Sök i Ratio Lex

Memorial angående fullbordad granskning af de i Stats-Bådet förda portokoll.

1870-03-09 · 12 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 10 av 12 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1870:4, Memorial angående fullbordad granskning af de i Stats-Bådet förda portokoll.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutions-Utskottets Memorial N:o 4.

1

JJ:o 4.

Auk. till Riksd. Kansli d. 11 Mars 1870, kl, 1 e. in.

Konstitutions-Utskottets Memorial angående fullbordad granskning af de

i Stats-Bådet förda portokoll.

Till Konstilutlons-Ulskoltet hafva, uppå derom hos vederbörande gjord framställning,

hlilvit öfverlemnade de sedan sistliden riksdags början och intill början

af den innevarande i Siats-Rådet förda protokoll, nemligen öfver:

Justitie- och Justitie-departements-ärenden från och med den 19 Januari

1869 till och med den 11 Januari 1870;

TJtrikes-departements-ärenden från och med den 22 Januari 1869 till och

med den 7 Januari 1870;

Landtförsvars-departements-ärenden från och med den 19 Januari 1869 till

och med den 7 Januari 1870;

Sjöförsvars-departements-ärenden från och med den 29 Januari 1869 till och

med den 14 Januari 1870;

Civil-departements-ärcnden från och med den 16 Januari 1869 till och med den

14 Januari 1870;

Finans-departernents-ärenden från och med den 19 Januari 1869 till och

med den 14 Januari 1870; samt

EcklesiastiJc-departements-ärenden från och med den 19 Januari 1869 till och

med den 7 Januari 1870.

Under den granskning af dessa protokoll, som, i öfverensstämmelse med

grundlagar!^ föreskrift, blifvit företagen och numera fullbordad, har Utskottet hvarken

funnit skäl alt emot någon Stals-Rådels ledamot tillämpa 106 § Regeringsformen

Bih. till Riksd. Prof. 1870. 3 Sami. 4 Höft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutions-Utskottets Memorial N:o 4.

eller ansetl anledning förekomma alt framställa någon anmärkning på grund af stadgandet

i 107 § af samma grundlag;

hvilket Utskottet får för Riksdagen tillkännagifva.

Stockholm den 9 Mars 1870.

På Utskottets vägnar:

Tli. Mimek af Koseiisehöld.

Ordförande.

Reservation:

Af Herr Sven Nilsson i Österslöf: Vid den granskning af Statsråds-proto
kollen

som Konstitulions-Utskoltet förebud, bär det icke undfallit Utskottet att åtskilliga

hemman af skiljaktig natur och i särskilda orter blifvit ålagda ordinarie

rotering, ulan afl Riksdagen deröfver blifvit börd eller en sådan åtgärd beslutat.

Då 80 § Regeringsformen uttryckligen föreskrifver, att de med landet och städerna

upprättade kontrakter och indelningsverk skola orubbade vara, intilldess Konungen

och Riksdagen finna nödigt någon lindring deri alt samfäld! göra, och alt ingen ny

eller tillökad rotering, utan genom Konungs och Riksdags sammanstämmande beslut

kan tillkomma, så bar jag, i skiljaktighet från Utskottets pluralitet, ansett att detta

grundlagssladgande blifvit öfverträdl. Vill man, derföre att de verkställda roleringarne

endast afsett hemmanens påförande af vakansafgifl i slöhet för effektiv rotering, icke

betrakta de ifrågavarande regeringsbesluten såsom sådana, bvilka afses uti ofvannämnda

grundlagsparagraf, så kan man ändock icke undgå alt finna del de äro nya pålagor, som

blifvit påbjudna och äfven uppburna ulan Riksdagens samtycke, och således stridande

mot 75 § af nyssnämnda grundlag. Anseende att lagarnes helgd ulgör bufvudvilkor

för samhällens bestånd och lycka, och all delta i än högre grad gäller fundamenlallagarne,

bar jag icke troll mig böra underlåta anmärka ett, efter min uppfattning,

så anmärkningsvärd! förhållande, som det alt Regeringen synes anse sig oförhindrad

åt förutnämnda grundlagsparagiåter all när och hvar som helst verkställa ny eller

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutions-Utskottets Memorial N:o 4.

3

förändra redan verkställd rotering. Alt sådana åtgärder vidtagits förut och lått oanmärkta

passera, kan icke minska olagligheten af de här förevarande. Del tvärtom

gör dess mera angeläget att fästa uppmärksamheten derpå, så att missbruken ej få

häfdcn att åberopa för deras rättmätighet.

