{ t\oo

Lägsta

Högsta

:0oe«o 1

Klass

R:mt

Klass

R:mt

för Vaktmästare...............

20

540

16

780

» Telegrafbud...... . . . . . . . .

23

360

20

540

B. Vid Distrikten.

för Ban-, Maskin- oeh Trafik-direktör......

5

3,000

1

4,200

» Assistenter åt nämnde direktörer.......

9

1,800

5

3,000

» Baningeniörer . . \

» Förrådsförvaltare . f

m Verkstadskamererare >...........

11

1,200

5

3,000

4V, Verkmästare . . l

» Stationsinspektorer ]

» Byråassistenter . . . 1

» Lokomotivförare-förmän j

9

1,800

7

2,400

» Distriktskassörerl

» Konstruktörer >.............

17

720

7

2,400

» Vagnmästare . )

» Telegrafinspektorer............

11

1,200

8

2,100

» Bokhållare . . \

» Ritare . . . . >.............

13

960

9

1,800

» Lokomotivförare]

» Stationskassörer.............

22

420

9

1,800

» Telegrafister...............

25

240

9

1,800

« Kontors- och Stationsskrifvare . .......

17

720

10

1,500

» Ofverkonduktörer)

» Konduktörer . . j

17

720

11

1,200

» Biljettörer ...............

25

240

11

1,200

» Stationsmästare..............

17

720

12

1,080

» Eldare.................

17

720

13

960

» Vagnförmän...............

19

600

13

960

»» Banmästare ]

» Materialvakter > .............

» Packmästare )

» Stationskarlsförmän]

19

600

15

840

» Vaktmästare . . >............

22

420

16

780

» Portvakter . . . )

i

l i

u''\ U

s. 5 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o SI.

5

Lägsta

Högsta

Klass

R:mt

Klass

R:mt

för Lokomotiv- och Vagn-putsare\

» Kolvakter.......i

» Pumpare .......> .......

» Vagnssmörjare.....1

» Bromsare......./

22

420

19

600

» Signalkarlar \ v

» Spårvexlare 1

» Stationskarlar > .............

» Kuskar . . 1

23

360

20

540

» Förrådsdrängar J

» Ban-, bro- och grind-vakter..........

24

300

22

420

egande Styrelsen att tillägga högst 15 R:dr i må- naden under seglationstid för vakter vid rörliga broar

samt att för bevakning af grindar anställa personer

med lägre arfvoden.

» Kontorsvakter]

» Notisbärare j..............

» Telegrafbud )

25

240

22

420

d) Embets- och tjcngtemän samt betjente viH distrikten, hvilka ej erhålla

bostad med vedbrand in natura i jernvägens egna eller för ändamålet hyrda lokaler,

äro berättigade till inqvarteringsersättning, som beräknas till 20 procent af årliga

arfvodet, tjenstgöringspenningar inberäkuade för dem, som äro stationerade i

Stockholm, Göteborg och Malmö, 15 procent i annan stad eller köping, och 10

procent vid station på landet.

e) För sådane embets- och tjensteman vid distrikten, hvilkas befattningar

äro förenade med oftare förekommande tjensteresor eller kommenderingar inom

eget distrikt, utgår traktamentsersättning med belopp, som af Kong!. Maj:t bestämmes,

och hvilket icke må öfverstiga det, som i gällande resereglemente är stadgadt.

För tjensteman, som har linieförvaltningens permanenta öfvervakande åt sig uppdraget,

kan, med iakttagande häraf, godtgörelse för tjensteresor inom distriktet af

Kongl. Maj:t bestämmas till viss årlig summa.

f) Provisioner, felräkningspenningar eller premier tillkomma:

Styrelsens hufvudkassör med 500 R:dr om året;

Styrelsens uppbörd ska ssör med 25 öre för hvarje fullt tusental Riksdaler af

den uppbörd, som under hvarje år blifvit från stationerna till uppbördskassan inremitterad;
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 81.

,m Distrikts kassör er med ett af Styrelsen bestämdt årligt belopp, dock ej öfver

500 R:dr för hvardera; *

Kontrollören och Kontorsskrifvare vid Kontroll-kontoret med 10 procent å

hvarje i stationernas räkenskaper af dem anmärkt och till återbetalning eller redovisning

faststäldt belopp; egande Styrelsen, med afseende å det anmärkta felets

beskaffenhet, bestämma, om anmärkningsprocenten skall i sin helhet eller endast

till en del af den felande betalas;

Trafik- och Telegraf-stationernas uppbördspersonal med tre tiondedels procent

af redovisade trafik- eller telegram-inkomster, till fördelning emellan nämnda personal

på afsändnings- och emottagningsstationerna enligt grunder, hvilka Styrelsen

eger att bestämma; och

Lokomotiv förare, eldare och vagnssmörjare samt annan betjening, till följd af

hvars hushållning med materialier eller genom hvars nit och arbetsamhet väsendtliga

besparingar af utgifter åstadkommits, premier enligt särskilda, af Styrelsen

fastställda bestämmelser.

