Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändring af 18 § 2 mom. Riksdags-ordningen.

1870-03-31 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1870:6, Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändring af 18 § 2 mom. Riksdags-ordningen.

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 6.

5

enstaka ändringsförslag endast i de delar som motionerna afse. Men då Riksdags-ordningen,

§ 38, ålägger Konstitutions-Utskottet att »granska rikets grundlagar samt att hos

Riksdagen föreslå de ändringar deruti, dem Utskottet anser högst nödiga eller nyttiga

och möjliga att verkställa», och då införandet i Riksdags-ordningen af förtydligade stadganden

ej blott synes mig på förut anförda skäl vara »högst nödigt och nyttigt», utan

tillika omöjligt att verkställa», enär Utskottet skulle till upplysning om de delar, hvaruti

ändring eller tillägg erfordras, hafva till sin ledning ett rikt förråd i det stora antal

besvärsmål, hvilka hittills förekommit, så anser jag att Utskottet kunnat och bort, med

mera omsigt och framgång än någon enskild motionär, gemensamt företaga en sådan

granskning af Riksdags-ordningen, hvilken skulle haft till ändamål att utan ändring af

audra sakförhållanden, än der genom förbiseende den bokstafliga bestämmelsen blifvit

en annan, än som kan antagas hafva af grundlagsstiftaren åsyftats, undanrödja så vidt

möjligt alla otydligheter; samt att Utskottet, efter att hafva i sammanhang med en sådan

granskning pröfvat de i Herrar M. Jonssons och Å. T. Gustafssons motioner framställda,

efter mitt förmenande ganska tänkvärda, yrkanden, bort inför Riksdagen framlägga

till grundlagsenlig behandling det redaktionsförslag, hvarom Utskottet kunnat sig förena».

JW:o 6\

Ank. till Riksd. Kansli d. 31 Mars 1870, kl. 1 e. m.

Konstitutions-Utskottets Utlåtande, i anledning af väckt motion om

ändring af 18 § 2 mom. Riksdags-ordningen.

Uti en inom Andra Kammaren väckt, till Utskottet hänvisad motion (N:o 71)

har Herr A. T. Gustafsson föreslagit, att, enär i Riksdags-ordningen icke blifvit föreskrifvet,

det omedelbart val till riksdagsman i Andra Kammaren bör kungöras viss

bestämd tid innan det hålles, ej heller att kungörelse om medelbart riksdagsmannaval

skall utfärdas så tidigt, att elektorsval måtte kunna utlysas viss tid innan det förrättas,

men angeläget vore att i ett ärende af den stora vigt och betydelse som ett riksdagsmannaval,

de valberättigade icke beröfvades tillräckligt rådrum för att bereda sig till

utöfvande af sin medborgerliga pligt, Riksdagen måtte för sin del, med upphäfvande

af andra momentet i Riksdags-ordningens 18 §, i dess ställe antaga ett så lydande

stadgande:

»Valförrättare!! åligger att låta kungöra det omedelbara riksdagsmannavalet minst

en vecka före den för valet bestämda tid, samt det medelbara så tidigt, att elektorsvalet

må kunna kungöras lika lång tid innan det bör hållas».

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 6.

Enligt 18 § 1 inom. Riksdags-ordningen åligger det valförrättare att låta tid och

ort för riksdagsmannavalet i kyrkorna kungöra, med särskild föreskrift, att elektorsval,

der det eger rum, skall hållas minst 8 dagar före riksdagsmannavalet. "Vidare stadgar

samma §:s andra moment, hvars upphäfvande motionären föreslagit, att för kallelse till

elektorsval i tillämpliga delar gäller hvad om kallelse till kommunalstämma och allmän

rådstuga är stadgadt; och slutligen innehålla kommunalförfattningarne i detta afseende,

bland annat, att kungörelse om kommunalstämma skall uppläsas från predikstolen 14

dagar eller minst en vecka innan stämman hålles, samt att kallelse till allmän rådstuga

bör kungöras minst 14 dagar förut genom offentligt anslag; dock att för ärenden,

som fordra så skyndsam handläggning, att kallelse icke medhinnes så tidigt som nu är

sagdt, ifrågavarande sammanträden må kunna hållas efter kortare kallelsetid, kommunalstämma

till och med samma dag den pålyses, men allmän rådstuga ej förr än dagen

efter den då kallelsen kungjordes. Sammanhåller man dessa stadganden med hvarandra,

så framgår deraf, så tydligt att den icke kan missförstås, Riksdags-ordningens mening,

att det medelbara riksdagsmannavalet bör kungöras så tidigt, att kallelse till elektorsval

hinner offentliggöras den föreskrifna tiden af fjorton dagar, eller å landet minst en vecka

innan det hålles, och att det endast är, då särskild anledning till större skyndsamhet är

för handen, som denna kallelsetid fåi’ förkortas.