De af Kongl. Maj:t fastställda roteringarne, som jag funnit upptagna i Statsrådsprotokollen,

äro, i protokollet den 5 Febr. -1809 för ärenden tillhörande Sjöförsvars-departemcntet,

då f. d. posthemmanet N:o Svartingstorp -£ nät. i (Valmar län

roterades till ordinarie båtsmanshåll vid Smålands kompani för | beräknad! till §

af hel rote, med skyldighet att erlägga vakansafgift efterräkningsvis från början af

Januari 1865, tills hemmanet kunde användas för verklig båtsmanshållning; och uti

samma protokoll afgjordt rotehållarnes för båtsmansrote» N:o 41 af Roslags kompani

ansökan om befrielse från rekryteringsskyldighet, hvilken blifvit bifallen derför

all Kongl. Maj:t genom Bref den 14 Aug. 186 7 beslutat pröfning om hvilken lindring

i roteringen kunde beredas genom andra hemmans deltagande. Enligt protokollet

den 5 Mars 1869 för ärenden, tillhörande Landtförsvars-departementel, hafva

då blifvit roterade: mantal Långaskruf postgård N:o 1 i Helleberga socken och

Kronobergs lön för J1 mantal, ehuru hemmanet ej undergått laga skifte, förra post
hemmanet

N:o 1 Sugarde \ mantal i samma socken, Renhull j mantal i Lenhofda socken ro
teradt

till mantal; förra posthemman^ Lenhofda Gripagård N:o 6 om j mantal i Lenhofda

socken, som förklarades skola öfvertaga den af komministersboställel \ mantal Hult Mellangärden

förut utgjorda rotering och erlägga vakansafgift för roteringen af återstående ]’-6

mantal, intilldess roleringens utgörande in natura kunde vara påkalladt; hemmanet Asby

Sloregården N:o 1 om | mantal i Dädesjö socken af Kronobergs län, som fortfarande

bestred postföring för g| mantal och, i anseende till svaga och inskränkta egor,

år 1858 befriats från rotering för { eller g|, skulle för endast återstående

mantal inträda i ordinarie rotering förmedelst utgörande af vakansafgift, intilldess rotering

in natura kunde påkallas. Den 6 Juli 1869 har roterats jl, mantal krono

Kopparbäckshagen i Östra Wingåkers socken och Oppunda härad af Södermanlands

län, hvithet hemman blifvit åsatt rotetaxation till T''-6 mantal och af Kongl. Maj:t

förklarats skola deltaga i rotering för rote, hvithet hemman skulle, enligt Kam
mar-kollegii

af Kongl. Maj:t fastställda utslag den 20 Oktober 1868 erlägga va
kansafgift

efterräkningsvis från och med den 17 Juni 1865; det från gästgifveriskyldighet

befriade kronoskattehemmanet Lund N:o I ett mantal i Wallby socken

af Södermanlands län, hvilkel skulle draga rotering i soldathållet för eu half rote

med vakansafgift från gästgifveriskyldighelens upphörande den 1 November 1864,

intilldess rotering in natura kunde ske; kronoskattehemmanet N:o 5 Öhrsta |

mantal Stenqvista socken och Öster Rekarnes härad al Södermanlands län, som blifvit

belriadt från gästgifveriskyldighct och förklarades böra deltaga till en tredjedel

i hel soldatrote eller för | rotemanlal, med vakansafgift från gästgifveriskyldighelens

upphörande till dess det kunde till ordinarie soldalrotering in natura indelas. Den

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutions- Utskottets Memorial N:o 4.

3 Augusti 18 6fl har Kong!, Maja fastställt rotering af mantal af kronoskattehemmanet

Norra Stöllet N:o 1 om £- mantal i Ny socken, Elfdals härad och Werrnlands

län; och den 22 December 186fl å nyhemmanet £ mantal, Rödjan N:o 2

i Fägreds socken af Wadsbo härad och Skaraborgs län; — rotetaxationen fastställd till

en daler med föreskrift att rotefrihetsafgift, med efterräkning för de tre sistlorflutna

uppbördsåren, skulle erläggas, intilldess hemmanet kunde till rolerings utgörande in

natura blifva indeladl.

Under loppet af det sistförilutna året har Kong!. Maj.t sålunda fastställt rotering

i skilda delar af landet å flera hemman utaf olika jordnatur. Man finner här

posthemman, gästgifverihemman, kronohemman, krono-, skatte- och till och med nyhemman.

Dessutom har jag vid anställda undersökningar funnit både, att flera roteringsförrätlningar

äro under myndigheternas handläggning, och att sådana blifvit al

Kongl. Maj:t fastställda äfven under föregående år på lika sätt som under det sistlidna.

Då man derjemte ser af Kongl. Majds ofvannämnda beslut den 5 Febr. 1869

på rotehållarnes för båtsmansroten N:o 41 af Roslags kompani ansökan om befrielse

från rekrytering, att Kongl. Maja ansett sig hafva rätt ensam besluta om lindring i

rotering; af Kongl. Majfls berättelse till nuvarande riksdag, att “Ny håtsmansrotering

af åtskilliga f. d. posthemman inom Ralraar och Wester-Norrlands län har under

nästlidna år vunnit fastställelse11; och af Kongl. Majfls nådiga Proposition N:o 1, all

förslag framställts om effektiv roterings utgörande af 101£ mantal, utan att Riksdagen

blifvit salt i tillfälle att granska, än mindre godkänna sådana roteringsförrättningar

— så blir man öfvertvgad derom, att, till följd af bristande uppmärksamhet

från Riksdagen, den uppfattning vunnit insteg, att Kongl. Maja eger den rätt som

sålunda utöfvas, och att förutnämnda af mig åberopade grundlagsparagrafer äro betydelselösa,

för så vidt de skulle utgöra något skydd för folket mot regeringsmakten.