Härutöfver har Kongl. Maj:t, som ansett lämpligt och med god ordning

öfverensstämmande, att stadganden meddelades för den ej sällan inträffande händelse,

att till följd af en växande trafik eller i öfrigt förändrade förhållanden, behof

af nya anläggningar och byggnader uppstode, föreslagit följande bestämmelser:

1) Ny anläggning eller byggnad af större omfattning, såsom ny station, ny

reparations-verkstad eller dubbelspår emellan två stationer må ej vid redan till

trafik upplåten statsbana verkställas förr, än behofvet blifvit af Riksdagen pröfvadt

och godkändt. Riksdagen tillkomme ock att besluta de vilkor i afseende på kostnaden,

hvarunder anslutning till statsbana må ega rum för bibana, som härefter

af enskilde anlägges.

2) I fråga om erforderlig utvidgning af redan befintlig anläggning och

byggnad eller verkställande af ny sådan utaf mindre betydenhet, såsom anordnande

af hållplats, mötesplats eller dylikt, beslutar Kongl. Maj:t, och bör kostnaden

derför intagas i det förslag till specifik kostnadsstat för jernvägstrafiken,

som Styrelsen vid slutet af hvarje år har att för det nästföljande underställa Kongl.

Maj:ts pröfning och fastställelse.

Hvad först angår behofvet och lämpligheten af distriktchefs-embeten, har

Tratikstyrelsen, på grund af de i ofvanberörda utlåtande anförda och i den nådiga

Propositionen (sid. 4—8) intagna skäl, till hvilka här endast hänvisas, förklarat det

Styrelsen fortfarande vidhölle åsigten derom, att distriktchefs-embeten eller andra

mot samma ändamål svarande embeten borde införas till åstadkommande af ett

permanent öfvervakande af linieförvaltningens alla grenar, äfvensom derom att,

i fråga om de olika sätt, hvarpå ett sådant öfvervakande kunde vinnas, det som

s. 7 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 81.

7

Styrelsen föreslagit borde fortfarande få gälla intilldess, efter praktisk pröfning al

något annat, detta andra visat sig ega bestämda företräden.

Beträffande frågan om distriktcliefs-befattningarnc har en af de i ämnet mest

erfarne personer, nemligen Chefen i Styrelsen för Sachscns statsbanor Friherre von

Weber nti en den 1 sistlidne Januari till Svenska trafikstyrelsens chef aflåten och

Utskottet delgifven skrifvelse, jemte den upplysning att uti direktionen för Sachsiska

statsbanorna, som vid början af innevarande år hade en längd af 103 Tyska

mil, fungerade såsom verkliga ledamöter: 2 presidenter, 1 vice president, 3 direktörer

och 5 direktionsråd, bland annat, meddelat,

att den speciela linietjensten vid de Sachsiska statsbanorna i högsta instansen

förvaltades af sju trafiköfverinspektörer (Betriebs Obcrinspektoren) med arfvoden

från 1,200 till 2,000 thaler;

att denna högre förvaltningspersonal såväl i direktionen som vid den direkta

trafikförvaltningen visat sig för svag och hade i direktionen redan blifvit förstärkt

genom anställning af assessorer, hvilka utöfvade rådsfunktioner, samt måste äfven

på linierna förstärkas, då tjensten alltför mycket toge öfverinspektörerne i anspråk

och det måste sörjas för lämpliga vikarier;

att trafiköfverinspektörernes funktioner temligen noga motsvarade de svenska

distriktchefs-hefattningarne;

att i dessa embetsmäns hand alla trafikförvaltningens trådar inom ett helt

jernvägsdistrikt koncentrerade sig och att denna förvaltning först genom dem erhölle

den ordning och enhet, som gjorde densamma öfverskådlig för direktionen,

hvilken jemförelsevis, synnerligen på långa linier, vore i högst ringa mån i tillfälle

att se och höra med egna ögon och öron;

att ju högre trafiken stege desto större blefve äfven värdet af lokalförvaltningarnes

verksamhet, då ökningen af direktionsgöromålen alltmera fasthölle direktionen

vid centralpunkten och den tid, som måste användas på täta och vidlyftiga

resor, alltid blefve mera oumbärlig för medhinnandet af de vid centralpunkten sammanlöpande

arbetena:

att man allestädes, der en längre erfarenhet förvärfvats, lade den största

vigt på utvecklingen af linieförvaltningarne och genom att lemna dessa allt vidsträcktare

befogenhet förebyggde en alltför stark centralisation af göromålen i generaldirektionen,

på det att genom omedelbar, på ort och ställe förvärfvad, kännedom

tillbörlig uppmärksamhet måtte kunna lemnas åt industri-, åkerbruks- och

trafikförhållanden, samt inträde af slentrian förhindras, hvaraf de stora förvaltningarne

genom för långt sträckt centralisation så ofta ledo;

att särskilda förvaltningar vid trafikens hufvudpunkter alltid och allestädes

skulle behöfvas för att under lefvande praktik på grund af egen åskådning och

noggrannaste specialkännedom i första instansen ingripa och afgöra, vidmagthålla

och föröka, men att detta mål blott ofullständigt och på för generaldirektionens göro
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Stats-Utskottets Utlåtande tf:o 8).

mål otillfredsställande sätt ernåddes, om lokalförvaltningen blott bestode af tekniska

och trafikeleinenter utan organiskt hufvud;

att vid en jernvägsförvaltning icke något hämnade sig så kännbart och

långvarigt, som en för svag utrustning med arbetsförmågor på de högre förvaltmngsplatserna,

ty från dessa punkter utginge dirigerande de krafter, som lifvade

och höjde det hela, och att en lucka här medförde otaliga brister i de lägre afdelningarne.

