Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckta motioner om ändring i lagens stadganden rörande skyldigheten att bygga kyrka,, prestgård och tiondelada.

1870-02-15 · 7 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 5 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1870:10, Utlåtande, i anledning af väckta motioner om ändring i lagens stadganden rörande skyldigheten att bygga kyrka,, prestgård och tiondelada.

Dokumentets text

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Lag-Utskottets Utlåtande, N:o 10.

X:o IO.

Au k, till Riksd. Kansli d. 15 Februari 1870, kl. i e. in.

Utlåtande, i anledning af väckta motioner om ändring i lagens

stadganden rörande skyldigheten att bygga kyrka,, prestgård

och tiondelada.

I detta ämne hafva motioner blifvit väckta inom Andra Kammaren

af Herrar C. J. Kjellmau, G. Bjerkander, G. Kolinodin, P. Petersson från

Calmar län, Magnus Jonsson och G. von Proschwitz; och är föreslaget:

af Herr Kjellman (motionen N:o 49): >att Riksdagen, med hänsigt

till det beklagliga förhållandet, som tillföljd af den nu varande förordningen

om byggnadsskyldigheten å prestgård exsisterar emellan kyrkoherde och

församling, måtte för sin del besluta en underdånig skrifvelse till Kong!.

Maj:t, med begäran det Kongl. Maj:t behagade förelägga och med sitt bifall

förorda näst sammanträdande kyrkomöte en författning, hvarigenom församlingens

skyldighet att bygga prestgård upphäfves och kyrkoherdarne, i mån

af de nu varandes afgång, ålägges densamma fullgöra;»

af Herr Bjerkander (motionen N:o 60): att den byggnadsskyldighet,

som hittills ålegat församlingarne vid pastorsboställen, måtte öfverflyttas

på pastorerne sjelfva;» eller åtminstone, »att en skrifvelse måtte till Kongl.

Maj:t atlåtas med begäran om utredning i denna sak och proposition till

Riksdagen;»

af Herr Kolmodin (motionen N:o 130): »att den byggnadsskyldighet

å ecklesiastika boställen, hvilken hittills ålegat församlingarne, måtte, med

ändring af nu gällande stadganden, öfverflyttas å boställsinnehafvarne;''

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Lag-Utskottets Utlåtande., N:o 10.

af Hen'' F. Petersson (motionen N:o 147): »att Riksdagen måtte för

sin del besluta en underdånig skrifvelse till Kongl. Maj:t, med begäran

det Kongl. Maj:t behagade för näst sammanträdande kyrkomöte framlägga

och med sitt förord beledsaga en författning, hvarigenom församlingarnes

skyldighet att bygga och underhålla prestgård upphäfves och kyrkoherdarne,

i mån af de nu varandes afgång, åläggas samma skyldighet fullgöra;»

af Herr Magnus Jonsson (motionen N:o 153): l:o »att församling ä

landet måtte för framtiden varda befriad från skyldigheten att bygga och

underhålla tiondelada åt sin kyrkoherde; och 2:o att alla i kyrko- eller

kommunalstämma å landet röstberättigade skola deltaga i prestgårdsbyggnad

och underhåll efter fyrktalet;»

af Herr von ProsehwitZ (motionen N:o 202): >att Riksdagen ville för

sin del besluta den ändring af Kongl. Brefvet den 4 Maj 1759 och hvad åt

Byggninga-balkens 26 Kap. dermed möjligen kan stå i samband, att skyldigheten

för hemman att deltaga i kyrko- och prestgårdsbyggnad bör räknas

och bestämmas efter deras förmedlade mantal.»

Enligt erhållna remisser går Lag-Utskottet nu att öfver dessa förslag

sig yttra; och hvad dervid först angår Herrar Kjellmans, Bjerkanders,

Kolmodins och F. Peterssons framställningar, hvilka alla åsyfta att den

byggnadsskyldighet å prestgård, som nu åligger socknemännen, måtte varda

pa kyrkoherde Överflyttad, så finnes i 26 Kap. 2 •§ Bvggninga-balken stadgadt,

att socknemännen skola efter gårdatalet, med undantag för sätes- och

ladugårdar samt afhysta rå- och rörshemman, bygga och kyrkoherden

färdiga antvarda »stufva med två kamrar, kök, brygghus med bakugn, bod

med dubbel botten och loft, visthus, lada med två golf och loge, fähus och

stall, alla till den storlek, som särskildt derom stadgadt är», hvarefter

kyrkoherden är skyldig »att hålla dessa hus vid makt med egen kostnad.»

