Sök i Ratio Lex

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 20

1870-03-23 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,4 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1870:20, Lag-Utskottets Utlåtande N:o 20

Dokumentets text

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 20.

X:o 20.

Ank. till Riksd. Kansli den 23 Mars 1870, kl. 1 e. in.

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition angående ändringar

i §§ å5, 46 och 41 af Kongl. Förordningen om kommunalstyrelse

i Stockholm,.

Till Lag-Utskottets behandling hafva begge Kamrarne hänskjutit omförmälda

nådiga Proposition, hvilken, gifven den 22 nästlidne December, är af följande

lydelse:

I skrifvelse af den 1 December 1868 hafva Stockholms Stadsfullmäktige på

anförda skäl hemställt, det Öfverståthållare-embetet ville vidtaga nödiga åtgärder

i ändamål att, derest sådant kunde ega rum utan ökade kostnader för kommunen,

från och med år 1870 årligen eu andra uppbördsstämma blefve hållen under första

hälften af Juni månad, vid hvilken de kommunens skattskyldige innevånare, som icke

vid den första uppbördsstämman inbetalt de bland nästföregående årets utskylder,

som skulle ingå till Stadsfullmäktige underlydande nämnder, borde sistnämnda utskylder

erlägga; hvarjemte Stadsfullmäktige anhållit, det Öfverståthållare-embetet

ville hos Kongl. Maj:t göra en underdånig* framställning om meddelande af nådiga

föreskrift er dels derom, att skattskyldig, som underläte att under utlyst uppbördsstämma

^ erkställa honom åliggande inbetalning af påförda utskylder till Stockholms

kommun, skulle erlägga ersättning för utsökningskostnad, beräknad efter fem öre å

hvarje riksdaler af utskyldernas belopp, hvilken ersättning borde till stadskassan

inga, och dels derom att hufvudstadens kronouppbördskommissarier må ega enahanda

omedelbara utmätningsrätt för alla Stockholms kommun tillkommande afgifter, som

för utbekommande af kronoutskylderna vore stadgad.

Sedan Stadsfullmäktige i särskild skrifvelse af den 8 Juli innevarande år

ytterligare anhållit, bland annat, att Öfverståthållare-embetet ville anmoda upp
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 20.

5

bördsmännen att å Drätselnämndens depositionsräkning i Riksbanken insätta de

skattebidrag, hvilka under uppbördsstämman inflöte, hvarefter det skulle åligga

Drätselnämnden att af de sålunda å dess depositionsräkning insatta skattebidrag

tillhandahålla öfriga nämnder dem tillkommande belopp genom att insätta ifrågavarande

andelar å dessa nämnders depositionsräkningar i Riksbanken, har Öfverståthållare-embetet

i underdånig skrifvelse den 2 sistlidne September, anfört, hurusom

det icke kunde förnekas, att ett samtidigt erläggande af krono- och kommunal-utskylderna

numera, till följd af dessa sednares efter hand stegrade belopp, i

många fall måste kännas betungande för skattskyldig, som hade att, utom personlig

skatt, utgöra bevillning efter andra artikeln jemte derå belöpande kommunalafgifter

ej mindre för kommunens gemensamma behof, än äfven till de särskilda

territoriela församlingarne, i synnerhet när inbetalningen, såsom nu vore fallet, skulle

ega rum under en tid af året, då utskyldernas erläggande i alla händelser för mången

folie sig företrädesvis olägligt; hvadan och då hela uppbördens fördelning på

två terminer deremot kunde antagas för en öfvervägande del af de skattskyldige

bereda en så väsendtlig lättnad vid skatternas utgörande, att en förändring i detta

syfte åtminstone på försök borde vidtagas, Öfverståthållare-embetet i underdånighet

hemställt, att Kongl. Maj:t täcktes i nåder medgifva, det bemälda embete, —

utan hinder af den i § 45 af nådiga Förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm

den 23 Maj 1862 meddelade föreskrift, att uppbörden af de af Stadsfullmäktige

till uttaxering beslutade afgifter skulle verkställas i sammanhang med den af

utskylderna till Kongl. Maj:t och Kronan — måtte, så länge det af Stadsfullmäktige

