Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af remiss utaf Andra Kammarens ''protokollsutdrag N:o 208, med delgifvande af Andra Kammarens beslut i fråga om förändrad plan för undervisningen vid rikets elementarläroverk.

1870-05-05 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

FK 2TU 1870:9, Utlåtande, i anledning af remiss utaf Andra Kammarens ''protokollsutdrag N:o 208, med delgifvande af Andra Kammarens beslut i fråga om förändrad plan för undervisningen vid rikets elementarläroverk.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 9.

1

N:o 9.

Ank. till Riksd. Kansli d. 5 Maj 1870, kl. 1 e. m.

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande, i anledning

af remiss utaf Andra Kammarens ''protokollsutdrag N:o

208, med delgifvande af Andra Kammarens beslut i fråga

om förändrad plan för undervisningen vid rikets elementarläroverk.

Genom beslut den 27 sistlidne April har Första Kammaren till sitt Tillfälliga

Utskott N:o 2 behagat remittera Andra Kammarens protokollsutdrag N:o

208, innehållande delgifvande af Kammarens beslut med anledning af Herr A. Rundbäcks

motion (N:o 22 bland Andra Kammarens motioner) om förändrad plan för

undervisningens meddelande vid rikets elementarläroverk. Enligt åberopade protokollsutdraget

äro de beslut Andra Kammaren fattat, på grund af den utredning

af frågan, som innehålles i dess Tillfälliga Utskotts Utlåtande N:o 28, af följande

lydelse:

A) att undervisningen vid rikets elementarläroverk måtto ordnas i enlighet

med följande grundsatser:

l:o att studiet af främmande språk i elementarläroverkets fem första

klasser inskränkes derhän, att blott tvänne sådana i dem läsas,

nemligen från första klassen ett lefvande språk, som bör vara obligatoriskt

för alla, och från tredje klassen derjemte latin på den klassiska

och ett nytt lefvande språk på den reala linion; samt att

studiet af öfriga främmande språk uppskjutes till gymnasialafdelningen.

2:o Att i sammanhang härmed lärokurserna, såväl i sin helhet som för

hvarje klass, bestämmas i passande förhållande till den tid, hvarje

läroämne får åt sig anslagen.

Bih. till Riksd. Frot. 1870. 8 Sami. 2 Afd. 1 Band. 7 Häft.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 9.

3:o Att, sedan undervisningen i elementarläroverkets fem första klasser

sålunda kan blifva för begge linierna gemensam i alla ämnen, utom

i ett främmande språk, densamma så ordnas, att hela lärokursen

för dessa klasser kommer att utgöra ett, så vidt möjligt, afslutadt

helt.

4:o Att efter slutad lärokurs i femte klassen särskild afgångspröfning

med lärjungarne anställes, och att det dervid afgifna betyget berättigar

lärjunge, som blifvit godkänd i alla ämnen, till inträde på

vederbörande bildningslinics gymnasialafdolning.

5:o Att de begge bildningslinierna på gymnasialafdelningen, eller från

och med sjette klassen, i den mån förhållandena medgifva, helt och

hållet åtskiljas och förläggas till olika läroverk.

6:o Att, i sammanhang härmed, lärokursen för reala linien på gvmnasialafdelningen

inskränkes till tvänne eller högst trennc ettåriga

klasser,

samt

B) att Riksdagen i underdånig skrifvelse anhåller, att Kongl. Maj:t täcktes

vidtaga nödiga åtgärder för undervisningens ordnande vid rikets elementarläroverk

i öfverensstämmelse med förenämnda allmänna grundsatser.

Den fråga, öfver hvilken Utskottet således har att afgifva yttrande, afser

ingenting mindre än en väsendtlig omgestaltning af våra elementarläroverk i nära

öfverensstämmelse mod do grundsatser, efter hvilka motsvarande undervisningsanstalter

i broderriket nyligen blifvit ordnade. Äfven om Utskottet, sammansatt

för behandlandet af ärenden af en helt annan och vida mindre omfattande natur,

hade varit i besittning af erforderliga insigter för att åt en så vigtig fråga kunna

lemna den fullständiga utredning hon kräfver och förutan hvilken representationen