De ifrågavarande distriktchefsplatserna vid Statens jernvägstrafik äro icke

nägra nya ombeten, utan tvärtom de äldsta af alla högre befattningar inom den

Svenska jernvägsförvaltningen och hafva funnits alltsedan 1861 under namn af intendentsembeten.

Om man, utgående från den åsigt att jernvägstrafiken är ett industiielt

företag, som maste skötas affärsmessigt och att dess styrelse icke kan jemföras

med ett Statens förvaltande verk, der förhållandena äro helt olika, vill från

enskilda industrien hemta exempel, lär man svårligen finna ett enda, som ej visar

att ett bolag eller en enskild person, hvilken på flera och skiljda orter drifver stora

industriföretag, omfattande flera verksamhetsgrenar, äfven har på hvarje ort en särskild

verkställande direktör, disponent eller förvaltare, hvilken, huru stort eller

litet antal af räkenskapsförare, inspektörer, verkmästare, öfvermaskinister o. s. v.

eljest kan erfordras, i sin hand sammanhåller de särskilda förvaltningsgrenarne och

för öfrigt står i erforderlig förbindelse med principalens hufvudkontor. Stambanorna

äro nu indelade i tre särskilda distrikt eller områden för detaljförvaltningen och

tjenstgöringen å linierna. Denna indelning är här, likasom vid andra länders jernvägar

af stor utsträckning, oundgängligen nödvändig till följd dels af de stora afstånden

mellan banornas ändpunkter, som äro naturliga hufvudstationer för jernvägsrörelsen

samt dessas aflägsenhet från centralstyrelsens säte, dels af de stora

olikheterna uti trafik- och ortförhållanden utmed de särskilda linierna. Nu har Staten

å hvarje distrikt nedlagt ett kapitalvärde af i rundt tal 30 millioner K:dr och

per ^distrikt utbetalas årligen i medeltal 1 million R:dr för drift och underhåll, oberäknadt

hvad hos centralstyrelsen utbetalas, hvarjemte uppbäres en bruttoinkomst

af närmare 2 millioner R:dr. Dervid användes en personal af omkring 600 personer,

tillhörande tre särskilda afdelningar, hvilka måste oaflåtligen sammanhållas till

enig och punktlig verksamhet för det gemensamma målet att med minsta möjliga

utgifter bereda Staten de största möjliga inkomster, allt under vaksam omsorg för

den trafikerande allmänhetens säkerhet till lif ocli egendom. En sådan industriel

verksamhet, som dessutom samtidigt bedrifves på flera skiljda orter, är betydande

nog att kräfva sin särskilda disponent eller styresman på stället och härtill äro

distriktcheferna afsedda.

Distriktchefernes åligganden skulle enligt den nya organisationens mening

omfatta direkta befälet öfver distriktets tjenstemanna- och betjcningspersonal, ansvarigheten

för den allmänna ordningen och ekonomien inom distrikten, öfvervakandet

af reglementens och instruktioners efterlefnad, afgifvandet af förslag vid

tjensters

s. 9 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 81.

9

tjensters tillsättande och tjenstemäns befordran inom de fastställda arfvodesklasserna,

antagandet och förordnandet af betjeningen samt utöfvandet af den disciplinära

bestraffningsrätten, allt inom bestämda gränser, som Styrelsen skulle ega att närmare

fastställa. Vidare borde samme embetsman, efter vederbörande afdelningsföreståndares

förslag eller hörande, afgifva utlåtanden, som af Styrelsen infordras

öfver ärenden inom distrikten, afgöra frågor i afseende på tjenstgöringen, der de

särskilda afdelningsföreståndarne äro af olika mening, följa de ekonomiska förhållandena

inom de orter, som jernbauorna inom distriktet beröra, med sådan uppmärksamhet

att de kunna hos Styrelsen föreslå åtgärder, som lända till befordrande

af jernvägarnes ändamål, förökande af inkomster, förminskande af utgifter och i

samband dermed samfärdselns och näringarnes utveckling, eller, med ett ord, i alla

hänseenden bevaka Statens jernvägstrafiks rättigheter och fördelar samt i sådant

afseende vara Styrelsens ombud inom den ort, der de hafva sin verksamhetskrets.

Härförutan åligger det enligt gällande, af Kongl. Maj:t utfärdade, trafikreglemente

och taxa intendent eller distriktchef att upptaga och afgöra:

a) trafikanters klagomål mot tjensteman eller betjente;

b) väckta påståenden om ersättningar af trafikmedlen för å Statens jernvägar

aflemnadt gods, som skadats eller förkommit;

c) besvär öfver skedda fraktdebiteringar samt frakttaxans tillämpning;

d) ansökningar om eftergifter eller lindringar å vid distriktets stationer

debiterade tomt- och magasinshyror, m. m.

