Sök i Ratio Lex

Betänkande, angående stämpelpappersafgiften. Till följd af föreskriften uti 40 § Riksdags-ordningen får Bevillnings-Utskottet efter verkställd granskning af Kongl. Kungörelsen af den 23 Juli 1869, angående stämpelpappersafgiften samt hvad vid kontrollen och uppbörden deraf bör iakttagas, och dervid jemväl företagen pröfning af i omförmälda hänseende från Kongl. Maj:t ölverlemnade Proposition

1870-04-01 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1870:5, Betänkande, angående stämpelpappersafgiften. Till följd af föreskriften uti 40 § Riksdags-ordningen får Bevillnings-Utskottet efter verkställd granskning af Kongl. Kungörelsen af den 23 Juli 1869, angående stämpelpappersafgiften samt hvad vid kontrollen och uppbörden deraf bör iakttagas, och dervid jemväl företagen pröfning af i omförmälda hänseende från Kongl. Maj:t ölverlemnade Proposition

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 5.

1

tf:o 5.

Ank. till Riksd. Kansli den 1 April 1870, kl. 3 e. m.

Betänkande, angående stämpelpappersafgiften.

Till följd af föreskriften uti 40 § Riksdags-ordningen får Bevillnings-Utskottet

efter verkställd granskning af Kongl. Kungörelsen af den 23 Juli 1869, angående

stämpelpappersafgiften samt hvad vid kontrollen och uppbörden deraf bör iakttagas,

och dervid jemväl företagen pröfning af i omförmälda hänseende från Kongl. Maj:t

ölverlemnade Proposition (N:o 15), äfvensom af de hos Kamrarne väckta motioner,

livilka hlilvit till Utskottet hänvisade, härmed till Riksdagen öfverlemna förslag till

de förändringar i nämnda författning, som Utskottet ansett erforderliga, samt tillika

redogöra för härom förekomna framställningar.

Den redogörelse, Utskottet nu går att afgifva, omfattar följande stadgande!),

nemligen:

§ 3.

Till Utskottet har blifvit öfverlemnad eu af Kongl. Maj:t till Riksdagen aflåten

nådig Proposition (N:o 15) att, enär nuvarande stadgande rörande stämpeln å diplomer

för agenter, generalkonsuler och konsuler blifvit så tillämpadt, att berörda afgift

beräknats jemväl efter den del af lönen, som icke utginge af Svenska medel, utan

bestriddes al Norska bidraget till den för begge rikena gemensamma konsulsfonden,

men ett sådant förfarande, hvarigenom till förmän för Sveriges allmänna statsbehof

omförmälda lönedel beskattades, hvarken vore billigt eller öfverensstämde med föreskriften

i gällande Bevillningsstadgas § 8 mom. c, alt alla under Utrikes Departementet

lydande embets- och tjensteman skola vara från utgörande af inkomslbevill

Bill. till Riksd. Prof. 1870. 5 Sand. 1 Afd. 5 Höft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 5.

ning frikallade för den del af deras aflöning, som motsvarade Norska statsverkets

Indrag dertill, ifrågavarande stadgande måtte erhålla följande förändrade lydelse:

”Diplomer för agenter, generalkonsuler och konsuler, hvilka åtnjuta traktamente eller

lön, beläggas med stämpel af 5 procent af Svenska statsverkets andel i den beställningen

tillagda aflöningOch har Utskottet på de skäl, som i den nådiga Propositionen

äro anförda, ansett sig böra hemställa,

l:o

att Riksdagen må till samma Proposition lemna bifall.

§ 5.

Bland de i denna § under olika afdelningar upptagna domstolar, embetsverk

och myndigheter, liv Ukas utfärdade domar, utslag, resolutioner och andra dylika

handlingar skola med stämpel förses, förekomma åtskilliga, som dels redan äro afskafiäde,

dels möjligen komma alt med innevarande års utgång upphöra, såsom tulldislriktchrfsembeten,

bergshauplmän m. fl. Och då rättelse i denna oegentlighet

lättast torde tillvägabringas i sammanhang med utfärdande af ny författning i ämnet,

lår Utskottet föreslå:

2:o.

alt Riksdagen måtte i sin underdåniga skrifvelse angående slämpelpappersafgiften

anhålla, det Kongl. Maj:l vid utfärdandet af

ny författning i ämnet täcktes låta tillse all redan upphäfda

domstolar, embetsverk och myndigheter icke vidare måtte uti författningen

upptagas.

