Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion om tillägg till Kongl. Stadgan den 9 November 1866, angående skiftesverket i riket.

1870-03-23 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1870:18, Utlåtande, i anledning af väckt motion om tillägg till Kongl. Stadgan den 9 November 1866, angående skiftesverket i riket.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Betänkande i\:o 18.

1

m.

Ank. till Riksd. Kansli den 23 Mars 1870, kl. 1 e. in.

Betänkande, i avledning af Andva B (liten lavens åtevremiss af fövstu, andva

och tredje punkternål Lag-Utskottets Utlåtande N:o 10, angående

skyldigheten att hygga prestgård och tiondelada.

Sedan Lag-Utskottet genom ofvanberörda Utlåtande dels i första punkten

hemställt, att Riksdagen måtte i underdånig skrifvelse anhålla, att Kongl. Maj:t

täcktes taga i nådigt öfvervägande, om ej den byggnadsskyldighet å prestboställen,

som för närvarande åligger församlingarne, lämpligen kunde af boställhafvare öfvertagas

och motsvarande förhöjning uti öfriga förmåner i stället dem tillerkännas,

samt till Riksdagen afgifva nådig Proposition om de i sådant hänseende erforderlig

lagförändringar, hvartill Riksdagens samtycke grundlagsenligt erfordrades, dels

i andra punkten, beträffande gjord framställning om socknemännens befriande från

skyldigheten att bygga och underhålla så kallad tiondelada, uttalat den åsigt, att

denne framställning ej borde till någon åtgärd föranleda, och dels i tredje punkten

hemställt, att Riksdagen ville i sammanhang med den i första punkten föreslagna

underdåniga skrifvelse hos Kongl. Maj:t tillika anhålla, att Kongl. Maj:t täcktes

låta utarbeta och för Riksdagen framlägga förslag till sådana förändrade stadganden

rörande socknemännens inbördes skyldighet att deltaga i prestgårdsbyggnad,

att detta åliggande, vare sig att socknemännen sjelfva fullgöra detsamma eller att

ersättning derför utgar till boställshafvaren, blefve för medlemmarne af kommunen,

efter billiga grunder, gemensamma; så har, enligt Utskottet tillhandakomna protokollsutdrag,

Andra Kammaren till Utskottet återförvisat omförmälda trenne punkter

i Utlåtandet, hvaremot Första Kammaren, med godkännande af hvad Utskottet

yttrat i andra punkten, afslagit Utskottets tillstyrkanden i första och tredje

punkterna.

Bih. till Riksd. Prot. 1870. 7 Sami. 10 Häft.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 19.

Vid detta förhållande och då Första Kammarens sålunda fattade beslut innebära

afslag å de af Herrar C. J. Kjellman, G. Bjerkander, G. Kolmodin, F.

Petersson och Magnus Jonsson väckta motioner, hvilka föranledt Utskottets afgifna

yttranden i förenämnda punkter, samt dessa frågor följaktligen, enligt 63 § Regeringsformen,

måste anses hafva förfallit, lärer någon åtgärd i anledning af Andra

Kammarens återremiss ej kunna af Utskottet vidtagas;

hvilket härmed för Andra Kammaren anmäles.

Stockholm den 23 Mars 1870.

På Utskottets vägnar:

Eric Sparre.

N;o 19.

Ank. till Riksd. Kansli den 23 Mars 1870, kl. 1 e. m.

Utlåtande, i anledning af väckt motion om tillägg till Kongl. Stadgan den 9

November 1866, angående skiftesverket i riket.

Uti en inom Andra Kammaren yäckt motion (N:o 232), som blifvit till

Lag-Utskottets behandling hänvisad, har Herr H. Hcegermarck anfört, hurusom

bland de många orsaker, som hindrade utvecklingen af landets jordbruksnäring,

ett af de främsta rummen otvifvelaktigt intoges af de dryga kostnader, som

vore förenade med de eljest för jordens behöriga och ändamålseuliga skötsel så

vigtiga laga skiftena, enär dessa kostnader mången gång afhöllo jordegarne från

att begära sådant skifte. Detta förhållande gjorde sig i ännu högre grad gällande,

sedan erfarenhet vunnits derom, att skiftesdelegarne jemväl nödgades, efter gällande

taxa, godtgöra skiftesmannen för sådana arbeten, som vederbörande, efter förd

klagan, förklarat skola verkställas för rättelse af uppenbara fel, som förrättningsmannen,

emot Skiftesstadgans enklaste föreskrifter, begått. Det kunde med skäl

ifrågasättas, huruvida det vore med klokheten öfverensstämmande, att bevilja ifråga
-

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.