Då trafikdirektörernas åligganden äro så trägna och ansvarsfulla, att en

persons krafter och arbetsförmåga ej räckt till att utan aflösning ständigt upprätthålla

denna tjenst, utan det varit nödvändigt att åt hvarje trafikdirektör gifva åtminstone

en assistent, förutom behöfliga skrif- och telegrafbiträden, lära intendentens

eller distriktchefens tjenstepligter icke kunna åläggas trafikdirektören, utan att dennes

egentliga åligganden öfverflyttas på hans assistent, som åter för att vinna

behörig aflösning och hvila måste till biträde erhålla en ny assistent. Den egentliga

vinsten af en sådan anordning skulle således i sjelfva verket inskränka sig till

endast en namnförändring. Ej heller kunna, enligt Utskottets åsigt, distriktchefernas

åligganden fördelas på öfverdirektörerna, åtminstone icke chefernas i andra

och tredje distrikten. Styrelsen, som för närvarande utgöres af en chef och tre

föredragande ledamöter, nemligen en byråchef och två öfverdirektörer, är i jemförelse

med centralstyrelserna vid utländska jernvägar af någon betydligare utsträckning

ganska fåtalig. Öfverdirektörerna lära tillföljd deraf vai-a så upptagna

med handläggning af löpande ärenden, som skola i Styrelsen afgöras, att de icke

utan stor ansträngning kunna dessutom medhinna att såväl egna nödigt arbete åt

frågor, som ega allmännare vigt och betydelse för jernvägsförvaltningen i det hela

och som stå i nära förbindelse med det initiativ till de ändamålsenligaste åtgärder,

hvilket Styrelsen måste sträfva att utöfva och bibehålla, som äfven verkställa några

få inspektioner å linierna. Vid det förhållande att distriktcheferna, på sätt ofvan

Si7i. till Riksd. Prot. 1868. 4 Sami. 1 Afd. 44 Häft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 81.

blifvit anfördt, i första instans icke allenast afgöra frågor om tolkning af taxan,

när trafikanter klaga öfver skedda debiteringar, utan äfven i disciplinära och andra

ordningsmål inom distrikten fatta beslut och inom vissa gränser ålägga bestraffningar,

hvilka frågor och mål sedan kunna dragas under Styrelsens pröfning, skulle

öfverdirektörerna, ifall distriktchefernas nämnda åligganden på dem kunde fördelas,

dessutom nödgas att först i lägre instans fatta beslut, och sedan såsom styrelsemedlemmar

i högre instans sjelfva pröfva samma beslut, hvilken anordning icke lärer

kunna anses vara med god ordning öfverensstämmande. Skulle åter dylika mål dragas

direkt till Styrelsen såsom första instans, uppkomme stora olägenheter för Styrelsen,

dels genom förlust af tid, som behöfde egnas åt andra angelägna göromål, dels

ock derigenom att för ett rätt bedömande af fel och försummelser i tjensten ofta

erfordras vidlyftiga förhör och undersökningar på eller nära stället, der felen blifvit begångna.

Antingen Styrelsens ledamöter vid sådana tillfällen utresa å linien för

att anställa undersökningar eller de personer, som tilltalas eller upplysningsvis höras,

uppkallas till Styrelsen, förorsakas deraf kostnader och förlust af tid och arbete.

Af hvad sålunda blifvit anfördt torde få anses ådagalagdt, att den direkta

inspektion, som centralstyrelsen kan utöfva på linieförvaltningen, icke ensam är

tillfyllestgörande, utan att en särskild arbetskraft närmast Styrelsen är för detta

ändamål oundgängligen nödvändig samt att, i fråga om sättet att anordna densamma,

distriktchefs-befattningarne fortfarande äro åtminstone för 2:dra och 3:dje distrikten

de mest lämpliga med afseende å aflägsenheten från centralstyrelsen och den betydliga

trafik, som eger rum till och från distriktens ändpunkter i Malmö och

Göteborg. Första trafikdistriktet synes deremot dels till följd af sitt läge och dels

i anledning af dess hittills mindre utvecklade trafikförhållanden lättare kunna öfvervakas

af sjelfva Styrelsen eller genom särskildt utsända inspektörer; och då tillfälle

bör lemnas till försöks anställande för att vinna erfarenhet, på hvad sätt linieförvaltningens

permanenta öfvervakande för framtiden bör anordnas, anser Utskottet

mest lämpligt att distriktchefs-befattningen i första distriktet icke bibehålies, utan

i stället medel anvisas för bestridande af de göromål i afseende å detta distrikts

speciela förvaltning, som icke af Styrelsen medhinnas.

