Sök i Ratio Lex

Sammansatta Bevillnings- och Lag-Utskottets Utlåtande N:o 1

1870-05-07 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevLU 1870:1, Sammansatta Bevillnings- och Lag-Utskottets Utlåtande N:o 1

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Bevillnings- och Lag-Utskottets Utlåtande N:o 1.

1

N:o 1.

Ank. till Eiksd. Kansli d. 7 Maj 1 870, kl. 6 e. m.

Sammansätta Bevillnings- och Lag-Utskottets Utlåtande, i anledning

af väckt motion angående åtal och beslag vid oloflig

försäljning af bränvin.

Herrar S. Brolin, S. Magnusson, Magnus Svensson, Anders Andersson

och Joll. Jonsson, alla från Skaraborgs län, hafva uti en inom Andra Kammaren

gemensamt väckt motion, N:o 40, anmärkt, att gällande bestämmelser till

förekommande af otillåten bränvinsutskänkning på landet icke vore tillfyllestgörande,

samt af denna anledning föreslagit, ”att kommunalnämnd och hvarje

ledamot deri må förklaras berättigad och skyldig att inom kommunen, lika med

krono betj eningen, i laga ordning verkställa beslag ej allenast å de spritdrycker,

som finnas der olaga utskänkning sker, utan äfven å de kärl, hvari spritdryckerna

förvaras, med rätt att utföra åtal emot vederbörande eller öfverlemna

saken till beifran af allmän åklagare, under vilkor att åtnjuta i förra

fallet a/3 och i sednare hänseendet ya af varans värde och böterna.”

Motionen har blifvit hänvisad till Lag-Utskottet, som ansett nödigt att

derom med Bevillnings-Utskottet öfverlägga, hvadan frågan, jemlikt stadgandet

i 47 § Riksdags-ordningen, blifvit af sammansatt Utskott behandlad; och får

Utskottet i anledning af motionen nu afgifva utlåtande.

Kongl. Förordningen den 26 Oktober 1866 angående vilkoren för försäljning

af bränvin och andra brända eller disti lierade spirituösa drycker

ålägger i 56 § lands- och stadsfiskaler, krono-, stads- och polisbetjente samt

de personer, hvilka särskildt antagas att vaka öfver förordningens efterlefnad,

att åtala förbrytelser emot densamma, samt medgifver hvar och en, utom

barn mot föräldrar och tjenstehjon mot husbonde, att för sådana förbrytelser

anställa åtal. Och nästföljande § innehåller uttryckligt förständigande för

Bih. till Eiksd. Prof, 1870. 5 Samt. 2 Afd. 1 Haft.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Sammansatta Bevillnings- och Lag-Utskottets Utlåtande N:o 1.

kommunalnämnd att egna synnerlig uppmärksamhet deråt, att förbrytelser mot

förordningen varda till åtal angifna. Rättighet att verkställa beslag tillkommer

dock, jemlikt sistnämnda §, endast omförmälda allmänna åklagare.

Att, på sätt motionären föreslagit, utsträcka sistnämnda rättighet jemväl

till kommunalnämnden och dess särskilde medlemmar, hvilka ej stå i

tjenstemanna-ansvar, synes Utskottet föga lämpligt. Sannolikt skulle hvarjehanda

misstag och förvecklingar vållas genom kommunalnämndens ingripande

i dessa åt åklagaremakten uppdragna funktioner, för hvilkas utförande erfordras

ej mindre insigt till bedömande af bränvins rening och styrka samt

när andra drycker dermed tillagade äro, utan äfven en kännedom om gällande

lag och författningar, som måhända icke alltid torde vara att finna,

hos kommunalnämnden och dess medlemmar. Då enligt förslaget desse skulle

hafva icke blott rättighet, utan äfven skyldighet att vidtaga ifrågavarande

polisåtgärd, komme kommunalnämnden derigenom att antaga en karakter, som,

främmande för dess egentliga uppgift, utan tvifvel verkade derhän, att mången

af denna orsak ej ville ingå såsom ledamot i nämnden.

Derjemte må anmärkas att, då enahanda begränsning, som nu är stadgad

i afseende på rättighet att i förevarande fall verkställa beslag, ock finnes

gjord med hänseende till oloflig tillverkning af bränvin, såsom Kongl. Förordningen

den 17 Maj 1867 innehåller, så vore det hvarken konseqvent eller

lämpligt att vidtaga föreslagna förändringen i den ena författningen, utan att

åstadkomma en motsvarande förändring i den andra.

På grund af hvad nu hlifvit anfördt och enär, för så vidt Utskottet

har sig bekant, allmänna åklagan^ ej låtit komma sig till last liknöjdhet

eller försummelse uti ifrågavarande hänseende, får Utskottet vördsamt hemställa,

att ifrågavarande motion ej må till någon Riksdagens

vidare åtgärd föranleda.

Stockholm den 7 Maj 1870.

På Utskottets vägnar:

C. J. Oscar Alströmer.

STOCKHOLM, TKYCKT HOS IS AA C MARCUS, 1870.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.