§ 6,

Enligt i denna § gifna föreskrifter skola bouppteckningar i allmänhet förses

med stämpel till ] procent af behållningen i boet, dock egen befrielse från stämpel

rum, der behållningen icke uppgår till 1,000 R:dr äfvensom för efterlelvande

makas giftorätt, hvilken, ehvad den utgör mera eller mindre, anlages till hälften af

behållningen.

Vidare skall köpebref beläggas med stämpel till belopp af 60 öre för hvarje

100 R:dr af värdet, beräknad! efter köpeskillingen, när denna är bestämd endast i

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bevillnings-Vtskottets Betänkande N:o 5.

penningar, men efter nästföregående årets taxeringsvärde, i den händelse att uti köpebrefvet

vissa förmåner eller tjenstbarheter äro för längre eller kortare tid säljaren

eller lians rätlsinnehafvare förbehållna och den derjemte uti penningar bestämda köpeskillingen

icke öfverstiger fastighetens taxeringsvärde; hvaremot, om den kontanta

köpeskillingen öfveistiger detta värde, densamma kommer att tjena till grund för

beräkningen af stämpelns belopp.

Slutligen utgör stämpeln för fastebref 15 öre och för skuldebref 25 öre för

hvarje fulla 100 R:dr.

Herr P. Staaff bar uti en inom Andra Kammaren väckt motion (N:o 16 7) i

afseende å dessa stadganden anmärkt att, enär det icke kunde vara med Statens

sanna fördel förenligt att allt för dryga uppoffringar pålades dem, som söka medelst

förvärfvande af fastighet bereda sig utkomst och en för framtiden tryggad ställning,

slämpelpappersafgiften å köpebref om fast egendom och å skuldebref vore för hög

och följaktligen föreslagit en nedsättning i stämpeln å berörda handlingar. A andra

sidan har motionären velat bereda statsverket godtgörelse för den till följd af omförmälda

nedsättning uppkommande minskning i inkomst genom förhöjd kartering

af bouppteckningar, hvilken förhöjning motionären ansett desto heldre kunna vidttagas,

som endast den aflidnes lott i boet utgjorde grund för karteringen, och derjemte

arfvingar, Indika utan all förtjenst eller tillgörande å sin sida finge emottaga

eu af annan person förvärfvad förmögenhet, skäligen borde deraf lemna någon

icke alltför ringa de! åt Staten.

1 enlighet härmed har motionären föreslagit: ”det måtte charta sigillala å köpebref

och skuldsedlar varda nedsatt till 40 öre för de förra och 15 öre för de

sednare för hvarje hundra Riksdaler samt fastebref förklarade från charta sigillata

fria; men deremot beträffande bouppteckningar varda stadgadt, att bouppteckningar

skola beläggas med stämpel, då de visa en behållning af 1,000 till och med 5,000

R:dr till en fjerdedels procent af behållningen i boet, då de visa en behållning derutöfver

och till och med 25,000 R:dr till en half procent af behållningen, då de

visa en behållning derutöfver till och med 100,000 R:dr till eu procent af behållningen

och då behållningen stiger öfver sistnämnda belopp förses med stämpel

efter två procent af behållningen»; men har motionären tillika yttrat att, som

han genom förhöjning af stämpeln å bouppteckningar endast afsett att bereda statsverket

godtgörelse för den i andra delar föreslagna nedsättning, han gerna såge det

Utskottet för bouppteckningars kartering föresloge en annan, lillätventyrs lämpligare

skala.