Man har sökt försvara de af mig anmärkta åtgärderna och såsom stöd lör dem

anfört, att skatte-, krono- och frälsejords åliggande att deltaga i ständiga knekte- och

bålsmanshållen redan i riksdagsbeslutet den 3 Januari 1683 blifvit bestämdt och

sedermera vid flera riksdagar sladläsladl. För Kongl. Majfls rätt att ulan Riksdags

hörande förordna om utgörande af vakansafgift har åberopats Krigs- och Kammarkollegii

cirkulär den 25 Februari 183 5 , Kammarkollegii kungörelse den

9 Oktober samma år samt Krigskollegii, Förvaltningens af sjöärendena och

Kammarkollegii kungörelse den 20 November 1841, hvaraf skall inhemtas,

dels att, på grund af Kongl. Majfls Proposition den 18 Januari 1834, Rikets

Ständer enligt skrifvelse den 10 derpå följande November bland annat beslutat,

att för all jord, som, ehuru ordinarie rotering underkastad, likväl icke presterade

rotering in natura, borde i stället för den dittills bestämda bevillning för

rotefribeten erläggas till rikets försvarsverk eu vakansafgift för hvarje rote, som vore

roteringsbesväret fullt motsvarande och vid markegångssättningen eller i hvarje län

gällande roteringsgrunder skulle specificeras och i taxorna årligen utsättas; dels att

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutions-Utskottets Memorial N:o 4.

o

Rikets Ständer, i anledning af framställning från Kong!. Maj:t, i skrifvelse af den

15 Juni 1841 anmält, att, i afseende å utgörande af rotevakansafgiften för de hela

rotar eller spridda rotedelar, hvarmed den ordinarie roteringen till följd af då pågående

roteringsförrättningar blifvit tillökad eller ytterligare lcomme att ökas, Rikets

Ständer ansåge, att för sådan jord, der för densamma icke utgjordes verklig rotering

in natura, skulle erläggas rotevakansafgift på enahanda sätt och efter samma grunder,

som från och med år 1835 egt rum, och detta jemväl i de län, der roteindelningen

icke ännu var afslutad, utan hinder deraf alt de nya roteringslängderna icke

blifvit pröfvade och fastställda. Och om än Riksdagens godkännande af sådana roteringsförrättningar

skulle erfordras, har man anfört, att ingen preskriptionstid, inom

hvilken ett sådant godkännande bör begäras, finnes föreskrifven, och alt någon försummelse

härutinnan eller uraktlåtenhet alt iakttaga grundlagens föreskrifter således

icke skett, enär Kong!. Maj:t kan framdeles förelägga de verkställda roteringarne till

Riksdagens pröfning.

Ehuru man knappast kunde vänta, alt 1683 års riksdagsbeslut eller andra

författningar, som må hafva tillkommit före 1809 års Regeringsform, skulle åberopas

såsom gällande emot så tydliga föreskrifter som denna grundlag i förevarande fall

innehåller; så, då ett sådant åberopande blifvit gjordt, torde det icke vara alldeles

öfverflödigt att se till hvad det gamla riksdagsbeslutet innehåller rörande detta ämne.

Hufvudgrunder för roteringsinrättningen igenfinnas i 14:de och 2lista punkterna. Den

förstnämnda, som rörer ridderskap^ och adelns åtagande af utskrifning, innehåller

vid slutet: “skulle ock någon provins eller enskille personer vilja slå under ett visst

knektehåll, så ansökes uti underdånighet, att Kongl. Maja sådant ville tillåta, dock

under dräglige conditioner“; och i den sistnämnde, hvilken rörer allmogen i de provinser,

som redan ingått på det vissa knektehållet så alt hvarje provins skulle underhålla

sitt vissa antal knektar, i allmänhet 1,200 man, beder denna allmoge underdånigst,

“det landlboerne på alla reducerade och donerade gods, hvilka intill

detta varit kneckteutskrifningen underkastade, efter Kongl. Mnjfls nådigaste tillsägelse

vid indelningens inrättande, dem derutinnan till sublevation anordnas, och att alle

ståndspersoner utom adel, som intill detta dels undergått utskrifning^], dels understundom

sig derifrån undanstucket, och nu till ett visst knecktehåll för sina hemmans

skull billigt dragas kunna, måge på delta sättet, hvarest de hädanefter vore

till finnandes, utan invändning af något privilegio, komma allmogen till eu allmän

likhet och lindring11. Då allmogen i en del landskap ännu icke ingått på det vissa

knektehållet utan var underkastad utskrifning, kunde den begäran om hjelp och

lindring af dem, som för sina hemman borde ingå i knektehållet, enjjpslröra de provinser

hvarest ett sådant blifvit antaget, och då antalet af knektar var noga bestämdt

genom mellan Kongl. Maja och allmogen ingångna kontrakter; så lärer ingen

annan mening kunna dragas af deri anhållan om indelning af, som det heter, dem

som sig undanstucket från utskrifnjngarne, än den, att de som funnes i hvarje provins