Angående de lönebelopp, som nu blifvit föreslagna för de vid jernvägstrafiken

anställde embets- och tjensteman samt betjente, har Utskottet, utöfver de af

trafikstyrclsen beslutade och af Kongl. Maj:t gillade inskränkningar (se Prop.

sid. 8—12), endast i några få punkter ansett sig böra föreslå nedsättning i de

föreslagna beloppen. Så har det synts Utskottet som öfverdirektörernas särskilda

arfvode för öfvervakandet af afdelningarnc å linien skäligen kunde bestämmas till

500 R:dr i stället för 1,000 R:dr, hvarjemte arfvodet för sekreteraren ansetts böra

i närmare öfverensstämmelse med sekreterarelönerna inom andra embetsverk utgå

med 4,000 R:dr. Beträffande ombudsmannen och arkitekten, hvilka för byggnadsoch

trafikstyrelsen för närvarande gemensamma tjensteman från byggnadsstnten åtnjuta

arfvoden, den förre med 3,600 R:dr och den sednare med 4,800 R:dr, har det

s. 11 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 81.

11

synts Utskottet olämpligt att, innan frågan om de båda Styrelsernas sammanslagning

blifvit slutligen afgjord, för ifrågavarande tjensteman å trafikstaten» uppföra högre

arfvodesbelopp än de nu derifrån utgående eller 1,000 R:dr för ombudsmannen och

500 R:dr för arkitekten. Vidare och då den för föreståndaren för Statistiska kontoret

i staten föreslagna aflöning af 4,000 R:dr synts utgöra fullt tillräcklig ersättning

för de med denna befattning förenade göromål, samt nuvarande innehafvaren icke

lärer kunna vara lagligen berättigad att något arfvode derutöfver uppbära, har Utskottet

ansett det i sådant hänseende i statsförslaget upptagna arfvodesbelopp, 200

R:dr, böra derur utgå.

Likaledes torde, då samtlige tjensteman vid trafikstaten äro endast på förordnande

antagne, giltig anledning icke förefinnas att vidare bibehålla det å staten

för en kontrollerande maskiningeniör upptagna arfvode af 1,800 R:dr, enär den i

staten befintliga anteckning, att tjensten skulle vid nuvarande innehafvarens afgång

indragas, otvetydigt angifver att befattningen icke vidare är behöflig. Hvad

sedermera angår de i klassregleringen upptagna arfvoden, har Utskottet ansett förändring

endast derutinnan böra ega rum, att för stationskarlsförmän, lokomotiv- och

vao-nputsare samt signalkarlar jemte öfrige med dein likställde jernvägsbetjente,

hvilka föreslagits till aflöning efter 22 till och med 16, 22 till och med 19, samt

23 till och med 20 klasserna, aflöningen i stället må kunna, likasom för telegrafister,

biljettörer, kontorsvakter med flere, begynna redan vid 25 klassen med 240 R:dr.

Hvad slutligen vidkommer det stadgande Kongl. Maj:t föreslagit att meddelas

för den händelse behof uppstår af nya anläggningar och byggnader vid de till

trafik upplåtna statsbanorna, har Utskottet ansett, att då större utvidgningar af

stationer och bangårdar kunna föranleda lika betydliga kostnader, som nya anläggningar,

äfven sådana större utvidgningar böra Riksdagens pröfning underställas.

I öfverensstämmelse med hvad sålunda blifvit aufördt, hemställer Utskottet,

att Riksdagen måtte godkänna följande bestämmelser:

a) Fasta arfvoden utgå med nedanstående årliga belopp för följande

embets- och tjensteman, nemligen:

Vid Styrelsen:

Till Generaldirektören..........R:dr 9,000:

» Byråchefen............ . • ” 5,500:

» Öfverdirektören vid ban- och maskinafdelnin
garne.

...........R:dr 5,500:

Särskildt arfvode för öfvervakande af af
-

delningarne å linien.......» 500:6,000:

» Öfverdirektören för trafikafdelningen . . R:dr 5,500: •

Särskildt arfvode för öfvervakande af afdelningen

å linien........

500:6,000:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 81.

Till Sekreteraren.............R:dr 4,000

» Registratorn och Aktuarien.......» 3,500

» en Notarie....... » 2,500

» en d:o .............» 2,500

» Ombudsmannen...........» 1,000

» Kamereraren............» 4,000

» Revisorn..............» 3,000

» Hufvudkassören........ . . . » 3,000

» Uppbördskassören..........» 3,500

» Föreståndaren för statistiska kontoret ...» 4,000

» Arkitekten.............» 500

» Öfverkontrollören..........» 4,000

Vid Distrikten:

Till Distriktchefen för andra distriktet .... R:dr 5,000:

» d:o för tredje d:o . . . . » 5,000:

b) Styrelsen eger att för linieförvaltningens öfvervakande i

första distriktet tillsvidare årligen disponera ett belopp af

2,000 R:dr.

c) De i klassregleringen upptagna arfvodena utgå sålunda:

A. Vid Styrelsen:

För Ofverdirektörens assistenter

» Telegrafdirektörer . . .

» Milkontrollören . . . .

» Kontrollörer i kontrollkontoret

........

» Kammarförvandten . . .

» Biljett- och formulärförvaltaren

.......

» Bokhållaren vid kassa-, statistiska-

och milkontoren .

» Kammarskrifvare . . .

» Kontorsskrifvare . . . .

» Telegrafister.....

» Vaktmästare.....

» Telegrafbud , . , , .

Lägsta

Högsta

Klass.