icke i densamma torde böra fatta några definitiva eller i detalj gående beslut,

möter emellertid en omständighet, hvilken det icke stått i Utskottets makt att

undanrödja, nemligen tidens knapphet, hvilken måsto i högst väsendtlig mån

försvåra och äfven inskränka Utskottets tillgöranden. Men äfven om längre

tid och mera spcciela insigter stått till Utskottets förfogande, betvifiar Utskottet

dock att det skulle kunnat tillstyrka Kammaren att fatta enahanda

beslut med dem, som af Mcdkammaren biifvit antagna. Dessa synas nemligen

Utskottet gå alltför mycket i detalj och utan tillräckligt mångsidig pröfning

hafva afgjort frågor, hvilka för det uppväxande slägtet och således äfven för landets

framtid, äro af don mest genomgripande betydelse, och hvilka derföre äfven

måste med den yttersta varsamhet behandlas. Men om Utskottet således icke tilltror

sig kunna tillstyrka Kammaren att antaga Medkammarens här ofvan intagna

beslut, kan dock Utskottet icke dölja för sig, att i det sätt, på hvilket vår elementarundervisning

för närvarande är ordnad, åtskilligt förekommer hvilket torde förklara,

och i någon mån väl äfven berättiga de vid hvarje riksdag återkommande

framställningar om detsammas ordnande på ett annat, enligt motionärernes förmenande,

för lärjungarne och undervisningen mera tillfredsställande sätt, önskningar

hvilka fått sitt fullständigaste uttryck i den motion, som vid innevarande riksdag

blifvit väckt af Herr Rundbäck och gifvit upphof till do beslut i frågan, Andra

Kammaren fattat. Dessa ständigt återkommande framställningar häntyda otvifvelaktigt

på en befintlig oro hos folket beträffande ändamålsenligheten af don plan,

efter hvilken elementarläroverken äro inrättade. Denna oro torde icke heller

sakna all befogenhet, och tror Utskottet sig böra i korthet antyda de omständig
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 9.

heter, på hvilka Utskottet grundar detta omdöme. Utskottet har nemligen trött sig

finna huruledes sedan år 1856 förändringar och omkastningar i undervisningsplanorna

bidragit till att rubba tron på sjelfva riktigheten af de grundsatser, på

hvilka skollagen är uppförd, eller åtminstone på dessas fulla ändamålsenlighet för

vårt folk och våra förhållanden; huruledes språkundervisningen i de nedre klasserna

af skolan utvidgats till att på ett betänkligt sätt upptaga barnens tid och

anstränga deras vid den åldern föga utbildade krafter; huruledes såväl härigenom

som genom mängden af ämnen, som i skolan samtidigt läsas och framför allt genom

deras föredragande af särskilda lärare, lärjungarnc ytterligare och på ett stundom

för deras helsa betänkligt sätt blifvit öfveransträngda; huruledes från flera orter

klagomål förspörjas deröfver, att lärokurserna äro så ordnade, att, i verkligheten,

någon afslutad undervisning icke erhöiles förrän efter genomgång af skolans alla

klasser, under det att det störa flertalet af hennes alumncr, hvilket icke liar tillfälle att

fullständigt genomgå henne, tvingas att vid den tid, då de för sin framtida utkomst

måste so sig om efter arbete, lemna skolan med, i vissa ämnen åtminstone, ganska

ofullständiga kunskaper; huruledes slutligen sammanförandet i samma skola af

såväl den förfina gymnäsialafdclningen som båda bildningslinierna — den klassiska

och den reala — vållat att skolorna blifva så öfverfyllda, att disciplinen icke

alltid torde kunna nöjaktigt öfyervakas, samt att denna förening på de flesta

ställena ansetts menlig för undervisningen, särdeles å don reala linien. Sistnämnda

förhållanden torde äfven hafva gifvit upphof till den tanken, som synes

alltmera hafva vunnit insteg, att det vore önskligt att skolan så kunde

ordnas, att undervisningen i de nedre klasserna blcfve i möjligaste måtto för

alla gemensam, men deremot i do öfre, — motsvarande do fordna gymnasierna —- kunde fullständigt särskiljas ända derhän, att, om möjligt, dessa klasser frånskiljdes

den öfriga skolan och upptogos i fristående, sjelfständigt läroverk, afsedda

särskildt för bibringande af don så kallade klassiska bildningen, och särskilt

för undervisning å den reala linien. Huruvida de klagomål öfver det

närvarande förhållandet med våra elementarläroverk, hvilka Utskottet påpekat,

verkligen hafva den betydelse för ynglingarnes uppfostran, som man allmänt synes

böjd att tillmäta dem, vågar Utskottet icke'' afgöra. Deras ständiga framhållande

och deras obestridliga befintlighet synes emellertid Utskottet vara af den vigt, att