äskades och af Öfverståthållare-embetet befunnes lämpligt, ega att på det

sätt och under de vilkor sådant, med hänsyn till Stadsfullmäktiges förbehåll i afseende

på omkostnaderna, kunde ega rum, utan att tillskynda vederbörande tjensteman

oskäligen ökade utgifter i och för tjensterna eller förhindra fullgörandet

af öfriga tjensteåligganden, ordna uppbörden af kommunalutskylderna i Stockholm

så, att anstånd med en del af dessa utskylders erläggande till en för sådant ändamål

utsatt särskild uppbördsstämma medgåfves skattskyldig, som af ett sådant anstånd

ville sig begagna.

Beträffande Stadsfullmäktiges anhållan om särskilda bestämmelser, angående

det äfventyr, för hvilket skattskyldig utsatte sig genom att icke å föreskrifna

tider erlägga sina kommunal-utskylder, så, enär erfarenheten vitsordat behofvet af

sådana bestämmelser ej mindre för rikets öfriga städer, än ock företrädesvis för

Stockholm, hvarest tillförene, under det uppbörden af större delen utaf kommunalafgifterna

ombesörjdes af särskilda uppbördsman, böter för uraktlåten betalning af

dessa afgifter utgingo med ända till sex öre å riksdalern af restantie-beloppet, har

Öfverstathållare-embetet i underdånighet anhållit om nådig föreskrift derom, att

skattskyldig, som underläte att under utlyst uppbördsstämma verkställa honom

åliggande inbetalning af påförda utskylder till Stockholms kommun, skulle såsom

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 20.

ersättning för utmätningskostnaden erlägga fein öre å hvarje riksdaler af dessa utskylders

belopp, hvilken ersättning skulle till stadskassan ingå.

Vidkommande Stadsfullmäktiges hemställan, det Kongl. Maj:t täcktes i nåder

förordna, att kronouppbördskommissarierne i Stockholm skulle ega enahanda

utmätningsrätt, utan föregången särskild lagsökning, för alla Stockholms kommun

tillkommande afgifter, som för kronoutskylderna vore stadgad, har Öfverståthållareembetet

ansett sig desto heldre böra tillstyrka nådigt bifall till denna anhållan,

som en dylik omedelbar utmätningsrätt, hvilken icke allenast blifvit genom nådiga

Brefvet den 4 Maj 1849 ofvannämnde uppbördskommissarier tillerkänd i afseende

å fattigförsörjningsmedlen i Stockholm, utan jemväl syntes vara uti § 70 af nådiga

Förordningen om kommunalstyrelse på landet den 21 Mars 1862 medgifven i fråga

om resterande kommunalutskylder derstädes, utgörande ett nödvändigt vilkor för

möjligheten att, utan en betydlig och kostsam tillökning i tjenstemannapersonalen,

verkställa den förnyade och mödosamma restantie-indrifning, som af en särskild

uppbördsstämma för en del kommunalutskylder blefve en följd.

Slutligen har Ofverståthållare-embetet visserligen funnit Stadsfullmäktiges

ofvan omförmälda den 8 Juli innevarande år gjorda framställning icke vara öfverensstämmande

med den i § 46 af nådiga förordningen om kommunalstyrelse i

Stockholm meddelade föreskrift, att »de skattebidrag, hvilka under uppbördsstämman

ingå, skola af uppbördsmännen, med iakttagande af den fördelning, hvarom,

efter bidragens olika ändamål, föreskrift varder genom Ofverståthållare-embetet

meddelad, insättas i Riksbanken å de depositionsräkningar, förvaltningsnämnderna

hvar för sig der böra öppna«; men då den af Stadsfullmäktige ifrågasatta åtgärd

skulle, utan att någon olägenhet deraf vore att befara, medföra förenkling och lättnad

vid medlens insättning, särdeles som de för de särskilda nämndernas behof afsedda

skattebidrag numera å debetsedlarne upptagas under den gemensamma titeln kommunalskatt,

har Ofverståthållare-embetet i underdånighet anhållit, det Kongl.

Maj:t täcktes i nåder tillåta Ofverståthållare-embetet förordna om de inflytande,

till Stadsfullmäktige ingående, kommunalafgifternas insättning i Riksbanken på sätt

Stadsfullmäktige hemställt.