R:mt.

Klass.

R:mt.

6

2,700

2

3,900

9

1,800

3

3,600

10

1,500

7

2,400

19

600

9

1,800

20

540

16

780

23

360

20

540

s. 13 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 81.

13

Lägsta

Högsta

B. Vid Distrikten:

Klass.

R:mt.

Klass.

R:mt.

För

Kan-3 JVtaskin- oo,h ''1''rafikdi-

rektör ........

5

3,000

1

4,200

)>

Assistenter åt nämnde direk-

törer .........

9

1,800

5

3,000

»

Baningeniörer.....\

»

Förrådsförvaltare. . . . |

»

Verkstadskamei’erare . .

11

1,200

5

3,000

))

Verkmästare.....

»

Stationsinspektorer . . .

»

Byråassistenter ....

9

1,800

7

2,400

»

Lokomotivförareförmän

»

Distriktskassörer ....

»

Konstruktörer.....

17

720

7

2,400

»

Vagnmästare.....

»

Telegrafinspektorer ....

11

1,200

8

2,100

»

Bokhållare......

»

Ritare........

13

960

9

1,800

))

Lokomotivförare ....

»

Stationskassörer.....

22

420

9

1,800

»

Telegrafister......

25

240

9

1,800

»

Kontors- och Stationsskrifvare

17

720

10

1,500

»

Öfverkonduktörer . . .

17

720

11

1,200

»

Konduktörer.....

»

Biljettörer.......

25

240

11

1,200

»

Stationsmästare.....

17

720

12

1,080

Eldare........

17

720

13

960

»

Vagnförmän......

19

600

13

960

»

Banmästare......

»

Matcrialvakter ....

19

600

15

840

»

Packmästare.....

»

Stationskarlsförmän . . .

»

Vaktmästare.....

25

240

16

780

»

Portvakter......

))

Lokomotiv- och vagnput- \

eare........J

))

Kolvakter......

25

240

19

600

))

Pumpare......

»

Vagnssmörjare ....

»

Bromsare....../

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottet» Utlåtande N:o 81.

För Signalkarlar . .

» Spår vexlare

» Stationskarlar .

» Kuskar . . .

» Förrådsdrängar

» Ban-, bro- och grindvakter .

egande Styrelsen att tillägga

högst 15 R:dr i månaden

under seglationstid

för vakter vid rörliga

broar samt att för bevakning

af grindar anställa

personer med lägre arfvoden.

» Kontorsvakter.

» Notisbärare

» Telegrafbud

Lägsta

Högsta

Klass.

R:mt.

Klass.

R:mt.

25

240

20

540

25

240

22

420

25

240

22

420

d) Embets- och tjensteman samt betjente vid distrikten, hvilka

ej erhålla bostad med vedbrand in natura i jernvägens egna

eller för ändamålet hyrda lokaler, äro berättigade till inqvarteringsersättning,

som beräknas till 20 procent af årliga arfvodet,

tjenstgöringspenningar inberäknade, för dem, som äro

stationerade i Stockholm, Göteborg eller Malmö, 15 procent

i annan stad eller köping och 10 procent vid station på landet.

e) För sådane embets- och tjensteman vid distrikten, hvilkas

befattningar äro förenade med oftare förekommande tjensteresor

eller kommenderingar inom eget distrikt, utgår traktamentsersättning

med belopp, 6om af Kongl. Maj:t bestämmes

och hvilket icke må öfverstiga det, som i gällande resereglemente

är stadgadt. För tjensteman, som har linieförvaltningens

permanenta öfvervakande åt sig uppdraget, kan, med iakttagande

häraf, godtgörelse för tjensteresor inom distriktet af

Kongl. Maj:t bestämmas till viss årlig summa.

f) Provisioner, felräkningspenningar eller premier tillkomma:

Styrelsens hufvudkassör med 500 R:dr om året;

s. 15 Kontrollera mot PDF

Stats-Utakottets Utlåtande N:o 81. 15

i

Styrelsens uppbördskassör med 25 öre för hvarje fullt tusental

Riksdaler af den uppbörd, som under hvarje år blifvit

från stationerna till uppbördskassan inremitterad;

Distriktskassörer med ett af Styrelsen bestämdt årligt

belopp, dock ej öfver 500 R:dr för hvardera;

Kontrollörer och Kontorsskrifvare vid Kontroll-kontoret med

10 procent å hvarje i stationernas räkenskaper af dem anmärkt

och till återbetalning eller redovisning faststäldt belopp; egande

Styrelsen, med afseende å det anmärkta felets beskaffenhet,

bestämma, om anmärkningsprocenten skall i sin helhet

eller endast till en del af den felande betalas;

Trafik- och Telegrafstationernas upphördspersonal med tre

tiondedels procent af redovisade trafik- eller telegraminkomstei\

till fördelning emellan nämnda personal på afsändningsoch

emottagningsstationerna enligt grunder, hvilka Styrelsen

eger att bestämma; och

Lokomotivförare, eldare och vagnssmörjare samt annan betjening,

till följd af hvars hushållning med materialier eller

genom hvars nit och arbetsamhet väsendtliga besparingar af

utgifter åstadkommits, premier enligt särskilda, af Styrelsen

fastställda bestämmelser.

g) Ny anläggning eller byggnad af större omfattning såsom

ny station, ny reparationsverkstad eller dubbelspår emellan

två stationer, äfvensom större utvidgning af station eller bangård

må ej vid redan till trafik upplåten statsbana verkställas

förr, än behofvet blifvit af Riksdagen pröfvadt och godkändt.