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Konstitutions-Utskottets Memorial N:o 4.

skulle komma öfrige i provinsen till allmän likhet och lindring vid underhållet af

det antal knektar provinsen, emot frihet för utskrifning, skulle prestera. Någon sådan

rotering, som nu verkslälles för alt till statens allmänna behof åtkomma penningar,

afses icke i 1685 års riksdagsbeslut. Det berodde då på provinser eller enskilda

att åtaga sig knektehåll^, men sedan detta var infördt i en provins, borde

alla draga lika tunga för det underhåll, som ålåg provinsen. Om än 1809 års

grundlag icke tillkommit, hade således 1685 års riksdagsbeslut ändock ej kunnat

grunda rätt för nu ifrågavarande roteringars verkställande; och då den nyare lagen

i allt fall måste upphäfva den äldre, har man svårt att fatta huru denna gamla lag

på fullt allvar kunnat åberopas i delta fall.

kör att bemöta påståendet, att Kongl. Maj:t i senare tider skulle erhållit rätt

alt utan Riksdagens hörande “förordna om utgörande af vakansafgifl“, eller, som det

i sjelfva verket tillgår, rotera hittills oroterad jord för .erhållande af vakansafgift, är

nödigt att påvisa huru och genom hvilka beslut den extra äfvensom den så kallade

nya ordinarie roteringen tillkommit. Jag skall göra denna framställning så kort som

möjligt och troget grunda den på beslut och meddelanden som gifvits af Konung

och Riksdagar sedan år 1809. Före denna tid är ingenting hesluladl, som inverkar

på denna frågas bedömande ur konstitutionel synpunkt, emedan den då antagna grundlagen

är tydlig, och emedan den i hvarje förekommande fall bör tillämpas efter ordalydelsen.

Sådana påbud som emhetsverkens bref och kungörelser eller Kongl.

Maj:ts cirkulärer, skrifvelse!- och förordningar eller instruktioner kunna icke i detta

fall tillmätas någon laglig gällande kraft, såvida de icke grunda sig på Riksdagars

beslut som tillkommit sedan 1809, emedan det är Konungen och Riksdagen som gemensamt

skola besluta, om heslutet skall kunna blifva lag.

Uti skrifvelse den 17 Mars 1810 anhöllo Rikets Ständer hos Kongl. Maj:l att,

i stöd af de emellan Kongl. Maj:t och Kronan samt rust- och rotehållare lör längre

tid tillbaka upprättade kontrakt, vargeringen måtte upplösas och de om denna inrättning

utfärdade påbud upphäfva»; äfvensom att de i ofvanomförmälda måtto med

rust- och rotehållarne slutne kontrakt måtte, enligt 80 § i Regeringsformen, ega sin

fulla kraft och verkan. På denna anhållan svarade Kongl. Maj:t den 51 i samma

månad, bland annat, alt Kongl. Maj:t trodde sig till Riksens Ständers bedömande

böra framställa den enkla frågan: “Huru riket skall försvaras och om den närvarande

krigsmakten dertill anses tillräcklig?11 Kongl. Maj:t bolde tro, “att den samma lagstiftande

makt, som föreslår inskränkning af försvarsmedlen, ej kunnat vidtaga detta

steg, utan att derjemte vara betänkt på någon annan allmännare och mera rättvist

fördelad ersättning11. Detta svar öfverlemnades till Allmänna Resvärs- och Ekonomiutskottet,

som den 10 derpå följande April afgal Betänkande deröfver och föreslog,

att såsom det första medel till rikets ökade försvar bolde all då inom dess gränser

varande orolerad jord af hvad namn och beskaffenhet den vara må, med undanlag

af i tjenst varande militärers boställen, så snart riket med krig hotas eller oroas,

s. 7 Kontrollera mot PDF

Konstitutions-Utskottets Memorial N:o 4.

