Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion om upphäfvande af stadgandet i 24 Kap. 10 § Kyrkolagen.

1870-03-28 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1870:23, Utlåtande, i anledning af väckt motion om upphäfvande af stadgandet i 24 Kap. 10 § Kyrkolagen.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 23.

1

N:o 23.

Ank. till Riksd. Kansli d. 28 Mars 1870, kl. 5 e. in.

Utlåtande, i anledning af väckt motion om upphäfvande af stadgandet

i 24 Kap. 10 § Kyrkolagen.

Enligt 6 § i omförmälda kapitel af kyrkolagen skall biskop uti sitt stift

en gång om året visitera så många församlingar, som möjligt är; och i fråga om

hvad som dervid bör iakttagas finnas föreskrifter meddelade i nästföljande 7 till

och med 11 §§, af Indika nu ifrågavarande 10 § är af denna lydelse: “Derpå företages

catechismi förhör; då icke allenast skall gifvas akt uppå det, som folket läser

utantill eller i bok, utan ock huru de sjelfva texten och Dock Lutheri uttydning

förstå och begripa. När förhöret är ändadt, få qvinnorna och allt ungt folk hemlof;

de som hafva Ararit flitige berömmas, och de försumlige förmanas till större flit och

åhåga. Manfolken töfva i kyrkan, och de äldsta stiga in i koren; så tages pastoris

ingifna minnesskrift fram, och hvad dessutom församlingen i gemen, eller någon i

synnerhet häfver att påminna, eller visitatorerne finna nödigt församlingen att förehålla.

Hvad som i kyrkoboken hör antecknas, det skall ske, förr än de skiljas åt,

så väl som ock acta visitationis af notarien förfärdigas, och af visitatorerne

underskrifvas.“

Med anmärkning att detta stadgande skulle utgöra en qvarlefva från förflutna

tiders prelatensiska Övergrepp, som “är långt ifrån att tjena det afsedda

syftet, numera åtminstone, hvad det än fordom måhända verkat, har Herr

Per Nilsson från Cristianstads län uti en inom Andra Kammaren väckt, till Lagutskottet

remitterad motion (N:o 186) föreslagit att samma stadgande måtte varda

upphäfdt.

Yisserligen torde det böra medgifvas, att berörda lagrum, med hänseende

till formen för det derutinnan föreskrifna offentliga kristendomsförhör, innehåller

bestämmelser, hvilka ej rätt väl lämpa sig efter nutidens åsigter och förhållanden;

men då kyrkolagen i dess helhet för närvarande är under omarbetning af den

Bill. till Riksd. Prot. 1870. 7 Sand. 13 Haft.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Lag-Utskottet» Utlåtande N;o 24.

komité, som Kongl. Maj:t för sådant ändamål tillsatt, samt den nu väckta frågan,

hvilken angår kyrkans inre organisation, ej lärer vara af beskaffenhet att behöfva

särskilt behandlas, får Utskottet af sådan anledning vördsamt hemställa,

att ifrågavarande motion ej må till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 28 Mars 1870.

På Utskottets vägnar:

Eric Sparre.

N:o 24.

Ank. till Riksd. Kansli d. 28 Mars 1870, kl. 5 e. m.

Utlåtande, i anledning af vadda motioner om ändring i gällande

stadganden angående prestval samt tillsättande af klockare

och folkskolelärare.

Genom Kongl. Förordningen om prestval den 1 April 1843 är grunden

för röstberäkning vid dylika val sålunda bestämd, att, med undantag för städerna,

hvilka hafva att följa den för hvarje ort stadgade grund, rösträttigheten beräknas

efter fast egendom och de allmänna utskylder, särdeles ecklesiastika, som deraf

utgå, hvadan en hel röst beräknas för hvarje helt oförmedladt mantal, en för

hvarje masugn, för hvarje stångjernshärd, äfvensom för två kniphamrar tillsammans,

likaså vid messingsbruk en röst för hvarje brännugn och vid glasbruk för tvänne

glaspottor. För spikhamrar, qvarnar samt alla andra särskilda lägenheter och inrättningar

bestämmes rösträttigheten efter deras grundränta, eller, der sådan ej är

åsatt, efter taxeringsvärdet, jemfördt med medelvärdet på hemman i församlingen.

Vid kapellansval tillkommer kyrkoherden, utom den på prestgården belöpande

rösträtt, en röst för embetet och en för den lön, han gifver kapellanen. Vid val

till regala pastorat, men ej till andra prestsysslor, må församlingen begära fjerde

profpredikant.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.