Riksdagen tillkomme ock att besluta de vilkor i afseende på

kostnaden, hvarunder anslutning till statsbana må cga rum

för bibana, som härefter af enskilde anlägges.

h) I fråga om erforderlig mindre utvidgning af redan befintlig

anläggning och byggnad eller verkställande af ny sådan

utaf mindre betydenhet, såsom anordnande af hållplats, mötesplats

eller dylikt, beslutar Kongl. Maj:t; och bör kostnaden

derför intagas i det förslag till specifik kostnadsstat för

jernvägstrafiken, som Styrelsen vid slutet af hvarje år har att

för det nästföljande underställa Kongl. Maj:ts pröfning och

fastställelse.

Vid behandlingen af förevarande nådiga Proposition har Utskottet jemväl förehaft

en af Herr E. Key inom Andra Kammaren väckt motion (N:o 251) derom,

att, i sammanhang med en omorganisation af trafikstyrelsen, jernvägsbyggnadsstyrelsen

måtte indragas och dithörande göromål förläggas till banafdelningen utjder tra
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 81.

fikstyrelsen, eller, om detta skulle möta allt för stora svårigheter, till en särskild

byrå under sistnämnda styrelse. Enär denna jemväl vid sednaste riksdag väckta

och till Kongl. Maj:t då hänskjutna fråga om sammanslagning af styrelserna för

jernvägstrafiken och jernvägsbyggnaderna, enligt hvad ofvan blifvit upplyst, ännu

icke hunnit företagas till nådig pröfning, hemställer Utskottet,

i) att Herr Keys ofvannärnnda motion för närvarande icke

måtte till någon åtgärd föranleda.

Stockholm den 29 April 1869.

På Stuts-Utskottets vägnar:

Arvid Fr:son Uosse.

Reservation:

af Herr E. Key. »Det torde nästan vara öfverflödigt erinra att förlidet års

Riksdag till Kongl. Maj:t hemställde:

»huruvida icke Styrelserna öfver Statens jernvägs-byggnader och jernvägstrafik

kunna sammanföras till en enda Styrelse för Statens jernvägar,

eller om detta icke finnes ändamålsenligt, den förra Styrelsen förläggas till

arbetslinien; samt

huruvida icke dels de föreslagna distriktchefs-tjensterna skulle kunna indragas,

dels betydligare inskränkningar ske, så väl i antalet af de vid Statens

jernvägstrafik anställde embets- och tjensteman samt betjente, som äfven i

fråga om beloppen af de för dem föreslagna löneförmåner.»

Derjemte tillkännagaf Riksdagen sig icke kunna godkänna de bestämmelser,

hvilka hufvudsakligen afsågo beloppen af fasta arfvoden, de öfriga arfvodenas fördelning

samt inqvarterings- och traktamentsersättningar, provisioner, felräkningspenningar

och premier.

Kongl. Maj:t har till svar derå, i Prop. N:o 25 vid innevarande riksdag, dels

omförmält: «att frågan om sammanslagning af Styrelserna för jernvägstrafiken och

jernvägsbyggnaderna, eller den sistnämnda styrelsens förläggande till arbetslinien, ännu

icke blifvit, jemte vederbörandes deröfver helt nyligen inkomna underdåniga utlåtande,

företagen till nådig pröfning«; dels yttrat sig anse denna omständighet ingalunda böra

uppehålla frågan om den för trafiken erforderliga personal och dess aflöning.

I samma nådiga Proposition förklaras derjemte att Kongl. Maj:t: »beträffande

ifrågasätta inskränkningar i afseende å antalet af de vid jernvägstrafiken anställde

embets
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Stati-Utskottets Utlåtande N:o 81.

17

embets- och tjensteman samt beloppen af deras aflöning», lika med Trafikstyrelsen »funnit

andra sådana inskränkningar än dem bemälda styrelse redan beslutit, icke utan

fara för betänkliga olägenheter kunna göras». Såsom en följd häraf föreslås, bland

annat, att Styrelsen skulle ega att, »intill dess definitivt beslut fattats om sättet för

hela linieförvaltningens permanenta öfvervakande, för detta ändamål årligen disponera

ett belopp af 15,000 R:dr.»