7

genast uppsätta och förse det emot samma jord svarande försvarsmanskap; dock

borde denna extra rotering vid krigets slut alldeles upphöra, och aldrig oltare än då

riket hotades med anfall kunna uppsättas. Till ändamålets skyndsammaste vinnande

skulle roteringen verkställas provisionel! af kommissioner, om hvilkas sammansättning

föreskrifter meddelades; och föreslogs bland annat alt Rikets Ständer skulle förbehålla

sig att, enligt 80 § Regeringsformen, vid nästa riksdag öfverlägga och besluta

om roteringsförrältningen. Om riket med krig hotades eller anfölls, under det denna

reglering eller extra rotering pågick, skulle Kongl. Maj:l ega uppbåda förstärkningsmanskap

efter föreslagna grunder, som här förbigås emedan de ej inverka på roteringsfrågans

bedömande. Såsom svar på Kongl. Maj:ts omförmälda skrifvelse öfverlernnade

Rikets Ständer, medelst skrifvelse af den 28 April 1810, delta betänkande

jemte i stånden föreslagne modifikationer, å hvilka de anhöllo om nådigt afseende

hos Kongl. Maj:t, som egde, efter af Ständerna stadgade hufvudgrunder, vid

verkställigheten vidtaga de mått och steg som erfordrades. Så tillkom det första

beslutet om extra roteringen, som skulle med ett undantag, nemligen vissa militära

boställen, öfvergå all inom rikets gränser varande oroterad jord, af hvad namn och

beskaffenhet den vara måtte, samt verkställas på sätt och med vilkor som Rikets

Ständer föreskrefvo. Regeringsformens 80 § var då eu ny lag och dess innehåll i

friskt minne samt till sill värde uppskattadt, derföre framhölls den äfven uti beslutet.

Vid 1812 ars riksdag uttryckte Rikets Ständer, uti skrifvelse den 10 Augusti,

al förekomne anledningar, att den verkställda extra roteringen måtte varda öfversedd

och jemkad, ehvad underdåniga besvär deremot ldifvit anförda eller icke.

Uti underdånig skrifvelse den 8 Augusti 1815 begärde Rikets Ständer åtel'' jemkning

i extra roteringen och omnämnde några omständigheter som dervid borde

iakttagas, hvaribland ma nämnas, alt med deras afsigt vid dess åtagande instämde

alt densamma allenast skulle under krig utgöras, och då borde endast i manskap

utgå, hvarföre den önskan yttrades, all de aftal, som af extra rotehållare å andra

ställen än i Skåne kunde vara ingångna om erläggande af vissa afgifter, under bestämd

eller obestämd tid, emot befrielse från skyldigheten alt uppsätta manskap, sedan

riket numera vunnit fred, måtte alldeles upphöra att gälla. Kongl. Maj:t hade

Öl ver Rikets Ständers år 1815 gjorda framställning infordrat Krigs- och Kammarkollegiernas

utlåtande och uppskjuter afgörande! af delta ärende till 1825 års riksdag,

da detsamma rörande handlingar jemte nådig skrifvelse den 20 Mars öfverlemnades,

hvarefter Kongl. Maj:t ville, sedan Rikets Ständer sig deröfver i underdånighet

yttrat, falla beslut i ämnet och låta utfärda nödiga föreskrifter för ifrågavarande

rolejemknings definitiva verkställighet 1 anledning häraf yttrade Rikets Ständer

i underdånig skrifvelse, alt ordinarie roteringen borde tjena till mönster för extra

intet ingen, och alt denna vid skeende ölversigt och jemkning deraf i hvarje provins

bolde bibehållas till likhet med gamla roteringen. Från extra roteringen undantogos

flera hemman af olika slag än som undanlagils då den först 1810 beslutades; och

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutions-Utskottets Memorial N:o 4.

innehåller Ständernas skrifvelse rörande hemman i allmänhet: “Vidare och i betraktande

deraf att, efter hvad genom Riksens Ständers, år 1810, fattade beslut varit

åsyftadt, extra roteringen endast borde träffa så kallad priviligierad jord, samt att

derifrån således äfven böra skiljas alla hemman och lägenheter af krono-, skalleoch

frälse-natur, hvilka enligt förfaltningarne äro underkastade ständig rotering, anse

Riksens Ständer, att vid de blifvande jemkningsförrättningarne böra från upptagande

i extra roteringen uteslutas:

l:o. Alla vid 1811 års extra rotering antecknade hemman af förenämnda

beskaffenhet, i afseende på hvilka särskild undersökning blifver nödig, om icke å

ett och annat ställe delar af ett förut roteradt hemman kommit att i extra roteringen

ingå, blott derföre alt hemmanet i gamla roteringen funnits upplaget till mindre

hemmantal, än hvaraf det, efter jordeboken, består och ulan afseende derpå, att sådant

skett för hemmanets svaghets skull eller andra gällande orsaker". Uti allt

hvad Rikets Ständer då ej funnit ändringar nödiga, ansågo de föreskrifterna, som

1811 års Kongl. instruktion innefattade, kunna bibehållas och gälla till efterrättelse;

hvarjemte de anhöllo att jemkningsförrättningarne skulle öfver hela riket påbörjas

nästföljande år 1824, och sedermera i oafbruten ordning fortgå.