Då, vid jemförelse af de stämpelafgifter, som drabba <å erm sidan de vid köp

af fastighet ilVågakommande handlingar och å andra sidan bouppteckningar, de lörra

finnas för hvarje fulla 100 Rall'' betala 7 5 öre eller J procent och de sednare för

samma belopp endast 25 öre eller procent, så torde väl, i enlighet med hvad

motionären antydt, någon jemkning i dessa afgif.er kunna anses vara al billigheten

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 5.

påkallad. Dervid måste likväl och särdeles under nuvarande förhållanden noga uppmärksammas

hvad inflytande en dylik jemkning kunde hafva på statsverkets inkomster.

— Af Justitie-statsministerns embetsberättelse för år 1867 inherntas i sådant

afseende, att under nämnda år köp om fast egendom blifvit lagfarna till ett penningevärde

af 92,930,694 R:dr 39 öre, inteckningar i fast egendom beviljade till ett

sammanlagdt belopp af 48,450,213 R:dr 48 öre och i utsökningsväg till betalning

ådömdt ett belopp af tillhopa 20,472,248 R:dr 95 öre. Under nämnda år har

kartan således uppgått för köpe- och fastebref till 696,980 R:dr samt, i händelse

icke andra handlingar, än skuldebref, skulle legat till grund för de beviljade inteckningarne

eller de i utsökningsväg ådömda belopp, för intecknade skuldebref till

121,125 R:dr och för utsökta skuldebref till 51,180 R:dr eller för samtliga dessa

handlingar tillhopa till 869,285 R:dr R:mt.

Genom motionärens förslag skulle sålunda omförmälda kartebelopp minskas,

för köpe- och fastebref med 325,257 R:dr, för intecknade skuldebref med 48,450

R:dr och för utsökta skuldebref med 20,472 R:dr eller tillhopa med 594,179 R:dr,

hvilket belopp likväl, med afseende derå alt icke allenast andra handlingar än skuldebref,

utan ock af annan orsak redan karterade handlingar antagligen äfven, fastän i

ringa mån, under år 1867 utgjort föremål för inteckning och utsökning, torde böra

nedsättas i rundt tal till 580,000 R:dr R:mt.

Hvad åter bouppteckningar angår, saknar Utskottet all grund för all kunna

bedöma till huru stort belopp kartan å desamma under förflutna år uppgått; i följd

hvaraf icke heller någon beräkning kan uppställas om eller i hvad mån ersättning

för omförmälda minskning i kartan för köpe-, fäste- och skuldebref skulle erhållas

genom den i motionärens förslag ifrågasatta förhöjning i slämpelafgiften af bouppteckningar,

hvilket förslag i allt fal! af Utskottet icke bort tillstyrkas, enär det utgör

en återgång till den progressiva beskaltningsmetoden, som i allmänhet af våra skattelagar

icke numera tillämpas, och, hvad särskilt angår bouppteckningar, vill 1862—

1863 årens riksdag frånträddes och ersattes med den nuvarande, för alla lika procentafgiften.

Vid sådant förhållande och då i Kong). Maj:ts Proposition angående

statsverkets tillstånd och behof stämpelpappersalgiflen blifvit beräknad till 1,350,000

R:dr eller 50,000 R:dr mera än vid de båda sednasle stalsregleringarne, samt

denna beräkning skulle genom de af motionären påyrkade nedsällningar i karleringsafgiften

i väsendtlig mån till sina grunder rubbas, har Utskottet ansett sig böra föreslå,

5:o

alt Herr Slaaffs ifrågavarande motion icke må bifallas.

Utskottet har dock, på det vid kommande riksdagar möjligen ifrågasatta rättelser

eller jemkninger i slämpelförfattningens stadgande icke måtte möta hinder i

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 5.