Då vidare ofvan omförmälda, i 18 § 1 mom. Riksdags-ordningen gifna stadgande

angående kungörande af tid för riksdagsmannaval afser så väl omedelbara som medelbara

val, samt vid sådant förhållande anledning icke finnes att antaga, att stadgandet

har någon annan betydelse när det gäller det ena af dessa val, än då det gäller det

andra, torde jemväl i afseende på de omedelbara valen icke utan skäl kunna antagas,

att, om någon valförrättare skulle företaga sig att i annat fall, än då särskilda omständigheter

dertill föranleda, låta kungöra sådant val sednare än som skulle skett om valet

varit medelbart, detta icke bör tillskrifvas någon otydlighet i Riksdags-ordningens föreskrifter,

utan snarare bristande förstånd eller nit vid deras tillämpning. Att genom särskilda

stadganden i grundlagen söka betrygga densamma mot en felaktig tillämpning,

som härrör af sådan anledning, torde emellertid vara fåfängt; och ingalunda låter detta

sig göra på det af motionären föreslagna sätt. Motionären synes, att döma af hvad

i motiveringen af hans motion förekommer om angelägenheten att genom ny lagstiftning

söka förebygga den skiljaktighet i meningar angående tolkningen af Riksdags-ordningens

nuvarande bestämmelser i detta ämne, som förmenas råda inom Högsta Domstolen, hafva

föreställt sig, att, sedan ett stadgande af det innehåll han ifrågasatt blifvit i grundlagen

infördt, hvarje riksdagsmannaval, som öfverklagas på den grund, att kallelse til! detsamma

ej kungjorts minst en vecka före valet, skulle komma att upphäfvas. Ett sådant

antagande synes emellertid sakna all grund. I Riksdags-ordningen finnes redan, såsom

ofvan är nämndt, ett stadgande af innehåll att elektorsval, der sådant eger rum, bör

hållas minst 8 dagar före riksdagsmannavalet, utan att Högsta Domstolen derföre ansett

sig böra upphäfva hvarje riksdagsmannaval, som öfverklagats emedan det förrättats inom

s. 7 Kontrollera mot PDF

Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 7.

7

8 dagar efter ett elektorsval. Såväl detta stadgande som det af motionären föreslagna

hör nemligen till det slag af lagbud, som mera afser att åt den som tillämpar lagen

gifva en ledning beträffande det sätt hvarpå lagstiftaren tänkt sig att detta lämpligast

bör ske, än att meddela en ovilkorlig bestämmelse, som måste iakttagas, vid äfventyr

att den handling den afser att reglera i annat fall, äfven om skada af bestämmelsens

åsidosättande ej visas hafva skett, förlorar all kraft och verkan.

Då Utskottet följaktligen anser den af motionären föreslagna grundlagsändring

hvarken nödig eller nyttig, hemställer Utskottet,

att densamma icke måtte af Riksdagen bifallas.

Stockholm den 31 Mars 1870.

På Utskottets vägnar:

Th. Munck af Rosenschöld.

Ordförande.

Reservation:

af Herr Ehrenborg, under åberopande af den vid Utskottets Betänkande N:o 5 afgifna

reservation.

J¥:o 7.

Ank. till Riksd. Kansli d. 31 Mars 1870, kl. 1 e. m.

Konstitutions-Utskottets Utlåtande, i anledning af väckt förslag om

tillägg till Riksdag s-ordning ens 18 §.

Med förmälan hurusom, i anledning af de sednast hållna valen till ledamöter af

Andra Kammaren, klagomål skulle i större antal, än förut varit förhållandet, hafva uppkommit

i följd af tvekan om grundlagens rätta förstånd, samt att dessa klagomål, delvalen

blifvit upphäfda, medfört både kostnad och tidsförlust för de väljande, synnerligen

vid de medelbara valen på landet, har Herr P. M. Gunnarsson uti en inom Andra

Kammaren väckt, till Utskottet hänvisad motion 163), till undanrödjande af ett

tvisteämne som förmenas hafva flerstädes yppats, föreslagit, att Riksdagen måtte för sin

del besluta, »att vid riksdagsmannaval a landet, der sådana ske medelbart, det proto
-

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.