Kongl. Maj:t utfärdade förnyad instruktion den 20 December 1825 för roleringskommissioner,

hvilka anbefalldes från extra roteringen utesluta: alla hemman,

som, efter roteringens införande, blifvit af öde upptagne och skattlagde; öfverskjutande

delar af förut roterade hemman, som voro roterade för mindre mantal än

hvaraf de bestodo; oprivilegierade hemman och lägenheter i bergslagerna; posthemman

samt utjordar och torp som icke vore under hemmans räntor inbegripne, äfvensom

odlingar å rekognitionsskogar, kronopark^- och andra allmänningar. Uti

denna instruktion anbefalldes ingen -verkställighet af ordinarie rotering; men uti särskild!

cirkulär samma dag förordnade Kongl. Maj:t, att roteringskommissionerna skulle

i särskilda längder upptaga alla hemman och lägenheter af krono-, skatte- och frälse

natur och äfven desamma i ordinarie rotar indela efter de grunder, som vid roleringsverkets

uppgörande inom länen blifvit följda, jemförde med de som i instruktionen

af samma dag blifvit stadgade, hvilka instruktioner i alla andra tillämpliga

fall skulle tjena till efterrättelse för kommissionerna, derom desse af Konungens Befallningshafvande

i länen skulle förständigas. Genom detta Kongl. cirkulär började

den så kallade nya ordinarie roteringens verkställande och fortsattes efter ytterligare

föreskrifter, som af Kongl. Maj:t, till följd af förfrågningar af iandshöfdingarne, meddelades

uti särskilda cirkulär den 50 Maj och i4 Juni 1826. Rikets Ständer hade

likväl aldrig yttrat, att någon dittills oroterad jord skulle indelas i ordinarie rotering.

Deras yttrande uti den vid 1825 års riksdag äflåtna skrifvelsen, att hemman och

lägenheter af krono-, skatte- och frälse-natur böra undantagas från ordinarie rotering,

emedan de enligt förfaltningarne äro underkastade ständig rotering, kan icke

utan misstydning lämpas derhän, alt dessa hemman och lägenheter skulle ordinarie

s. 9 Kontrollera mot PDF

Konstitutions-Utskottets Memorial AT:o 4.

9

roteras. , Om meningen varit sådan, hade Ständerna otvifvelaktigt sagt icke att de

äro, utan alt de böra vara eller skola vara sådan rotering underkastade. Detta

framgår alldeles klart af innehållet, som det är formuleradl i lista punkten af

nämnda skrifvelse, deri den begärda undersökningen om alla hemman af förenämnde

beskaffenhet, som blifvit antecknade i 1811 års extra rotering, förutsältes blifva #

''lödig för utrönande, om icke å ett och annat ställe delar af ett förut roteradt

hemman kommit att i extra roteringen ingå blott derföre alt hemmanet i gamla

roteringen funnits upptaget till mindre mantal än jordeboken utvisade, utan afseende

flit sådant skett för hemmanets svaghets skull eller andra gällande orsaker. Ständernas

afsigt kunde, efter skrilvelsens ordalydelse, icke vara annan än alt förekomma,

det svaga hemman med högt jordeboksmanlal icke skulle, jemte redan pålagd ordinarie

rotering, blifva upptagna till extra rotering för del öfverskjulande hemmantalet.

Rikets Ständer begärde ock vid riksdagen är 1829, med åberopande af sin

rätt enligt 75 och 80 §§ Regeringsformen, att den föreslagna tillökningen uti ordinarie

knektehåll^ icke måtte till någon slags åtgärd befordras, innan de fall mottaga

nådig Proposition och fåll tillfälle sig derom utlåta med den beslutanderätt

som genom dessa grundlagsparagrafer var dem förbehållen;-alt i händelse någon verkställighet

i eu eller annan del af riket redan blifvit vidtagen densamma genom

Kong!. . Maj:ts försorg måtte varda återkallad; att hemmansegare, som tilläfventyrs

icke inom förelagd fatalietid anfört besvär mot den nya ordinarie roteringen,

icke måtte anses hafva sig densamma åtagit eller förlorat sin rätt att derifrån

vara befriade, intilldess Rikets Ständer sig i hufvudfrågan yttrat; samt att om någon

kostnad eller förlust af eu och annan beskaffenhet, såsom följd af förberörda

rotering blifvit jordegaren tillskyndad, honom måtte beredas tillfälle alt sin rätt til!

ersättning derför i laga ordning utföra och gällande göra. Uti nådig skrifvelse den

18 Januari 1854 besvarade Kong!. Maj:t Rikets Ständers nyssnämnda framställning.

Denna skrifvelse, som i flera delar icke skulle vara ett otacksamt ämne för en

genomgående kiitik, innehåller til! slut, att, då ingen verkställighet af roteringskommissioncrnas

förslag egt rum, var någon sådan icke att återkalla; då verkställigheten

berodde af Konungens och Ständernas gemensamma beslut, följde, att [underlåtenheten

att anföra besvär icke kunde till någon skyldighet för de roteringsskyldige

förbinda; och då någon prestation af den nya ständiga roteringen icke var

förordnad, än mindre fullgjord, följde vidare, att någon kostnad eller förlust genom

den anstalt Kong!. Maj:t i nyssnämnda måtto vidtagit icke kunnat tillskyndas, och

att bereda tillfälle för dem all göra ersättningsanspråk för slik kostnad eller förlust,

fann Kongl. Maj:t alltså icke behöflig!. Denna skrifvelse föranledde icke till

någon Rikets Ständers åtgärd.

