Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt förslag om tillägg till Riksdag s-ordning ens 18 §.

1870-03-31 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1870:7, Utlåtande, i anledning af väckt förslag om tillägg till Riksdag s-ordning ens 18 §.

Dokumentets text

s. 7 Kontrollera mot PDF

Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 7.

7

8 dagar efter ett elektorsval. Såväl detta stadgande som det af motionären föreslagna

hör nemligen till det slag af lagbud, som mera afser att åt den som tillämpar lagen

gifva en ledning beträffande det sätt hvarpå lagstiftaren tänkt sig att detta lämpligast

bör ske, än att meddela en ovilkorlig bestämmelse, som måste iakttagas, vid äfventyr

att den handling den afser att reglera i annat fall, äfven om skada af bestämmelsens

åsidosättande ej visas hafva skett, förlorar all kraft och verkan.

Då Utskottet följaktligen anser den af motionären föreslagna grundlagsändring

hvarken nödig eller nyttig, hemställer Utskottet,

att densamma icke måtte af Riksdagen bifallas.

Stockholm den 31 Mars 1870.

På Utskottets vägnar:

Th. Munck af Rosenschöld.

Ordförande.

Reservation:

af Herr Ehrenborg, under åberopande af den vid Utskottets Betänkande N:o 5 afgifna

reservation.

J¥:o 7.

Ank. till Riksd. Kansli d. 31 Mars 1870, kl. 1 e. m.

Konstitutions-Utskottets Utlåtande, i anledning af väckt förslag om

tillägg till Riksdag s-ordning ens 18 §.

Med förmälan hurusom, i anledning af de sednast hållna valen till ledamöter af

Andra Kammaren, klagomål skulle i större antal, än förut varit förhållandet, hafva uppkommit

i följd af tvekan om grundlagens rätta förstånd, samt att dessa klagomål, delvalen

blifvit upphäfda, medfört både kostnad och tidsförlust för de väljande, synnerligen

vid de medelbara valen på landet, har Herr P. M. Gunnarsson uti en inom Andra

Kammaren väckt, till Utskottet hänvisad motion 163), till undanrödjande af ett

tvisteämne som förmenas hafva flerstädes yppats, föreslagit, att Riksdagen måtte för sin

del besluta, »att vid riksdagsmannaval a landet, der sådana ske medelbart, det proto
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 7.

kollsutdrag, på grund hvaraf elektor eger rätt att deltaga i valet, skall innehålla ej blott

intyg af kommunalstyrelsens ordförande, att elektor icke häftar för oguldna kommunalutskylder

utan äfven vara åtföljdt af bevis utaf häradsskrifvaren, som elektor kostnadsfritt

tillställes, om den beskattning han för fastighet, arrende eller inkomst blifvit åsatt.

Om rösträtten grundar sig på arrende, bör valprotokollet äfvenledes upptaga för huru

lång tid detsamma innehafves.»

Motionen afser sålunda att förekomma, det personer som icke hafva rösträtt och

följaktligen icke heller äro valbara till elektorer, må tillåtas att såsom elektorer deltaga

i riksdagsmannaval, ett syftemål som skulle vinnas derigenom, att elektor ålades vid

valtillfället förete tillförlitliga intyg derom, att han verkligen innehar de egenskaper Riksdags-ordningen

föreskrifver för utöfvande af valrätt. Utskottet torde i anledning häraf

endast behöfva erinra om hvad i detta afseende redan är stadgadt: att nemligen de

för kommunerna gällande röstlängder enligt 17 § Riksdagsordningen höra innehålla anteckning

om dem, hvilka valrätt vid riksdagsmannaval tillkommer, att det följaktligen

åligger den, som anser någon hafva blifvit obehörigen uppförd å vallängden, att vid

dennas granskning derom göra anmärkning; samt att så vida, det oaktadt, begånget misstag

icke skulle blifvit anmärkt eller rättadt, tillfälle vid elektorsvalet står hvarje valman

öppet, likasom det åligger valförrättaren såsom en pligt att tillse, det icke någon

godkännes såsom elektor, som saknar de i sådant afseende föreskrifna egenskaper. Den

som blifvit till elektor utsedd efter sålunda försiggången dubbel pröfning af hans behörighet

dertill, må väl enligt vanliga rättsgrunder hafva skäliga anspråk derpå, att denna

hans behörighet, utan att han ytterligare behöfver styrka densamma, skall anses erkänd,

till dess motsatsen bevisas, samt att förebringande af sådan bevisning må åligga den som

ifrågasätter hans befogenhet, icke honom sjelf.

Då Utskottet följaktligen icke kan finna annat, än att motionärens förslag skulle,

utan motsvarande nytta, tillskynda ej mindre elektorer än valförrättare just sådan tidspillan

och kostnad som motionären uppgifvit sig vilja förekomma, hemställer Utskottet,

att motionen icke måtte af Riksdagen bifallas.

Stockholm den 31 Mars 1870.

På Utskottets vägnar: „

•- 1* t v''*

Th. Munck åt Rosenschöld.

''*s AV -*''»

Ordförande, •.-ätäjw''- -

STOCKHOLM, tryckt hos A. Holmberg & Comp., 1870.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.