Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af vädd motion om upphäfvande af det stadgande i pr ester skåpets privilegier af den 16 Oktober 1723, enligt hvithet presternas gårdar i städerna förklaras fria från borgerligt besvär och tunga.

1870-03-28 · 2 sidor


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1870:25, Utlåtande, i anledning af vädd motion om upphäfvande af det stadgande i pr ester skåpets privilegier af den 16 Oktober 1723, enligt hvithet presternas gårdar i städerna förklaras fria från borgerligt besvär och tunga.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 25.

o

N:o 25.

Ank. till Riksd. Kansli d. 28 Mars 1870, kl. 5 e. in.

Utlåtande, i anledning af vädd motion om upphäfvande af det stadgande

i pr ester skåpets privilegier af den 16 Oktober 1723,

enligt hvithet presternas gårdar i städerna förklaras fria från

borgerligt besvär och tunga.

Uti en inom Andra Kammaren Täckt motion (N:o 194), som blifvit till Lagutskottet

remitterad, bär Herr E. Leijer föreslagit: “att Riksdagen för sin del måtte

besluta upphäfvandet af den artikel i presterskapets privilegier af don IG Oktober

1723, bvari efterlåtes “Presterskapet, samt Academi-, Gfymnasii- och Scholaa-bctjente

“i städerna sina lagfångne ärfde, köpte och bygde gårdar med sina egor och lägenheter

i åker, äng, hagar, trädgårdar, humlegårdar och kålgårdstomter, som inom

“stadens jurisdiktion äro belägne, fria från all borgerlig besvär och tunga etc. etc. “,

samt hos Kong!. Maj:t i underdånighet anhålla, det sådana åtgärder måtte vidtagas,

hvarigenom denna del af ifrågavarande privilegium, så fort sig göra låter, upphör

att vara gällande “.

Såsom skäl härför har motionären anfört, att omförmälda privilegium ej

längre kunde anses hvarken berättigadt, sedan presterskapet blifvit delaktigt af

alla de förmåner och rättigheter, som förr tillhörde borgerskapet ensamt, eller behöflig!,

då såväl prester som skollärare voro ordentligt aflönade, samt dessutom

vore, såsom beroende på för tjensten alldeles främmande förhållanden, allt för

ojemnt fördeladt, för att kunna utgöra eu löneförmån.

Utskottet kan icke annat än erkänna befogenheten af dessa anmärkningar

och att ifrågavarande stadgande utgör en qvarlefva från äldre tider, som numera

saknar sitt berättigande. Också har Herr Statsrådet och chefen för Kong! Civildepartementet

vid remissen af ifrågavarande motion yttrat, att han, som insett bchofvet

af föreslagna förändringen, redan skulle hafva vidtagit åtgärd för dess genomförande,

derest icke frågan, såsom berörande presterskapets privilegium, måste

undergå behandling af Kyrkomötet.

Men då denna fråga ej lärer vara af den vigt, att densamma kan föranleda

urtima kyrkomöte; då, under sådant förhållande, ett af Riksdagen nu fattadt beslut

opaginerad Kontrollera mot PDF

6

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 20.

om upphäfvande af omförmälda stadgande sannolikt ej skulle leda till åsyftad t resultat;

och då Herr Statsrådets berörda yttrande gifver anledning till det antagande,

att Regeringen är betänkt uppå att till näst sammanträdande Kyrkomöte

göra framställning i ämnet, får Utskottet vördsamt hemställa,

att det nu väckta förslaget ej må till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 28 Mars 1870.

På Utskottets vägnar:

Eric Sparre.

N:o 26.

Ank. till Riksd. Kansli den 28 Mars 1870, kl. 5 e. m._

Utlåtande, i anledning af väckt motion om tillerkännande af presterlig

tjensteårsb er åkning åt lärare vid högre folkskolor.

Herr P. Engman har uti en inom Andra Kammaren väckt motion (X:o 70),

som till Lag-Utskottets handläggning hänvisats, anfört, hurusom, då lärarne vid

åtskilliga lägre folkskolor samt vid elementar-] är o verken äfven i de lägsta klasserna

åtnjuta förmånen af presterlig tjensteårsberäkning, en förmån, som äfven tillkomme

lärarne vid rikets seminarier, det måste anses såsom en brist i lagstiftningen,

att icke lärarne vid de högre folkskolorna, derest de äro prestman, finge åtnjuta

presterlig tjensteårsberäkning för sina innehafvande lärarebefattningar, äfven

om de icke förrätta presterlig tjenstgöring. Lärarnes vid de högre folkskolorna

tjenstgöring vore i allmänhet lika om ej mera ansträngande än lärarnes vid elementarläroverken

och seminarierna; och nära nog samma qvalifikationer erfordrades

för kompetens till den ena som den andra lärarebefattningen. Den högre folkskolans

eget väl fordrade, att de vid densamma anställde ordinerade lärare tillförsäkrades

presterlig tjensteårsberäkning, emedan de eljest, för vinnande af befordran på

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.