5

svårigheten att beräkna deras inflytande på statsverkets inkomster, ansett åtgärder

höra vidtagas för insamlande af uppgifter angående de belopp, hvartill stämpelafgiften

för hvarje af författningens väsendtligaste titlar under sednare år uppgått, livilka

uppgifter i allt fall och äfven utan afseende å möjliga förändringar i berörda författning

höra vara af stor betydelse för kännedomen af åtskilliga landets ekonomiska

förhållanden, trott sig böra hemställa,

4:o

att Riksdagen ville uti underdånig skrifvelse till Kongl. Maj:t

anhålla om utredning, i den mån sådan kan vinnas, af det belopp,

hvartill stämpelpappersafgiften för hvarje af de väsendtligaste

titlarne i författningen under de sednaste åren uppgått,

äfvensom att, hvad angår bouppteckningar, denna utredning måtte

utvisa inkomsten af stämpelpappersafgiften särskild! lör vissa

grupper, nemligen då behållningen utgjort från 1,000 till

10,000 R:dr, från 10,000 till 20,000 R:dr och så vidare

särskild! för hvarje tiotusendetal Riksdaler.

Der köpe-, bytes- eller gåfvobref om fast egendom, förr än uppbud skett, å

annan man öfverlåtes, skall handlingen beläggas med stämpel efter i § 6 stadgad

grund för hvarje öfverlåtelse, såvida icke densamma egt rum inom den för lagfart

föreskriliia tid, räknad från första köpet samt öfverlåtelsehandlingen för uppbuds

erhållande inom samma tid hos domstol företes; i hvilket fall förnyad beläggning ej

ifrågakomma''.

'' Den tid åler, hvarinom lagfart hör sökas, är i staden inom tre månader samt

å landet sist vid det ting, som infaller eller sex månader, sedan köpet sluladt Idel''.

Herr L. J. Hierta har ut i en inom Andra Kammaren väckt motion (N:o 14)

anfört: att genom del sätt, hvarpå omförmälda stadgande tillämpades, nemligen att

den person, som i sisla hand förvärfvat fast egendom, måste lör all vinna lagfart

erlägga stämpling papper lör hvarje öfverlåtelse, eu icke obetydlig minskning uppkomme

ej mindre i fastighetens värde än i den säkerhet, som innehafvare af inteckning

i fastighet påräknat, enär erfarenheten visat att köpebref om läst egendom

kunnat vara försedt med tio och än liera transporter, hvarigenom egendomen till

följd af köpares omförmälda stämpelskyldighet å exekutiv auktion bortgått för vida

mindre än dess egentliga värde; samt att nämnda, på ofvaubesknfvet sätt tillämpade

stadgande dessutom kunde föranleda en fastighets egnre att i strid emot gällande

rättsprinciper låta förse ett öfverlåtelsebref å den intecknade fastigheten med så

många transporter, att inteckningshafvares rätt derigenom helt och hållet förintades;

och har motionären till förekommande af den förlust, som inteckningshafvare genom

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillnings-Utslcottets Betänkande N:o 5.

ifrågavarande stadgande kunna lida och hvilken, jemte andra förhållanden, äfven minskade

förtroendet för den säkerhet, inteckning uti fast egendom erbjöde, föreslagit

den ändring uti förevarande stadgande: ”alt den, som söker lagfart å faslighet, ej

må vara skyldig alt erlägga slämpladl papper för mera än sitt fång; men alt då

vid sökt lagfart det befinnes, all föregående egares åtkomslhandlingar eller transporter

ej åro med behörigt slämpladl papper belagda, domaren må vara pligtig att

derom gifva Kronans ombudsman underrättelse och denne vara skyldig all af vederbörande

utsöka det stämplade papper, hvarmed hvarje handling eller transport bort

beläggas.11

Hvarje fång, ehvad det grundar sig på särskild handling eller endast å eu

öfverlåtelse, skall lagfaras och deri dervid, enligt ofvananförda stadgande!!, utgående

stämpelafgift erläggas. Häraf följer, hvad ock motionären riktigt anmärkt, att der

eu fastighet ombytt egare, utan alt lagfart i sammanhang dermed egt rum, den sista

egaren till fastigheten icke kan erhålla lagfart å sitt fång, utan alt lagfart äfven

meddelas hans fångesman och föreskrifven karta betalas. Genom att antaga motionärens

förslag försvunne således den säkerhet för Staten att utfå karta för de föregående

fången, som ligger i ofvanberörda vilkor för lagfart. Sistnämnda karta

komme i sådant fall att utgå endast der fångesmännen kunna anträffas och egde

tillgångar till kartans gäldande, hvarigenom Staten skulle i icke ringa mån lida intrång

i sin rätt alt enligt nu stadgade grunder uppbära stämpelafgift för hvarje öfverflyttning

af fast egendom från en till annan person och dermed äfven tillskyndas en

icke obetydlig minskning i sina på stämpelpappersförfattningen beroende inkomster.