Enär det icke bör vara Stockholms kommun mera än andra rikets städer

betaget att, om sådant finnes lämpligen kunna ske, få uppbörden af de till kommunen

utgående afgifter verkställd på annan tid, än den för kronouppbörden bestämda,

och med afseende å hvad Öfverståthållare-em betet anfört dels till stöd för

Stadsfullmäktiges hemställan i fråga om äfventyr för skattskyldig, som underlåter

å föreskrifven tid erlägga sina kommunalutskylder, ett äfventyr, som likväl synes

icke lämpligen böra för Stockholm sättas högre, än till det för riket i öfrigt genom

Kongl. Kungörelserna den 29 Juni 1866 och den 8 September 1868 bestämda

provisionsbelopp af tre procent, dels ock om kronouppbördskommissarierne i Stockholm

tillkommande omedelbar utmätningsrätt för afgifter till Stockholms kommun

samt om insättning af sådana skattebidrag å Drätselnämndens depositionsräkning i

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 20.

Riksbanken, har Kong]. Maj:t funnit i dessa hänseenden föreslagna bestämmelser

vara af beskaffenhet att böra hufvudsakligen godkännas. Då de emellertid samtligen

falla inom området för koinmunallagstiftningen, hvilken, enligt § 57 Regeringsformen,

tillhör Konungen och Riksdagen gemensamt, samt icke kunna meddelas

utan ändring eller tillägg i Kong], Förordningen om kommunalstyrelse i

Stockholm den 2d Maj 1862, vill Kongl. Maj:t. härmed i nåder föreslå Riksdagen

att antaga följande förändrade lydelse af §§ 45, 46 och 47 i ofvannämnda Kongl.

Förordning:

§ 45.

Sedan i nu stadgad ordning utgifts- och inkomststat blifvit af Stadsfullmäktige

fastställd, samt uttaxering af vissa belopp för särskilda behof beslutats, gifve

Stadsfullmäktige Öfverståthållare-embetet del deraf, hvarefter bemälda Embete

låter genom kronouppbördsverket debiteringen enligt sednaste bevillnings-taxeringslängd

förrätta, äfvensom, der ej Stadsfullmäktige genom beslut, som af Öfverståthallare-embetet

godkännas, annorlunda förordnat, uppbörden i sammanhang med

den af utskylderna till Kong], Maj:t och Kronan verkställa,

De utskylder till staden, livilka icke blifvit inom föreskrifven tid erlagda,

låter vederbörande uppbördsman i laga ordning uttaga. Vid indrifvandet afsådana

medel må derutöfver hos den restskyldige såsom ersättning för utsökningskostnaden

uttagas tre öre å hvarje riksdaler af de resterande utskyldernas belopp, hvilken ersättning

skall till stadskassan ingå.

§ 46.

De skattebidrag, hvilka under uppbördsstämma!! ingå eller efter dess slut i

laga ordning indrifvas, skola af uppbördsmännen insättas å Drätselnämndens depositionsräkning

i Sveriges Riksbank.

§ 47.

Efter uppbördsstämma^ slut har uppbördsverket att för hvarje särskilt

slag af stadsutskylder afgifva först summarisk och sedan slutlig redovisning till

Drätselnämnden; gällande i öfrigt de föreskrifter, som redan äro eller framdeles

varda genom Öfverståthållare-embetet meddelade.

Vid hvarje redovisnings — —------------- ----

— — — — — —. — bestämmes.

Enär de af Kongl. Maj:t sålunda föreslagna förändringar i förenämnda

Kongl. Förordning hufvudsakligen öfverensstämma med de af Stadsfullmäktige i

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 20.

Stockholm uttalade önskningar i saken, och då. så vidt Utskottet kunnat finna

någon anledning till afslag från Riksdagens sida ej förefinnes, får Utskottet vörd
-

samt hemställa,

att berörda nådiga Proposition må af Riksdagen bifallas.

Stockholm den 23 Mars 1870.

På Utskottets vägnar

Eric Sparre.

Stockholm, tryckt hos Sam. Kumstedt, 1870.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.