Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af vadda motioner om ändring i gällande stadganden angående prestval samt tillsättande af klockare och folkskolelärare.

1870-03-28 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1870:24, Utlåtande, i anledning af vadda motioner om ändring i gällande stadganden angående prestval samt tillsättande af klockare och folkskolelärare.

Dokumentets text

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Lag-Utskottet» Utlåtande N;o 24.

komité, som Kongl. Maj:t för sådant ändamål tillsatt, samt den nu väckta frågan,

hvilken angår kyrkans inre organisation, ej lärer vara af beskaffenhet att behöfva

särskilt behandlas, får Utskottet af sådan anledning vördsamt hemställa,

att ifrågavarande motion ej må till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 28 Mars 1870.

På Utskottets vägnar:

Eric Sparre.

N:o 24.

Ank. till Riksd. Kansli d. 28 Mars 1870, kl. 5 e. m.

Utlåtande, i anledning af vadda motioner om ändring i gällande

stadganden angående prestval samt tillsättande af klockare

och folkskolelärare.

Genom Kongl. Förordningen om prestval den 1 April 1843 är grunden

för röstberäkning vid dylika val sålunda bestämd, att, med undantag för städerna,

hvilka hafva att följa den för hvarje ort stadgade grund, rösträttigheten beräknas

efter fast egendom och de allmänna utskylder, särdeles ecklesiastika, som deraf

utgå, hvadan en hel röst beräknas för hvarje helt oförmedladt mantal, en för

hvarje masugn, för hvarje stångjernshärd, äfvensom för två kniphamrar tillsammans,

likaså vid messingsbruk en röst för hvarje brännugn och vid glasbruk för tvänne

glaspottor. För spikhamrar, qvarnar samt alla andra särskilda lägenheter och inrättningar

bestämmes rösträttigheten efter deras grundränta, eller, der sådan ej är

åsatt, efter taxeringsvärdet, jemfördt med medelvärdet på hemman i församlingen.

Vid kapellansval tillkommer kyrkoherden, utom den på prestgården belöpande

rösträtt, en röst för embetet och en för den lön, han gifver kapellanen. Vid val

till regala pastorat, men ej till andra prestsysslor, må församlingen begära fjerde

profpredikant.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 24.

I 24 Kap. 30 § Kyrkolagen finnes stadgadt, att “orgelnisten våljes af

kyrkoherden och församlingen, som honom lönar, allt som de deröfver kunna

förenas11; och i 31 § samma kapitel heter det, att “klockaren skall i lika måtto af

kyrkoherden och församlingen väljas11. Huru detta skall tillgå, bestämmes närmare

genom Kong!. Resolutionen på allmogens besvär den 20 November 1786 och Kong).

Resolutionen den 20 Juni 1794 sålunda, att sedan kyrkoherden af de till klockaresysslan

sökande föreslagit församlingen tre af de mest tjenlige och i alla afseenden

skickligaste, skall han anställa laglig votering efter gårdatal i sockenstufvan,

hvarvid kyrkoherden slutligen äfven aflemnar sin röst, hvilken i beloppet skall

räknas lika med halfva församlingens, och som dervid bör allenast jemföra^ med

beloppet af de församlingens röstei*, hvilka vid valet blifvit afgifna och lagligen

erkända. I fråga om val af folkskolelärare är i Kongl. Stadgan angående folkundervisningen

i riket den 18 Juni 1842 föreskrifvet, att, sedan skolstyrelsen upprättat

förslag, skall emellan de på förslaget uppförde val anställas af församlingens

i sockenstämma samlade instegande ledamöter, hvarvid rösterna beräknas som vid

klockareval, och ordförandens i skolstyrelsen röst gäller lika som kyrkoherdes vid

klockaren al. Genom Kongl. Förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och

skolråd den 21 Mars 1862 är den förändring i dessa föreskrifter gjord, att valen

förrättas å kyrkostämma.

I afseende på berörda stadganden hafva åtskilliga ändringsförslag blifvit

framställda inom Andra Kammaren, nemligen:

af Herr O. B. Olsson (motionen N:o 8), som hemställer, “att Riksdagen

måtte till Kongl. Maj:t aflåta underdånig skrifvelse, innefattande anhållan att Kongl.

