Sök i Ratio Lex

Memorial, i anledning af åierremiss å en punkt uti StatsUtskottets Utlåtande, angående grundskatternas omsättning i penningar m. m.

1869-05-03 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1869:83, Memorial, i anledning af åierremiss å en punkt uti StatsUtskottets Utlåtande, angående grundskatternas omsättning i penningar m. m.

Dokumentets text

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Stats-Utskottets Utlåtande N.-o 83.

sådana förhållanden inträdt, sona skulle göra det önskvärdt att nu ålägga dessa

jordegareben tunga, som väl åtminstone icke kan kallas tidsenlig. Jag är

deremot af den åsigt, att, om denna tionde helt och hållet efterskänktes, så

skulle Staten inom kort af bergslagernas uppblomstrande och ökade tackjernstillverkningar

skörda full ersättning för hvad den förlorar. På dessa skäl tve

kar jag icke föreslå,

att skyldigheten inoni privilegierad bergslagsort till utgörande

af tackjernslionde, äfvensom af skatte och hyttegälsjern,

der någondera af dessa tvänne sednare afgiftsposter blifvit

åsatt och ännu qvarstår, må för framtiden upphöra.“

af Herr G. A. Larsson: “Då detta beslut är en ny metod att upplifva

äldre grundräntor å Svensk jord utan jordegarnes hörande, yrkar jag afslag på

den del af Kongl. Maj:ts Proposition, som bestämmer att grundräntor skola

åläggas den förut derifrån befriade jorden.“

Emot 4:de punkten utaf Utlåtandet:

af Herr Friherre Funck samt Herrar Wcern, Björnstjerna och Grefve af

Ugglas.

i\:o S3.

Ankom till Riksd. Kansli d. 3 Maj 1869, kl. 4 e. m.

Memorial, i anledning af åierremiss å en punkt uti StatsUtskottets

Utlåtande, angående grundskatternas omsättning

i penningar m. m.

(I. A.)

Uti det af Stats-Utskottet under N:o 68 afgifna Utlåtande, i anledning

af väckta frågor, angående grundskatternas omsättning i penningar m. m., har

Utskottet uti punkten under litt. C hemställt, att Riksdagen, vid anmälan af

sitt beslut, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga framställning i ämnet, ville

s. 11 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 83.

11

uti underdånig skrifvelse anhålla, att Kongl. Maj:t täcktes föreskrifva, att de

embets- och tjensteman, hvilka hädanefter utnämnas till sådana befattningar,

med hvilkas innehafvande hittills åtföljt förmånen att uppbära ränte- och tiondeanslag,

antingen in natura eller efter medelmarkegångspris jemte forsellönsersättning,

icke må berättigas till någon sådan förmån utöfver den bestämda lön,

som för befattningen är i stat beräknad :*• Enligt Utskottet tillhandakomna protokollsutdrag,

hafva Riksdagens begge Kamrar till Utskottet återremitterat berörda

punkt, hufvudsakligen af den anledning, att den ifrågasatta föreskriften

möjligen kunde så tillämpas, att de arméen beviljade löneanslag, hvilka genom

1833 års lönereglering blifvit bestämda, i följd deraf skulle undergå någon

minskning, ehuru beloppet redan i så måtto visat sig vara otillräckligt, att å

Riks-staten blifvit anvisadt ett särskild! anslag af 100,000 R:dr till löneförbättring

åt indelta arméen. En sådan tillämpning har Utskottet visserligen icke

tänkt sig såsom sannolik, enär de anslag, som äro lemnade till fördelning

emellan vederbörande korps er, icke torde i sin helhet böra minskas deraf, att

eu eller annan ny tjensteman utnämnes. På det emellertid dessa betänkligheter

må undanrödjas, men då andra fall möjligen kunna uppstå, der tillämpningen

af den allmänna föreskriften skulle medföra en löneförminskning till

större belopp, än som må anses vara lämpligt, har Utskottet ansett sig böra

föreslå, att KongL Maj:t, som bäst är i tillfälle att pröfva, om och i hvad mån

undantag från den allmänna regeln lämpligen bör ega rum, må i särskilda

fall derom förordna. Utskottet får alltså föreslå,

att Riksdagen, vid anmälan af sitt beslut i anledning af

Kongl. Maj:ts nådiga framställning i ämnet, ville uti underdånig

skrifvelse anhålla, att Kongl. Maj:t täcktes föreskrifva,

att de embets- och tjensteman, hvilka hädanefter utnämnas

till sådana befattningar, med hvilkas innehafvande hittills

åtföljt förmånen att uppbära ränte- eller tiondeanslag efter

medelmarkegångspris jemte forsellönsersättning, icke må berättigas

till någon sådan förmån utöfver den lön, som för

befattningen blifvit i stat bestämd; dock att denna föreskrift.

ej tillämpas i afseende å sådana befattningar, för

hvilka Kongl. Maj:t finner undantag i berörda hänseende

skäligen böra ega rum.

Stockholm den 3 Maj 1869.

På Utskottets vägnar:

Arvid Fr:son Posse.

.ulwH

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.