Åren 1840, 1841 och 1844 vexlades skrifvelse!’ mellan Kongl. Maj:t och

Rikets Ständer angående den nya ordinarie roteringen, och år 1851 öfverlemnade

Bih. till Riksd. Prof. 1870. 3 Sami. 4 Höft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Konstitutions-Utskottets Memorial N:o 4.

Kongl. Maj:t roteringslängderna åt Ständerna för deras fastställelse, hvilken de meddelade

uti skrifvelse den 22 Augusti 1851. Genom denna på så satt tillkomna

rotering hade vunnits 295 hela och 54 l Hoafl styckade rotar. Den har

tillkommit, om än icke efter Rikets Ständers bestämdt derom fattade beslut, så

likväl genom deras medgifvande, och då den vunnit jemväl Ständernas fastställelse, så

är den alt anse såsom lagligen verkställd. Den är verkställd efter grunder,

som Ständerna vid riksdagarne 1810 och 1823 uppgifvit, och Indika Kongl. Maj:t

tillämpat uti de instruktioner för rotelings-kommissionerna, som utfärdats den 5

Februari 1811 och 20 December 1825. Men utom denna rotering liar Kongl.

Maj:t, utan att ens underrätta Rikets Ständer eller Riksdagen derom, än mindre begära

fastställelse derå, i senare tid roterat en mängd hemman efter andra grunder

och på annat sätt än förenämnda instruktioner föreskrifva.

Redan år 1844 den 6 Augusti gaf Landshöfdinge-embete! i Elfsborgs län

utslag, hvarigenom kronosknltehemmanet N:o 1 om 11(,. mantal Källarebacken i

Ljurs socken och Gåseneds härad af nämnda län åsalles rotetaxalion för 16 öre eller

^-dels rote, dervid icke följdes de grunder eller den method, som var föreskrifven

i 1825 års instruktion, och den 15 April 1847 fastställde Kongl. Maj:l denna

rotering, som blifvit verkställd af kronofogde, häradsskrifvare och två nämndemän,

hvilka dertill af Konungens Befallningshafvande blifvit förordnade. På lika sätt

verkställdes roteringar i liera län, utan att Kongl. Maj:t meddelat vederbörande föreskrift

eller tillåtelse alt sålunda tillvägagå. Sådan gafs först genom nådigt bref

till Kongl. Kammar-Kollegium den 29 Maj 1860, hvari föreskrefs att rotetaxalionen

skulle ske af vederbörande kronofogde och häradsskrifvare med biträde al två

nämndemän enligt Konungens Befallningshafvandes förordnande, och Konungens Befallningshafvande

derjemte förständigades, alt framdeles vid skattläggningar äfven

deltagande i rotering skulle i särskildi instrument af skallläggningsmännen föreslås.

Del är icke möjligt alt veta, huru många hemman som blifvit på detta och

äfven andra sätt roterade, sedan Rikets Ständer år 1851 laslslällde den nya ordinarie

roteringen; åtminstone har jag ingenstädes påträffat någon, som haft kännedom

derom, eller kunnat finna att förteckning deröfver Di i I vit lord. Men då rotering

uti ingen skattläggningsmethod, af alla de som finnas lör särskilda provinser,

är upptagen såsom en jorden åliggande grundskatt, bör del ej vara svårt att förstå,

att den på sådant sätt icke lagligen kan påföras någon jord eller lägenhet. Och

då Riksdagen icke beslutat eller tillåtit någon annan rotering än de här ofvan omtalade,

som afslutades år 1851, hör det vara lätt begripligt, att de, som derefter

tillkommit emot grundlagens föreskrift, ej kunna vara lagliga.

Den såsom försvar för dessa roteringar gjorda framställningen, att ingen

preskriptionstid finnes utsatt för Kongl. Maj:t att begära Riksdagens fastställelse

tarfva!’ icke mycket bemötande; ty om än icke hela den under tiotal af år följda

proceduren visade, all Kong!. Maj:t ansett en sådan fastställelse obehöflig och följ
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Konstitutions-Utskottets Memorial N:o 4.

11

aktligen begäran derom öfre!(lödig, så, då emot 80 § Regeringsformen ingen ny

eller tillökad rotering, utan genom Konungens och Riksdagens gemensamma beslut,

kan tillkomma, och många sådana onekligen tillkommit utan Riksdagens beslut, lärer

ett oveldigt omdöme icke komma till annan slutsats, är att sjéllva tillkomsten

utgör ett öfverskridande af stadgandet i nämnda $j, och att preskriptionstiden i och

dermed är till ända.