Maj:t täcktes stadga de ändringar i Kongl. Förordningen den 1 April 1843, att

densamma måtte hädanefter erhålla följande bestämmelser:

ko att, vid inträffad ledighet i ordinarie presterlig befattning, denna församling

eger att fritt kalla till afläggande af prof för den lediga platsen kompetenta

prestman, hvarvid hvar och en anses kallad, som af någon vid prestval röstberättigad

bland församlingens medlemmar å för sådant ändamål vid inträffad ledighet

ofördröjligen af kyrkorådet sammankallad kyrkostämma i sådant hänseende

blifvit anmäld;

2:o att, efter aflagdt prof af dem, som kallelsen emottag!t, omröstning inför

kyrkorådet anställes, dervid hvarje röstberättigad eger att sin röst afgifva på eu

af dem, som aflagt prof. Efter verkställd omröstning uppförer kyrkorådet på förslag

de tre, som erhållit de flesta rösterna, samt insänder detta förslag, allt efter

den presterliga lägenhetens natur, till Konungen, vederbörande domkapitel eller

patronus, hvarefter vid kyrkoherdebeställning i regula pastorat Konungen, vid

konsistoriel lägenhet domkapitlet och vid patronel patronus — der dennes samtycke

kan erhållas till sådan inskränkning i hans rätt -—• till sysslan utnämner en

af de tre å förslaget uppförde. Har vid första omröstningen färre än tre prestman

erhållit röster, anställes val ånyo till besättande af det eller de återstående förslagsrummen,

ända till dess tre å förslaget blifva uppförde;

3:o att vid prestval alla fullmyndiga och välfrejdade, den ifrågavarande

församlingen tillhöriga, lutherska kyrkans medlemmar, Indika sjelfva bidraga till underhåll

åt prästerskapet i församlingen, äro röstberättigade och hvardera ega lika

rösträtt; att ingen får vara fullmäktig för mer än en röstberättigad, samt att

rösterna afgifvas genom slutna sedlar;"

af Herr O. G. Hedengren (motionen N:o 112), som föreslår, “att Riksdagen

måtto för sin dol besluta följande ändringar i Kongl. Förordningen om prestval

opaginerad Kontrollera mot PDF

1 Lag-Utskottets Utlåtande N:o 24.

den 1 April 1843, att densamma för framtiden måtte komma att innehålla följande

bestämmelser:

«) att samtliga medlemmar i konsistoriel! eller regalt pastorat, Indika ega rösträtt

å kyrkostämma, må deltaga i prestval;

b) att vid sådant val allenast en röst bör tillkomma hvarje röstägande ;

c) att alla val till prestsysslor böra med slutna sedlar förrättas; samt

d) att församlingen vid val till prestsysslor må ega att begära fjerde profpredikant;1*

af Herr C. I. Bengtsson (motionen N:o 73), som föreslår, “att konsistoriela

församlingar må ega rättighet, om de så för godt finna, efter enahanda grund, som

sm gäller i fråga om regula pastorat, kalla eu extra profpredikant;11

af Herr L. Norrby (motionen N:o 134), som föreslår, “att Riksdagen ville

för sin del besluta, att den särskilda rösträtt vid val till kapellaner, klockare oeh

folkskolelärare, som presterna nu ega, i egenskap af kyrkoherdar eller ordförande

i skolstyrelse, måtte upphöra

af Herr Jöns Andersson (motionen N:o 11), som föreslår, “att Riksdagen

för sin del beslutar, att med upphäfvande af hvad hittills varit stadgadt för

klockare- och skollärare-val, den för kyrkostämma i allmänhet stadgade rösträtt

skall vara gällande vid sådana val;“ samt

af Herr Per Nilsson från Christianstads län (motionen N:o 38), som föreslår,

“att då en klockaresyssla blifver ledig och ledigheten kungjord samt ansökningstiden

tilländagått, skall kyrkorådet ega rättighet af de sökande föreslå församlingen

de tre mest tjenlige och i alla afseenden skickligaste, dervid, i händelse af skiljaktiga

meningar och lika röstetal för hvardera, den må anses gällande, som af kyrkorådets

ordförande biträdes. “

Lag-Utskottet, som enligt erhållna remisser har att öfver dessa framställningar

sig yttra, får i sådant afseende erinra, att sedan Rikets Ständer genom

underdånig skrifvelse den 6 Juli 18G6 anhållit, att Kong! Maj:t täcktes meddela

förändrade bestämmelser i den syftning, skräfvel son närmare innehåller, angående

ej mindre prestval, än äfven val af organist, klockare och annan kyrkobetjening

samt folkskolelärare, så och efter det samtlige Domkapitlen jemte Hot- och Stockholms

stads konsistorium afgifvit infordrade underdåniga utlåtanden i ämnet, har

Kong''1. Maj:t den 5 Januari nästlidna år öfverlemnat ärendet till behandling af den

för kyrkolagens omarbetning förordnade komité, hvilken fått i uppdrag ätt särskildt

och i första rummet behandla de presterliga befordringslagarne.

Då förevarande frågor således äro beroende på utredning af bemälda komité,

samt lämpligt torde vara, att Riksdagen afvaktan utgången af sin redan gjorda

underdåniga framställning i ämnet, föranlåtes Utskottet vördsamt hemställa,

att ifrågavarande motioner ej må till någon åtgärd å Riksdagens sida

föranleda.

Stockholm den 28 Mars 1870.

På Utskottets vägnar:

Eric Sparre.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.