När de af ålder och bruk och ej af prestens vanrykt förfalla, då skola

socknemän dem bygga och bättra på deras kostnad, och må virke å prestebolets

egor tagas, om eler tillräcklig skog är. Tarfva!’ prestgård, efter deras

egor och lägenheter, flera hus, bygge och uppehälle prest dem sjelf, eller

gälde det som brister »

På sätt motionärerne anmärkt och erfarenheten jemväl visat, äro

dessa stadganden af beskaffenhet att lätteligen leda till tvister af störande

inverkan på det förtroende och den sämja, som bör råda mellan lärare och

åhörare. Olägenheterna häraf äro allt för mycket i ögonen fallande för

att behöfva närmare framhållas, och det bör derföre vara ett angeläget

föremål för lagstiftarens omsorg att i möjligaste måtto söka afhjelpa desamma.

Det hade varit både önskvärdt och lämpligt, om denna fråga erhållit

sin lösning i sammanhang med det allmänna ordnande af prester
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

fl

Lag-Utskottets Utlåtande, N:o 10.

skåpets löneinkomster, som genom Kongl. Förordningen den 11 Juli 1862

blifvit tillvägabragt. Men då sådant ej skett, hafva de verkställda iöneregleringarne,

hvarigenom blifvit förebygda de anledningar till tvistigheter,

som lågo i det gamla aflöningssättet, blott gifvit ökad styrka åt de ofta

gjorda framställningarne om en lagförändring i den af motionärerne nu angifna

syftning.

Lika med motionärerne anser Utskottet, att antydda ändamålet lämpligast''kunde

vinnas derigenom, att socknemännens byggnadsskyldighet öfverflyttades

på boställshafvaren. Men då någon giltig anledning nu ej lärer

vara för hand, att söka åstadkomma minskning i presterskapets löneförmåner,

kan Utskottet för sin del icke biträda den mening, som Herr Kjellinan

i motiverna till sitt förslag uttalat, nemligen att den ifrågaställda

byggnadsskyldigheten borde vid nuvarande kyrkoherdars afgång öfvertagas

af boställsinnehafvaren, »utan församlingarnes betungande». Ett förslag till

eu så beskaffad förändring torde dessutom så mycket mindre hafva utsigt

att vinna framgång, som ofvanberörda, från äldre lagar hemtade bestämmelser

om socknemännens skyldighet att deltaga i prestgårdsbyggnad stå

under hägnet af presterskapets privilegier, på sätt 4 § i dessa privilegier

innehåller, samt följaktligen ej kunna ändras eller upphäfvas i annan ordning,

än den som 114 § Regeringsformen föreskrifver.

Enligt Utskottets åsigt, som öfverensstämmer med de i Herr Kolmodins

förslag uttalade grundsatser, bör boställshafvaren för öfvertagandet

af byggnadsskyldigheten njuta godtgörelse af socknemännen, och förändringen

skulle således afse blott sättet för byggnadsskyldighetens utgörande,

men ingalunda någon inskränkning i de förmåner som efter gällande lag

tillkomma presterskapet. Nuvarande boställshafvare torde likväl icke lagligen

vara underkastade ens en sådan reglering, med mindre de äro genom

sina fullmakter dertill förbundne eller öfverenskommelse derom kan träffas.

Vidkommande åter de löneregleringar, som i öfverensstämmelse med ofvanberörda

Kongl. Förordning numera på de flesta ställen kommit till stånd,

och hvarvid, enligt förordningens 4 §, boställenas behållna afkastning beräknats

med fästadt afseende på byggnadsskyldigheten, sådan den för närvarande

är fördelad emellan kyrkoherden och socknemännen, så lärer den

omständighet, att dessa löneregleringar blifvit fastställda att gälla för en

tid af 50 år, ur rättslig synpunkt icke utgöra något hinder för förändringens

genomförande förr än de 50 åren tilländalupit.

Någon våda med hänseende dertill, att bestyret med ifrågavarande

byggnadsskyldighet komme att i någon mån taga prestens tid och omtanke

i anspråk för en angelägenhet främmande för hans embetsuppgift

torde ej vara att emotse. Den tidsuppoffring, som för detta ändamål kan

s. 7 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande, N:o 10. 7

komma i fråga, måste alltid blifva eu obetydlighet i förhållande till den,

som erfordras för boställets brukning och häfd. Enligt Kong!. Förordningen

den 5 Oktober 1839 är på landsbygden i Skåne byggnadsskyldigheten

i dess helhet ålagd boställshafvaren, utan att några olägenheter deraf försports.