Med Kong!. Maj:ts rätt att, ulan Riksdags hörande för hvarje särskild! fall,

förordna om utgörande af vakansafgilt, för hvilken lätt åberopats flera författningar

och Rikets Ständers skrivelser, förhåller det sig, i afseende på Riksdagens medgifvande

af en sådan rätt, på följande sätt. Från 1812 till och med uti 1850 åis

Revillningssladgn bestämdes rotefrihetsafgiften till viss bevillning, alt utgå eller

hemmantal, och då Rikets Ständer ensamt egde bestämma denna skatt, lärer al

del förhållandet icke kunna härledas någon rätt för Kong!. Maj:t att derom förordna.

Den 18 Januari 1854 afgaf Kong!. Maj:t Proposition till Rikets Ständer angående

rotefrihet för kapellansboslällen samt öfverroteringen på åtskilliga andra hemman,

«och i sammanhang dermed om vakansafgift för ordinarie rotering underkastad jord,

som icke presterar rotering in natura!« 1 anledning häraf beslutade Ständerna, att

de roterade kapellansboställena och öfverroterade hemmanen skulle ”undfå en roleringskoslnaden

motsvarande ersättning efter vederlag af vakansafgiften för jord,

som, ehuru ordinarie rotering underkastad, likväl icke presterar rotering in natura”,

samt alt för all sådan jord denna afgift må, i stället för den hittills bestämda bevillningen

för rotefriheten, erläggas till rikets försvarsverk med en vakansafgilt,

som är roteringsbesväret fullt motsvarande, och vid markegångssätlningarne, eller i

hvarje län gällande roteringsgrunder, specificeras och i taxorna årligen utsättas.

Vid 1840 års riksdag öfverlemnade Kongl. Maj:t till Ständernas fastställelse roleringslängder

för sex län, med förklarande att det uppå Rikets Ständer ankomme då all

till pröfning upplaga Kongl. Maj:ts den 18 Januari 1854 aflåtna Proposition, i alseende

å vakansafgiften i fredstid för de hela rotar eller spridda roleandelar, hvarmed

den ordinarie voteringen blifvit tillökad eller komme att tillökas i de län, der

förrättningarne ännu icke vore afslulade eller granskade; och tillika utlåta sig huruvida

de nye ordinarie rotar eller spridda rotedelar inom de sju län, der längderna

ännu icke vore granskade, skulle före nästföljande riksdag utgöra lika vakansafgift,

eller dermed borde uppskjutas till dess roteringsverken för sistnämnde sju län hunnit

af Rikets Ständer granskas och fastställas. Med pröfning af de färdiga roteringslängderna

vilie Rikets Ständer uppskjuta, intilldess nämnda roteindelning öfver hela

Riket hann att försiggå, och i afseende på utgörandet af vakansafgift, under Iredslid,

för de hela rotar eller spridda rotedelar, hvarmed den ordinarie voteringen

blifvit tillökad eller ytterligare komme all tillökas, ansågo Ständerna att

för sådan jord måtte, der icke för densamma utgöres verklig rotering, i öfverensstämmelse

med Kongl. Maj:ts den f8 Januari 1854 afgifna samt af Rikets Ständer

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Konstitutions-Utskottets Memorial N:o 4.

den 10 November samma år bifallne Proposition derom, erläggas rolevakansafgift

på enahanda sätt och i efter'' samma grunder, som från oeh med år 1835

egt ram oeh således äfven ör rotar eller roteandeiar af ofvannämnda beskaffenhet

inom 7 uppräknade län, utan afseende derå att längderna å den nya tillökada

roteringen i dessa län ännu icke blifvit i föreskrifven ordning pröfvade och fastställda.

Utaf detta Rikets Ständers beslut har man velat härleda Kong!. Maj:t rätt

att allt framgent, utan Riksdagens hörande, låta verkställa och ensam fastställa roteringen

till erläggande af vakansafgift; men då beslutet icke afsåg eller kunde afse

andra än de då pågående förrättningarne, för hviska längderna skulle pröfvas och

sedermera blifvit pröfvade har jag icke kunnat biträda en så elastisk tolkning. Inseende

viglen deraf att såväl samhällsfördragen mellan statsmakterna som landets

allmänna lagar hållas heliga, har jag icke kunnat underlåta att fästa uppmärksamheten

vid ofvannämnda forhållanden. Skulle min uppfattning af dem icke vara

riktig, ulan så är, alt vigtiga stadgande)! i vår grundlag äro utan gällande kraft,

så blir det en nödvändighet att dessa stadganden borttagas; tv qvarståendet af en

lag, som icke efteriefves, verkar menligt på aktningen för de öfriga, och ett oafvisligt

kraf för samhällens lycka och bestånd är, såväi att lagarnes rättsgiltighet är

klart medveten hos samhäiismedlemmarne, som att de rätt tillämpas. Ovisshet i

det ena och slapphet i det andra hafva alltid medfört fara och ofta varit anled
ning

till samhällens undergång.

Stockholm. Alb. Bonniers boktryckeri, 1870.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.