äfven från Riksdagens sida något bör göras för deras afhjelpande, eller, i fall de

efter närmare pröfning skulle befinnas obefogade, för folkets upplysande derom,

att de fel, som man nu är'' benägen att anmärka, i sjelfva verket icke förefinnas

utan bero på en missuppfattning, af förhållandena. Det måsto nemligen, enligt

Utskottets förmenande, ligga makt deruppå, att folket är förvissadt om att den undervisning,

som meddelas dess söner i landets offentliga läroanstalter, icke allenast

är den fullständigaste som, med afseende å landets tillgångar och behof, kan åstadkommas,

utan äfven att donna meddelas på ett sätt och under vilkor, som ej tvinga

ynglingen att vid skolan tillbringa alltför lång tid af hans ungdom, och som ej

heller öfver höfvan anstränger hans krafter, utan fastmera bibehåller dem oförminskade,

så att, då han lemnar skolan för att antingen vid specialskolorna fortsätta

sina studier eller omedelbart utgå i det praktiska lifvet, lian besitter den

spänstighet och den viljekraft, hvilkas egande är för landets ungdom lika vigtig

som mångsidiga, omfattande kunskaper. En undersökning, verkställd af med

ämnets alla sidor förtrogne män, i syfte att vinna klarhet i dessa frågor och omfattande

tillika en pröfning af hela vårt skolväsende, i hvad detta rörer elementarläroverken,

har derföre synts Utskottet af omständigheterna påkallad och nöd
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

%

4 Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 9.

vändigtvis böra föregå alla beslut om mera eller mindre genomgripande förändringar

i den hittills följda planen för elementarläroverkens ordnande. Sedan

en sådan granskning af nu gällande slcolstadga egt rum, torde det blifva möjligt

att så ordna elementarläroverken, att desamma derefter må kunna komma i åtnjutande

af den orubblighet och det fullständiga förtroende, hvilka äro väsendtliga

vilkor för deras lyckosamma arbete och jemna, ostörda, utveckling. Det ligger

emellertid i sakens natur, att en dylik revision icke kan anordnas af Riksdagen

eller utföras af något dess Utskott, och att det endast kan tillkomma Riksdagen

att hos Kongl. Maj:t i underdånighet hemställa, att Kong! Maj:t täcktes förordna

em sådan och derefter underställa Riksdagens pröfning de förslag, öfver hvilka

Kongl. Maj:t kan finna nödigt att inhemta Riksdagens mening. Detta, men också

icke något mera, har Utskottet trott sig kunna föreslå; och får Utskottet således,

med hänvisande till hvad Utskottet här ofvan anfört, härmed vördsamt hemställa:

l:o att Första Kammaren icke måtte biträda de af Andra Kammaren enligt

protokollsutdrag N:o 208 för , sin del fattade beslut i fråga om förändrad

plan för undervisningens meddelande vid rikets elementarläroverk;

2:o att Kammaren ville för sin del besluta, att Riksdagen hos Kongl. Maj:t

i underdånighet anhåller, det ville Kongl. Maj:t genom sakkunnige män

låta företaga en revision af nu gällande skolstadga och särskilda, tid

efter annan meddelade föreskrifter rörande dess tillämpning, samt derefter

underställa Riksdagens pröfning de förslag till förändringar i densamma,

öfver hvilka Kongl. Maj:t kan finna nödigt inhemta Riksdagens

yttrande; samt,

och om förestående punkt af Kammaren godkännes,

3:o att Kammaren ville inbjuda Andra Kammaren att biträda samma beslut.

Stockholm den 5 Maj 1870.

På Utskottets vägnar:

L. Manderström.

Stockholm, tryckt hos O. Wilh. Hagman, 1870.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.