Ehuru socknemännen icke äro genom allmän lag förpligtade till någon

byggnadsskyldighet i fråga om kapellans- eller komministerboställen,

lärer förhållandet härutinnan likväl på åtskilliga orter vara så ordnadt, att

socknemännen deltaga på hufvudsakligen enahanda sätt, som i afseende på

kyrkoherdeboställe eger rum, och det synes derföre vara nödigt, att den

förändring, som nu åsyftas, kommer att omfatta icke blott kyrkoherdeboställen,

men äfven andra prestboställen på landet
På

grund af hvad nu anfördt blifvit får Utskottet, med föranledande

af Herrar Kjellmans, Bjerkanders, Kolmodins och F. Peterssons

motioner vördsamt hemställa:

Ro att Riksdagen må i underdånig skrifvelse anhålla, att Kongl. Maj:t

täcktes taga i nådigt öfvervägande, om ej den byggnadsskyldighet

å prestboställen, som för närvarande åligger församlingarne, lämpligen

kunde af boställshafvarne öfvertagas och motsvarande för
.

... . ö

höjning uti öfriga förmåner i stället dem tillerkännas, samt till

Riksdagen afgifva nådig proposition om de i sådant hänseende

erforderliga lagförändringar, hvartill Riksdagens samtycke grundlagsenligt

erfordras.

Hvad dernäst angår förra delen af herr Magnus Jonssons förslag,

hvarigenom yrkas, att socknemännen måtte befrias från skyldigheten att

bygga och underhålla så kallad tiondelada, så och då, enligt Kongl. Resolutionen

på allmogens besvär den ] Augusti 1727, § 12, denna lada, som

ingalunda är afsedd för boställets gröda, skall "proportioneras efter tertialtiondens

storlek i församlingen", lärer det vara obestridligt, att, så vida ej

annorlunda blifvit bestämdt, socknemännens skyldighet att bygga dylik lada

redan upphört på de ställen, der reglering af presterskapets löner egt rum,

hvarigenom, på sätt 6 § i omförmälda Kongl. Förordning föreskrifver, all

tionde, vare sig tertial-, smör-, fisk- eller qvicktionde, blifvit utbytt mot bestämda

afgifter. Dessutom är genom Kongl Brefvet den 11 Februari 1824

föreskrifvet, att i överenskommelser om presträttigheternas utgörande bör

frågan om församlingens skyldighet att bygga och prestens rätt att begagna

tiondelada såsom en särskild punkt intagas, för att sedermera jemte de

öfriga till Kongl. Maj:ts pröfning och stadfästelse öfverlemnas. Och om,

såsom antagligt är, denna föreskrift blifvit behörigen iakttagen jemväl vid

de allmänna regleringarne af presterskapets löner, torde lämpliga ansedda

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Lag-Utskottets Utlåtande, N:o 10.

bestämmelser i nyssberörda hänseende icke saknas för den tid, som regleringen

omfattar.

Vid sådant förhållande och då Utskottet i nästföregående punkt gjort

hemställan om en underdånig skrifvelse, i syftning att den byggnadsskyldighet

å prestboställen, som för närvarande åligger församlingarne, må i

dess helhet öfverflyttas på boställshafvarne, torde Riksdagen finna,

2:o att herr Magnus Jonssons förslag i denna del ej bör till någon

vidare åtgärd föranleda.

I sednare delen af sin motion har herr Magnus Jonsson föreslagit,

att skyldigheten att deltaga i prestgårdsbvggnad måtte utsträckas till alla

i kyrko- eller kommunalstämma röstberättigade och utgöras etter den för

erläggande af kommunalutskylder bestämda grund

Denna fråga är till sin beskaffenhet nära beslägtad med den om

skyldigheten att deltaga i kyrkobyggnad, i afseende hvarå Rikets Ständer

genom underdånig skrifvelse den 20 Juni 1866 anhållit, att Kong]. Maj:t

täcktes låta utarbeta och för Riksdagen framlägga förslag till sådana förändrade

stadgande!! angående deltagande i byggnad och underhåll af kyrka

med hvad dertill hörer äfvensom af sockenstuga och fattigstuga, att dessa

åligganden blifva för medlemmarne af kommunen, efter billiga grunder,

gemensamma.

De skäl, som föranledde denna underdåniga framställning, tala lika

mycket för en dylik utjemning af nu ifrågavarande besvär. De äro hufvudsakligen

desamma, Indika Lag-Utskottet i nästföregående Utlåtande, N:o 9.

anfört till stöd för enahanda förändring i fråga om skyldigheten att bygga

ocli underhålla tingshus och häradsfängelse. Det torde derför vara (överflödigt

att här upprepa dessa skäl.

Utskottet hyser således den åsigt, att den byggnadsskyldighet å

prestboställen, som åligger socknemännen, bör drabba icke blott hemmansegare,

utan äfven eu hvar till deltagande i kommunalutskylder förpligta»!

person. I öfverensstämmelse med hvad Utskottet i nyssberörda fråga yttrat,

anser Utskottet sig likväl icke kunna obetingadt förorda fyrktalet såsom fördelningsgrund,

likasom Utskottet i saknad af erforderliga upplysningar för

sakens" bedömande ej heller är i tillfälle att framställa något annat detaljeradt

förslag i ämnet.