Sedan förra Riksdagen motiverat ofvan omförmälda hemställan rörande distriktchefs-tjensternas

indragning sålunda:

»Emot denna sednare anordning, eller inrättande af distriktchefsplatser,

hafva emellertid inom Riksdagen åtskilliga betänkligheter yppat sig. Den

grundsats, som blifvit följd vid organisationen af sjelfva Styrelsen, att enhet

och planmessighet vid alla detaljer, som tillhöra samma afdelning inom särskilda

distrikt, hvarken kunna åstadkommas eller bibehållas på annat sätt,

än att afdelningen inom Styrelsen har sin egen, i dess särskilda angelägenheter

och göromål kunnig och erfaren representant, hvilken också är beklädd

med tillräcklig myndighet att såsom högste befälhafvare inom sin afdelning

göra Styrelsens åsigter och beslut gällande, samt genom behöriga inspektioner

vaka öfver samma afdelnings arbete och hushållning inom samtliga distrikter,

— denna grundsats, hvilken Riksdagen icke kunnat annat än gilla, synes

icke till fullo vara iakttagen vid bestämmandet af distriktchefernas åligganden,

hvilka synas sträcka sig till alla grenar af linieförvaltningen. Då

dessutom öfverdirektörerna skulle ega att i vissa fall med förbigående af

distriktchef meddela direkta ordres till de under desse lydande afdelningsföreståndare,

synas distriktchefs-embetena lätteligen kunna föranleda förvecklingar

och onödig omgång«.

och det vidare visat sig: Jö u -/i

att betydliga inskränkningar i trafikpersonalen, medförande en årlig besparing

af cirka 110,000 R:dr, till följe af Riksdagens merbemälda skrifvelse

kunnat ske;

att frågan om Styrelsernas sammanslagning af Kongl. Maj:t tagits i nådigt

öfvervägande, ehuru redan den 18 Juni förlidet år aflåtet förständigande

rörande denna fråga icke af Byggnadsstyrelsen besvarades förrän den 30

December och af Trafikstyrelsen den 30 Februari detta år;

att Trafikstyrelsen i sistnämnda skrifvelse lifligt förordat den ifrågasatta

sammanslagningen under förutsättning att jernvägar till ett belopp af 3 å 4

millioner årligen fortfarande komme att byggas; samt slutligen

att Kongl. Maj:t blott »till liniernas öfvervakande», men icke till distriktchefs-tjenster,

begärt 15,000 R:dr,

så hade det i sanning varit att vänta det innevarande års Stats-Utskott skulle fortgå

på den förlidet år beträdda banan till vidare förenkling och besparing. Detta har

emellertid, såsom Utlåtandet nogsamt utvisar, icke skett. Ej nog med att Stats-UtBiL

tiU RikscL Prot, 1869., < .4 Sami. 1 Afd. 44 Höft. x->oi 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Stats-Utskottet» Utlåtande N:o 81.

skottet låtit sig nöja med en, efter min uppfattning, otillfredsställande förklaring rörande

Styrelsernas sammanslagning, äfvensom lemnat å sido frågan om ban- och maskinafdelningens

särskiljande, har det derjemte föreslagit:

till lön åt en distriktchef för 2:dra distriktet...... 5,000 R:dr.

» ». i.» » » ''ib » » 3:dje » ...... 5,000 »

och för linieförvaltning tillsvidare

inom . . . . : . l:sta » .... . . 2,000 »

och sålunda återgått till ett godkännande af distriktchefs-befattningarne,

, i samt längre än hvad Kongl. Maj:t sjelf ifrågasatt.

Visserligen må det vara sann t, att detta beslut fattats med 12 röster mot 11

och således med allenast en enda rösts öfvervigt, men resultatet är dock ett bevis,

bland många på de svårigheter hvarje reform till ett bättre inom vår administration

har att bekämpa. — Då emellertid de åsigter förlidet års Riksdag uttryckt i ofvanberörda

skrifvelse till Kongl. Maj:t, uti Första Kammaren godkändes med 50 röster mot

37, och i Andra Kammaren med 103 röster mot 41, vågar jag hysa godt hopp att

Riksdagen skall vidhålla, om än Stats-Utskottet frångått desamma. u

I händelse Andra Kammaren biträder Första Kammarens beslut om begäran

af en ny (3:dje) utgifts-stat för Tullverket, synes ett liknande förfarande med jernvägstrafikstaten

hafva så mycket mera skäl för sig, som frågan angående Byggnads- och Trafikstyrelsernas

sammanslagning, hvarom Kongl. Maj:t ännu icke för sin del fattat beslut,

om detsamma slutligen godkännes, nödvändigt måste medföra väsendtliga förändringar i

Trafikstyrelsens organisation.

-mim På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, får jag vördsamt föreslå:

att de af Utskottet särskildt bestämda löner till distriktchefer i 2:dra och 3:dje

distrikten äfvensom till linieförvaltning i 1 :sta, tillhopa 12,000 R:dr R:mt, icke må af

Riksdagen bifallas;

att ifrågavarande utgiftsstat och de af Kongl. Maj:t för densamma uppställda

grunder nu icke må godkännas; men såsom interimsstat med de deri af Riksdagen möjligen

beslutade förändringar för 1870 tillämpas; och

att Riksdagen ville hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla att till nästa år

få emotse nytt förslag till utgiftsstat, närmare byggd på de grunder 1868 års Riksdag

för sin del godkänt.» .v -J •• itu)

61.1''»o i '' :''j A." - : j

''IHii ti MSI i . -/n

"jjan b4*»i; v,:<

i (i .i

J

Stockholm, tbtckt hos Sam. Rumstedt, 1869,

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.