Olämplighelen af motionärens försteg ur det allmännas synpunkt torde således

vara uppenbar; och då inteckningshafvare med bibehållande af nuvarande stadgande

ega, derest de i tid bevaka sin rätt, tillräcklig säkerhet emot förluster af ofvanomförmälda

slag samt äfven fullt skydd ej mindre i föreskriften att öfverlåtelse skall

af två personel'' bevittnas, än ock i allmänna strafflagen emot faran att eu egendoms

egare skulle genom endast skenbara öfverlåtelse!’ vilja minska egendomens värde och

såmedelst tillskynda dem förlust, får Utskottet hemställa,

5:o

att Herr Hiertas ifrågavarande motion må lemnas utan afseende.

Då, enligt hvad Utskottet in hemta!, nu gällande stadgande angående primavexlars

i utländsk myntsort beläggande med stämpel blifvit så tillämpad!, att endast

dylika vexlar, livilka, inom landet dragna, äro stålblå till betalning å utländsk ort, erlägga

stämpelafgift, men deremot de, som utlandet hitsänder för accept eller inkassering,

blifvit derifrån befriade; och då eu sådan tolkning uppenbarligen bör anses

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Betalnings- Utskottets Betänkande N:o 5.

lika litet med billigheten som med författningens mening öfverensstämmande, har

Utskottet funnit sig böra, till förtydligande af stadgandet, deri föreslå följande för
-

ändring :

I

(Nuvarande lydelse.}

Primavexlar i utländsk myntsort

skola antingen förses med särskild stämpel

å 1 R:dr eller skrifvas å till nämnda

värde stämplade blanketter.

0 (Föreslagen lydelse, hvari förändringen

är med kursiv stil utmärkt.)

Primavexlar i utländsk myntsort,

ehvad de äro ställda att betalas inom

eller utom Sverige, skola antingen förses

med särskild stämpel å 1 R:dr eller

skrifvas å till nämnda värde stämplade

blanketter.

§ 7 mom. 2.

Kong!. Maj:ts resolutioner, utslag och domar uli de i förevarande moment

omförmähla mål och ärenden skola beläggas med stämpel till belopp af 10 R:dr 50

öre för hvarje expedition, som icke, enligt mom. 1 i denna §, ovilkorligen är frän

all stämpel fri.

k andra sidan stadgas uti § 5 alt Kongl. Maj:ts domar, utslag och resolutioner

i hvarjehanda andra mål och ärenden skola förses med stämpel till belopp af

för första arket 15 R:dr och för hvart och ett af de öfriga arken 2 R:dr.

Anledningen till dessa stämpelalgillers olikhet torde vara alt söka deri att

ifrågavarande afgift åt 10 Rall'' 50 öre ursprungligen utgjorde eu embets- och Ijenstemän

i Kongl. Maj:ts Kansli tillfallande sportel eller s. k. kansligehuhieu och sigillpenningar,

samt alt, då denna sportel indrogs, beviljades dessa embets- och tjensteman

eu ersättning genom löneförhöjning, för hvilken äter statsverket godlgjordes genom

denna afgift» intagande i slämpellörfattningen och öfverflyttande i sin helhet till

statsverket.

Enär således afgilterna sä i ena som andra fallet numera ingå till statsverket,

finnes icke någon skälig anledning att endast på grund af målens och ärendenas

beskaffenhet stadga olika utgifter för Kongl. Majils expeditioner; hvadan Utskottet i

betraktande jemväl deraf att svårighet torde möta vid att bestämma, huruvida eu

expedition skall med den högre eller lägre stämpeln beläggas, ansett sig böra

föreslå,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillnings-Utslcottets Betänkande N:o 5.