Den omständighet, att Utskottet i första punkten af detta Utlåtande

tillstyrkt, att socknemännens byggnadsskyldighet må varda på boställshafvaren

Överflyttad, emot ersättning till den sednare, kan icke inverka på

förevarande fråga; tv om en sådan öfverflyttning till vägabringas, kommer

ersättningen derför, likmätigt föreskrifterna i 7 § af åberopade Kongl. Förordningen
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 10.

9

ordningen, att utgå efter de grunder, som för byggnadsskyldighetens fullgörande

in natura äro bestämda.

Utskottet hemställer alltså:

3:o att Riksdagen ville i sammanhang med den i första punkten föreslagna

underdåniga skrifvelse, angående den ifrågavarande byggnadsskyldighetens

öfverflyttande på boställshafvarne, hos Kongligaj:t

tillika anhålla, att Kongl. Maj:t täcktes låta utarbeta och

för Riksdagen framlägga förslag till sådana förändrade stadganden

rörande socknemännens inbördes skyldighet att deltaga i prestgårdsbyggnad,

att detta åliggande, vare sig att socknemännen sjelfva

fullgöra detsamma eller att ersättning derför utgår till boställshafvaren,

blifver för medlemmarne af kommunen, efter billiga grunder,

gemensamma.

Härmed anser Utskottet sig hafva besvarat jemväl Herr von Proschwitz

förslag i hvad det afser prestgårdsbyggnad och grunden för hemmanens

skyldighet att deruti deltaga; och beträffande samma förslag, såvidi dermed

åsyftas förändrade bestämmelser i fråga om grunden för deltagande

i kyrkobyggnad, så och då, på sätt här ofvan är omnämndt, denna fråga

redan genom Rikets Ständers underdåniga skrifvelse den 20 Juni 1866

hänskjutits till Kongl. Maj:t, på hvars åtgärd densamma ännu är beroende,

synes det lämpligt, att Riksdagen afvaktar Kongl. Majrts beslut i saken:

hemställande Utskottet derföre:

4:o att Herr von Proschwitz motion må af Riksdagen lem nas utan

vidare afseende.

Stockholm den 15 Februari 1870.

På Utskottets vägnar:

Eric* Sparre.

Eib. till Ttiksd. Prof. 1870. 7 Sand. 5 Häft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 10.

Reservationer:

af Herr Grefve Sparre;

» Herr Faxe;

» Herr Beckman;

» Herr Friherre Äkerhjelm;

» Herr von Gegerfelt: »Emot tredje punkten af betänkandet, innefattande

hemställan om förändrad fördelning mellan församlingarnes medlemmar

af prestgårds-byggnadsskyldigheten, reserverar jag mig på följande

grunder:

Genom Riksdagens särskilda skrivelser hafva framställningar blifvit

gjorda om reglering af kyrkobyggnads-, väghållnings- och skjutsningsskyldigheten;

och Utskottet har nu tillstyrkt en ytterligare framställning i afseende

på tingshusbyggnadsskyldigheten. Såsom skäl för dessa framställningar

hafva hufvudsakligen åberopats, att dessa skyldigheters utgörande

under sednare tider betydligen försvårats så väl genom tillkomsten af talrika,

ej deri deltagande samhällsklasser, Indika af dymedelst åstadkomna

arbetet droge fördel, som ock genom stegrade anspråk och behof i berörda

hänseende. Detta skäl är efter mitt omdöme ej tillämpligt på församlingarnes

andel i prestgårds-byggnadsskyldigheten, helst de s. k. sju laga

husen, hvilka denna skyldighet omfattar, ej nu skola vara annorlunda beskaffade

än fordom, oaktadt antalet af icke byggnadsskyldige församlingsmedlemmar

ökats. Då dessutom begagnandet af dessa hus innefattar en

del af presternas löneförmåner, i hvilkas utgörande för öfrigt samtlige

medlemmarne efter särskilda grunder deltaga, synes fördelningen af byggnadsskyldigheten

ej lämpligen böra förändras annorledes än i sammanhang

med fördelningen af löneförmånernas utgörande i dess helhet. Härtill kommer,

att den omflyttning af allmänna onera, som billigtvis kan påkallas,

bör ske småningom, för att ej blifva allt för kännbar för dem, som hitintills

varit från sådana onera befriade, hvarföre tiden, då de redan till

Kong], Maj:ts pröfning hänskjuta regleringar kommit till stånd, torde böra

afbidas, innan ytterligare åtgärder i förevarande hänseende vidtagas.

Jag hemställer såledse om afslag å Utskottets betänkande i denna

punkt.»

af Herrar Grefve Mörner och de Lavai, hvilka förklarat sig instämma

med Herr von Gegerfelt.

Herr Bergström har begärt att få antecknadt, det han ej öfvervarit

ärendets behandling hos Utskottet.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.