7:o

att de Kongl. Maj:ts uti förevarande moment omförmälda resolutioner,

utslag och domar, livilka icke, enligt mom. 1 i § 7

ovilkorligen äro från all stämpel fria, skola beläggas med den

i § 5 stadgade stämpel, utgörande för första arket 13 R:dr och

för hvart och ett af de ölriga arken 2 R:dr.

Under omförmäla^ huru det icke sällan inträffade, att, efter det fasta å en

egendom hlifvit meddelad, köparen af egendomen saknade tillgång att lösa det

för honom utfärdade fastebref och att egendomen under liden genom nytt, ej lagfaret

köp kommit i annor egares hand, vid hvilket förhållande domaren ginge miste

om icke allenast lösen för lästebrefvet, utan äfven ersättning för det stämplade papper,

hvarmed det ålegal honom att förse lästebrefvet och hvilket ofta uppginge till

betydligt belopp; samt att, då domaren sökt få utbyta sålunda makuleradt stämpladi

papper, dylikt utbyte till följd af författningens otydlighet hlifvit. honom förvägradt;

har Herr Carl Hasselrot uti en inom Första Kammaren väckt motion (N:o 5 7} föreslagit,

att författningen måtte så förtydligas, ”alt domare och expeditionshalvande

tillerkändes rätt till utbyte af det stämplade papper, hvarmed hlifvit belagdt fastebref

till hvars lösen laglärtssökanden bevisligen saknade tillgång”.

Utskottet, som från Kongl. Finans-departementets expedition förskaffat sig del

af en utaf Kongl. Maj:t uppå anförda besvär, i fråga om ersättning för makuleradt

stämpladt papper, gifven resolution, har deraf inhemta!, att ej mindre Konungens

Befallningshafvande än ock Kongl. Maj:ts och Rikets Kammarrätt tillämpat nu

gällande stadgande på det sätt, atl expeditionshalvande förmenats rätt till utbyte

af stämpladt papper, hvarmed ett, i saknad af tillgång, oullöst fastebref hlifvit

försedt.

I anledning häraf och ehuru Kongl. Maj:t genom ofvan anmärkta resolution,

efter en omständlig utredning, beviljat det sökta utbytet, har Utskottet likväl ansett

lämpligt, atl till undvikande af osäkerhet i förevarande och likartade fall och deraf

uppkommande olägenhet för domare och expeditionshalvande, föreslå att 12 § 1 mom.

må erhålla följande förändrade lydelse:

12.

8:o.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 6.

9

8:o.

(Nuvarande lydelse.)

Utbyte af makulerad! stämpelpapper

tillätes, när det. är synbart att misskrifning

eller annan orsak vållat dess

obrukbarhet, samt del blad, hvarå stämpeln

är satt, finnes ostvmpadt. Härvid

skall likväl för papperet betalas 3 öre.

(Föreslagen lydelse, hvari förändringen

är med kursiv stil utmärkt.)

Utbyte af makuleradt slämpelpapper

tillätes, när det är synbart att misskrifning

eller annan orsak vållat dess

obrukbarhet, samt det blad, hvarå stämpeln

är satt, finnes ostympadt, äfvensom

da expeditionslösen för sådan handling,

hvarå stämpeln år anhragt, enligt af vederbörande

exekutor åtecknadt bevis, icke

kunnat hos den betalningsskyldige uttagas.

Härvid skall likväl för papperet betalas

3 öre.

Stockholm den 1 April 1870.

På Utskottets vägnar:

C. J. Oscar Alströmer.

-tf:o 6.

Ank. titt Riksd. Kansli d. 1 April 1870, kl. 3 e. m.

Betänkande, i anledning af väckta motioner om särskild beskattning af

tobak.

Inom Första Kammaren har Herr S. Heijkenskjöld (motion N:o 6), under

antagande all eu förbrukningsskatt å tobak vore för nationen mindre tryckande än

de i Kongl. Rlajils Proposition om statsverkets tillstånd och behof föreslagna förhöj
Bih.

till Riksd. Prat. 187U. 5 Sami. 1 Afd. 5 Höft.

'')

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.